ORDFÖRSTÅELSE nyckeln till kunskap

ORDFÖRSTÅELSE nyckeln till kunskap The fact that we cannot directly reach all of the words students need to learn does not mean that we cannot and should not teach some of them. M. Graves 2008 Projektrapport till Specialpedagogiska Skolmyndigheten (LÄR 2013/65) Astrid Frylmark, leg logoped Januari 2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 BAKGRUND 3 Att kunna ett ord 3 Ordens egenskaper 3 Kvantitet och kvalitet 3 ORDFÖRRÅDETS UTVECKLING 4 Ordförrådets utveckling i förskoleåldern 4 Ordförrådets utveckling i skolåldern och uppåt 4 OM OLIKA STRATEGIER FÖR ATT LÄRA UT ORD 6 Yngre och äldre elever 7 Elever med annan språklig bakgrund 7 Att lära ut ord 8 ORDFÖRRÅDSPROV I TVÅ MELLANSTADIESKOLOR 8 Syfte 8 Frågeställningar 8 Procedur 9 RESULTAT 9 Ordprov 1 10 Ordprov 2 10 Skillnader i resultat för elever i olika årskurser 11 Könsskillnader 11 Lärarenkät 11 DISKUSSION 12 Ökar ordförståelsen prövad med samma ordlista genom de tre mellanstadieåren? 12 Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar? 12 Vad vet lärare om elevernas språkliga vardag i början av ett nytt läsår? 12 AVSLUTNING 13 KÄLLOR 14 BILAGOR Bilaga 1. Lärares svar på frågor om strategier Bilaga 2. Ordlistor inkl. källor för dessa Bilaga 3. Idéer Om att lära in nya ord Vilket ord+++ passar inte? Ordbanken Grafiska modeller Form, innehåll och användning 15 17 34 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 2

INLEDNING Denna rapport är resultatet av en förstudie om ordförrådets utveckling under årskurs 4-6 som med stöd av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (LÄR 2013/65) genomfördes under läsåret 2013-2014. Projektet bedrevs av logoped i samarbete med två mellanstadieskolor i mellersta Norrland, varav en friskola och en kommunal skola. BAKGRUND Ordförråd är, enligt Nationalencyklopedin, det förråd av olika ord som ingår i ett språk eller som behärskas av en enskild språkbrukare. Det vill säga både något stort, allmänt och något personligt, individuellt. Även ord kan ses som ett förenklat uttryck, enligt NE en språklig enhet av typen fot som språkanvändare brukar uppfatta som mer eller mindre given. Ordförrådets storlek hos en individ hänger nära samman med läsförståelsen. Det är dock inget enkelt samband utan kan snarare ses som en dubbelriktad väg där läsförståelsen gynnas av om läsaren har ett stort ordförråd medan ordförrådet i sin tur växer till ju mer man läser. Att kunna ett ord Insikten om vad ett ord betyder och hur det kan användas kommer gradvis, från att inte alls känna igen ordet till att så småningom ha stabil kunskap om ordet, dess innebörd och förhållande till andra ord. I skolan består texterna framför allt av vanliga ord. De vanligaste 100 orden utgör hälften, 50 % av orden i skolböckernas texter. De 300 vanligaste orden utgör 65 %, och för att klara 80 % av texterna behövs 5000 ord. En universitetsstuderande kan (på engelska) behärska upp emot 200 000 ord. När man läser en text behöver man, enligt olika källor, känna igen 90-98 % av orden för att helt förstå texten. Om man läser på ett annat språk än modersmålet krävs minst ca 8000 ord i ordförrådet för att man ska kunna läsa självständigt med behållning. Ordens egenskaper Varje ord kan beskrivas ur en mängd olika aspekter. Grammatiska egenskaper som till exempel undantag och oregelbundna böjningar (gå-gick, hand-händer). Morfologiska egenskaper som i sammansatta ord, suffix och prefix (/o/ i okänd har en annan betydelse än /o/ i ost). Kollokation ord som helst förekommer ihop med ett annat ord i fasta uttryck. Vi säger till exempel att en person är lång medan ett hus är högt. Denotation står för allt det ordet syftar på, dvs. det som en språklig term åsyftar. Konnotation innebär de underliggande associationer som finns till ett ord, som till exempel att färgerna blå och röd även står för olika politiska åskådningar. Lämplighet. Ord kan vara mer eller mindre lämpliga att använda beroende på om det gäller tal eller skrift eller om sammanhanget är formellt eller informellt. Många ord har fast etablerade länkar till andra ord i form av antonymer (motsatsord som lång-kort), synonymer (ord med samma betydelse som titta-se) och/eller homonymer (ord med samma namn och stavning som annat ord, som ren=djur eller egenskap). Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 3

Många ord kan enkelt sorteras in beroende på sitt förhållande till andra ord som över-, under- och sidoordnade. Exempel: hund är överordnat valp, underordnat husdjur och sidoordnat katt. Orden och den kunskap vi har om dessa utgör inte ett separat, stabilt förråd utan är bland annat beroende av vår mentala närvaro, våra erfarenheter och vår känsla för vad som passar sig i en viss situation. Ett ord som man förstår vid ett tillfälle i ett visst sammanhang kan senare förefalla helt obekant. Orden kan, således, vara helt okända för oss, förefalla vagt bekanta eller vara helt etablerade i vårt eget lexikon. Denna uppdelning är ofta omedveten. Kvantitet och kvalitet Ordförrådet hos skolungdomar och vuxna kan delas in i fyra grupper: a) Ord vi hör och förstår b) Ord vi läser och förstår c) Ord vi använder när vi talar d) Ord vi använder när vi skriver Det är lätt att inse, att skillnaderna mellan dessa fyra grupper av ord är såväl kvalitativa som kvantitativa. För att beskriva den kvalitativa aspekten kan olika infallsvinklar användas, som att veta hur vanligt ordet är, att kunna ordets grammatiska egenskaper, att kunna mer än en betydelse mm. Den faktor som av många anses mest väsentlig är förmågan att associera till ett ord. Ju fler associationer man har till ett ord, desto bättre anses ordförrådet också organiserat. Verklig ordkunskap är således mycket mer än att ytligt kunna förklara innebörden av ett ord. För att verkligen förstå på djupet behövs erfarenheter och associationer. Många författare gör istället distinktionen mellan bredd och djup för att beskriva skillnaden mellan kvantitet och kvalitet. ORDFÖRRÅDETS UTVECKLING Ordförrådets utveckling i förskoleåldern Första året. Kan man tala om ordförrådsutveckling hos ett alldeles nyfött barn? Förutsättningarna grundläggs åtminstone tidigt. Hörseln är det sinne som utvecklas först, redan i fosterstadiet. Att det ofödda barnet identifierar ljud och känner igen röster och musik råder det ingen tvekan om. Beredskapen för språkutveckling finns. Under perioden noll till tre månader börjar barnet ge respons på ljud och tittar åt det håll ljudet kommer ifrån. Ljus är också intressant att titta på, till exempel lampan som tänds och släcks. I åldern mellan tre och sex månader ger barnet svarsleende och reagerar med igenkänning på återkommande situationer. Lek med föremål kan framkalla härliga skratt. Under det tredje kvartalet börjar barnet använda gester som liknar våra, och visar sin ordförståelse genom att titta på det föremål som de vuxna benämner. Barnet börjar också härma en del ljud. Jollret, ofta stavelsejoller med upprepningar, är i full gång. När barnet får syn på en välkänd person eller ett bekant föremål är kroppsspråket tydligt man ser att barnet känner igen personen eller saken. Under det fjärde kvartalet kan man börja tala om verklig ordförståelse, som blir märkbar genom att barnet kan ge oss det föremål vi ber om. Barnet följer också enkla instruktioner som titta här, och letar efter sin leksak där vi pekar. Reaktionen blir negativ när vi tar bort ett intressant föremål. Det är också tydligt att barnet känner igen sitt eget namn. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 4

Under det fjärde kvartalet uppfattar man ofta det första säkra ord som barnet producerar, då barnet kopplar ihop ett föremål med att själv åstadkomma ett konsekvent ljud. I övrigt är barnet aktivt med gester och olika ljud och jollersekvenser. 1-2 år. Det årsgamla barnet kan följa enkla uppmaningar, peka på saker som han/hon vill ha, eller på den egna kroppen. När ett eller ett par föremål nämns kan barnet peka ut dessa. Barnet börjar uppfatta andras sinnesstämning, som att man är glad eller arg. När barnet aktivt använder 8-10 ord förstår det redan ca 100. Ordförståelsen fortsätter att öka snabbare än ordproduktionen, och många tvååringar förstår närmare 300 ord. Både uppmärksamheten och uthålligheten ökar. Pekböcker och de första berättelserna går allt bättre att pratläsa tillsammans med barnet. Ja och nej kan uttryckas genom att nicka respektive skaka på huvudet. Barnet vet att man måste skala en banan innan man äter den, och många tvååringar kan peka ut fem kroppsdelar på sig själva eller på en docka. Det aktiva ordförrådet ökar under det andra levnadsåret från ett par, tre stycken till upp emot 50 ord. Det är populärt att härma djurljud, benämna bilder eller föremål och många barn börjar kunna säga sitt eget namn. Fram emot tvåårsdagen kan många barn kombinera två ord till en liten mening, något som ofta har föregåtts av en period då ett ord kombineras med en gest. Det börjar dyka upp verb och adjektiv bland barnets aktiva ord. 2-3 år. Antalet ord som barnet förstår ökar fram emot treårsdagen upp till ca 900. De flesta treåringar uppskattar att lyssna till berättelser och sagor av ökande längd, från 3-5 minuter för tvååringen till 15-20 minuter fram emot treårsdagen. Viktiga ord för läge och storlek börjar finnas i barnets ordförråd; ord som stor och liten eller på, i och under. Många kan också grundfärgerna. Hos treåringen finns ofta ett stort behov av återkommande ritual och rutiner kring måltider och vid läggdags. Inte minst orden spelar en viktig roll här. Antalet ord i barnets aktiva ordförråd är upp emot hälften av de ord barnet förstår. Det går allt bättre att besvara frågor. Detta gäller i ökande utsträckning även sådana frågor som inte handlar om här och nu som t.ex. Vad gör man när man är trött? Barnet börjar allt oftare använda adjektiv. Treåringen kan också repetera en mening med 6-7 stavelser. 3-4 år. Mängden ord som barnet förstår fyrdubblas under det fjärde levnadsåret. Barnet förstår även vertikala lägesprepositioner som framför och bakom, liksom skillnaden mellan hårt och mjukt. Barnet blir allt säkrare i sin vardag och vet exempelvis vad som är fram och bak på tröjan vid påklädning. Det aktiva ordförrådet ökar upp emot 1500 ord. Barnet deltar i långa, detaljerade samtal. Förutom att kunna besvara frågor om vem och vad börjar barnet också kunna redogöra för hur. Två händelser kan ordnas i en sekvens. Samtalen är både långa och innehållsrika. 4-5 år. De flesta fyraåringar börjar vara säkra på grundfärgerna. Allt fler jämförande ord kommer in i ordförrådet, ord som tungt och lätt, starkt och svagt. Det är populärt att sortera saker utifrån form, färg eller användning. Fyraåringen kan oftast räkna till fyra med bibehållen timing, och rabbelräkningen kan fortsätta längre än så. Närmare femårsdagen kommer räkneramsan allt oftare att stämma i takt med föremålen som räknas. Barnet formulerar själv frågor med vad och varför. När man närmar sig fem går det också att återberätta en historia och hålla reda på först, mitten och sist. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 5

5-6 år. Femåringen har allt mer förfinade och förgrenade system av ord och begrepp, som igår, idag, imorgon; förmiddag/eftermiddag; hel och halv, före och efter. Många femåringar känner igen och kan använda de vanligaste mynten. Fram emot sexårsdagen kan många barn repetera upp till fyra siffror i rad, benämna alla vanliga färger, analysera likheter och skillnader mellan föremål och även benämna några bokstäver. 6-7 år. I den här åldern brukar de flesta barn lära sig klockan, vilket förutsätter tillgång till en mängd grundläggande begrepp. Läsriktningen stabiliseras, och det skrivs många bokstäver och siffror. En sexåring kan vara medveten om talsvårigheter hos andra. Många sexåringar har en period med flitig användning av fula ord. Fler och fler av alfabetets alla bokstäver behärskas, och de flesta sexåringar känner igen skrivna ord och siffror mellan ett och tio. Ordförrådets utveckling i skolåldern och uppåt Den tidiga uppväxtmiljön är av avgörande betydelse. Ett barn i en språkligt stimulerande miljö har under sina första tre levnadsår hört ca 45 miljoner ord, eller 30 000 per dag medan ett barn i en språkligt fattig miljö har hört knappt en tredjedel så många ord under samma period i livet. Ett barn som börjar skolan i England, vilket vanligtvis sker vid 4-5 års ålder, kan ca 5000 ord. Varje år tillkommer sedan minst 3 000 nya ord, eller 50 000 genom hela skolgången. Medan det engelska språket anses omfatta hela 450 000 ord finns cirka 180 000 av dessa i skolböckerna. Under skolåldrarna och senare möter man många ord som är vanliga och andra som är sällsynta och aldrig etablerar sig som användbara i vardagsspråket. Orden vi möter vid läsning kan vara sådana som vi omedelbart känner igen i texten, ord vi förstår på djupet och ord vi förstår bara om de presenteras i rätt sammanhang. I skolan möter elever också en mängd ord med koppling till skolans miljö och skolarbetets utförande. Ord med koppling till skolspråket kanske har en helt annan betydelse utanför skolan. Vanlig konversation innehåller 5 000-7 000 olika ord. Efter ca 10 års ålder utgör inte längre konversation den främsta källan till att lära nya ord. Redan då handlar det främst om läsningen. Vuxna anses i genomsnitt ha ett ordförråd om ca 50 000 ord, men variationen är stor. Detta beror bland annat på att många ord lärs in via egen läsning. Barn, unga och vuxna läser olika mycket och då barn har olika stort ordförråd redan vid läsinlärningen är förstås variationen stor. OM OLIKA STRATEGIER FÖR ATT LÄRA UT ORD Graves, vars bok är en synnerligen viktig del av projektet, refererar ett flertal forskningsstudier och sammanfattar erfarenheterna av olika metoder för att lära sig nya ord i nedanstående punkter: Även en minimal insats där man endast förklarar nya ord är bättre än att inte göra något alls. Det minsta kan vara att inför ett nytt avsnitt inom ett skolämne dela ut en lista med nya ord och begrepp och skriftliga förklaringar till dessa. Om eleverna får en lista med ord och förklaringar får de dock bara tillgång till den grundläggande betydelsen, det vill säga breddkunskap om de nya orden och begreppen. Att både presentera en definition och förklara utifrån ett konkret sammanhang är bättre än att bara välja det ena alternativet. Detta är, enligt Graves, den absolut minsta insats man bör göra. Denna metod ger, i motsats till den först beskrivna metoden, utrymme för att diskutera både bredd och djup hos aktuella ord. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 6

Arbetssätt i klassrummet som beaktar elevernas bakgrundskunskap om nya ord, diskuterar likheter och skillnader samt funderar över motsatser är mer verkningsfulla än om man bara väljer någon enstaka av dessa aktiviteter. Även dessa arbetssätt ger både bredd och djup. Mer omfattande instruktioner där eleverna gör inferenser ( läser mellan raderna ) och aktiverar förhandskunskap har en bättre effekt än metoder som går snabbare att genomföra. En sådan metod som prövats i forskning ger mycket god effekt men tar 30 minuter per ord och är därmed alltför omfattande för att användas utöver i experimentella sammanhang. Läsförståelse är beroende av hur väl läsaren förstår innebörden av de ord som ingår i ett läst stycke. Att undervisa om ords betydelse har en positiv inverkan på läsförståelsen. Störst inverkan på ordförrådets storlek har den mängd text som individen har läst, särskilt om texterna är varierande till innehåll och genre. Det finns mycket att göra för att stimulera läsning, vilket dock inte skildras i den använda litteraturen eller i denna rapport. Att lära ut något om ords betydelse hjälper elever att definiera och förstå världen och även att kunna beskriva världen mer detaljerat. Flertalet författare rekommenderar att man inledningsvis arbetar muntligt med de nya orden innan eleverna möter dessa skriftligt. Vidare är det viktigt att skapa förståelse innan man ber eleverna använda ordet i egen textproduktion. Det som inte brukar fungera är att be eleverna slå upp orden en sådan aktivitet lämpar sig mer när man skriver än när man läser. Det hjälper inte heller att be eleverna försöka sätta in ordet i en egen mening. Denna aktivitet kan man pröva i ett senare skede. Många gånger är det svårt för elever att förstå ordet utifrån sammanhanget, och ännu svårare att lära sig en definition utantill. Yngre och äldre elever För yngre elever rekommenderas att man inledningsvis säger ordet flera gånger tillsammans och därefter matchar med föremål eller bilder, gester och mimik. Tillsammans med äldre elever kan man arbeta med både förklaringar och associationer. Det är också lämpligt att se till att eleverna exponeras för ordet i olika sammanhang och att det dyker upp igen efter några dagar som en repetition. Det anses mindre effektivt att be eleverna slå upp ordet själva. Dels tar det lång tid att slå upp, dels finns ofta flera olika förklaringar på ordet vilket kan skapa förvirring. Använd istället ordlistan för att gräva djupare vad kan ordet betyda mer? Elever med annan språklig bakgrund Ett centralt begrepp i arbetet med att integrera elever med annan språklig bakgrund i undervisningen är stöttning eller scaffolding. Det kan finnas en risk att i bästa välmening snarare ställa för låga intellektuella krav på elever med annan språklig bakgrund istället för den utmaning de behöver, om man är osäker på den språkliga nivån. Elever med annan språklig bakgrund behöver, också de, utmanas med tillräckligt krävande uppgifter kombinerat med språkstöd i all undervisning. I Skolverkets rekommendationer betonas att alla lärare behöver vara medvetna om språket i sitt ämne och fokusera på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet. Det är också nödvändigt att varje lärare känner till vilka språkliga möjligheter och svårigheter som finns bland eleverna. Pauline Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 7

Gibbons har i ett par uppskattade böcker beskrivit bl.a. olika systematiska tillvägagångssätt. Hon har bland annat en modell för planering i fem steg (Gibbons sid 227 ff): 1) Vad vet du om elevernas språkbehärskning? Vad kan eleverna? Vad behöver de kunna? 2) Klargör vilket språk som är centralt för det kursmoment ni ska arbeta med 3) Välj ut det språk du vill fokusera på 4) Planera eller välj aktiviteter där fokusspråket används 5) Utvärdera kursmomentet För mer inspiration i arbetet med svenska för elever med annat modersmål finns också den så kallade genrepedagogiken beskriven hos Nationellt Centrum i svenska som andra språk. Läraren Anna Kaya beskriver arbetssättet cirkelmodellen mycket konkret på sin blogg. Att lära ut ord Huvudprinciper för att lära ut ord kan vara: 1) Se till att klassrummet är en varierande och stimulerande språklig miljö. Detta kan ske genom högläsning av litteratur, dialogiskt inriktad undervisning, självständig läsning och en ordrik yttre miljö. 2) Lär ut enstaka ord. När man undervisar om enstaka ord behöver eleverna få tillgång både till betydelsen och ett sammanhang. Aktiviteterna ska utformas så att de involverar och engagerar eleverna. De behöver också tillfällen till repetition och övning. Skapa en ständigt pågående dialog i klassrummet kring viktiga ord. 3) Lär ut strategier för ordinlärning. Eleverna behöver lära sig strategier för att på sikt självständigt söka sig fram till ords betydelse. Det handlar om att lära sig använda både sammanhanget och ordlistan. 4) Skapa en medvetenhet om ord. Eleverna behöver bli aktiva och medvetna i sökandet efter kunskap. Se till att klassrummet genomsyras av ordglädje, ordlekar, medvetenhet om ord och aktiviteter där eleverna använder nya ord i skrift. ORDFÖRRÅDSPROV I TVÅ MELLANSTADIESKOLOR Syfte Syftet med projektet var att få ökad kunskap om ordförrådets utveckling under mellanstadieåldrarna att pröva en modell för ordförrådsmätning att få insikt om lärares attityder till aktivt arbete med ordförråd Frågeställningar Ökar ordförståelsen prövad med samma ordlista genom de tre mellanstadieåren? Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 8

Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar (kan eleverna ge svar)? Vad vet lärare om elevernas språkliga vardag i början av ett nytt läsår? Procedur Inför projektet vidtalades rektorer och berörda lärare i två mellanstadieskolor. Projektet bestod av litteraturstudier, enkät till lärare samt ett prov på ordförståelse vid höstterminens början och ett motsvarande prov vid vårterminens slut, allt under läsåret 2013-14. Vidare har förslag på aktiviteter sammanställts och ordlistor insamlats. Ordproven. Ordproven sammanställdes vid läsårets början 2013-14 som en för varje ord tvådelad uppgift, där man först ombads skriva en enkel förklaring på ett ord, och därefter markera om man ansåg sig ha hört, kanske ha hört eller aldrig ha hört det aktuella ordet. Detta sätt att pröva ordkunskapen var ett resultat av genomförda litteraturstudier, då liknande modeller har använts i olika forskningsprojekt fast i många fler steg. Som utgångspunkt för ordlistorna användes vartannat ord ur Mill Hill Vocabulary Scale (Pearson Assessment) under höstprovet och vartannat ord under vårprovet, alla i egen översättning. För varje givet ord kunde man erhålla maximalt 4 poäng enligt följande exempel: Förklaring av ordet keps. Exempel på förklaring som ger 2 poäng: En sorts mössa (dvs en tämligen utförlig förklaring). Exempel på förklaring som ger 1 poäng: Något man har på sig (dvs en begränsad förklaring). Exempel på förklaring som ger 0 poäng: - Ett yrke, dvs. uteblivet eller helt felaktigt svar. Kännedom om ordet keps. Har hört: 2 poäng. Har kanske hört: 1 poäng. Har aldrig hört: 0 poäng. Nedan i redovisas resultat från de olika delarna för sig: förklaring, kännedom samt totalpoäng. Det första ordprovet distribuerades tillsammans med en enkel lärarenkät till två mellanstadieskolor i mellersta Norrland, varav en friskola och en kommunal skola. Samtidigt ombads lärarna svara på en enkät om vad de kände till om elevernas språkliga situation och eventuella hinder i inlärningssituationen. Tanken var att ca 30 elever från varje skola skulle genomföra provet. Vid höstterminens början erhöll jag dock svar från 204 elever i årskurs 2-4 från båda skolorna. Det andra ordprovet skickades inför läsårets slut till skolorna. Denna gång inkom ett mindre antal ifyllda prov med svar från alla tre årskurserna i den mindre friskolan och motsvarande mängd svar från den kommunala skolan, dock samtliga från årskurs 6. Kompendier. Under läsåret besöktes skolorna 2-3 gånger vardera och lärarna fick vid två tillfällen enkla kompendier med material för undervisning om ord. Kompendierna kommer att i lätt bearbetad form finnas tillgängliga på www.spraklek.se. Ordlistor. Parallellt ombads lärare vid båda skolorna att anteckna ord som de i sin vardag stötte på i undervisningen och som de hade märkt behövde förklaras och förtydligas. Därutöver gjordes en enkel inventering i läromedel för mellanstadiet av ord som skulle kunna medföra svårigheter. Den sammanlagda ordlistan från lärarformulär och läromedel finns som bilaga X. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 9

RESULTAT Ordprov 1 Ifyllda blanketter inkom från 204 elever i de skolor som ingick i projektet. Sjutton elever hade inte angivit vilken årskurs de gick i. En elev hade angett årskurs 3. En blankett var lämnad blank och bortfallet blev därför 19 st. Beräkningarna gjordes på 187 elever vars resultat återfinns i tabell 1. Tabell 1. Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 i årskurs 4-6 (n=187). Medelvärde Standardavvikelse Variationsvidd Förklaring 20,5 4,5 5-37 Kännedom 34,5 2,5 11-44 Totalt 54 7 23-74 Ordprov 2 Mot slutet av läsåret genomfördes ordprov 2 i betydligt mindre omfattning än i början av läsåret och den statistiska bearbetningen kom endast att göras för den ena skolan, varifrån resultat erhölls för alla tre årskurserna. Elevantalet var endast 37. Resultat framgår av tabell 2. Tabell 2. Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 2 i årskurs 4-6 (n=37). Medelvärde Standardavvikelse Variationsvidd Förklaring 21,5 2,5 2-40 Kännedom 34 7 26-44 Totalt 55,5 9,5 38-84 Skillnader i resultat för elever i olika årskurser. På grund av den stora skillnaden i antal försökspersoner beräknades skillnaden i resultat mellan olika årskurser endast för ordprov 1. Som framgår av tabell 3 ökar ordförrådet mätt med ordprov 1 tydligt mellan de tre årskurserna. Tabell 3. Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 redovisat per årskurs 4-6 (n=187). Medelvärde Standardavvikelse Variationsvidd Årskurs 4 (n=119) Förklaring 15,5 0,5 0-30 Kännedom 28,5 3,5 13-44 Totalt 44 4 13-77 Årskurs 5 (n=43) Förklaring 17,5 0,5 3-37 Kännedom 33 3 11-42 Totalt 50,5 3,5 14-73 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 10

Årskurs 6 (n=25) Förklaring 27,5 3 11-29 Kännedom 38,5 3,5 18-44 Totalt 66 0,5 29-73 Könsskillnader På grund av den stora skillnaden i antal försökspersoner beräknades skillnaden mellan pojkar och flickor endast för ordprov 1. Tabell 4. Medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd på ordförrådsprov 1 redovisat separat för flickor och p i årskurs 4-6 (n=187). Medelvärde Standardavvikelse Variationsvidd Flickor (n=119) Förklaring 17 1 6-37 Kännedom 33,5 1,5 13-44 Totalt 50,5 2,5 19-50 Pojkar (n=43) Förklaring 19,5 3,5 0-29 Kännedom 35 4 11-44 Totalt 54,5 7,5 11-73 Lärarenkät I början av höstterminen 2013 besvarade åtta av lärarna vid de båda skolorna en enkät med frågor om sin inställning till betydelsen av att satsa på aktiviteter kring ord och begrepp i undervisningen. Enkäten bestod dels av öppna frågor, dels av frågor där man ombads skatta sin egen insats när det gäller att arbeta med ord och begrepp samt något om vad man kände till om elevernas förutsättningar. Svaren på de öppna frågorna redovisas i bilaga 1 medan övriga resultat återfinns i tabeller nedan. En fråga, Hur viktig är undervisningen om ord och begrepp? besvarades av samtliga svarande som mycket viktig. Tabell 5. Frågor om lärares aktiviteter och attityder Hur aktiv är du i undervisningen när det gäller nya ord och begrepp? Mycket aktiv Ganska aktiv Lite aktiv i klassrummet 3 5 för enskilda elever 1 6 1 Hur viktig är undervisningen när det gäller ord och begrepp? Mycket viktig Ganska viktig Mindre viktig Hur viktig är undervisningen 8 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 11

Frågor ställdes också till lärarna om elevernas varierande språkliga och studiemässiga förutsättningar. Elever med språkstörning, dyslexi och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ofta begränsat ordförråd och/eller svårigheter med läsförståelse. Elever som haft begränsad vistelsetid i Sverige och/eller begränsad exponering för svenska språket kan ha ett ytflyt men ändå sakna tillräckliga förutsättningar för att utveckla ordförråd och läsförståelse. Tabell 6. Frågor om elevers varierande språkliga och studiemässiga förutsättningar Finns i dina klasser elever med nej ja, utredda ja, ej utredda vet ej ej svarat ADHD 2 5 1 Aspergers syndrom/autism 4 1 3 Språkstörning 1 4 1 2 Dyslexi 8 Kombinationer av ovanstående 1 2 4 1 Finns i dina klasser elever med Flerspråkig familj nej ja vet ej ej svarat Utlandsfödda 1 3 2 2 DISKUSSION I rapporten redovisas endast deskriptiva data, då jämförelser svårligen låter sig göras när antalet försökspersoner i olika grupper skiljer sig så mycket åt. Syftet med projektet har ändå uppnåtts och frågeställningarna kunnat besvaras. Vidare har insikter vunnits om olika sätt att arbeta med ordförråd, och relevanta ord insamlats. Ökar ordförståelsen, prövad med samma ordlista, genom de tre mellanstadieåren? Som framgår av tabell 2, och som förväntat, sker en kraftig förbättring av genomsnittliga resultat från årskurs 4-6. Variationsvidden var stor under alla åren. Orden som presenterades i provet hade ingen särskild anknytning till skolarbetet utan var allmänna. De förklaringar som skrevs var informativa och mestadels lätta att tolka. När det gäller könsskillnader är ett lite oväntat resultat att pojkarna hade högre medelvärde än flickorna. Spridningen var dock stor i båda grupperna. Dock fanns data från 119 flickor och 43 pojkar. Hade lågt presterande flickor en högre tendens att medverka än lågt presterande pojkar? Bland pojkarna fanns en betydligt större spridning mellan topp- och bottenresultat. Är den tänkta metoden för tvådelat ordförrådsprov användbar (kan eleverna ge svar)? Efter att ha tagit del av omfattande litteratur om ordförrådets utveckling och möjligheterna att påverka utvecklingen hos enskilda elever var det angeläget att pröva en annorlunda form för att pröva ordförrådet med inriktning på både bredd och djup. Det visade sig att eleverna på ett varierat sätt fyllde i om de hade hört, kanske hade hört eller aldrig hade hört de aktuella orden. Metoden tycks därför framkomlig och kommer att ligga till grund för att utveckla ett ordprov från grunden, baserat på ord som förekommer i undervisningen under skolår 4-6. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 12

Vad vet lärare om elevernas språkliga vardag i början av ett nytt läsår? Här frångår jag den vetenskapliga traditionen och skriver personligt. Som icke-lärare (leg logoped sedan 1976) har jag i många år förundrats över de varierande rutiner för informationsöverföring som finns i skolans värld. Jag upplever att det ser mycket olika ut i olika skolor. Det är dock i högsta grad relevant för lärare, oavsett ämne, att känna till något om enskilda elevers individuella förutsättningar i skolarbetet. Att vissa lärare inte har kännedom om förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språkstörning och/eller dyslexi är därför något jag ser som problematiskt. Behovet av att ha ett kortare samtal med varje individ i början av ett nytt läsår skulle säkert underlätta lärarens planering och elevens beredskap för att ta för sig på ett positivt sätt i klassrummet och fråga vid behov, oavsett vilket ämne det gäller. Funktionsnedsättningar som de ovan nämnda påverkar alla ämnen, alltid. Under de ca 2500 neurolingvistiska utredningar av skolelever som jag gjort har påfallande många visat prov på en väl inarbetad vana vid att missa information, genom att de inte frågar när de är osäkra. Språkligt sköra barn utvecklar denna brist på förväntan att förstå redan i förskolan. Ett möjligt sätt att bryta en så negativ spiral är att man som individ känner sig sedd och bekräftad genom att ens förståelse och delaktighet också är efterfrågad. AVSLUTNING Lärarnas svar på enkätfrågor utgör bilaga 1, Enkätsvar. De ordlistor som sammanställts inom ramen för projektet återfinns som bilaga 2, Ordlistor. Under projektets gång lämnades tips på arbetssätt till lärare. Dessa återfinns som bilaga 3, Idéer. Den ökade kunskap som erhållits genom projektet kommer att tas tillvara i arbetet med fortbildning, föräldra- och lärarinformation via webbplatsen www.spraklek.se samt genom läromedelsframställning. Varmt tack till elever, lärare och rektorer i de skolor som medverkat samt till Specialpedagogiska myndigheten för stöd till projektet. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 13

KÄLLOR Beveridge, Nelson & Davidson (2010). Semantic Workbooks. Milton Keynes: Speechmark. Cain, K & Oakhill, J. (eds). (2007). Children s Comprehension Problems in Oral and Written Language. A Cognitive Perspective. The Guilford Press. Gard, Gilman & Gorman: Speech and Language Development Chart (2nd edition) Gibbons, P (2009). Lyft språket, lyft tänkandet. Uppsala: Hallgren och Fallgren Graves, Michael F. (2006). The Vocabulary Book: Learning and Instruction. New York: Teachers College Kaya, A om cirkelmodellen finns som föreläsning på www.nyisvenskaskolan.blogspot.se Kinsella, Kate; Stump, Colleen Shea & Feldman, Kevin (2013). Strategies for Vocabulary Development. Pearson Prentice Hall e-teach. Merea (1996). The dimensions of lexical competence. Ur G. Brown, K Malmkjaer & J. Williams (red). Performance and Competence in Second Language Acquisitiion (p 33-53). Cambridge University Press. Mikoczy & Nyman (2008). Lexikal förmåga hos flerspråkiga svensk-arabiska barn i skolår 4. Examensarbete vid logopedutbildningen i Lund. Nation, I.S.P. (2008). Teaching Vocabulary: Strategies and Techniquies. Boston: Heinle Cengage Learning. Nationellt centrum för svenska som andra språk. http://www.andrasprak.su.se/ Oakhill, Cain & Elbro (2015). Understanding and teaching reading comprehension: a handbook. Milton Park: Routledge Raven, John (2008). Mill Hill Vocabulary Scale. Pearson Assessment Sæverud, Ursin Forseth, Ottem & Platou (2011). Begrepslæring: en struktureret undervisningsmodell for barn og unge med språkvansker. Bredtvet Kompetancecenter. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. www.skolverket.se Ur, Penny (2012). Vocabulary Activities. Cambridge: Cambridge University Press. Watcyn-Jones, P. (2001). Vocabulary. Games and activities. Penguin Books. Wiig, Freedman & Schreiber (2011). The Word Book. Cognitive Press. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 14

Bilaga 1. Lärarnas svar på frågor om strategier. Nytt stycke = ny respondent. 1. VAD GÖR DU FÖR ATT INTRODUCERA NYA ORD OCH BEGREPP I KLASSRUMMET? Diskuterar de ord som är främmande, sätter in dem i sammanhang, skriver upp dem på tavlan. Använder mig ibland av "Säg infinitiv med utropstecken/frågetecken. Inventerar - kan någon?, skriver ordet på tavlan, säger det (uttal), berättar hur man använder ordet i ett sammanhang. Berättar om dem i ett sammanhang, vi skriver dem och en förklaring. Skriver på tavlan, vi diskuterar betydelse, ibland tankekarta, ger synonymer. Jag skriver dem i den pedagogiska planeringen. Använder vid genomgångar, visar exempel (olika medier), skriver på tavlan med förklaring, ibland särskilda laminerade ordkort. Jag skriver ner ord och dess betydelse som eleverna får skriva av. Jag berättar vad orden betyder. Det görs dagligen i alla ämnen jag berättar, ritar, skriver. 2. VAD GÖR DU FÖR ATT REPETERA VIKTIGA ORD OCH BEGREPP I KLASSRUMMET? Diskuterar dem igen, frågar vad de minns Förklarar jag otydligt? Ska vi ta det en gång till? Kommer ni ihåg från igår? Använder ordet själv. Pratar om orden i ett sammanhang och nämner betydelsen ifall någon glömt. Jag låter eleverna använda orden så ofta som möjligt (även jag förstås) när de ska diskutera mm. Laminerade ordkort paras ihop med förklaringskort. Jag frågar eleverna vad de kommer ihåg från tillfället då vi gick igenom de nya orden/begreppen. Repeterar både muntligt och skriftligt så fort tillfälle ges. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 15

Bilaga 1, forts 3. VAD GÖR DU FÖR ATT INTRODUCERA NYA ORD OCH BEGREPP FÖR ENSKILDA ELEVER? Diskuterar orden som är okända för eleven, hittar synonymer etc Försöker se om de hakar upp sig, förklarar Eng ord: uttalar tillsammans, skriver ordet, ofta läser vi ljudenligt för stavningens skull, läxa, läxförhör Om man ser att en elev inte förstår ett visst ord pratar vi om ordets betydelse och förklarar Förklarar - frågar vad eleven associerar ordet till I samtal med förklaring; väjer inte för mer avancerade ord Jag gör det oftast i helgrupp. Oftast introduceras det för hela gruppen. 4. VAD GÖR DU FÖR ATT REPETERA VIKTIGA ORD OCH BEGREPP MED ENSKILDA ELEVER? Pratar om dem igen vid flera tillfällen. Läxa, läxförhör. Jag frågar om de kommer ihåg vad ordet betydde, lyssnar på deras förklaring och stöttar dem i resonemanget så att vi tillsammans klarar ut begreppet. Tränar skriftligt och muntligt, ber dem rita. Upprepar med förklaring och olikartade exempel, "gör" ordet praktiskt. Jag pratar med eleverna och kollar vad de kommer ihåg. Utifrån deras behov, fler uppgifter skriftligt och muntligt. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 16

Bilaga 2, ORDLISTA Ordlistan omfattar ca 750 ord. Den gör inte anspråk på att vara komplett utan ger exempel på ord som förekommer i olika ämnen. Ord som kan ha flera betydelser har märkts med fetstil. KÄLLOR till ordlistan: Lärare i två mellanstadieskolor i mellersta Norrland varav en friskola och en kommunal skola. Arbetspärm lånad av Heliås Lärcenter, Sundsvall Koll på medeltiden Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth Bonnier Utbildning 2005 Koll på Vasatiden Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth Bonnier Utbildning 2006 Koll på vikingatiden Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth Bonnier Utbildning 2007 Koll på vikingatiden Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth Bonnier Utbildning 2007 Koll på stormaktstiden Lindström, Jonathan & Wahlbom, Elisabeth Bonnier Utbildning 2007 Stora Musikboken Nyman, E Argument 2004 Matteborgen Falck, P & Picetti, M Sanoma utbildning 2005 Matteborgen Falck, P; Picetti, M & Sundin, K Sanoma utbildning 2011 Matteborgen Carlsson, S; Falck, P; Liljegren, G & Picetti, M Sanoma utbildning 2012 Upptäck Sverige; geografi och natur Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica Liber 2006 Upptäck Europa Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica Liber 2007 Upptäck världen Bengtsson, Torsten & Hedin, Annica Liber 2008 Koll på NO, biologi fysik kemi Hjernquist, Rudstedt, Olsson & Otterstål Sanoma Utbildning 2012 Koll på NO, biologi fysik kemi Hjernquist, Anncatrin & Rudstedt, Klara Sanoma utbildning 2013 Upptäck religion Ring, Börge & Johansson, Daniel Liber 2008 Viktiga ord i no och so Wetter, Gundel Natur & Kultur Läsförståelse A Hydén, G; Schuberg, M & Svidén, C. Adastra läromedel 2002 Boken om svenska Sjöstedt, Anette & Westermark, Victoria Almquist & Wiksell 2003 Boken om svenska Sjöstedt, Anette & Westermark, Victoria Almquist & Wiksell 2004 Boken om svenska Sjöstedt, Anette & Westermark, Victoria Almquist & Wiksell 2004 Zoom svenska Andersson, J; Falk, B & af Petersens, B Bonnier Utbildning 2005 Zoom Andersson, J; Falk, B & af Petersens, B Bonnier Utbildning 2006 Boken om svenska Sjöstedt, Anette & Westermark, Victoria Liber 2003 När samma ord förekommer i olika ämnen kan det finnas två gånger i ordlistan. Ord som kan ha mer än en betydelse har i vissa fall markerats med fetstil. Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 17

ORD ÄMNE årskurs abiotiska NO 4--6 aborgin NO 4--6 abortera svenska 4--6 absorbera NO 5 accelerera NO 4 ackord musik 3--7 addera, addition matematik 4--6 adjektiv svenska 4 adoptera svenska 4--6 adoptera SO 4--6 advent religion 4--6 adverb svenska 4--6 akvarell bild 4--6 alfabete, alfabetisk svenska 4 algebra matematik 6 alger NO 4--6 allemansrätt NO 4 altare religion 4--6 anagram svenska 5 andning NO 4--6 anrika NO 4 anställd SO 4--6 antiken NO 4--6 använda matematik 5 apartheid NO 4--6 arbetsgivare SO 4--6 area matematik 5, 6 arkeolog historia 4--6 arkitekt historia 4--6 arom NO 4 arrende historia 4--6 artär NO 4--6 asagud historia 4--6 asatro religion 4--6 asteroid NO 4 astronom historia 4--6 ateljé svenska 4--6 avfall SO 4--6 avskaffa historia 4--6 avstånd NO 4 avsätta historia 4--6 avtal SO 4--6 avverka NO 4 axel NO 4 balans NO 4--6 Baltikum NO 4--6 barnkonventionen SO 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 18

ORD ÄMNE årskurs barrskog NO 4 bas matematik 6 bas NO 4--6 befinna matematik 6 befolkning SO 4--6 befolkning NO 4--6 befruktning NO 4--6 begravning religion 4--6 behov NO 4--6 berggrund NO 4--6 bergskedja NO 4--6 beroende NO 4--6 berättelse svenska 4--6 besöka matematik 5 bete NO 4--6 bikt religion 4--6 bild matematik 5 billig matematik 6 biografi svenska 6 biotiska NO 4--6 bistånd SO 4--6 blandskog NO 4 blommor matematik 5 blot historia 4--6 blyerts bild 4--6 blänk bild 4--6 blöda NO 4--6 blötdjur svenska 4--6 bonad historia 4--6 borgare historia 4--6 borggård matematik 6 botanik historia 4--6 breddgrad matematik 4 breddgrad NO 4--6 brosk NO 4--6 bruka NO 4--6 brukssamhälle SO 4--6 bråk matematik 5, 6 bråk svenska 4--6 bräckt NO 4 buffel NO 4--6 buller NO 4--6 bygd historia 4--6 bön religion 4--6 bördig NO 4 cell NO 4--6 Celsius matematik 5 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 19

ORD ÄMNE årskurs centi matematik 5 ceremoni religion 4--6 chans matematik 6 cirkel matematik 6 citat svenska 4--6 collage bild 4--6 container SO 4--6 cyklon NO 4--6 cyklop matematik 6 cylinder matematik 4 dagordning svenska 4--6 deci matematik 5 decibel NO 4--6 decimal matematik 6 deckare svenska 5 delta NO 4--6 demokrati SO 4--6 demokrati NO 4--6 demonstration SO 4--6 diagnos matematik 6 diagonal matematik 6 diagram matematik 4, 5 dialog svenska 4--6 diameter matematik 6 dikt svenska 5 diktatur SO 4--6 diktatur NO 4--6 dilemma svenska 6 dirigera musik 3--7 diskotek musik 3--7 division, dividera matematik 6 djupläsning svenska 4--6 donera historia 4--6 dop religion 4--6 dramatik svenska 6 dricksvatten NO 4--6 drog NO 4--6 dur musik 3--7 dvala NO 4--6 däggdjur NO 4 effekt svenska 4--6 egenskap svenska 4--6 ekologisk NO 4--6 ekosystem NO 4--6 ekvation matematik 6 ekvatorn NO 4 ekvatorn NO 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 20

ORD ÄMNE årskurs elevråd svenska 4--6 embryo NO 4--6 energi SO 4--6 energi NO 4--6 energikälla NO 4--6 enhet matematik 4--6 ensemble musik 3--7 ental matematik 4 envälde historia 4--6 EU - europeiska unionen SO 4--6 exakt matematik 5 export SO 4--6 export, exportera NO 4--6 fabel svenska 4--6 fakta svenska 4--6 fasta religion 4--6 fattigstuga historia 4--6 figur matematik 4 figur bild 4--6 fiktiv svenska 4--6 fjord NO 4--6 fjäll NO 4--6 fjärdedel matematik 6 flaska matematik 5 flod NO 4--6 flykting SO 4--6 flyttblock NO 4 FN - förenta nationerna SO 4--6 folkomröstning SO 4--6 form matematik 4 fortskaffningsmedel SO 4--6 fossil NO 4--6 fot matematik 4 fotosyntes NO 4 fraktur svenska 4--6 friktion NO 4 funktion NO 4--6 furste historia 4--6 fågelbur matematik 5 fågelperspektiv svenska 4--6 färd historia 4--6 föga svenska 4--6 följande matematik 6 förbränning NO 4--6 förbud svenska 4--6 fördom SO 4--6 författare matematik 5 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 21

ORD ÄMNE årskurs förhandla SO 4--6 förklara svenska 4--6 förkortning svenska 4--6 förort NO 4 församling historia 4--6 försköna historia 4--6 försurning NO 4--6 försäkring SO 4--6 förtecken musik 3--7 förtryck historia 4--6 förvandling svenska 4--6 förvisad historia 4--6 föröka NO 4 galax NO 4 gatubarn NO 4--6 general historia 4--6 generell svenska 4--6 genomsnitt matematik 6 genre svenska 6 geografi NO 4 geometri matematik 4--6 giftermål svenska 4--6 giljotin historia 4--6 glaciär NO 4--6 glesbygd NO 4 grader matematik 5 gradnät NO 4--6 gradskiva matematik 5 gram matematik 5 grodperspektiv svenska 4--6 grundade historia 4--6 grundvatten NO 4--6 grundämne NO 4--6 gruva NO 4 gröda NO 4 gudstjänst religion 4--6 gälar svenska 4--6 gödsel NO 4 halv matematik 5 handelskompani historia 4--6 hantverkare historia 4--6 harva NO 4 hastighet matematik 6 hekto matematik 5 hel matematik 6 helig religion 4--6 heltal matematik 6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 22

ORD ÄMNE årskurs holmgång historia 4--6 homofon svenska 5 homonym svenska 5 horisont svenska 6 hundradel matematik 5 hundratal matematik 5 hälften matematik 4 hämnd historia 4--6 högplatå NO 4--6 högtid religion 4--6 högtid historia 4--6 höja NO 4 höjd matematik 6 hörn matematik 4 hörsel NO 4--6 illustrera svenska 4--6 import SO 4--6 import NO 4--6 industri SO 4--6 industri NO 4--6 inflammerad historia 4--6 inkomst SO 4--6 inskjuten svenska 4--6 instrument. musik 3--7 interjektion svenska 4--6 invånare SO 4--6 iris bild 4--6 jordbruk SO 4--6 jordbruk NO 4--6 jordbävning NO 4--6 jordlösa historia 4--6 jämlikhet historia 4--6 kalhygge NO 4 kamp svenska 4--6 kant matematik 4 karta NO 4--6 kejsare historia 4--6 kemi NO 4--6 keramik bild 4--6 kilometer matematik 5 kilometer matematik 6 klaver historia 4--6 klaver musik 3--7 klimat NO 4--6 kloning NO 4 kloster religion 4--6 kloster historia 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 23

ORD ÄMNE årskurs klot matematik 4 klot NO 4 klyvöppning NO 4--6 knixa svenska 4--6 knoga historia 4--6 knycka svenska 4--6 koala NO 4--6 kol NO 4--6 koldioxid NO 4--6 kolera historia 4--6 kolon svenska 4--6 koloni NO 4--6 koloni historia 4--6 komma svenska 4--6 kommun SO 4--6 komparera svenska 4--6 komplement bild 4--6 komponera, komposition, kompositör musik 3--7 kompost NO 4--6 konjunktion svenska 4--6 konkav NO 4--6 konsonant svenska 4--6 konstbevattning NO 4--6 konstgödning NO 4--6 konsument SO 4--6 konsument NO 4--6 kontinent SO 4--6 kontrast bild 4--6 konvex NO 4--6 koordinatpunkt matematik 6 koordinatsystem matematik 6 kor religion 4--6 korall NO 4--6 kork NO 4--6 korsord svenska 4--6 kortdivision matematik 6 kraft NO 4 kretslopp SO 4--6 kretslopp NO 4 kroppsspråk svenska 6 krönas historia 4--6 krönika svenska 5 kubik matematik 6 kultur svenska 5 kust NO 4--6 kust NO 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 24

ORD ÄMNE årskurs kvadrat matematik 4--6 kvadratcentimeter matematik 5 kvadratmeter matematik 5 kvot matematik 5 kyla matematik 5 kyrka religion 4--6 källa svenska 5 källkritik svenska 6 känguru NO 4--6 köa matematik 6 lag SO 4--6 lagman historia 4--6 landsbygd SO 4--6 landskap NO 4--6 ledamot SO 4--6 leder NO 4--6 leka NO 4 likhet matematik 6 likhetstecken matematik 4 lins NO 4--6 lista svenska 4 livsmiljö NO 4--6 ljud NO 4--6 ljudeffekt musik 3--7 ljusår NO 4--6 lukt NO 4--6 lungor svenska 4--6 lyda historia 4--6 län SO 4--6 längdgrad NO 4--6 lärjungar religion 4--6 löpsedel svenska 4--6 magma NO 4--6 magnet NO 4--6 maktförhållande historia 4--6 malaria NO 4--6 malm NO 4--6 manet NO 4--6 mantel NO 4--6 massaj NO 4--6 massmedia SO 4--6 medborgare SO 4--6 medelpunkt matematik 6 medelvärde matematik 5, 6 median matematik 6 meditation religion 4--6 memoar svenska 6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 25

ORD ÄMNE årskurs meningsbyggnad svenska 4 menuett/jenka/ musik 3--7 metafor svenska 6 metall NO 4--6 metan NO 4--6 meter matematik 4 midnatt NO 4 miljard matematik 6 miljon matematik 6 miljö NO 4 millimeter matematik 4 mindre matematik 4 mineral NO 4--6 minska matematik 6 minsta matematik 4 minus matematik 4 missionär historia 4--6 missväxt historia 4--6 modersmål NO 4--6 molekyl NO 4--6 moll musik 3--7 moment matematik 6 moms SO 4--6 monarki SO 4--6 monarki NO 4--6 monopol historia 4--6 monsun NO 4--6 moské religion 4--6 motsatsord svenska 4 motsatsord svenska 4--6 motståndare svenska 4--6 multiplikation matematik 5 multiplikation, multiplicera matematik 4--6 mycel NO 4--6 myndig SO 4--6 myr NO 4--6 myt svenska 6 många matematik 5 mänskliga rättigheter SO 4--6 naturkraft NO 4--6 naturtillgång NO 4 nebulosa NO 4 nerv NO 4--6 nitlott matematik 6 njure NO 4--6 nollor matematik 5 nomad SO 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 26

ORD ÄMNE årskurs nomad NO 4--6 nordbo historia 4--6 noshörning NO 4--6 not musik 3--7 novell svenska 6 nyckelord svenska 5 nyår religion 4--6 nämnare matematik 5 näringskedja NO 4--6 näringsväv NO 4--6 oas NO 4--6 obekant matematik 6 observatör historia 4--6 ockupera NO 4--6 odlad historia 4--6 offentlig SO 4--6 ojämlikhet historia 4--6 oktroj historia 4--6 olja NO 4--6 omkrets matematik 4--6 ordförande svenska 4--6 ordförråd svenska 4 ordklass svenska 4 ordspråk svenska 4--6 organ NO 4--6 organismer NO 4--6 origo matematik 6 ovanför matematik 6 palindrom svenska 5 para svenska 4--6 parallell matematik 6 parallellogram matematik 6 parallelltrapets matematik 6 pass SO 4--6 pastell bild 4--6 pendling NO 4 perspektiv svenska 4--6 pesten historia 4--6 pi matematik 6 pistill NO 4--6 planet NO 4 plankton NO 4 plantage historia 4--6 plasma NO 4--6 platt historia 4--6 plusgrader matematik 5 plöja NO 4 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 27

ORD ÄMNE årskurs pol NO 4--6 polarväxt NO 4--6 polcirkel NO 4--6 politiker SO 4--6 pollinering NO 4--6 pool NO 4--6 positiva tal matematik 6 pratbubbla svenska 5 problemlösning matematik 5 procent matematik 6 producent SO 4--6 producent NO 4--6 produkt matematik 4, 5 produkt NO 4 pronomen svenska 4--6 propaganda historia 4--6 proportionell matematik 6 protein matematik 6 protein NO 4--6 protokoll svenska 4--6 punkt svenska 4--6 pusta NO 4--6 rabatt matematik 6 radie matematik 6 rea matematik 6 recension svenska 5 reflex NO 4--6 reformer historia 4--6 regera historia 4--6 register svenska 4--6 regnskog NO 4--6 rektangel matematik 4 repetition matematik 6 repetition svenska 4--6 republik SO 4--6 reservat NO 4--6 residensstad SO 4--6 rest matematik 5 resultat matematik 6 revolution historia 4--6 riksdag SO 4--6 riktning NO 4 rimlig matematik 5 risk matematik 6 rista historia 4--6 ritual religion 4--6 Romarriket matematik 5 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 28

ORD ÄMNE årskurs romb matematik 6 romersk matematik 5 rovdjur NO 4 rubrik svenska 4--6 runa, runalfabet historia 4--6 rund historia 4--6 rustkammare matematik 6 rytm musik 3--7 rådgöra historia 4--6 råvara NO 4 räkneord svenska 4--6 räknesätt matematik 6 rät vinkel matematik 5 rätlinjig matematik 6 rätt matematik 6 rättegång SO 4--6 saltvatten NO 4--6 samband matematik 4 samer NO 4--6 samhälle SO 4--6 sammanfattning matematik 6 sammansatta ord svenska 4--6 sammansvärjning historia 4--6 sannolikhet matematik 6 schampo matematik 5 sekreterare svenska 4--6 sektor matematik 6 serie bild 4--6 sida matematik 4 sinnen NO 4--6 sjunka matematik 5 självförsörjande historia 4--6 skala matematik 5, 6 skala NO 4 skala musik 3--7 skapelseberättelse religion 4--6 skatt SO 4--6 skepp historia 4--6 skilja matematik 6 skiljetecken svenska 4--6 skillnad matematik 4 skogsbruk NO 4--6 skottår NO 4 skröna svenska 6 skylt matematik 5 skär svenska 4--6 skär NO 4 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 29

ORD ÄMNE årskurs skärgård svenska 4--6 skärgård SO 4--6 skärgård NO 4 skärva historia 4--6 skörbjugg historia 4--6 skörd historia 4--6 slang svenska 5 slätt NO 4--6 slösaktig historia 4--6 snorkel matematik 6 sololja matematik 6 solstrålning NO 4--6 solsystem NO 4 spetsig matematik 5 spinneri historia 4--6 sporer NO 4--6 språk NO 4--6 spår historia 4--6 stad SO 4--6 staffli bild 4--6 stapel matematik 4 statskupp historia 4--6 staty historia 4--6 stava svenska 4--6 stavar NO 4--6 stiga matematik 5 stilleben bild 4--6 stjärnbild NO 4 storleksordning matematik 5 storleksordning matematik 6 storman historia 4--6 stormän historia 4--6 strand NO 4--6 streckad bild 4--6 sträcka matematik 4 stupa historia 4--6 stycken svenska 4--6 ståndare NO 4--6 stäpp NO 4--6 stödord svenska 4 större, störst matematik 4 substantiv svenska 4 subtraktion matematik 5 subtraktion, subtrahera matematik 4--6 summa matematik 4--6 symbol svenska 5 symbol religion 4--6 Astrid Frylmark: Ordförståelse nyckeln till kunskap 2013-2014 30