HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté 1995-05-22 SKKs Centralstyrelse 1997-06-25

Relevanta dokument
Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår.

Grupp 6 HAMILTONSTÖVARE Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 6 SCHILLERSTÖVARE Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

FINSK STÖVARE (Suomenajokoira)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

FLATCOATED RETRIEVER

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

WELSH CORGI CARDIGAN

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

GORDONSETTER. Grupp 7

WELSH CORGI PEMBROKE

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 6 SMÅLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

DALMATINER (Dalmatinac)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

BASSET BLEU DE GASCOGNE

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PETIT BLEU DE GASCOGNE

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

WELSH CORGI CARDIGAN

SERBSKI GONIC. Grupp 6. FCI-nummer 150 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ENGELSK SETTER (English Setter)

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

GRAND BASSET GRIFFON VENDÉEN

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Svenska Älghundklubben

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

PERRO DE AGUA ESPAÑOL

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

Transkript:

Grupp 6 FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté 1995-05-22 SKKs Centralstyrelse 1997-06-25 HAMILTONSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Standard för HAMILTONSTÖVARE Sverige Hamiltonstövaren är en skalldrivande hund som används vid jakt på hare och räv. Den jagar som ensamhund och skall vara rådjursren. Grupp 6 Sektion 1:2 Hundar av stövarras har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Jakten var fram till 1789 ett privilegium för adel och kungahus. Först i slutet av 1700-talet fick allmogen jakträtt. Stövarstammar hållna av adeln kom då att spridas i vidare kretsar. Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där bl a stövare från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår. Vid utställningen i Stockholm år l886 visades l89 hundar av stövarras, bl a Pang och Stella, som ägdes av greve A. P Hamilton. Dessa hundar anses vara ursprunget till dagens hamiltonstövare eller, som den först kallades, svensk stövare. 1921 fick den namnet hamiltonstövare, för att hedra minnet av SKKs förste ordförande A.P. Hamilton. Hamiltonstövaren betraktas som svensk nationalras. Helhetsintryck: Uppförande/karaktär: Huvud: Stop Nostryffel Nosparti Hamiltonstövaren skall vara trefärgad, rektangulär, proportionerligt byggd utan att vara tung. Den skall ge intryck av utpräglad kraft och uthållighet. Könsprägeln skall vara tydlig. Hamiltonstövaren skall vara en vänlig hund med lugnt temperament. Huvudet skall vara långsträckt med lätt välvd och måttligt bred hjässa. Stopet skall var tydligt men ej överdrivet markerat. Nostryffeln skall vara svart, väl utvecklad och med vida näsborrar. Nosryggen skall vara rak och parallell med hjässlinjen. Nosen skall vara kraftig, ovanifrån och från sidan sett i det närmaste jämnbred. Nospartiet skall vara långt. Avståndet från nosspetsen till den inre ögonvrån skall vara lika lång som avståndet från ögonvrån till nackknölen.

Läppar Käkar/Tänder Kinder Ögon Öron Hals: Kropp: Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje Svans Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Överläppen skall vara tunn, åtliggande och vackert avrundad samt något överhängande. Hanhund skall ha mera läpp än tik. Saxbett. Tänderna skall vara kraftiga och väl utvecklade. Kinderna skall vara flata. Ögonen skall vara mörkbruna med lugnt uttryck. Öronen skall vara något kortare än avståndet från öronfästets främre kant till hälften av nosryggen. De skall vara ansatta så, att de vid lystring kan höjas till hjässans plan. Öronen skall vara mjuka och dess inre kant följa kinden med slätt fall. Halsen skall vara lång, kraftig och vackert övergå i kroppen. Hanhunden bör ha en tydligt markerad halsböjning. Halshuden skall smidigt och tätt följa underlaget. Manken skall vara väl markerad. Ryggen skall vara stark och plan. Länden skall vara muskulös och svagt välvd. Det svagt sluttande korset skall vara långt och brett. Bröstkorgen skall vara väl utvecklad, nå ner till armbågen, vara lång och med svagt välvda revben. Buklinjen skall vara obetydligt uppdragen. Svansen skall vara ansatt i rak förlängning av rygglinjen och nå till hasen. Den skall vara kraftig vid roten och smalna av mot spetsen samt bäras rak eller svagt sabelformad. När hunden rör sig, skall svansen helst ej bäras över rygglinjen. Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella. Benstommen skall vara kraftig och i harmoni med hundens helhet. Skuldrorna skall vara muskulösa med långa och väl tillbakalagda skulderblad, vilka skall sluta väl intill bröstkorgen. Överarmen skall var lång och väl vinklad mot skulderbladet. Armbågarna skall sluta väl an mot bröstkorgen och skall inte synas under bröstlinjen.

Mellanhand Framtassar Bakställ: Lår Knäled Has Mellanfot Baktassar Rörelser: Mellanhanden skall vara fjädrande och endast svagt vinklad mot underarmen. Tassarna skall vara ovala med väl välvda och slutna tår. Bakbenen skall bakifrån sett vara raka och parallella. Låren skall vara breda och muskulösa. Knälederna skall vara väl vinklade. Haslederna skall vara väl vinklade. Mellanfoten skall vara kort och torr med lodrätt ställning i stillastående. Baktassar se framtassar. Sporrar ej önskvärda. Rörelserna skall vara parallella och kraftfulla med god steglängd. Päls: Pälsstruktur Färg Storlek/vikt: Mankhöjd Fel: Pälsen skall bestå av grovt och tätt åtliggande hår, som inte får vara för kort. På huvudet och öronen samt på benens framsidor skall håret vara kort och glatt. På lårens baksidor och under svansen får håren vara längre. Hamiltonstövaren skall vara trefärgad. Manteln, halsens översida och svansens översida skall vara svart. Huvud, öron, kroppens underdel, bogar, lår och svansens undersida skall vara bruna. Färgen kan variera från gulbrun till varmt rödbrun. Vita tecken förekommer som bläs, på halsens under- och översida, på bringan, benens nedre del och tassarna samt på svansspetsen. Idealhöjd Tillåten variation Hanhund 57 cm 53-61 cm Tik 53 cm 49-57 cm Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Ljusa ögon - Bristande könsprägel - Brett huvud, kort eller snipigt nosparti, kraftigt markerade kinder, framträdande nackknöl, konkav nosrygg - Över-, under- eller tångbett - Kort, brant kors, som medför att hunden rör sig underställt och med uppbruten svans

- Mjuk rygg, skulderbladens spetsar skjuter upp över mankkotornas taggutskott - Svagt markerad mantel med rikliga inslag av bruna hår - Övertecknad svart mantel som når ner på bröstets underdel och på bogar och lår - För stora eller felplacerade vita tecken - Tvåfärgad (gul-vit, svart-vit, brunsvart) eller mycket övertecknad i någon färg Diskvalificerande fel: - Otillgänglig - Mankhöjd, som över- eller underskrider den i standarden angivna. - Kraftigt över- eller underbett Nota bene: Testiklar: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 Sekreterare Standardkommittén 08-795 30 76 30