Naturhänsyn vid slutavverkning SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

Naturhänsyn vid slutavverkning SCA SKOG ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

I N N E H Å L L Hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn...3 Planering...4 Ekologisk landskapsplanering... 4 Traktplanering... 5 Utsyning... 5 Taxering... 6 Detaljplanering av avverkningslagen... 6 Riktlinjer för naturhänsyn... 6 Avverkningstidpunkt... 6 Exempel på karta över en drivningsenhet... 7 Impediment... 8 Nyckelbiotoper... 9 Exempel på naturhänsyn...10 Hänsynsytor...12 Kantzoner mot myrar och sjöar... 12 Kantzoner mot bergsbranter och rasmark 12 Kantzoner mot kulturmark... 12 Kantzoner mot bäckar och åar... 13 Plockhuggning i kantzoner... 13 Surdråg och mindre sumpskogar... 14 Häll- och blockmarker... 15 Raviner... 15 Bergsbranter... 16 Trädsamling löv... 17 Ungskogsgrupper... 17 Detaljhänsyn...18 Naturvärdesträd... 18 Grova aspar... 18 Gamla och grova tallar... 19 Tallar med synliga brandljud... 19 Kulturspår... 19 Sälgar och rönnar... 20 Gamla björkar... 20 Skorpbarkiga granar... 21 Hålträd och träd med risbon... 21 Övriga evighetsträd... 22 Gran... 22 Asp... 22 Tall... 22 Björk... 22 Undvik att skapa stora kala ytor... 23 Antal träd per ha... 23 Döda träd och naturliga högstubbar... 24 Skapa nya högstubbar av alla trädslag... 24 Lågor och vindfällen... 25 Fröträdsställning... 25 Undvik körskador... 26 Risbäddar och kavelbroar... 26 Bäcköverfarter... 27 Uppställningsplatser... 27 Kulturmiljövård...28 Fornlämningar... 28 Övriga kulturlämningar... 28 Ställ kulturhögstubbar... 29 Inägomark... 29 Stigar och gamla körvägar... 29 Landskapsbild och rekreation...30 Estetiska skäl... 30 Ordlista...31 är Europas största privata skogsägare. SCA Vi har därmed ett stort ansvar för hur vi nyttjar våra skogar. Vårt mål är att bruka våra skogar långsiktigt, utan att mark, vatten eller luft tar skada, samtidigt som vi bibehåller ett rikt djur- och växtliv, där alla arter har möjlighet att fortleva. Det senare kallar vi för att bevara biologisk mångfald. För att nå målet krävs det att vi anpassar våra metoder till skogarnas skiftande beskaffenhet samt att vi bevarar och nyskapar viktiga livsmiljöer för arter som missgynnas av skogsbruk. För det praktiska naturvårdsarbetet har vi tagit fram ett handlingsprogram som bygger på följande punkter: Naturhänsyn i alla skogliga åtgärder. Naturnära skötselmetoder som i väsentliga delar efterliknar naturliga störningar, t ex bränder. Detaljerad kunskap om produktionsförutsättningar och naturvärden i SCAs skogar. Ekologisk landskapsplanering. Hög kompetens hos alla anställda och fortsatt utveckling av kunskapsbas och metoder. Samarbete med myndigheter när särskilda skyddsvärden föreligger som kräver skydd enligt miljöbalken. Naturhänsyn skall vara en självklar och integrerad del i all vår verksamhet. Tidigare har naturhänsynen till stor del varit kopplad till slutavverkning, men det är viktigt att den även beaktas vid alla övriga åtgärder som t ex vägbyggnad, markberedning, röjning, gallring och gödsling. SCA Skog, skogvårdsavdelningen, juni 2007.

Hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn Naturhänsynen kan delas upp i tre nivåer: hänsynsområden, hänsynsytor och detaljhänsyn. Hänsynsområden omfattar områden som är större än ca 1 ha och som skötselklassats. En skötselklassning innebär att vi fattat beslut om att spara, överhålla eller bruka området med alternativa metoder. Hänsynsområden är områden med höga naturvärden t ex urskogsartade naturskogar, äldre lövrika skogar och olika typer av sumpskogar. Hänsynsytor omfattar kantzoner, surdråg, hällmarkspartier, bergsbranter m m som sparats i samband med avverkning. Hänsynsytor har en areal på ca 0,1-1 ha. Detaljhänsyn omfattar sparande av enstaka träd, trädgrupper, trädsamlingar (mer än 9 träd), högstubbar, lågor, mindre surdråg m m. Detaljhänsynen har en yta mindre än 0,1 ha (32 m x 32 m).

PLANERING Planering Ekologisk landskapsplanering Naturhänsyn måste planeras såväl på landskapsnivå som på beståndsnivå. När vi planerar på landskapsnivå och bildar hänsynsområden kallas det ekologisk landskapsplanering, ELP. Detta görs i en särskild planeringsprocess som finns beskriven i en separat instruktion. I en ekologisk landskapsplan anges vilka områden som, med hänsyn till deras naturvärde, helt skall undantas från skogsbruk, överhållas eller skötas med alternativa metoder. Långskägg Urskogsartad sumpskog som helt undantas avverkning. Lappticka

PLANERING Lövbränna med skogsfru Björkpraktbagge Traktplanering En förutsättning för god naturhänsyn på beståndsnivå är en väl utförd traktplanering. Traktplaneringen omfattar utsyning, taxering och detaljplanering. Utsyning All avverkning skall föregås av en systematisk genomgång av drivningsenheten på barmark, s k utsyning. Kontrollera alltid i förväg i SkogsGIS om det finns uppgifter om drivningsenhetens naturvärde, t ex om den är en hänsynsbiotop eller är skötselklassad. Urskogsartade skogar är exempel på områden som skall lämnas helt orörda medan lövrika skogar är exempel på avdelningar som ofta bör överhållas eller skötas med alternativa metoder. Gransumpskogar kan i regel blädas eller plockhuggas. Nyckelbiotoper skall helt undantas skogsbruk eller skötas så att naturvärdena gynnas. Observera att all form av avverkning i en hänsynsbiotop kräver extra omsorgsfull planering och god kunskap hos den som planerar och avverkar. Många hänsynsbiotoper har missats vid våra tidigare inventeringar och finns därför inte registrerade och skötselklassade i SkogsGIS. Vid utsyningen för slutavverkning och äldreskogsgallring skall det därför alltid göras en bedömning om avdelningen har sådana naturkvaliteter att hela eller delar av avdelningen bör undantas från avverkning eller skötas

PLANERING Bronshjon med alternativa metoder. Denna naturvärdesbedömning finns beskriven i en egen instruktion. I de fall man vid utsyningen undantar områden som är större än ca 1 ha från slutavverkning och dessa har påtagliga naturvärden så skall de läggas in i den ekologiska landskapsplanen. Då skall en ny skoglig avdelning bildas, en hänsynsbiotop beskrivas och området skötselklassas. Vid utsyningen registreras naturhänsynen genom att hänsynsytor som inte skall slutavverkas digitaliseras. Det är traktplanerarens uppgift att uppmärksamma naturhänsyn som är större än ca 0,1 ha, d v s hänsynsytor. Om behov finns skall hänsynsytorna snitslas. Detta gäller framför allt vinteravverkningar då gränserna kan vara svåra att se. För de hänsynsytor som registrerats ges direktiv till avverkningslagen om vilken typ av hänsyn som skall tas. I de fall områdena skall plockhuggas skall man ange volymuttaget. Om det vid utsyningen upptäcks några speciellt värdefulla typer av detaljhänsyn, som avverkningslaget lätt kan missa, t ex hålträd, markeras även dessa i fält och på karta. Riktlinjer för naturhänsyn Den naturhänsyn som tas skall vara såväl funktionell som kostnadseffektiv. Det går inte att ha entydiga anvisningar om hur naturhänsynen skall utformas, då varje avverkningstrakt är unik. Inom vissa trakter finns det goda förutsättningar för att ta omfattande naturhänsyn, medan det inom andra kan vara svårt att finna någon form av funktionell naturhänsyn. Avverkningstidpunkt Förutom att ta hänsyn till hotade och sällsynta arters miljöer är det viktigt att inte allvarligt störa dessa arter under deras fortplantningstid. Särskilt störningskänsliga är kungsörn, havsörn och berguv och för dessa gäller speciella rekommendationer. I särskilt fågelrika miljöer, som t ex lövdominerade bestånd och i strandskogar, skall avverkning undvikas under häckningsperioden. Taxering Om en taxering görs separat från utsyningen skall den som taxerar komplettera med hänsynsytor som inte beaktats vid utsyningen. Det är viktigt att alla som före en avverkning besiktigar en trakt kompletterar med ny information om naturhänsynen. Detaljplanering av avverkningslagen Det är avverkningslagens uppgift att ta detaljhänsyn. Ändamålsenlig hänsyn kräver ofta att avverkningslagen utför en detaljplanering. Då planeras t ex hur evighetsträd, trädgrupper och mindre surdråg skall lämnas och hur körningen skall utföras för att undvika körskador. Avverkningslagen bör också i förväg planera hur hänsynsytor som markerats på traktkartan vid utsyningen, men inte snitslats, skall hanteras. Vid vinteravverkning krävs mer omfattande detaljplanering än vid barmarksavverkning. Om avverkningslagen upptäcker hänsynsytor som inte uppmärksammats vid traktplaneringen skall även dessa lämnas. Vid oklarheter tag kontakt med distriktschefen. Doftticka

PLANERING Exempel på karta över en drivningsenhet Kantzon bäck Kantzon myr Sumpskog

PLANERING Impediment Ingen avverkning får ske på impediment, d v s marker med en produktionsförmåga mindre än 1 m 3 sk/ha och år. Detta gäller även småimpediment som inte är figurlagda på kartan. Urskogsartad naturskog med gott om lågor är ett exempel på en nyckelbiotop som helt skall undantas från skogsbruk. Stor barkplattbagge

PLANERING Norna Nyckelbiotoper områden med särskilt höga naturvärden Områden med mycket höga naturvärden och som är särskilt viktiga för rödlistade växt-, svamp och djurarter kallas för nyckelbiotoper. Dessa skall sparas såvida inte olika skötselåtgärder krävs för att bevara eller långsiktigt främja deras naturvärden. Urskogsartad naturskog är exempel på en nyckelbiotop som skall sparas. Om rödlistade arter förekommer i områden som inte är nyckelbiotoper tas lämplig hänsyn, t ex genom användning av alternativa metoder eller omfattande detaljhänsyn.

EXEMPEL PÅ NATURHÄNSYN Exempel på Blockmark med tall, asp och torrträd Bergsbrant Hällmarksimpediment Trädsamling asp Naturvärdesträd Sälgar med doftticka Torrträd, högstubbar och lågor Surdråg 10

EXEMPEL PÅ NATURHÄNSYN naturhänsyn Hällmark Kantzon mot bäck Sumpskog Udde med äldre tallar Kantzon mot sjö Rönnar Nyskapade högstubbar Aspgrupp Sälg 11

HÄNSYNSYTOR Hänsynsytor Kantzoner mot myrar och sjöar Spara kantzoner mot myrar och sjöar. Kantzonsbredden skall variera med markfuktigheten. Finns det en successiv övergång mot myren eller sjön med fuktig mark sparas denna, men om torr mark sluttar ner mot en myr/sjö sparas bara enstaka träd. Utskjutande, mindre uddar i myrar och sjöar kan gärna sparas. Om myrkanterna länge varit orörda från skogsbruk och innehåller gott om gamla och döda träd sparas dessa områden. Kantzoner med hänglavbärande träd skall göras extra breda. Kantzoner mot bergsbranter och rasmark Spara kantzoner mot bergsbranter, lodväggar och rasmark. Kantzoner mot kulturmark Spara utvecklade bryn mot odlad mark, fäbodar m m. 12

HÄNSYNSYTOR Kantzoner mot bäckar och åar Spara kantzoner mot vattendrag för att skapa skugga och för att förse vattendragen med nedfallande löv, barr och annat organiskt material. Kantzonsbredden skall variera med markfuktigheten och de naturliga förutsättningarna att skapa en stormfast kantzon. Spara alltid underväxt, klenare träd och samtliga lövträd i anslutning till vattendragen. Skapa större kantzoner mot fiskförande vattendrag och mindre mot bäckar som mer eller mindre torkar ut på sommaren. Undvik om möjligt att avverka samtidigt på båda sidor om en bäck. Hyggesavfall som hamnat i bäckar bör rensas bort. Kantzoner mot vattendrag sparas framför allt för att skydda växter och djur i vattendragen. Ibland är bäckskogarna i sig själva värdefulla biotoper med en rik flora och fauna. Detta gäller speciellt bäckskogar som årligen översvämmas vid högvattenflödena och bäckskogar i utströmningsområden där grundvattnet tränger fram. Denna typ av bäckskogar ligger oftast i markerade svackor i terrängen. Värdefulla bäckskogar kräver större hänsyn än en generell kantzon mot bäcken. Ofta krävs det att en större hänsynsyta eller ett hänsynsområde av omkringliggande skog skapas. Särskilt värdefulla är bäckskogar i anslutning till forsande vattendrag. Mindre bra Bra Plockhuggning i kantzoner Försök att undvika att skapa skarpa kantzonsgränser. Skapa hellre en bredare kantzon, där kanten närmast hygget plockhuggs, än en smal kantzon med skarp gräns. Plocka ut de ekonomiskt värdefulla träden, speciellt sågtimmertall. Många arter är helt knutna till grov granved i fuktiga lägen. En generell plockhuggning av grov gran i kantzonerna bör därför inte ske. 13

HÄNSYNSYTOR Surdråg och mindre sumpskogar Surdråg och mindre sumpskogar lämnas eller plockhuggs. Alla blöta marker lämnas helt. Sumpskogar med speciella naturvärden i form av gamla och långsamväxande träd samt död ved lämnas. Sumpskogar och surdråg som saknar speciella naturvärden kan plockhuggas. Vid sådan avverkning bör maximalt halva virkesförrådet plockas ut. Tänk på riskerna med markskador vid drivning i sumpskogar. Spara alltid skog runt kallkällor. Rosenticka 14

HÄNSYNSYTOR Häll- och blockmarker Häll- och blockmarker utgörs ofta av impediment med små partier produktiv skogsmark insprängda. Spara små produktiva områden mellan hällmarksimpediment samt produktiva hällmarksområden som är svåra att skogsodla. Plockhugg värdefulla sågtimmertallar, men lämna alla överåriga träd. Raviner Skogar i raviner har ofta skonats från skogsbränder och har i regel brukats mindre intensivt än omgivande skog. Raviner fungerar därför ofta som refugier för störningskänsliga arter. Avverkning i raviner skall undvikas. 15

HÄNSYNSYTOR Bergsbranter Bergsbranter fungerar ofta som refugier i skogslandskapet. Undvik därför att avverka i bergsbranter och angränsande blockområden. 16

HÄNSYNSYTOR Trädsamling löv Om det finns rena lövskogspartier i barrdominerade bestånd bör en del lövpartier helt undantas från avverkning. Exempel på detta är fuktiga områden dominerade av glasbjörk samt asprika partier på frisk mark. Ungskogsgrupper Insprängda ungskogsgrupper lämnas vid slutavverkning. 17

DETALJHÄNSYN Detaljhänsyn Enstaka träd eller trädgrupper skall sparas för att därigenom skapa en större variation i de nya bestånden. Välj träd som hyser eller kommer att hysa höga naturvärden och som kan förväntas överleva friställning, d v s i första hand grövre träd med välutvecklade kronor. Naturvärdesträd Samtliga s k naturvärdesträd skall sparas vid avverkning. Med detta avses: - avvikande särskilt grova eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig eller platt krona - grova, tidigare frivuxna s k hagmarksgranar - grova aspar och alar - alla sälgar och rönnar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår En riklig förekomst av naturvärdesträd indikerar höga naturvärden och då bör området i många fall sparas som en hänsynsyta eller ett hänsynsområde. Vid oklarhet ta kontakt med distriktschefen. Grova aspar Grova aspar är naturvärdesträd som alltid skall sparas. 18

DETALJHÄNSYN Gamla och grova tallar Avvikande gamla grovgreniga tallar och tallöverståndare från en äldre tallgeneration är naturvärdesträd som alltid skall sparas. Tallöverståndare är inte alltid grövre än träden i huvudbeståndet men de har i allmänhet platt krona, grova sidogrenar och grövre bark. Tallar med synliga brandljud Tallar och andra träd med synliga brandljud skall alltid sparas. Kulturspår Spara alla träd med tydliga kulturspår, t ex träd med trädristningar. 19

DETALJHÄNSYN Sälgar och rönnar Spara alla sälgar och rönnar. Stammarna på gamla sälgar är ofta rikligt bevuxna med uttorkningskänsliga lavar. Spara därför klena träd och underväxt i anslutning till gamla sälgar för att minska solinstrålningen och uttorkningen. Gamla björkar Gamla, grova och vidkroniga björkar är naturvärdesträd som skall sparas. Särskilt värdefulla är grovbarkiga vårtbjörkar. 20

DETALJHÄNSYN Skorpbarkiga granar Avvikande gamla granar med skorpbark och vridna grenar långt ner på stammen är naturvärdesträd som skall sparas. Detta är ofta träd som lämnats vid tidigare avverkningar och som därför avviker åldersmässigt från huvudbeståndet. Hålträd och träd med risbon Spara alla hålträd. Spara träd med stora risbon och kantzoner/inflygningszoner till dessa. 21

DETALJHÄNSYN Tall Asp Björk Övriga evighetsträd Om inga självklara naturvärdesträd förekommer sparas i stället andra stormfasta träd som man bedömer har möjlighet att utvecklas till gamla grova träd med naturvärde. Alla trädslag som förekommer på en avverkningstrakt skall på något sätt finnas lämnade. Förekommer inte trädslaget i hänsynsytor eller som enstaka naturvärdesträd skall man spara några träd som evighetsträd ute på hygget. Sträva efter att spara träd i grupper i stället för jämnt utspridda på hygget. Undvik att lämna ej stormfasta evighetsträd och döda träd i anslutning till vägar och olika luftledningar. Asp Aspen är ett mycket viktigt trädslag för många växter och djur. Spara därför aspar. Finns det få aspar sparas samtliga. Finns det gott om aspar sparas några ensamma aspar och några hålls ihop i grupp. I asprika bestånd kan det vara funktionellt att helt spara en hänsynsyta med asp istället för att spara spridda aspar över hela ytan. Tall Spara grövre, stormfasta tallar med dålig timmerkvalitet. Undvik att lämna klena tofstallar. Björk Spara grövre björkar, helst i grupp med andra trädslag. Spara aldrig rikligt med klena björkar utspridda på hygget. Gran Spara inte ensamma granar såvida dessa inte är naturvärdesträd. Ensamma granar blåser ofta omkull och ovanliga arter som är knutna till gran kräver i regel skugga. Granar sparas därför i stället i fuktiga hänsynsytor som myrkanter, surdråg och sumpskogspartier. 22

DETALJHÄNSYN Undvik att skapa stora kala ytor Om det på en trakt saknas naturhänsyn i form av kantzoner, hänsynsytor eller naturvärdesträd skall man skapa trädgrupper för att undvika att det skapas stora kala ytor. Som riktvärde skall hyggesytor större än 3 ha som saknar hänsynsytor eller naturvärdesträd brytas av genom att man skapar en trädgrupp. Skapa helst trädgrupper/trädsamlingar i anslutning till något befintligt naturvärde såsom runt något naturvärdesträd, en naturlig högstubbe eller i anslutning till någon avvikande terrängform som t ex större block. Undvik att lämna enstaka, spridda, vanliga evighetsträd utan gruppställ naturhänsynen! Naturvärdesträden måste däremot många gånger lämnas som enstaka, spridda träd. 3-hektarsregeln innebär att man inom en 100- metersradie på hygget alltid skall träffa på någon form av naturhänsyn såsom hänsynsytor, kantzoner, spridda naturvärdesträd eller en trädgrupp. Undantag från 3-hektarsregeln får göras i de fall utsikterna att lämna stormfasta träd bedöms som små, t ex på tidigare välgallrade grantrakter utan lövinslag. Antal träd per ha På en hel avverkningstrakt skall i medeltal minst 10 träd/ha finnas lämnade, inklusive träd som finns i kantzoner, och hänsynsytor. Träden skall vara minst 15 cm i brösthöjd och ha goda förutsättningar att utvecklas till gamla och grova träd. Undantag från 10 träd/ha-regeln får göras i de fall utsikterna att lämna stormfasta träd bedöms som små, t ex på tidigare välgallrade grantrakter utan lövinslag. 23

DETALJHÄNSYN Döda träd och naturliga högstubbar Alla döda träd lämnas. Träd som bedöms som uppenbart farliga kapas till högstubbar och stammen lämnas på platsen. Särskilda regler gäller för större mängder nydödade träd som utgör yngelmaterial för skadeinsekter. Lämna alla naturliga högstubbar och var försiktig så att dessa inte fälls omkull. Skapa nya högstubbar av alla trädslag Skapa nya högstubbar genom att kapa 2-5 levande träd/ha på högsta säkra höjd. Högstubbarna skall skapas av grövre träd och av såväl gran, tall, björk som asp. Ställ högstubbar både ute på avverkningsytorna och inne i t ex kantzoner och andra hänsynsytor. Skapa också gärna högstubbar i anslutning till lämnade trädgrupper. Träd som står i myrstackar kapas lämpligen också till högstubbar. Gör i första hand högstubbar genom att lumpa stående d v s gör högstubbar av träd med kvalitetsdefekter i rotändan, som t ex krökar, klykor eller röta. Undvik att göra högstubbar av värdefulla timmerträd. 24

DETALJHÄNSYN Lågor och vindfällen Grov död ved är en stor bristvara i våra skogar. Kör därför inte sönder grova lågor (grövre än 40 cm). Speciellt värdefulla är gamla tallågor på tallhedar. Dessa kan finnas kvar i fler hundra år utan att brytas ner. Om en grov låga ligger i vägen så flytta på den i stället för att köra sönder den. Skapa gärna högstubbar runt grova lågor så att skotaroch markberedningsförare uppmärksammar dessa. Nedblåsta träd som tidigare lämnats som naturhänsyn skall alltid lämnas. När nedblåsta fröträd och skärmträd tillvaratas skall 2 grövre träd/ha i genomsnitt lämnas. Fröträdsställning Då man avverkar och ställer en fröträdsställning skall i princip samma naturhänsyn tas som då man slutavverkar. Detta innebär att högstubbar skall skapas, trädgrupper och hänsynsytor skall lämnas mm. Redan när man ställer fröträdsställningen måste man därför se till att det t ex finns trädgrupper och hänsynsytor så att tillräckligt antal träd finns kvar även sedan fröträden avverkats och att det då inte skapas stora kala ytor (större än 3 ha). Var gärna övertydlig med naturhänsynen så att det klart framgår vad som skall lämnas när fröträden avvecklas. 25

DETALJHÄNSYN Undvik körskador Drivningar skall planeras så att körskador på marken så långt som möjligt undviks. Särskild försiktighet skall tas på torvmark eftersom sönderkörda torvmarker kan leda till ökad kvicksilverutlakning. Om skador trots detta uppstår och detta leder till, eller kommer att leda till, betydande erosion ut i vattendrag eller sjöar, skall åtgärder vidtas som förhindrar detta. Exempel på detta kan vara att avleda vattnet i körspåren så att det inte direkt rinner ut i ett vattendrag. Risbäddar och kavelbroar Exempel på åtgärder för att förhindra markskador är att lägga extra risbäddar i körstråken genom att skota fram ris eller att bygga kavelbroar av virke. 26

DETALJHÄNSYN Bäcköverfarter Överfarter över bäckar skall undvikas eller utformas så att det inte uppstår skador på bäckarna. Särskild försiktighet skall iakttas i områden med erosionskänsliga jordar och i områden med torvjord. Bygg vid behov tillfälliga broar av virke eller använd flyttbara broar. Att bara lägga virke i bäcken för att kunna passera är en olämplig metod. Uppställningsplatser Uppställningsplatser och avverkningstrakter skall hållas städade från skräp. Spilloljor, filter och hydraulslangar är farligt avfall som skall omhändertas enligt särskilda regler. Maskiner och kojor placeras i de fall det är möjligt, minst 50 meter från vatten p g a föroreningsrisken. 27

KULTURMILJÖVÅRD Kulturmiljövård Kulturlämningar i skogen kan delas in i två kategorier: fornlämningar som skyddas enligt kulturminneslagen och övriga kulturlämningar som skyddas enligt skogsvårdslagen. I vårt SkogsGIS finns ett skikt från Riksantikvarieämbetet med alla kända kulturlämningar. Den som traktplanerar skall alltid kontrollera om avverkningen berör en känd kulturlämning och ange tydliga direktiv för vad som gäller. Kontrollera även om någon lämning kan beröras av skotartransporterna mellan avlägget och avverkningen. Fornlämningar Exempel på fornlämningar är fångstgropar, äldre boplatser, förhistoriska gravar och järnframställningsplatser. Iakttag alltid stor aktsamhet vid avverkning i anslutning till fornlämningar och se till att de absolut inte skadas. Även fornlämningens närområde, det s k fornlämningsområdet, är skyddat enligt lag och får inte skadas. Även tidigare okända fornlämningar är skyddade och får inte skadas. Samråd vid behov med länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Övriga kulturlämningar Exempel på övriga kulturmiljöer är kolbottnar, tjärdalar, senare tiders husgrunder och gamla huggarkojor. 28

KULTURMILJÖVÅRD Ställ kulturhögstubbar Alla fornlämningar och som regel alla övriga kulturlämningar skall vara markerade på traktkartan med tydliga traktdirektiv till avverkningslagen. Som regel bör de också vara utsnitslade i terrängen. Avverka träd som växer på och intill kulturlämningar. Därigenom undviks att eventuella rotvältor skadar lämningarna och de kommer att synas bättre. Ställ brösthöjdshöga s k kulturhögstubbar runt lämningarna för att markera dem. Avverkning i sig själv är ofta en positiv åtgärd men se till att inte skada kulturlämningarna genom körskador eller att de täcks med hyggesavfall. Inägomark Var försiktig vid avverkning och markberedning på gammal inägomark så att inte gamla husgrunder och odlingsrösen förstörs. Gamla, tidigare frivuxna träd skall sparas och frihuggas från inväxande yngre träd. Stigar och gamla körvägar Risa inte igen kulturhistoriskt intressanta eller väl använda stigar. Undvik också att köra sönder och markbereda över dessa. Ställ kulturhögstubbar utefter stigar som skall bevaras. 29

Landskapsbild och rekreation Estetiska skäl Ibland bör avverkningarna anpassas av estetiska skäl. Detta gäller framför allt i områden som är viktiga för landskapsbilden, t ex områden i anslutning till flitigt trafikerade vägar och områden som är speciellt värdefulla för friluftslivet. Detta kan t ex innebära att man lämnar extra mycket evighetsträd på hygget eller att man plockhugger en kantzon mot en sjö extra hårt för att öppna upp en utsikt över sjön. 30

Ordlista Avdelning På karta avgränsat område som karaktäriseras av viss enhetlighet med avseende på skogliga faktorer. Alternativa skötselmetoder Brukningsmetoder som blädning, plockhuggning och ställande av skärmträd. Biotop Naturtyp. Detaljhänsyn Omfattar sparande av enstaka träd, trädgrupper, högstubbar, lågor, mindre surdråg m m. Detaljhänsynen har en yta mindre än 0,1 ha. Ekologisk landskapsplanering En planeringsprocess där naturhänsynen planeras på landskapnivå, d v s inom 5 000-50 000 ha stora områden. Vid den ekologiska landskapsplaneringen bildas hänsynsområden. Evighetsträd Träd som sparas som detaljhänsyn och som skall stå kvar för evigt. Fornlämning Lämning som tillkommit under äldre tiders bruk och som i dag är varaktigt övergiven, t ex fångstgropar och gravrösen. Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. Hänsynsbiotop Biotop som kräver särskild hänsyn p g a sina naturvärden. Exempel på hänsynsbiotoper är urskogsartade naturskogar, lövrika skogar, sumpskogar och bäckskogar. Hänsynsområde Ett område som är större än ca 1 ha och som skötselklassats. En skötselklassning innebär att vi fattat beslut om att spara, överhålla eller bruka området med alternativa metoder. Hänsynsområden är områden med höga naturvärden t ex urskogsartade naturskogar, äldre lövrika skogar och olika typer av sumpskogar. Hänsynsyta Hänsynsytor omfattar kantzoner, hällmarkspartier, bergsbranter m m. Hänsynsytor har en areal på ca 0,1-1 ha. Impediment Mark som har en produktionsförmåga som är under 1 m 3 sk/ha och år. Kulturhögstubbar Skapade högstubbar som är ca 1,3 m höga och som görs för att markera att hänsyn skall tas. Kulturhögstubbar skall skapas runt kulturlämningar, stigar och grova tallågor. Låga På marken liggande trädstam. Naturvärdesträd Samtliga s k naturvärdesträd sparas vid avverkning. Med detta avses: - avvikande särskilt grova eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig eller platt krona - grova, tidigare frivuxna sk hagmarksgranar - grova aspar och alar - alla sälgar och rönnar - träd med påtagliga brandljud - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Nyckelbiotop Område med mycket höga naturvärden och där det oftast finns rödlistade arter. Refugium Ostörd miljö där arter överlevt i en i övrigt påverkad omgivning. Rödlistade arter Arter som man bedömer är akut hotade, starkt hotade, sårbara eller missgynnade förtecknas på en s k rödlista av ArtDatabanken. Surdråg En mer eller mindre långsmal, ofta sluttande sumpskogssvacka. Traktplanering Avverkningsplanering som omfattar utsyning, taxering och detaljplanering. Trädgrupp En grupp med 3-9 träd. Trädsamling En samling med 10 eller flera träd. Utsyning En systematisk genomgång av en drivningsenhet då yttergränserna fastställs och bl a naturhänsynen digitaliseras. Överhålla Uppskjuta slutavverkningar av ett bestånd som ur ekonomisk synpunkt är avverkningsmoget. Överståndare Träd som förekommer glest i ett bestånd och som är väsentligt äldre än övriga träd i beståndet. Övrig kulturlämning Kulturlämning som inte klassats som fornminne, t ex tjärdalar, kolbottnar och gamla huggarkojor. Dessa skyddas enligt skogsvårdslagen. 31

SCA i Norrland Sågverk Sågverk med pelletsfabrik (delägt) Pappersbruk Massafabrik Kraftlinerbruk BioNorr, pelletsfabrik BioEnergi, pelletsfabrik (delägt) Norrplant, plantskolor Förvaltningsgräns Skogsinnehav Luleå Munksund illustrationer: martin holmér tryck: tryckeribolaget ab, sundsvall, juni 2007 Vilhelmina Holmsund Obbola Rundvik Stugun Graningebruk Bollsta Härnösand Bogrundet-Wifstamon Östrand Tunadal Ortviken SCA SKOG AB SCA Skog förvaltar SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara samt är Europas största leverantör av skogsbaserade biobränslen. SCA Skog ingår i SCAs affärsområde Forest Products, som tillverkar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, massa och sågade trävaror samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. 32 SCA SKOG www.skog.sca.com ett sca forest products företag