Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning. Guide för att tolka resultaten

Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Guide för att tolka resultaten

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se. Publicerad www.socialstyrelsen.se, maj 2015

Innehåll Inledning... 4 Stöd till personer med funktionsnedsättning... 4 Övergripande resultat på riksnivå... 6 Årets jämförelser... 8 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 9 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 9 Hur indikatorerna tagits fram...10 Så här kan resultaten analyseras lokalt... 11 Analysguide i fyra steg...11 Jämförelseverktyg...12 Referenser... 13 Bilaga 1. Metodbeskrivning... 14 Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen...14 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser... 18 Stöd för tolkning av Excel-filerna...18 Bilaga 3. Indikatorer... 22 Kvalitetsområden och dimensioner...22 Beskrivning av indikatorer...23 Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS...23 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning...41 Bilaga 4. Enkät till verksamheter som ger insatser enligt LSS... 54 Bilaga 5. Enkät till verksamheter som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning... 68

Inledning På Socialstyrelsens webbplats under rubriken Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning publiceras i år följande: Alla kommuners resultat redovisas i fyra Excel-filer som kan laddas ner för vidare bearbetning: 1. 2015 års resultat avseende stöd och insatser enligt LSS, 2. 2015 års resultat avseende stöd och insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar 3. Indikatorer som är jämförbara över tid, under åren 2012 2015 för insatser enligt LSS 4. Indikatorer som är jämförbara över tid, under åren 2011, 2013, 2014 samt 2015 för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. En redovisning av kommunernas resultat i ett jämförelseverktyg. Denna guide är avsedd som ett stöd för att tolka resultaten i Excel-filerna. Den innehåller en analysmodell för kommunerna, beskriver hur datainsamlingen gått till samt olika metodproblem. Inledningsvis presenteras övergripande resultat för året på riksnivå. Stöd till personer med funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menar Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Denna nedsättning kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Alla personer med funktionsnedsättning behöver inte stöd av socialtjänsten. Vissa har ansökt om insatser men fått avslag, andra har av olika skäl inte ansökt trots att de skulle behöva stöd. Socialstyrelsens Öppna jämförelser har avgränsats till de personer med funktionsnedsättning som får olika former av stöd från socialtjänsten. Målsättningen med all verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda ska ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges. Rätten till insatser enligt LSS gäller för personer som tillhör någon av lagens tre så kallade personkretsar. Den som tillhör någon av lagens personkretsar kan ha rätt till en eller flera av de tio insatser som regleras i 9 LSS, om han eller hon har behov av särskilt stöd och service och inte får det på något annat sätt. Rätten till daglig verksamhet gäller dock inte personer som tillhör personkrets 3. Den 1 4 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

oktober 2014 hade cirka 67 400 personer en eller flera insatser enligt LSS exklusive insatsen råd och stöd [1]. Enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska kommunen verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, ska få samma möjligheter som andra att delta i samhällets gemenskap. Kommunen ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Personer med funktionsnedsättning kan alltså ansöka om insatser enligt SoL, och vissa av dem har dessutom rätt till insatser enligt LSS. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 5

Övergripande resultat på riksnivå Under ett flertal år har Socialstyrelsen inom ramen för öppna jämförelser mätt i vilken utsträckning brukarna ges möjliget att vara delaktiga i sin vård och omsorg, genom brukarundersökningar, brukarråd och liknande. För att enskildas behov ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt är det även viktigt att insatserna följs upp. Socialstyrelsen följer därför inom öppna jämförelser hur stor andel av insatserna som följs upp inom ett år. Att kommunen har en väl fungerande samverkan med externa aktörer såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, är centralt för att möjliggöra övergång till den reguljära arbetsmarknaden, samt för att medverka till en meningsfull sysselsättning. Inom ramen för öppna jämförelser mäts därför även förekomsten av samverkansöverenskommelser mellan dessa parter. De viktigaste resultaten för öppna jämförelser 2015 visar att: Den totala andelen beslut om LSS-insatser som följs upp inom ett år har ökat sedan förra året. 34 procent av besluten om bostad med särskild service har följt upp inom ett år (jämfört med 32 procent i 2014 års jämförelser), andelen beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år har ökat från 55 procent till 57 procent och andelen beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år är oförändrad på 37 procent. Dock finns det kraftiga variationer över landet, störst skillnader finns i storstadsregionerna, där mellan 0 och 100 procent av besluten följs upp inom ett år. Andelen kommuner som det senaste året använt resultaten från en brukarundersökning för att utveckla verksamheten har minskat. Allra mest har detta minskat inom LSS-området. Däremot har andra former av brukarinflytande ökat, såsom brukarinflytandesamordnare, råd för funktionshindersfrågor och brukarrevision. Andelen kommuner som har externa samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ökat sedan förra året. Andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning har ökat något sedan förra året, från 40 till 41 procent, efter att ha sjunkit under perioden 2011-2014. Andelen kommuner som erbjuder insatser för att bidra till en meningsfull sysselsättning (strukturerad sysselsättning, öppen verksamhet och arbetslivsriktad rehabilitering) för personer med psykisk funktionsnedsättning har ökat något i år. Resultaten visar att den 25 oktober 2014 erbjöd 89 procent av kommunerna strukturerad sysselsättning, 80 procent erbjöd öppen verksamhet och 39 procent erbjöd arbetslivsinriktad rehabilitering. Jämförelser över tid Öppna jämförelser av stöd enligt SoL har publicerats åren 2011, 2013, 2014 och 2015. Öppna jämförelser av insatser enligt LSS har publicerats 6 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

åren 2012-2015. Många indikatorer har ändrats under åren vilket delvis begränsar jämförbarheten över tid. 59 av de 63 indikatorer som ingår i årets öppna jämförelser är jämförbara mellan år 2014 och 2015. 16 indikatorer är jämförbara mellan fyra olika mätningar som gjorts inom öppna jämförelser (se tabell 1 och 2). Av jämförelserna framgår att resultaten är förhållandevis stabila över tid. Resultatet av indikatorn Enskildas uppfattning används för att utveckla verksamheten (brukarundersökningar) har minskat varje år inom LSS. Tabellerna visar också att indikatorer som har förbättrats mellan två år kan försämras det tredje året, vilket bland annat gäller brukarundersökningar inom verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. För ett antal indikatorer har värdena varit höga vid samtliga publiceringar som exempelvis indikatorn som speglar socionomexamen bland LSShandläggare. Tabell 1. Indikatorer som är jämförbara över tid, psykisk funktionsnedsättning. Andel på riksnivå. Indikator 2011 2013 2014 2015 Uppsökande verksamhet 51 44 40 41 Information via annonser i massmedia 20 18 16 23 Information på webbplats 64 50 80 78 Information via informationsblad 48 45 58 63 Information via informationsguide 47 34 37 43 Brukarinflytandesamordnare 5 8 8 11 Råd för funktionshinderfrågor 76 88 90 91 Brukarrevision 11 13 12 14 Brukarundersökningar 59 64 66 63 Strukturerad sysselsättning 81 85 85 89 Socialt kooperativ eller fontänhus 26 32 33 33 Tabell 2. Indikatorer som är jämförbara över tid, LSS. Andel på riksnivå. Indikator 2012 2013 2014 2015 Andel beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år 26 32 32 34 Andel beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år 31 35 37 37 Enskildas uppfattning används för att utveckla LSSverksamheten 60 56 51 43 Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet 89 89 87 87 LSS-handläggares kompetens: socionomexamen 92 95 95 94 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 7

Årets jämförelser Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2015 (S 2014/8929/SAM (delvis)) fått regeringens uppdrag att samla in och publicera öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och hemsjukvården. Detta är sjätte gången Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterar öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning. Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL, samt myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. I år presenteras inte resultat på enhetsnivå, utan endast på kommunal, läns- och riksnivå. Årets öppna jämförelse inom området stöd till personer med funktionsnedsättning omfattar resultat för 63 indikatorer. 33 indikatorer avser LSSområdet och 30 indikatorer avser insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fyra indikatorer har ändrats i årets öppna jämförelser. Inga indikatorer är nya. I bilaga 3 till denna guide redovisas de indikatorer som årets publicering omfattar. Resultaten baseras på följande datakällor: En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) framförallt utifrån SoL. I bilaga 4 redovisas de enkäter som skickats ut till kommunerna. Svarsfrekvensen för enkätundersökningarna är cirka 95 procent. Insamlingen genomfördes i oktober december 2014 med mätdatum den 25 oktober 2014, om inte annat anges. 8 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I nästa kapitel presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [2]. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete. Och det är viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Process ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 9

indikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [2, 3]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och LSS innefattar följande aspekter: helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. 10 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Så här kan resultaten analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter analysera resultaten i resultatfilerna på Socialstyrelsens webbplats utifrån sina lokala förutsättningar. En analys av resultaten kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom kommunens resultat i öppna jämförelsers resultatfiler Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med de sorteringsnycklar som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Tillgängliga sorteringsnycklar är: - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning - Kommungruppering utifrån antalet invånare - Län Titta på indikatorsområden. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorsområdet Brukarundersökning. Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten. Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis tillgänglighet. Välj område ni vill arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena Komplettera med uppgifter från exempelvis: andra öppna jämförelser från Socialstyrelsen nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersökningar resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 11

m.m. 3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser för de indikatorer som är direkt jämförbara (se Excelfiler med jämförbara indikatorer) Jämför utvecklingen över tid med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen t.ex. ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort. vad, när och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen genomföras. Jämförelseverktyg Utöver ovanstående analys kan kommunerna även ta del av resultat och göra jämförelser i ett jämförelseverktyg som finns tillgängligt under rubriken Gör webbaserade jämförelser på webbplatsen. Instruktion om hur jämförelseverktyget fungerar finns i jämförelseverktyget under hjälpikonen. 12 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Referenser 1. Personer med funktionsnedsättning. Insatser enligt LSS år 2014. Socialstyrelsen; 2015 2. Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Socialstyrelsen; 2014. 3. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; 2007. 4. Äldre och personer med funktionsnedsättningar. Regiform år 2013. Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen; 2014. 5. Äldre och personer med funktionsnedsättningar. Regiform år 2014. Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen; 2015. 6. Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. Delrapport 4. Socialstyrelsen; 2015 7. 2014 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål. Dnr. 5.3-4180/2014. Socialstyrelsen; 2014. 8. Överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk hälsa. Redovisning av 2014 års bedömning av grundkrav och prestationer. Socialstyrelsen; 2014. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 13

Bilaga 1. Metodbeskrivning I följande avsnitt redovisas vilka datakällor som använts, enkätundersökningen och databearbetningen som ligger till grund för jämförelserna. Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via två webbenkäter mellan oktober och december 2014 och gäller förhållanden den 25 oktober 2014. En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) framförallt utifrån SoL. Webbenkäterna skickades till kommunernas centrala epostadress. Registratorn skickade sedan eposten vidare till rätt adressat inom kommunen. Det ordinarie enkätutskicket genomfördes den 27 oktoberber 2014 genom ett e- postutskick. I mejlet med information och inloggningsuppgifter till webbenkäterna ombads kontaktpersonerna på kommunerna/stadsdelarna och på enheterna att besvara frågorna och skicka svaren till SCB. Förpåminnelser skickades per e-post den 10 november. När sista svarsdatum passerats skickades en påminnelse med e-post den 18 november. I påminnelsen meddelades att svarsdatum förlängts till och med 21 november 2014. Den 24 november skickades en sista påminnelse med besked om förlängning av svarsdatum till den 27 november. Samtliga påminnelser skickades endast till de som vid den aktuella tidpunkten inte hade besvarat enkäten. Insamlingen avslutades den 15 december 2014. Samtliga frågor var obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. De inrapporterade svaren granskades på olika sätt. De kommentarer som uppgiftslämnarna kunnat lämna i samband med respektive fråga gicks igenom för att upptäcka om uppgiftslämnarna uppfattat frågorna olika eller om det varit andra problem med frågorna. Statistikens innehåll Population Populationen som undersökningarna om LSS utifrån ett myndighetsperspektiv respektive stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning riktar sig till, omfattar Sveriges samtliga kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt 316 urvalsenheter. 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Statistiska mått och redovisningsgrupper De flesta indikatorerna redovisas som svar på den aktuella frågan (Ja/Nej). För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett resultat om indikatorn är uppfylld (Ja/Nej). Hur detta gjorts och vad resultatet betyder för respektive indikator framgår av bilaga 3. För redovisningsgrupperna riksnivå, länsnivå och kommunnivå har andelar beräknats som andel kommuner inom redovisningsgruppen som har uppfyllt kriterierna för indikatorn. Dessa andelar har beräknats utifrån antal kommuner som lämnat uppgifter och inte totala antalet kommuner i landet. Enkätsvaren: Inte aktuellt, Information saknas och Vet inte inkluderas inte heller i andelsberäkningarna. För publicering av medelvärdet på riksrespektive länsnivå krävs att minst 80 procent av kommunerna i landet respektive det aktuella länet har lämnat uppgifter. Tillförlitlighet Urval Inget urval har gjorts, detta är en totalundersökning. Ramtäckning Med ramtäckning avses hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga i vilken utsträckning undersökningen nått de objekt som var föremål för mätning. Ramtäckning vad gäller kommuner och stadsdelar är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har ombetts att lämna uppgifter på stadsdelsnivå. Övriga kommuner har ombetts att lämna uppgifter på kommunnivå. Mätning För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunniga, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referensgrupp med personer från några kommuner har lämnat värdefulla synpunkter på enkäten. Logiska kontroller har lagts in i enkäterna. Indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Det finns alltid risker med självrapporterade uppgifter, bland annat på grund av att frågorna inte uppfattas likadant av alla respondenter eller att uppgifterna inte finns tillgängliga. Flera av frågorna är sådana att kommunerna och stadsdelarna ska bedöma om den egna verksamheten uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Svaren bygger på de svarandes tolkning av frågan och deras till viss del subjektiva bedömning. Att ta fram vissa uppgifter kan också kräva omfattande manuell hantering vilket är en risk i sig. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. I anslutning till i princip varje fråga har det funnits möjlighet för uppgiftslämnarna att lämna kommentarer. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Uppgiftslämnarnas kommentarer har varit ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel. Några orimliga värden upptäcktes efter den avslutade datainsamlingen, men efter kontakt med de berörda respondenterna har svaren korrigerats. Vissa kommentarer i kommunundersökningarna har också lett till förändringar av svaren i samråd med respondenterna. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 15

Bortfall LSS-enkäten besvarades av 301 av totalt 316 kommuner och stadsdelar, vilket ger en svarsfrekvens på 95.3 procent. Enkäten till verksamhet med ansvar för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning besvarades av 304 av totalt 316 kommuner och stadsdelar vilket ger en svarsfrekvens på 96.2 procent. Andelar på kommun-, läns och riksnivå har beräknats som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Bearbetning Fel kan också uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten av data har kontrollerats med avseende på rimlighet. Jämförbarhet med 2014 års publicering Detta är Socialstyrelsens sjätte öppna jämförelse avseende socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning. Definitionerna till ett antal enkätfrågor har ändrats sedan de föregående mätningarna (se nedan), vilket gör det svårt att jämföra med tidigare publicerade indikatorer. De indikatorer som bedöms vara jämförbara över tid presenteras samlat i två Excel-filer: Öppna jämförelser: stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2012-2015, samt Öppna jämförelser: stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2011, 2013, 2014 och 2015. Följande förändringar har gjorts som kan påverka möjligheten att jämföra resultat mellan åren 2014 och 2015: Indikatorn gällande övergång från sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering till skyddat arbete har inte bedömts vara jämförbar mellan åren och finns därmed inte med i jämförelsefilen. Detsamma gäller för indikatorerna gällande övergång från daglig verksamhet till skyddat arbete, från sysselsättning till förvärvsarbete samt från daglig verksamhet till förvärvsarbete (sammanlagt fyra indikatorer). Anledningen till detta är att definitionen av skyddat arbete har ändrats i Socialstyrelsens enkät, från att tidigare ha avsett lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande till att nu endast avse OSA anställningar och anställningar hos Samhall AB. Detta innebär att lönebidragsanställningar nu hamnar i statistiken för förvärvsarbete och praktikplats eller motsvarande faller utanför statistiken. Ökningen med cirka fem procentenheter av andelen personer som gått från sysselsättning respektive daglig verksamhet till förvärvsarbete kan möjligen även förklaras av den ändrade definitionen av skyddat arbete, då lönebidragsanställningar, som tidigare föll inom definitionen av skyddat arbete, nu räknas in i andelen som har förvärvsarbete. Dessa indikatorer finns därmed inte heller med i jämförelsebilagorna. 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Under den period som öppna jämförelser redovisats har det skett förändringar i Göteborgs och Malmös stadsdelsindelningar. År 2011 slog Göteborg samman stadsdelar så att tidigare 21 blev 10. År 2013 har Malmö ändrat indelning från 10 till 5 stadsdelar. Stadsdelarna är därmed borttagna ur jämförelsebilagorna och indikatorer kan endast jämföras på kommunnivå för storstäderna. Sju indikatorer på kommunnivå har tagits bort. Indikatorn Samtliga särskilda boenden enligt SoL är fullvärdiga (det vill säga har tillgång till kokmöjligheter, wc samt dusch eller bad) har tagits bort, då den inte återspeglade ett tillförlitligt värde. Vid en mätning av i hur stor andel av kommunerna samtliga särskilda boenden var fullvärdiga, sågs en markant ökning från föregående år (från 31 till 53 procent) enligt mängduppgifter om boendestandard för personer 0-64 år som bor i särskilt boende enligt SoL. På individnivå kunde däremot utläsas att av de drygt 4000 personer med funktionsnedsättningar som bodde i särskilt boende den 1 oktober 2014, bodde drygt 78 procent i boenden som var fullvärdiga. Den 1 oktober 2013 var motsvarande siffra 80 procent [4, 5]. På individnivå har det alltså inte skett någon större förändring mellan åren och indikatorn bedöms därför vara missvisande. Indikatorerna Samtliga beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år, Samtliga beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år och Samtliga beslut om ledsagarservice följs upp inom ett år har tagits bort ur jämförelserna över tid, då även dessa mått har bedömts vara missvisande vid en jämförelse av det totala antalet beslut som följs upp inom ett år, vilket Socialstyrelsen uppmärksammat i en tidigare rapport [6]. Skillnader mellan olika kommuner som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel till exempel att frågor och anvisningar tolkas på olika sätt. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 17

Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna I öppna jämförelser får kommuner och stadsdelar/stadsområden en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan jämföra sig med andra. Socialstyrelsen publicerar jämförelserna för riket, länen samt landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i fyra olika Excel-filer på myndighetens webbplats www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser: LSS. Resultat för samtliga kommuner 2015 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultat för samtliga kommuner 2015 LSS. Jämförbara indikatorer för åren 2012-2015 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Jämförbara indikatorer för åren 2011-2015 Dessa Excel-filer kan laddas ner för egen bearbetning. Kvalitetsområden och indikatorsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna uppdelade i kvalitetsområden och indikatorsområden. Dessa är framtagna för att underlätta vid tolkningen av resultatet för indikatorn. De kvalitetsområden och indikatorsområden som är aktuella är: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Indikatorsområde: Former för brukarinflytande Meningsfull sysselsättning Arbetsmarknad Boende Stöd i vardagen Ledsagning Brukarundersökning Habiliteringsersättning Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Indikatorsområden: 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Intern samordning i enskilda ärenden Extern samverkan i enskilda ärenden Individuell plan Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Indikatorsområden: Uppföljningssystem Uppföljning av beslut Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Indikatorsområden: Handläggares kompetens Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Indikatorsområde: Information om LSS i alternativa format Tillgänglig information på webbplatsen Uppsökande verksamhet Informerande verksamhet Färgläggning indikerar utvecklingsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med röd, gul och grön bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde. Sorteringsnycklar Följande grupperingar finns i Excel-filerna att sortera utifrån: 5 kommungrupper utifrån invånarantal Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kommungruppsindelning, 10 grupper kommunkod länsnummer ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 19

Kommungruppering utifrån antal invånare Förutsättningarna för arbetet avseende stöd till personer med funktionsnedsättning kan variera med storleken på kommunen. Därför har Socialstyrelsen skapat en ny sorteringsnyckel (se tabell 3). Kommunerna delas där in i fem grupper utifrån kommuninvånare. Syftet med sorteringsnyckeln är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. Indelningen är gjord utifrån en bedömning av kommunernas organisatoriska skillnader med utgångspunkt från invånarantalet. Tabell 3. Indelning utifrån antal invånare i kommuner, grupp 1-5. Kommungrupp: Grupp 1 137 kommuner Grupp 2 forts. Grupp 2 72 kommuner Grupp 3 52 kommuner Grupp 4 25 kommuner Grupp 5 4 städer Antal Kommuner: invånare: 1 14 999 Nykvarn, Vaxholm, Älvkarleby, Heby, Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa, Ödeshög, Ydre, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping, Vadstena, Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Sävsjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd, Högsby, Torsås, Mörbylånga, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Borgholm, Olofström, Svalöv, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Skurup, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Båstad, Hylte, Öckerö, Tjörn, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Vårgårda, Bollebygd, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Tranemo, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Götene, Tibro, Töreboda, Lysekil, Strömstad, Åmål, Hjo, Tidaholm, Kil, Eda, Torsby, Storfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Årjäng, Sunne, Filipstad, Hagfors, Lekeberg, Laxå, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Nora, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Vansbro, Malung-Sälen, Gagnef, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Säter, Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ånge, Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Härjedalen, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vännäs, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn, Haparanda 15 000 29 999 30 000 69 999 70 000 199 999 200 000 - Ekerö, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Tierp, Östhammar, Flen, Finspång, Mjölby, Gislaved, Nässjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg, Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Sjöbo, Höör, Klippan, Höganäs, Ystad, Simrishamn, Laholm, Stenungsund, Orust, Ale, Vara, Ulricehamn, Mariestad, Skara, Hammarö, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Lindesberg, Hallstahammar, Sala, Köping, Leksand, Mora, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Kalix, Gällivare, Boden, Kiruna Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Tyresö, Täby, Danderyd, Sollentuna, Sundbyberg, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Motala, Värnamo, Kalmar, Västervik, Gotland, Karlskrona, Karlshamn, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Falkenberg, Varberg, Härryda, Partille, Lerum, Mark, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping, Skövde, Falköping, Falun, Borlänge, Sandviken, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund, Piteå Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Nacka, Solna, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Halmstad, Kungsbacka, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå Stockholm, Malmö, Göteborg, inklusive stadsdelar/stadsområden samt Uppsala. 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning är reviderad. Den nya indelningen började gälla från den 1 januari 2011. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen, med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning: 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med 50 000 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km. För ytterligare information se Sveriges Kommuner och Landsting http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsi ndelning ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 21

Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner Definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagande av indikatorer redovisas i tabell 4. Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitoner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 4. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Individanpassad Säker Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Dimension Definition Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsäg-barhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Jämlik Beskrivning av indikatorer Nedan beskrivs samtliga indikatorer som presenteras i öppna jämförelser 2015 av stöd till personer med funktionsnedsättning. LSS-områdets indikatorer presenteras först och sedan indikatorerna som avser stöd till personer med funktionsnedsättning. Sju indikatorer har tagits bort ur årets öppna jämförelser. Det gäller bland annat indikatorer avseende rutin för upprättande av individuell plan enligt SoL, behovsinventering inom kommunen, andel kommuner där samtliga särskilda boenden är fullvärdiga, socialpsykiatriverksamheternas överenskommelser om samverkan med landstinget samt brukarorganisationers möjlighet att lämna synpunkter på denna överenskommelse. Dessa mått ska kommuner och landsting rapportera in till SKL som ett led i en överenskommelse mellan SKL och Socialstyrelsen om prestationsmål för kommuner och landsting inom området psykisk ohälsa, för att få ta del av prestationsersättning från regeringen [7]. Socialstyrelsens bedömning av vilka kommuner uppfyllt grundkraven och prestationsmålen i överenskommelsen 2014 presenteras i en egen publikation [8]. Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Individanpassad Tidigare kvalitetsområdet helhetssyn och samordning Indikatornamn Mått God omsorg Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med 1) barn och unga 2) ekonomiskt bistånd 3) missbruk 4) socialpsykiatri 5) våld i nära relationer 6) äldreomsorg Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Rutinen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Kvalitetsområde Indikatorsområde Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 23

Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 25 oktober 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande verksamhetsområden inom socialtjänsten: barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef. 2. Har ni under perioden 25 oktober 2013-25 oktober 2014 följt upp dessa rutiner för samordning med barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 25 oktober 2013. Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter (handläggningen) ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser. Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinerna reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 2. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. I en del kommuner ansvarar samma handläggare för flera eller samtliga verksamhetsområden som berör den enskilde. I dessa fall är det inte aktuellt att upprätta en rutin för intern samordning. De kommuner som berörs får ett positivt utfall i resultatpresentationen och de räknas med i läns- och riksmedelvärden i egenskap av att de har en integrerad verksamhet. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober 2013-25 oktober 2014. Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

Referens Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Extern samverkan i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med 1) Arbetsförmedlingen 2) Försäkringskassan 3) Landstingets barnhabilitering 4) Landstingets vuxenhabilitering 5) Landstingets barnpsykiatri 6) Landstingets vuxenpsykiatri Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Överenskommelsen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden Personer med LSS-insatser kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheternas ansvar, inte den enskildes, att hitta en arbetsmodell där olika insatser harmonierar med varandra. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheter. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 25 oktober 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 - STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 25