Sälen och skarven. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet



Relevanta dokument
Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem. Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2016

Baltic Sea Seal & Cormorant TNC

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sälens matvanor kartläggs

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Öring en art med många kostymer

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös och kräfta sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Kustbeståndens utveckling

Födosammansättning hos gråsäl (Halichoerus grypus) samt test av flotte för insamling av sälfekalier

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Fishing in inland waters by commercial fishermen in Preliminary data. Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

I korta drag Gös, kräfta och ål sötvattensfiskets mest betydelsefulla

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Gotlands fiske.

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn jonas.ericson@havochvatten.se

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Rödspätta. Rödspätta Pleuronectes platessa Bild:Wilhelm von Wright. Östersjön Yrkesfiske. Miljöanalys och forskning

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019

Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

I korta drag Gös, kräfta och siklöja sötvattensfiskets mest betydelsefulla

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Försvunna torskgarn fortsätter att spökfiska

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET


Riktlinjer för skyddsjakt på storskarv år 2017

JUNE 2013 ABSORPTION REPORT

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Riskklassificering främmande arter

The Municipality of Ystad

Moult migration of Latvian Whooper Swans Cygnus cygnus

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Gotland nytt område i övervakningen

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

ett arbetsmaterial i tre nivåer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Beskrivning av använda metoder

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Skärgårdsfåglarna framtiden? Förändringar hos sjöfåglar och säl. Faktorer som påverkar fågel- och sälstammar

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Kan livscykelanalys användas för att reducera fiskenäringens miljöavtryck?

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Den kinesiska skarven Phalacrocorax carbo sinensis Blumenbach 1798, en främmande fågel

Sportfiske. Catch and Release.

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Kustfiskbestånden finns en framtid?

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Skogsbruksbyrån II, N4a

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Manhour analys EASA STI #17214

Transkript:

Sälen och skarven i Östersjöns ekosystem Sture Hansson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Östersjöns Torsk sjö s födoväv öppet hav dominerar Strömming Skarpsill Pungräka Djur- plankton Växtplankton

Spigg

Påverkar dessa topp-predatorer fiskbestånden? Spigg

800000 Torsk - östra beståndet i Östersjön 1.6 lek kbiomass sa (ton) 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 0.2 fis skeintens sitet (F) 0 0 1965 1975 1985 1995 2005 2015 Källa: ICES

Strömming - egentliga Östersjön 1800000 0.6 lekb biomass sa (ton) 1500000 1200000 900000 600000 300000 0.5 0.4 0.3 02 0.2 0.1 itet (F) fisk keintens 0 1970 1980 1990 2000 2010 0 Källa: ICES

Licknevarpefjärden - inget fiske Kustfiske Gädda Foto Mikael Röhr Från: Edgren 2005

Fångster i egentliga Östersjön alla länder torsk (östra beståndet) skarpsill strömming lax 85 000 ton (150 000 ton) 290 000 ton (100 000 ton) 110 000 ton (250 000 ton) 1 300 ton (???????) ES a från ICE Data Foto Mikael Röhr

Fångster i egentliga Östersjön svenska fångster Abborre: yrkesfiske + fritidsfiske fritidsfiske = 20*yrkesfisket Gädda: yrkesfiske + fritidsfiske fritidsfiske = 30*yrkesfisket Gös: yrkesfiske + fritidsfiske fritidsfiske = yrkesfisket Ål: yrkesfiske + fritidsfiske 15 ton + 300 ton 315 ton Foto Mikael Röhr totala fångst = yrkesfiskets fångst i egentliga Östersjön fiidfik 20 * ton (1+ + fritidsfiskets 600 ton totala fångst yrkesfiskets totala fångst ) 620 ton 8 ton + 8 ton 16 ton 200 ton + 200 ton 400 ton (ÅFP 100 ton?)

Källa: HELCOM Häckande par i hela Östersjöområdet 2009: 165 000 Egentliga Östersjön: 120 000 par (ej Danmark, halva Finland) Antal fåglar 5*120 000=600 000 Konsumtion 500 gram/dygn 200 dygn i Östersjön 60 000 ton fisk per år

Biomassa säl, egentliga Östersjön Från: Tomczak m.fl. i Niiranen 2011 Årlig konsumtion per biomassa per biomassa: 13 ggr Egentliga Östersjön: 240 000 km 2 Årlig konsumtion: 10 000 ton

Foto Mikael Röhr Långsiktiga fångster/år hela Svensk Östersjön fångst torsk 150 000 ton skarpsill 100 000 ton strömming 250 000 ton lax 1 300 ton? abborre 300 ton gädda 600 ton gös 20 ton ål 100 ton? Årlig konsumtion hela Svenska Östersjön vatten skarv 60 000 ton 24 000 ton säl 10 000 ton Fiskets fångster från hela Östersjön alt. Svenska vatten Endast direkt konkurrens (=ekologisk interaktion), ej skador på redskap och fisk Skarv i redskap och säl(?) () koncentrerade till vissa områden

Changes in fish stocks in an Estonian estuary: overfishing by cormorants? Markus Vetemaa, Redik Eschbaum, Anu Albert, Lauri Saks, Aare Verliin, Kristiina Jürgens, Martin Kesler, Kalvi Hubel, Rögnvaldur Hannesson, Toomas Saat ICES Journal of Marine Science, 2010(67): 1972 1979. In Estonia, the cormorant Phalacrocorax carbo sinensis is a newcomer, and its numbers have increased rapidly since 1985. In the shallow protected (no fishery) Käina Bay in Väinameri (West Estonia), the colony was established in 1995. Gillnet sampling indicated that roach was the most abundant spawning fish species in 1995. Ten years later, when the study was repeated, the catch per unit effort was already more than 100 times lower than in 1995. The number of spawning gperch decreased tenfold from 1995 to 2005. During the same period, commercial fishing effort in the entire Väinameri area decreased several times. The change in fish abundance in the Käina Bay and in the coastal fish- monitoring areas in the archipelago sea nearby, together with an analysis of food of cormorants, indicates that the decline in fish abundance might be related to the increased numbers of cormorants. The conclusion is drawn that the establishment of a cormorant colony could have seriously damaged or even prevented normal functioning of historically important spawning grounds and affected fish recruitment to adjacent areas. Therefore, expanding bird colonies might play a role similar to an expanding fishing fleet, by overexploiting the resource.

Foto Mikael Röhr Långsiktiga fångster/år hela Svensk Östersjön fångst torsk 150 000 ton skarpsill 100 000 ton strömming 250 000 ton lax 1 300 ton? abborre 300 ton gädda 600 ton gös 20 ton ål 100 ton? Årlig konsumtion hela Svenska Östersjön vatten skarv 60 000 ton 24 000 ton säl 10 000 ton Fiskets fångster från Tänkbart svenskt perspektiv: Främmande hela Östersjön art? Om ål utgör 1% av skarvens diet Svensk sökning skarv i WebOfKnowledge: äter 600 ton ål ÅFP Phalacrocorax Skarv och säl(?) minskar fångsten carbo 300 sinensis ton koncentrerade till vissa områden

Subspecific identity of prehistoric Baltic cormorants Phalacrocorax carbo Ericson PGP & Carrasquilla FH. Ardea 1997 (85): 1-7 Cormorants of the subspecies Phalacrocorax carbo sinensis breed in large numbers in the Baltic Sea. They migrate to the Mediterranean region to winter and are then replaced in the Baltic by wintering individuals of the Norwegian population of the nominate subspecies carbo. Cormorants bred in the Baltic during prehistoric i times too, but as evident from a comparison of skeletal measurements in present-day and prehistoric Cormorants, these individuals belonged to the nominate subspecies carbo. The Swedish subfossil record of the Cormorants available for study, does not include any remains small enough to suggest the resence of sinensis. Precisely when the subspecies sinensis immigrated into the Baltic is unknown, but it must have occurred sometime between 1500 and 1800 AD.

Långsiktiga fångster/år hela Svensk Östersjön fångst torsk 150 000 ton skarpsill 100 000 ton strömming 250 000 ton lax 1 300 ton? Foto Mikael Röhr Årlig konsumtion hela Svenska Östersjön vatten skarv 60 000 ton 24 000 ton säl 10 000 ton abborre 300 ton Främmande art? gädda 600 ton Spelar det roll? gös ål 20 ton 100 ton?

Tack kför mig!