FDI och tillväxt i utvecklingsländer:

Nationalekonomiska Instutionen Lunds Universet FDI och tillväxt i utvecklinsländer: Betydelsen av inhemsk finansiell utvecklin Kandidatuppsats, VT 2009 Författare: Ricky Ifwarsson Handledare: Pontus Hansson

Sammanfattnin Studien undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utländska direktinvesterinar (FDI) i utvecklinsländer, samt om bättre inhemska finansiella marknader och/eller en höre nivå på humankapalet påverkar utfallet. Detta studeras enom; (1) En justerad tillväxtmodell där FDI:s påverkan på kapalackumulationen och teknoloiöverförinen inkluderas. (2) En paneldatastudie som baseras på ett urval om 40 utvecklinsländer över tidsperioden 1975-2004. Den empiriska studien består av två delar, varav den första studerar effekten på tillväxten och den andra är ett konkurrenstest för FDI:s effekt på de inhemska investerinarna. nalysen er svat stöd för ett obetinat posivt samband mellan FDI och tillväxt men finner ett starkt samband i interaktion med den inhemska finansiella marknaden. Det visas även att ökade direktinvesterinar har ett samband med ökade totala investerinar och att posiva effekter för de inhemska investerinarna inte kan uteslutas. Nyckelord: Utländska direktinvesterinar; Ekonomisk tillväxt; Utvecklinsländer; Finansiell utvecklin; Paneldata

Innehållsförtecknin FIGURER OCH TBELLER... 1 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 3 1.2 DISPOSITION... 3 1.3 DEFINITION V UTLÄNDSK DIREKTINVESTERINGR... 4 2. TIDIGRE FORSKNING... 5 2.1 FDI OCH TILLVÄXT... 5 2.1.1 FDI:s direkta påverkan på tillväxt... 6 2.1.2 Kausalet... 8 2.2 FDI OCH INHEMSK INVESTERINGR... 9 3. FÖREKOMSTEN V FDI I UTVECKLINGSLÄNDER... 10 3.1 FRIK... 13 3.2 LTINMERIK OCH KRIBIEN... 13 3.3 SIEN OCH OCENIEN... 14 4. BKOMLIGGNDE TEORETISK DISKUSSION... 15 4.1 FDI OCH PÅVERKN PÅ INHEMSKT KPITL... 15 4.2 FDI OCH TEKNOLOGISK ÖVERFÖRING... 16 4.2.1 Neoklassisk tillväxtteori... 17 4.2.2 Endoen tillväxtteori... 17 4.3 INHEMSK FÖRUTSÄTTNINGR FÖR TILLVÄXT... 19 4.3.1 Humankapalets betydelse... 20 4.3.2 Den inhemska finansiella marknaden... 20 5. DEN TEORETISK MODELLEN... 22 5.1 PRODUKTIONSFUNKTIONEN... 22 5.2 RELKPITL... 22 5.3 HUMNKPITL FÖR INHEMSK PRODUKTION... 23 5.4 TEKNOLOGI... 24 5.5 JÄMVIKTSLÄGET... 25 6. EKONOMETRISK METOD... 29 6.1 DEN MULTIPL REGRESSIONSMODELLEN... 29 6.2 PNELDT... 30 6.2.1 Fixed effects... 30 6.3 EKONOMETRISK FRÅGOR... 31 6.4 VGRÄNSNINGR... 33 6.5 DTMTERIL... 34 6.5.1 BNP-tillväxt... 34 6.5.2 Inhemska investerinar... 34 6.5.3 Utländska direktinvesterinar... 35 6.5.4 Humankapal... 35

6.5.5 Räntan på utländska placerinar... 36 6.5.6 Den inhemska finansiella marknaden... 36 6.5.7 Kontrollvariabler... 37 7. SPECIFICERING V EMPIRISK MODELLER... 38 7.1 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT... 38 7.2 UPPLÄGG PÅ DEN TEORETISK UNDERSÖKNINGEN... 39 7.2.1 Effekten av FDI för ekonomisk tillväxt... 39 7.2.2 Konkurrenstest... 41 7.2.3 Hanterin av variabler... 42 7.3 FÖRVÄNTT RESULTT... 42 7.3.1 Reressionsanalys för BNP-tillväxt och FDI... 42 7.3.2 Konkurrenstest... 43 8. RESULTT OCH NLYS... 45 8.1 BESKRIVNDE STTISTIK... 46 8.2 RELTIONEN MELLN TILLVÄXT OCH FDI... 47 8.3 RELTIONEN MELLN TOTL INVESTERINGR OCH FDI... 51 9. SLUTSTSER... 55 10. REFERENSER... 57 PPENDIX 1: DEN JUSTERDE MODELLEN... 61.1.1 PRODUKTIONSFUNKTIONEN... 61.1.1.1 Humankapal... 61.1.1.2 Kapal... 62.1.1.3 Teknoloin... 63.1.2 JÄMVIKTSLÄGET... 64.1.2.1 Tillväxttakten i jämvikt... 69.1.2.2 Jämviktsnivån för den inhemska teknoloin... 71.1.2.3 Jämviktsnivån för BNP per capa... 72 PPENDIX 2: FIGURER OCH TBELLER... 76.2.1 FIGURER... 76.2.2 TBELLER... 78 PPENDIX 3: INKLUDERDE LÄNDER... 80 PPENDIX 4: INKLUDERDE VRIBLER... 81

Fiurer och tabeller Fiurer 3.1 Totala netto resurs flöden till utvecklinsländer, 1990-2005, miljarder dollar 3.2 Inflöde av FDI per inkomstrupp, 1970-2007, miljoner dollar 5.1 Förändrinar i jämviktsläet.1 Heteroskedasticesplott: FDI, Paneldata.2 Heteroskedasticesplott: Inial BNP, Paneldata.3 Heteroskedasticesplott: FDI x FINNS, Paneldata.4 Befolkninstillväxt och BNP-tillväxt, Paneldata Tabeller 3.1 Fördelnin av FDI per reion och inkomstrupp 6.1 Korrelation mellan finansiella variabler 7.1 Hanterin av variabler 8.1 Beskrivande statistik 8.2 Tillväxt och FDI: Utbildnin 8.3 Tillväxt och FDI: Finansiell utvecklin 8.4 Tillväxt och FDI: Finansiell utvecklin och utbildnin 8.5 Totala investerinar och FDI: Utländsk ränta 8.6 Totala investerinar och FDI: Finansiell marknad.1 Heteroskedasticetstest: Tillväxt.2 Heteroskedasticetstest: Investerinar.3 Tillväxt och FDI: Cross-country 1

1. Inlednin De senaste decennierna har mänden mottana utländska direktinvesterinar till utvecklinsländer ökat markant. Har dessa ränsöverskridande investerinar fått världens fattia länder att växa? Eller försämrar en ökad närvaro av multinationella företa suationen för dessa länder? Multinationella företa ör allt större investerinar utanför hemmamarknaden och även om majoreten av dessa transfererinar sker mellan de rika länderna har en allt större mänd även börjat investeras i utvecklinsländer. Eftersom utvecklinsländer ofta har ett underskott på kapal kan även mindre mänder utöra en stor andel av de totala investerinarna i ett land. Men ett ökat inflöde av investerinar har inte nödvändvis enbart posiva sidor. En förändrad äarbild kan få konsekvenser för konkurrens och återinvesterinar. Risken finns även att vinster förs ut ur landet och att inhemska investerinar hämmas. Därmed är det vikt att utreda huruvida ett nationellt enaeman för ökade direktinvesterinar kan medföra posiva nettoeffekter eller inte. Ida står forskninen delad i fråan både om och i så fall hur utländska investerinar är posiva för ett lands tillväxt. Dessutom har det visat si att sambandet eventuellt är betinat av bland annat ett lands finansiella infrastrukturella förmåa att ta till si ny teknik. Även länders humankapalnivå har visat si påverka direktinvesterinarnas möjlihet att öka tillväxten. v studierna som fokuserat på den inhemska finansiella utvecklinens betydelse är endast en baserad på enbart utvecklinsländer, inen använder si av paneldata och det saknas även studier som inkluderar senare års händelse. Därför finns det ett behov av en sådan studie för att öka kunskapen om betydelsen av denna trend i internationella kapalrörelser. 2

1.1 Syfte och fråeställnin Det överripande syftet med studien är att undersöka effekterna av inflödande utländska direktinvesterinar (FDI) på utvecklinsländers ekonomiska tillväxt, samt om dess effekter är betinade eller direktverkande. Studien avser endast att studera effekterna på mottaarlandet. Syftet för studien kan vidare delas i två. (1) tt teoretiskt beskriva effekterna av FDI enom en modifierad tillväxtmodell. (2) tt undersöka den modifierade teoretiska modellens empiriska förankrin enom en ekonometrisk studie. För att svara på detta utår uppsatsen ifrån två fråor: Påverkar utländska direktinvesterinar utvecklinsländers ekonomiska tillväxt? Om så är fallet; är detta förhållande beroende av mottaarlandets inhemska finansiella marknad och/eller humankapal? För att besvara dessa fråor avses att föra en diskussion krin tidiare empiriska och teoretiska resultat för att klaröra det förväntade förhållandet. vsikten är att diskussionen ska överföras till en teoretisk modell vars implikationer sedan testas empiriskt i en paneldataanalys. 1.2 Disposion Uppsatsen är disponerad enl följande: För att få en uppfattnin om forskninsläet inom området består avsnt 2 av en redoörelse för den tidiare empiriska forskninen. vsnt 3 er sedan en empirisk bakrund enom att behandla utvecklinen av utvecklinsländernas förhållande till inflödande FDI. vsnt 4 diskuterar de teoretiska arument som lats fram för sambandet mellan FDI och tillväxt. Utifrån avsnt 4 beskriver avsnt 5 den modifierade teoretiska modellen med inriktnin mot den inhemska finansiella marknaden. Följande avsnt behandlar sedan den empiriska undersöknin som avser att testa den teoretiska modellen. vsnt 6 redoör för den metod som används enom att beskriva den ekonometriska metoden, de jorda avränsninarna samt valet av datamaterial. vsnt 7 innehåller sedan en redoörelse för de modeller som testas empiriskt samt de förväntade resultaten från dessa. vsnt 8 3

presenterar de ekonometriska resultaten och analysen av dessa. Slutlien sammanfattas uppsatsen i avsntet slutsatser. 1.3 Definion av utländska direktinvesterinar Utländska direktinvesterinar förkortas ofta som FDI, vilket står för enelskans Forein Direct Investment och är ett vedertaet berepp i lteraturen. Denna förkortnin kommer att användas enomående i uppsatsen. FDI brukar definieras som en form av samarbeten mellan företa som innefattar betydande finansierin och ledninsinflytande eller äande av utländska företa. FDI innefattar också bredare former av samarbete, som tillförseln av immateriella och fysiska tillånar från ett utländskt bola till ett inhemskt. Den bredare definionen inkluderar även licensierin, leasin, franchisin, emensamma arraneman för produktion och startande av verksamheter, joint ventures och forskninssamarbeten (de Mello 1999 s.135). En undre räns för att en investerin ska räknas som FDI är att investerinen ska leda till ett äarinflytande om minst tio procent av rösterna. FDI skiljer si därmed från portföljinvesterinar som inte medför ett betydande äarinflytande. FDI förekommer i två rovt uppdelade former: Greenfield-investerinar samt Uppköp och sammanslaninar. Uppköp och sammanslaninar förkortats M& efter enelskans Merer and cquision. Greenfield-investerinar syftar på nya investerinar som exempelvis fabriker, kontor eller immateriella tillånar, vilket påverkar räkenskaperna för både sändare och mottaare. På det sättet ökar kapalackumulationen och produktionsförmåan. M& innebär däremot ett övertaande av redan existerande verksamheter, ofta enom uppköp. Detta medför vanlien varken en öknin eller minsknin av investerinarna i bolaet på kort sikt, men på länre sikt kan det få följder för allokerinen av investerinar. I de fall då övertaandet endast medför ett utbyte av aktier påverkas inte netto inflödet. Däremot ökar det utländskt äda kapalet (UNCTD 2006 s.15). 4

2. Tidiare forsknin I detta avsnt beskrivs tidiare studier krin FDI och Tillväxt, deras inriktnin, slutsatser och metoder. Även studier krin effekten av FDI på de inhemska investerinarna presenteras. 2.1 FDI och tillväxt Effekterna av lobaliserin och möjliheterna till ekonomisk konverens har var fokus för en mänd studier och relationen mellan FDI och ekonomisk tillväxt har behandlats i en omfattande lteratur. Flera studier har komm fram till att det finns ett posivt samband, medan andra har haft svårt att med säkerhet bestämma om detta kausala samband existerar och i så fall hur det ser ut. En betydande del av dessa studier har var fokuserade på utvecklinsländer och Ozturk (2007 s.81) menat att dessa haft lättare att bekräfta sambandet. Tidiare studier av relationen mellan FDI och tillväxt har utått ifrån fyra olika perspektiv. (i) FDI:s påverkan på tillväxt (ii) determinanter av mänden FDI (iii) rollen för multinationella företa (MNC) i mottaarlandet (iv) kausaletsriktninen mellan de två variablerna (Chowdhury and Mavrotas 2005 s.1). Då denna studie undersöker om FDI leder till ökad tillväxt, samt kanaler för detta, redovisas nedan endast tidiare resultat för punkterna (i) och (iv). Slutsatserna krin effekterna av FDI skiljer si åt, delvis beroende av vilket perspektiv författarna antar. Eftersom forskninsområdet är omfattandet har det också enomförts en rad översiktsstudier som försökt sammanfatta forskninsläet. Ozturk (2007 s.91,83) enomför en av de senare surveyundersökninarna och kommer fram till att merparten av studierna visar på ett posivt samband mellan FDI och tillväxt. Författaren menar också att effekten för utvecklinsländer är beroende av en rad faktorer, som till exempel humankapal, den finansiella marknaden och makroekonomisk stabilet. 5

2.1.1 FDI:s direkta påverkan på tillväxt I en tidi studie av FDI:s betydelse för konverens kommer Bolmström et al(1994 s.23) fram till att FDI har en posiv effekt på tillväxten, men endast för de rikare utvecklinsländerna. Även en landspecifik studie av Kina understryker betydelsen av FDI. Speciellt vikt var FDI för den teknoloiska utvecklinen, och därmed produktionsmöjliheterna. Detta samband är dock inte lika starkt för de provinser som lier i inlandet. Detta indikerar att de olika förhållandena mellan inlandet och de andra provinserna påverkar effekten av FDI. Författarna menar också att humankapal och transporter är viktia (Yao & Wie 2007 s.232). Till skillnad från dessa studier har de Mello (1999 s.145-148) svårt att finna bevis för att FDI påverkar tillväxten, speciellt för utvecklinsländer, men menar att effekten är starkt beroende av landspecifika faktorer. Studier som dessa har tidiare framförallt använts si av cross-country eller tidsstudier. Men vissa har även använt si av paneldata, till exempel Yao & Wie (2007) och de Mello (1999). 2.1.1.1 Humankapalet På senare år har man dra slutsatsen att effekten av FDI på tillväxten tenderar att vara beroende av ett antal olika inhemska faktorer. Borensztein et al(1998 s.134) studerar 69 utvecklinsländer för åren 1970-89 och kommer fram till att det är nödvänd för värdlandet att ha en miniminivå av humankapal för att FDI ska få posiva effekter för landet. På senare år har Banhabib och Spieel (2002) undersökt och bekräftat att humankapalet posivt påverkar produktivetstillväxten enom dess betydelse för teknoloiöverförin. I en senare studie kan lfaro et al(2004 s.103) däremot inte visa att FDI:s interaktion med humankapalet påverkar tillväxten. Borensztein et al(1998) använder si av paneldata i sin undersöknin, medan de andra författarna enomför cross-country studier. 6

2.1.1.2 Den inhemska finansiella marknaden En av de inhemska faktorer som studerats är den inhemska finansiella marknaden. lfaro et al(2004) undersöker olika länkar mellan FDI, finansiella marknader och ekonomisk tillväxt för åren 1975-95. De studerar om länder med mer utvecklade finansiella system kan dra större fördel av FDI. Slutsatsen av deras studie är att FDI spelar en stor roll för den ekonomiska tillväxten, men att den lokala finansiella marknaden är avörande för dess påverkan. Samma slutsats drar Hermes och Lensink (2000 s.17) då de undersöker förhållandet för 67 utvecklinsländer under 1970-95. Till skillnad från lfaro et al(2004) använder de endast en variabel, kreder till den privata sektorn i förhållande till BNP, som mått för finansiell utvecklin. Durham (2004) ör en liknande studie för 80 länder under 1979-98, men inkluderar även equy forein portfolio investments (EFPI) påverkan på tillväxten samt det instutionella ramverkets påverkan på absorptionsförmåan. Studien kommer fram till att FDI och EFPI inte har en direkt effekt på tillväxten utan hänsyn måste tas till både instutionell och finansiell absorptionsförmåa då dessa er de mest sinifikanta resultaten. Studien omfattar ett brett urval av länder och ör inte skillnad mellan utvecklade och utvecklinsländer. En av de senaste studierna på området är jord av Fun (2009). Studien undersöker om den finansiella utvecklinen i ett land påverkar möjliheten till konverens med andra länders BNP nivå samt om länder även konvererar i finansiell utvecklin. Författaren htar ett ömsesid samband mellan tillväxt och finansiell utvecklin. Detta innebär att låinkomstländer med en väl utvecklad finansiell sektor har större chans att växa ikapp medel- och höinkomstländer. Finansiella hinder beränsar möjliheten till teknoloiöverförin och hindrar dem från att växa ikapp de rikare länderna. Författarna menar att detta kan bero på att outvecklade finansmarknader hindrar satsninar i forsknin och investerinar i enerella teknoloier som är viktia för den teknoloiska överförinen. Studien finner alltså att den finansiella utvecklinen har en posiv påverkan på teknoloöverförinen i ett tid skede av utvecklin, men denna effekt kan sedan avta om landet växer över en viss nivå av finansiell utvecklin. I en ny studie av lfaro et al(2009 s.131) ttar de på om FDI enererar tillväxt enom faktorsackumulation och/eller ökninar i totala faktorsproduktiveten (TFP). Författarna finner att det är den finansiella marknadens utvecklin som möjliör posiva effekter av FDI enom TFP ökninar. 7

v de studier som fokuserat på betydelsen av den finansiella marknaden har inen använt si av paneldata. Istället har studierna baserats på cross-country data, utom Fun (2009) som enomför en tidsserie analys. 2.1.2 Kausalet Eftersom det finns ett påtal problem med kausaleten mellan FDI och tillväxt så har vissa studier fokuserat på att studera detta närmare. Chowdhury och Mavrotas (2006 s.17f) ttar på detta enom en studie av tre stycken utvecklinsländer, Chile, Malaysia och Thailand. De kommer fram till att det är tillväxt som drar till si FDI i Chile, men att det verkar vara dubbelverkande i de båda andra länderna. Även Duttaray et al(2008 s.1935ff) studerar kausaleten enom att använda data för 66 utvecklinsländer. De finner att endast en minoret av länderna upplever en posiv effekt av FDI för tillväxten. Samtid menar de att tillväxt inte påverkar FDI alls i majoreten av länderna. De htade också skillnader mellan reioner, där FDI har en större effekt på tillväxten i Sydamerika än i frika eller sien. Nair-Reichert och Weinhold (2001 s.168) finner att det finns en stor heteroenet mellan utvecklinsländer när det äller FDI:s effekt på ekonomisk tillväxt och menar att detta är ett problem för slutsatser krin kausaleten. De finner dock att det finns ett kausalt samband från FDI till tillväxt, men att detta samband är väld heteroent mellan länderna. lfaro et al(2004) menar också att det inte bara finns en samvariation mellan FDI och tillväxt utan ett kausalt samband från FDI, enom den finansiella marknaden, till tillväxt. I en senare studie kommer de fram till liknande resultat (lfaro et al2009 s.131). Sammantaet år det inte att fastslå huruvida ett kausalt samband existerar eller inte. Det bör därför tas hänsyn till vid val av metod. I tidiare studier har detta hanterats metodoloisk olika. Vissa, som lfaro et al(2004) har använt instrumentvariabler medan Duttary et al(2008) enomför tidsseriestudier med test för kausalet för samtlia inkluderade länder och Nair-Reichert och Weinhold (2001) använder paneldata i en modell anpassad för kausalet. 8

2.2 FDI och inhemska investerinar Ytterliare en aspekt av utländska direktinvesterinar är dess förhållande till de inhemska investerinarna. tt ett inflöde av utländskt kapal automatiskt ska leda till ökade inhemska investerinar finns anlednin att ifråasätta. Istället finns risken att det förkommer en crowd out effekt av inhemska investerinar. Detta skulle enl Borensztein et al(1998 s.117f) betyda att en dollar i inflöde av FDI enererar mindre än en dollar i totala investerinar. Det motsatta innebär en crowd in effekt. I studien studerades om FDI påverkar de totala investerinarna för 69 utvecklinsländer och författaren finner ett svat stöd för en crowd in effekt. Mody och Murshid (2005) menar också att FDI ökar de inhemska investerinarna, då de studerat 60 utvecklinsländer. Det samma äller dock inte för mer likvida portföljinvesterinar. Författarna menar att effekterna av FDI är betydande och att en extra dollar av FDI leder till en öknin av de inhemska investerinarna med mellan 72 och 86 cents på lån sikt. De kommer också fram till att en förbättrad effekt av FDI är beroende av policyklimatet. Samtid påpekar författarna att denna effekt avta med tiden, vilket kan bero på en överån från Greenfield-investerinar till M&. osin och Mayer (2005 s.159f) jämför utvecklinsländer i tre reioner i världen och finner istället att FDI var neativt för Latinamerika över perioden 1971-2000. Samtid som FDI ökade de totala investerinarna i frika och sien ett till ett. För att enomför dessa konkurrenstest använder Borensztein et al(1998) cross-country data medan de två andra studierna använder paneldata för att enomföra undersökninarna. Slutsatsen blir att det finns visst stöd för att FDI ökar de inhemska investerinarna. Men att detta inte är bevisat och att en inkluderin av senare års data kan medföra att de totala investerinarna ökar mindre än inflödet eller att de inte ökar alls i samband med FDI inflöden. 9

3. Förekomsten av FDI i Utvecklinsländer vsntet syftar till att e en bild av förekomsten av FDI i utvecklinsländer över tid. I redoörelsen särskiljs även tre reioner för att belysa skillnader inom ruppen utvecklinsländer. En förutsättnin för att nå millenniemålen är att utvecklinsländerna kan enomföra nödvändia investerinar. Dessa är för måna länder svåra att enerera inom landet. Därför har behovet av utländskt kapal i form av FDI bliv centralt (Chowdhury & Mavrotas 2006 s.10). Fiur 3.1: Totala netto resurs flöden till utvecklinsländer, 1990-2005, miljarder dollar (källa: UNCTD 2006: fi1.3, Total net resource flows to developin countries, by type of flow, 1990-2005) Som kan ses i fiuren har FDI med tiden komm att bli den mest omfattande källan till kapalinförsel för utvecklinsländer och fått en allt större betydelse, relativt annat kapal. ndra källor, se nedan, visar att trenden av ökade inflöden fortsätter även för 2006 och 2007. Förutsättninarna för utvecklinsländer skiljer si från mer utvecklade länder då måna av dem ster fast i fattidomsfällor. Detta leder till låa tillväxttal och sparkvoter och därmed låa nivåer av inhemska investerinarna. Här kan FDI eventuellt möjliöra en utvä. Detta är nåot som utvecklinsländernas reerinar uppfattat, vilket lett till att det uppstått konkurrens för att locka till si flöden av FDI. För att ha nåot att erbjuda så liberaliserar länderna sin handel, skapar ekonomiska zoner som er utländska företa fördelar samt förändrar policys för att öra investerinarna mer fördelaktia (Mottaleb 2007 s.2). Den senaste tiden har 10

länders policys bliv allt mer FDI-vänlia enom laändrinar. Det är inte ovanl att detta sker enom sänkta skatter för företa (UNCTD 2008 s.11f). Fiur 3.2: Inflöde av FDI per inkomstrupp, 1970-2007, miljoner dollar 1400000 1200000 Utveckladeländer 1000000 800000 600000 Utvecklinsländer 400000 200000 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Miljoner dollar Källa: UNCTD (2008b). Siffrorna i fiuren kan skilja si mot andra källor på rund av att definionen av utvecklinsländer skiljer si åt. Fiuren ovan visar de lobala inflödena av FDI uppdelat mellan utvecklade och utvecklinsländer. Utvecklinsländernas andel av de totala flödena var under hela perioden mindre än för de utvecklade länderna, och vissa år betydl mindre. Samtid visar rafen en markant öknin av det totala värdet av FDI till utvecklinsländer från slutet av 80-talet. ndra författare påpekar att mänden FDI som mottos av utvecklinsländer under 80-talets första hälft minskade nåot men att inflödena därefter ökade snabbt. Under slutet av 80- talet ökade flödena med 17 procent per år och nådde en nivå på 70 miljarder dollar år 1993 (Nair-Reichert & Weinhold 2001 s.153). År 1999 hade den totala mänden ökat till nästan 180 miljarder dollar. Därefter minskade dock inflödena och nådde 2002 en nivå på 143 miljarder dollar (Chowdhury & Mavrotas 2006 s.10). De senaste åren har skett en stark öknin av inflödena som 2005 totalt uppick till 334 miljarder dollar (UNCTD 2006 s.4). 11

Tabell 3.1 Fördelnin av FDI per reion och inkomstrupp Inflöde 1978-1980 1988-1990 1998-2000 2003-2005 Utvecklade länder 79,7 82,5 77,3 59,4 Utvecklinsländer 20,3 17,5 21,7 35,9 frika 2,0 1,9 1,0 3,0 Latinamerika och Karibien 13,0 5,0 9,7 11,5 sien och Oceanien 5,3 10,5 11,0 21,4 Världen 100 100 100 100 (Källa: UNCTD 2006, Tabel 1,1 Distribution of FDI by reion and selected countries, 1978-2005.) Även om utvecklinsländer enomför förändrinar sker den absolut största andelen av FDI mellan utvecklade länder. Utvecklinsländernas andel av det totala inflödet var 26 procent 1980 men ste sen till 37 procent år 1997 (Mallampally & Sauvant 1999 s.34). Tabellen ovan och fiur 3.2 visar att utvecklinsländernas andel minskade åren där efter. För att sedan åter öka till en nivå över 35 procent i början av 2000-talet. De senaste åren har det skett en krafti öknin av FDI-flödena. 2007 ste världens samlade värde av FDI med 30 procent och nådde en rekordnivå på totalt 1,833 miljarder dollar. v dem ick 1,248 miljarder dollar till redan utvecklade länder. Utvecklinsländernas andel var då 27 procent av totala inflöden. Även om andelen minskade så ökade mänden investerinar till utvecklinsländer med 21 procent i jämförelse med föreående år och nådde sin hösta nivå nåonsin på över 500 miljarder dollar. De minst utvecklade länderna (LDC) attraherade 13 av dessa miljarder. Trenden för åren 2005 till 2007 är att samtlia av världens reioner med utvecklinsländer upplever ökade flöden av FDI, även om den totala mänden skiljer si markant åt. En stor del av de ökade FDI-flödena består av återinvesterade vinster. Detta beror på att lönsamheten för transnationella företa har ökat kraft på senare år. Från en lästa nivå om strax under 2,5 procent år 2002 till nära 7 procent 2007. Vinsterna har uppstått allt mer ifrån utvecklinsländer den senaste tiden (UNCTD 2008 s.3-8). Sammantaet visar data att det skett en stor förändrin i FDI-flödena under 90- och 2000- talet. Trenden har var tydli med ökade flöden varav en betydande men mindre andel år till utvecklinsländer. Dock mottas dessa flöden av länder med mindre ekonomier vilket innebär att potentialen för stora effekter på mottaarlandets ekonomi är större. Vikt att påpeka är att utvecklinsländer inte är en homoenrupp. Snarare finns det stora skillnader mellan olika länders relation till FDI. För att belysa detta följer nedan en rov uppdelnin i tre reioner. 12

3.1 frika frikas roll som mottaare av FDI i förhållande till andra utvecklinsänder har skiftat med tiden. I början av 70-talet ick 36 % av alla FDI, som var riktad till utvecklinsländer, till frika. Denna siffra har minskat dramatiskt och under 90-talets mt var motsvarande siffra endast 3 procent (siedu 2002 s.108). Ändå hade frika under 90-talet en stad ökande mänd FDI. Reionen motto år 1990 dryt två miljarder dollar i inflöde vilket växte till 8,3 miljarder år 1998. v dessa motto LDC länderna 2.2 miljarder. Betydelsen av FDI jämfört med inhemskt kapal lå för de flesta afrikanska länder på en nivå om 10-20 procent av det totala fasta kapalet (UNCTD 1999 s.45ff). Detta innebär att FDI har en relativt sett stor betydelse för afrikanska länder (Mallampally & Sauvant 1999 s.35). frika har under de senaste tre åren upplevt en stark öknin av inflödande FDI. Ökninen har orsakats av ett bättre investerinsklimat, ökad lönsamhet och höre priser på varorna. Mänden FDI har under de senaste åren ökat från unefär 18 miljarder dollar 2004 till närmare 53 miljarder dollar 2007. Motsvarande kraftia öknin skedde även för sub-sahara. En stor del av detta beror på ökade lån mellan moder- och dotterbola samt återinvesterinar. lla länder attraherar dock inte lika mycket FDI. I frika är det främst tre länder, Nieria, Eypten och Sydafrika, som hade inflöden över 5 miljarder dollar åren 2006 och 2007. Under samma period hade majoreten av länderna ett inflöde på under 0.4 miljarder dollar (UNCTD 2008 s.38f). 3.2 Latinamerika och Karibien År 1998 uppick FDI inflödet till reionen till 71 miljarder dollar. Reionens beroende av FDI var då förhållandevis höt med en andel om 16 procent av de totala fasta investerinarna. Under krisen i slutet av 90-talet visade si FDI ha en stabiliserade effekt på bytesbalansen. Då stora mänder kortsiktia investerinar dros ut ur reionen finansierade FDI-inflödet underskottet i bytesbalansen (UNCTD 1999 s.61-64). Reionen har de senaste tjuo åren upplevt FDI ökninar i två våor med en första topp på unefär 104 miljarder år 1999. Därefter sjönk inflödena till och med 2003 och var då nere på unefär 45 miljarder dollar. Sedan skedde en krafti öknin fram till 2007 års nivå, som var en rekordnivå omfattande 126 miljarder dollar. De största mottaarländerna är Brasilien, Mexiko, Chile och Colombia. Samtlia motto FDI 13

till ett värde över 9 miljarder dollar under 2007. Det ökade inflödet beror till stor del på ökade priser som jort investerinar allt mer lönsamma (UNCTD 2008 s.59f). 3.3 sien och Oceanien I sien är Kina den största mottaaren av FDI och har så var en länre tid. Landet motto ensamt 45 miljarder dollar av de 85 miljarder som sien och Oceanien to emot totalt under 1998. Trotts den finansiella kris som drabbade sien under 1997-98 påverkades inte flödena av FDI i större omfattnin för de fem länder som krisen i första hand drabbade. Och även om vissa länder drabbades hårt, Malaysia förlorade 27 procent av inflödet, så nådde andra länder rekordnivåer. Till exempel så Thailand en öknin med 87 procent (UNCTD 1999). I mten av 2000-talet hade mänden inflödande FDI fördubblats till 165 miljarder dollar, varav unefär hälften ick till Kina och en femtedel var till Hon Kon och Sinapore. Samtid hade investerinarna allt mer inriktats på tillverkninsindustrin med höre förädlinsvärde. Länder i södra, östra och sydöstra sien fortsatte att öppna upp för FDI och speciellt mot servicesektor. Även i västra sien ökade inflödena, med 85 procent under 2005. Ökninen skedde i samband med höa oljepriser (UNCTD 2006). Denna öknin har fortsatt de senaste åren och 2007 uppick inflödena till 245 miljarder dollar. Även LDC länder som fhanistan, Kambodja, Sri Lanka och Östtimor dro till si mer FDI (UNCTD 2008). 14

4. Bakomliande teoretisk diskussion vsntet behandlar de teoretiska arument som lyfts fram i lteraturen för hur FDI påverkar tillväxten och är därmed tänkt att e en rundförståelse för den utvecklade modellen och den följande empiriska analysen. 4.1 FDI och påverkan på inhemskt kapal Konverens mellan länder har tidiare försökt förklarats enom avtaande avkastnin på kapal. Då rika länder har en höre rad av kapal/arbetskraft än vad fattiare länder har antas multinationella företa investera i utvecklinsländer för att få en höre kapalavkastnin. Detta leder till att jobb skapas i mottaarlandet och den enomsntlia per capa inkomsten ökar (Yao & Wei 2007 s.212). I runden innebär FDI att ytterliare kapal tillförs mottaarlandet utöver det som kan enereras inhemskt. Detta medför att det totala kapalet ökas enom kapalackumulationen, vilket i si talar för att ökade FDI-flöden bör medföra möjliheter till ökad tillväxt enom att det möjliör investerinar som annars inte skulle bli av. Dock är relationen mellan inhemskt och utländsktkapal inte så enkel. FDI kan vara en vikti källa till kapal och komplement till det inhemska kapalet (Ozturk 2007 s.82). Om det råder kompletterin kan FDI öka avkastninen för den äldre teknoloin. Det finns dock en risk att FDI ersätter inhemska investerinar. FDI kan även medföra att ny teknik träner ut den amla inhemska tekniken och påverkar då produktiveten posivt men minskar kapalackumulationen enom höre deprecierinstakt. Därmed kan det vara vikt att de nya investerinarna kompletterar de redan existerande. I utvecklinsländer är kompletterinen mellan ammal och ny teknoloi mer påtali. Därmed skulle utländska investerinar leda till en mer diversifierad produktion och höre tillväxt enom ökad kapalackumulation (de Mello 1997 s.20f). Detta innebär att FDI får en posiv påverkan även på de inhemska investerinarna och därmed en crowd in effekt. 15

Duttaray el al (2008 s.1929) hävdar att FDI inte får en posiv effekt eftersom FDI inte är mer stabilt än andra kapalflöden, och att en stor del av vinsten förs utanför landets ränser så att nytt FDI blir mindre än den vinst som tas ut ur landet. Även formen av investerin kan påverka. Som nämnts i definionen av FDI leder inte alltid M& till ökade investerinar i landet. Dessutom kan avkastninen från investerinarna spenderas på ökad konsumtion istället för ytterliare investerinar och därmed minska kapalackumulation. Det finns även en risk att FDI träner ut annat kapal enom att de multinationella företaen kontrollerar knappa resurser som till exempel importlicenser och utbildad arbetskraft. Därmed kan inhemska investerinar hindras snarare än ynnas av FDI (Herzer el al. 2008 s.794). Mody och Murshid påpekar att när en ekonomi öppnas upp för privata kapalflöden kommer effekten på den inhemska ekonomin att bero på det inhemska investerinsklimatet. Om den riskjusterade marinalavkastninen är hö i relation till världsmarknadsräntan kommer kapal att strömma till ekonomin och läas till det inhemska sparandet. Om den inhemska avkastninen istället är lå, eller läre än världsräntan, kan kapal ändå komma landet till odo enom investerinar i diversifierande verksamheter. Men då finns det inte skäl att tro att det utländska kapalet kommer få samma ökande effekt på det inhemska kapalet. I utvecklinsländer finns en risk att en allt för dåli infrastruktur sänker den riskjusterade avkastninen (Mody & Murshid 2005 s.251) En förbättrad inhemsk finansiell marknad sänker risken i investerinarna vilket bör öka investerinarna och dess effekt. Det är också tänkbart att en allt för lå relativ avkastnin snarare premierar att avkastninen på investerinarna placeras utomlands till världsmarknadsräntan. 4.2 FDI och teknoloisk överförin Förutom kapalackumulationen påpekar Yao och Wei (2007 s.212) att FDI skiljer si i två andra avseenden som är intressanta ur tillväxtteoretiskt hänseende. För det första påskyndar FDI anpassninen av enerella teknoloier, dvs. teknoloier som påverkar hela ekonomin. Utöver detta överför FDI också teknoloi och kunskap som annars är otillänli för mottaarlandet. Denna teknoloi kan flytta den teknoloiska fronten i ett land, så att produktionen blir mer effektiv. Men detta funerar endast under vissa förhållanden, som valet av att vara 16

exportinriktad, infrastrukturens utvecklin eller nivån på humankapalet. Nedan beskrivs olika sätt att hantera den teknoloiska utvecklinen utifrån två teoretiska skolor. 4.2.1 Neoklassisk tillväxtteori Enl den neoklassiska teorin kommer ekonomisk tillväxt främst från två källor: faktorsackumulation och ökninar i den totala faktorsproduktiveten (Ozturk 2007 s.81). Enl de neoklassiska tillväxtmodellerna blir effekten av FDI beränsad. vtaande avkastnin på fysisktkapal ör att FDI endast påverkar inkomstnivån på kort sikt, medan effekten på den lånsiktia tillväxttakten uteblir. Effekten omfattar då endast landets anpassnin till steadystateläet (de Mello 1997 s.1f). En eventuell öknin av tillväxten kan på lån sikt endast komma ur teknoloisk utvecklin eller en öknin i arbetskraften som båda anses vara exoena variabler. FDI skulle därmed endast kunna påverka tillväxten enom kontinuerlia chocker (de Mello 1997 s.8). Detta synsätt kan inte förklara vad det är med FDI som enererar tillväxt på lån sikt, om ett sådant samband kan påvisas. 4.2.2 Endoen tillväxtteori I den endoena tillväxtteorin bestäms den inhemska teknoloiska utvecklinen inom modellen och är beroende av andra exoena variabler, som till exempel FDI. Detta har motiverat studier krin enom vilka kanaler FDI kan påverka den ekonomiska tillväxten (de Mello 1997 s.8). FDI är en vikti kanal enom vilken den teknoloiska överförinen (spillover) påverkar produktiveten (de Mello 1997 s.9), speciellt för utvecklinsländer. Detta eftersom tillväxttakten i utvecklinsländer ofta antas vara starkt beroende av deras förmåa att ta till si och implementera ny teknoloi som redan finns i mer utvecklade länder. Genom teknoloispridnin antas det att utvecklinsländer kan nå den teknoloiska nivå som finns i de utvecklade länderna (Hermes & Lensink 2000 s.4, Ozturk 2007 s.85). Multinationella företa har visat si använda avancerad teknoloi och investerar mer i forsknin och utvecklin än andra bo- 17

la. Det är därför trol att FDI från denna typ av bola kan påverka den teknoloiska utvecklinen i ett land (Hermes & Lensink 2000 s.4). Kunskapsöverförin definieras här som en förändrin från amla inhemskt producerade varor till nya FDI-relaterade produkter (de Mello 1997 s.9) men kan också ske enom att inhemska företa utbildar sin personal för att kunna ta till si den nya teknoloin (Ozturk 2007 s.85). Kunskapsöverförin mellan länder leder även till processinnovationer överförs, så att samma produkter produceras men med ny teknoloi. Eftersom FDI möjliör för viss kontroll av denna överförin från teknoloiskt ledande länder kan det antas att FDI är en stark drivkraft av teknoloisk förändrin i utvecklinsländer (de Mello 1997 s.9). Det finns olika sätt teknoloisk överförin kan ske på. Ett sätt är enom imation av den existerande teknoloin och utländska oranisationsmetoder. Detta kan förekomma enom direkt eller indirekt kontakt mellan företa eller enom att personalen byter arbetsplatser. Desto större teknoloisk skillnad det är mellan det inhemska företaet och det utländska desto större effekter på produktiveten kan överförinen få (Hermes & Lensink 2000 s.4). Med tanke på att mycket av den teknoloi som är enerell och användbar finns i informationssektorn är detta centralt. Exempelvis kan Internet och telekommunikation lätt imeras och få snabba och betydande effekter på tillväxten (Yao & Wei 2007 s.214). Överförin av teknoloi kan även ske enom transaktioner mellan utländska och inhemska företa, till exempel vid handel med råvaror eller halvt förädlade varor. Detta kan skapa relationer med tekniskt utbyte och utbildnin av lokala partners. Det kan också innebära att krav ställs på kvalet och teknoloi från de utländska företaen, vilket tvinar fram en ökad produktivet (Hermes & Lensink 2000 s.5). Ytterliare en aspekt av detta är att tillväxt kommer ur en större användnin av produktionsvaror som inputs i FDI relaterad produktion. Detta eftersom effekten på tillväxten förväntas blir större desto mer förädlat innehållet i FDI är (de Mello 1997 s.9). Är det då nödvänd med en ökande mänd FDI för att se effekter? De Mello menar att det finns anlednin att anta att FDI leder till kunskapsöverförin även utan omfattande kapal ackumulerin enom leasin, licensierin, uppstartsarraneman, styrninskontrakt och joint ventures (de Mello 1997 s.9). FDI bidrar även till att öka konkurrensen enom att övervinna inträdeshinder och reducera inflytandet av redan existerande bola (Ozturk 2007 s.82). Ökad konkurrens tvinar de ineffektiva inhemska företaen att utveckla sin verksamhet och inför ny teknoloi enom investerinar i fysiskt kapal eller humankapal (Ozturk 2007 s.85, de Mello 1997 s.21) Samtid menar Herzer el al (2008 s.794). att konkurrensen kan få neativa effekter då MNC har läre marinalkostnader och därmed reducerar efterfråan för inhemska företa samt köper råvaror inom företaet istället för på den lokala marknaden. 18

Det finns dock författare som menar att kostnaden för teknoloisk överförin är väld hö och att teknoloin kan vara direkt olämpli både i avseende för de produkter som produceras och vad äller faktorsintenseten, vilket hämmar den inhemska teknoloiska förmåan och därmed minskar möjliheterna att ta till si utländsk teknoloi. Det är vikt att inte lömma att en anpassnin av utländsk teknoloi också innefattar att denna måste anpassas efter lokala förhållanden och därmed kräver en viss form av innovation (Duttaray el al. 2008 s.1929). Till skillnad från Hermes och Lensink (2000) menar Herzer el al (2008 s.794) att ett allt för stort teknoloiskt ap ör att inhemska producenter får svårt att ta till si den nya teknoloin samtid som de multinationella företaen kan skydda sin företasspecifika kunskap, vilket minskar möjliheterna till spillover-effekter. Sammantaet kan säas att teorin pekar på att FDI bör få en posiv effekt på tillväxten enom teknoloisk överförin. Även om de ökade investerinarna även kan få vissa neativa effekter. Som visats i den tidiare forskninen har detta obetinade förhållande inte var helt oproblematiskt att påvisa. Därmed finns det även skäl att studera de teoretiska runderna för inhemska faktorers betydelse. 4.3 Inhemska förutsättninar för tillväxt Vissa författare menar att relationen mellan FDI och tillväxt är beroende av ett antal olika kriska faktorer för att få en posiv inverkan. Dessa kan vara handelsreimen, nivån på humankapalet, finansiella reelsystemet, banksystemet och raden av öppenhet i ekonomin (Ozturk 2007 s.83). Dessa förutsättninar för att ta till si ny teknoloi kallas för ett lands absorptionsförmåa. FDI kan enl detta resoneman endast bidra till tillväxten om absorptionsförmåan är tillräckl hö (Ozturk 2007 s.85, Hermes & Lensink 2000 s.5). De blandade resultaten krin relationen mellan FDI och tillväxt kan på detta sätt delvis förklaras enom skiftande absorptionsförmåa mellan länder. 19

4.3.1 Humankapalets betydelse Senare års tillväxtteori betonar vikten av humankapal för att länder ska ha möjlihet att imera omvärlden enom att både härma produktion och att observera hur andra ör (Yao & Wei 2007 s.214). Vissa författare hävdar att mottaarlandets förmåa att ta till si ny teknoloi och oranisationsförmåor kräver en viss krisk nivå på humankapalet och därmed en viss rundläande utbildninsnivå annars kan individerna inte förstå och arbeta med höteknoloisk produktion (Hermes & Lensink 2000 s.6). Med en för lå humankapalnivå kan länder få svårt att locka till si utländsktkapal som riskerar att bli koncentrerat till exportzoner frånkopplade från de inhemska företaen och medför därmed obetydande le teknoloisk överförin och externaleter (de Mello 1997 s.18). Exempel på humankapalets roll kan tas ifrån Indien och Kina som tillskillnad från måna andra länder i frika och sien lyckats med utbildninsprocessen och att bya upp humankapalet (Yao & Wei 2007 s.214). Ett ökat humankapal kan även antas öka möjliheterna att ta till si mer företasspecifik kunskap även om skillnaden i använd teknoloi är stor. lltså skulle humankapal och FDI komplettera varandra i överförinen av teknoloi. 4.3.2 Den inhemska finansiella marknaden Det är osannolikt att spillover bara sker vid kostnadslösa förbättrinar i oraniserinen av arbetskraft (lfaro et al2004 s.91). I måna fall krävs det investerinar för att de inhemska förtaen ska kunna uppradera sin teknoloi eller ta till si ny teknoloi, vilket kräver finansierin (Hermes & Lensink 2000 s.7). Även om vissa företa klarar detta internt blir behovet av extern finansierin viktiare desto större teknoloi- och kunskapsapet är mellan den rådande suationen och den nya teknoloin. Och i de flesta fall är denna externa finansierin beräsad till den inhemska finansmarknaden (lfaro et al2004 s.91). Utvecklinen av den inhemska finansiella marknaden avör om det är möjl med extern finansierin enom banklån eller via aktiemarknaden. Dess utvecklin påverkar också allokerinsförmåan för investerinar. En väl funerande aktiemarknad breddar möjliheterna för finansierin och ökar möjliheterna att skapa länkar mellan inhemska och utländska investerare. På så sätt får en utvecklin av det inhemska finansiella systemet två följder. Det ökar rörliheten för landets sparande, vilket 20

ökar tillånen på kapal. Dessutom ökar det informationen krin investerinar vilket ökar effektiveten för de projekt som fullföljs. Detta leder i sin tur till höre tillväxt. Dessutom leder en utvecklin av det finansiella systemet till att risken minskar vid nyinvesterinar, vilket är vikt då satsninar på ny teknoloi är extra riskfyllt. Ett mer välfunerade finansiellt system bör därmed öka de teknoloiska innovationerna, inklusive spillover, och därmed öka tillväxten (Hermes & Lensink 2000 s.7f). En outvecklad finansiell marknad kan hindra denna entreprenörsverksamhet. Speciellt då den nya tekniken medför möjliheter till export. Välfunerade finansiella marknader är också vikt för att FDI ska kunna skapa backward linkaes, vilket är vikt både för att skapa skalekonomiska effekter och för att nya företa ska uppstå (lfaro et al2004 s.91f), och bör vara centralt för möjliheten att skapa en crowd in effekt. 21

5. Den teoretiska modellen Nedan redoörs för den justerade teoretiska modellen. Modellen är framtaen mot bakrund av föreående teoretiska diskussion och resultaten kommer att lia till rund för den empiriska undersökninen. Härledninen av modellen redovisas i appendix 1. 5.1 Produktionsfunktionen Den justerade teoretiska modellen utår ifrån en produktionsfunktion enl Solow-modellen med teknoloi och humankapal. Ett lands totala produktion, Y, bestäms av en kombination av fysisktkapal, K, den inhemska teknoloiska nivån,, och humankapal, H, enl en Cobb-Doulas funktion med konstant avkastnin (Jones 2002 s.55). Den första skillnaden som införs är att kapalet delas upp i inhemskt kapal, K D, och utländskt kapal, K F. Solow-modellen antar att teknoloin,, är en exoenvariabel. Den påverkar produktionen oavsett vad som sker i ekonomin i övr (Jones 2002 s.36). Det andra antaande som ändras är att den teknoloiska nivån istället bestäms endoent, vilket utvecklas i punkt 5.4. Humankapalet delas också upp i två delar, en direkt effekt och en endoen effekt i interaktion med teknoloiöverförinen. Produktionsfunktionen av Y bestäms därmed enl: 1 ( K + K ) (H Y = (5.1) D F ) 5.2 Realkapal Det totala realkapalet, K, delas alltså upp i två delar; K = K D + K. Förändrinen av det inhemska kapalet bestäms av det inhemska sparandet minus riskjusterade avkastninen, r, på det utländska kapalet, samt deprecierinstakten för det inhemska kapalet, d. F 22

K & = s(y rk ) dk (5.2) D F D Förändrinen av det utländska kapalet bestäms av mänden FDI som flödar in i ekonomin, den inhemska finansiella marknadens förmåa att allokera de utländska investerinarna, φ, samt deprecierinen av det utländska kapalet. Inhemskt och utländskt kapal antas vara perfekta substut så att deprecierinstakten blir d för båda. K & =φfdi (5.3) F dk F Om K& F 0 läs utländskt kapal till det inhemska kapalet och de totala investerinarna ökar. Den inhemska finansiella marknadens utvecklinsnivå, φ, bestäms enl 0< φ 1. Detta innebär att även ett stort flöde av FDI kan få små effekter om inte den finansiella marknaden är nåorlunda utvecklad. Om φ = 1 är marknaden däremot helt effektiv. Det finns skäl att anta att detta inte äller för utvecklinsekonomier då stora skillnader i utvecklin kan ses i den beskrivande statistiken för de empiriska måtten, se tabell 8.1 i avsnt 8.1. Även andra transaktionskostnader och transportkostnader påverkar liksom skillnader i reelsystem, infrastruktur och finansiella instutioner (Thompson 2008 s.696). 5.3 Humankapal för inhemsk produktion Humankapalet som används för produktion med hjälp av inhemsk teknoloi bestäms av den inhemska utbildninsnivån enl: u H= e ψ L. (5.4) I ekvationen står u för antalet utbildninsår och ψ för effektiveten i utbildninssektorn. Det antas att u 0 och 0< ψ 1. L är den totala arbetskraften i landet. I modellen återkommer även humankapalet i absorptionsförmåan för FDI. H är den kompetens som behövs för att använda den existerande inhemska teknoloin,. Uppdel- 23

ninen beror på att förändrinar i humankapalet rimlvis borde påverka produktionen enom effektivare användnin av befintli teknoloi och befintl kapal samtid som den teoretiska diskussionen visar på humankapalets betydelse för absorptionsförmåan av ny teknoloi. 5.4 Teknoloi Till skillnad från Solow-modellen så kan den teknoloiska ackumulationen bestämmas av inhemska förhållanden enl: γ 1 γ & = µ h i (FDI) (5.5) I likhet med teknoloispridninsmodellen i Jones (2002 s.162) beror den inhemska teknoloiska nivån på absorption av redan existerande teknoloi från utlandet. Den inhemska teknoloin beror då av den världsteknoloiska fronten ( ), nivån av skills (h) som möjliör att individer kan ta till si utländsk teknoloi och bör ses bredare än endast utbildnin, den inhemska finansiella marknadens utvecklinsnivå, (i) och av den teknoloiska överförinen som FDI medför. Detta innebär att inflytandet av den utländska teknoloin delas upp i två delar, en som är bestämd av mänden FDI som flyter in i landet och en som är oberoende av mänden FDI. Detta eftersom det är trol att viss teknoloisk överförin kan ske via andra kanaler än FDI. γ är den andel av teknoloiöverförinen som kan ske via andra väar än FDI.µ, h, och i antar värden >0 och + ( 1 γ) = 1 γ då 0< γ 1. µ utör en parameter för den övria absorptionsförmåan, denna kan bland annat bero på avståndet till världsteknoloin, raden av öppenhet och randen av äanderätt. Sammantaet utör µ, h, och i den totala absorptionsförmåan för landet. Detta stämmer överrens med den tidiare teoretiska diskussion som förts i avsnt 4.3 anående inhemska faktorers betydelse för att FDI ska få posiva effekter på tillväxten. FDI, i teknoloifunktionen, kan förklaras enl FDI= σ. σ aner den andel av världsteknoloin som är tillänli för teknoloisk överförin. Detta beror på att det inte är riml att all utländsk teknoloi är tillänli för landet att ta till si via FDI vid ett ivet till- 24

fälle. Snarare är det trol att endast en viss andel av teknoloin blir tillänli för mottaarlandet att absorbera, se 4.2.2. Därmed kan σ antas variera mellan noll och ett. Detta innebär att den teknoloiska förändrinen blir; & 1 γ = µ h i σ (5.6) Till skillnad mot tidiare fås nu uttrycket σ 1 γ som innebär att den teknoloiska utvecklinen beror på andelen av världsteknoloin som kan överförs via FDI och hur stor del av den totala teknoloiska överförinen som sker via FDI. Genom att dela uttrycket med den inhemska teknoloiska nivån fås; & 1 = = µ h i σ γ (5.7) Uttrycket visar att tillväxttakten i den inhemska teknoloin kommer vara beroende av apet mellan världsteknoloin och den inhemska teknoloin samt att det blir svårare att ta till si ny teknoloi desto närmare den teknoloiska fronten ett land befinner si. Detta stämmer överrens med det resoneman Jones (2002 s.127) för anående teknoloispridninsmodellen. 5.5 Jämviktsläet För att se hur ekonomin kan förväntas utvecklas på lån sikt behövs ett uttryck för jämviktsnivån. Ett sådant uttryck byer på att alla variabler växer i konstant takt och kvoterna är konstanta. Med hjälp av uttrycket kan man analysera hur chocker i ekonomin påverkar jämviktsläet. Genom att beräkna en funktion som beror på den exoena variabeln fås ett jämviktsläe fram enl; s 1+ r µ hiσ +φσ d r Y 1 γ H 1 Y 1 d r + = d+ d r + n (5.8) 25