FRANSK BULLDOGG (Bouledogue Francais)

Relevanta dokument
STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

WELSH CORGI PEMBROKE

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

FLATCOATED RETRIEVER

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI PEMBROKE

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

DALMATINER (Dalmatinac)

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

JACK RUSSELL TERRIER

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

BASSET BLEU DE GASCOGNE

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER. Grupp 7

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI CARDIGAN

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ENGELSK SETTER (English Setter)

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

BEARDED COLLIE. Grupp 1

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

BOSTONTERRIER. (Boston Terrier)

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

AIREDALETERRIER. Grupp 3

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

SLOUGHI. Grupp 10. FCI-nummer 188 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

Transkript:

Grupp 9 FCI-nummer 101 Originalstandard 1995-04-28 FCI-Standard 1995-04-28; franska SKKs Standardkommitté 1996-04-17 FRANSK BULLDOGG (Bouledogue Francais) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska Kennelklubben

Standard för FRANSK BULLDOGG Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Frankrike Sällskapshund, vakthund Grupp 9, sektion 11 Liksom alla doggar härstammar troligtvis även den franska bulldoggen från molosserhundar från den antika grekiska provinsen Epirus och från det romerska kejsardömet, vilka var förfäder till den engelska bulldoggen, samt från s. k. alanohundar (alanerna var ett medeltida nomadfolk) och från franska doggar och dvärgdoggar. Den franska bulldoggen av idag är troligtvis resultatet av olika korsningar som gjordes av entusiastiska uppfödare i Paris på 1880-talet. Vid denna tid hölls den franska bulldoggen främst av dem som skötte ruljangsen i Hallarna. Rasen charmade överklassen och artistvärlden med sitt egenartade utseende och sätt och kom snabbt att bli populär. Den första rasklubben bildades år 1880 i Paris. Den första franska bulldoggen registrerades 1885 och den första rasstandarden fastställdes 1898, samma år som den franska kennelklubben erkände rasen fransk bulldogg. Rasen ställdes ut fr o m 1887. Standarden modifierades 1931-32 samt 1948, den omformulerades 1986 av H.F. Reant och R. Triquet (publicerad av FCI 1987) samt därefter än en gång 1994 av den franska bulldoggklubbens styrelse i samarbete med R. Triquet. Helhetsintryck: Helhetsintrycket är typiskt för en dvärgdogg. Den franska bulldoggen skall vara liten men kraftigt byggd i förhållande till sin storlek. Den skall vara kompakt med samlade proportioner. Den skall vara korthårig, ansiktet skall vara kort och trubbigt, öronen skall vara upprättstående och svansen skall vara medfött kort. Den franska bulldoggen skall ge intryck av att vara aktiv och intelligent. Den skall vara välmusklad, ha en kompakt kroppsbyggnad och en kraftig benstomme. Uppförande/karaktär: Rasen skall vara sällskaplig, glad, lekfull, sportig och vaken. Den är speciellt tillgiven mot sina ägare och mot barn.

Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Huvudet skall vara mycket kraftigt, brett och kvadratiskt. Huden på huvudet bildar nästan symmetriska rynkor. Den franska bulldoggens huvud karaktäriseras av att käk-nos-partiet är mycket kort, samtidigt som skallpartiet har en bredd som kompenserar vad det har förlorat i längd. Skallen skall vara mycket bred, med nästan flat hjässa och kraftigt välvd panna. Ögonbrynsbågarna skall vara markerade samt skilda åt av en, särskilt vid ögonen, väl utvecklad fåra, som inte får fortsätta upp i pannan. Stopet skall vara kraftigt markerat. Nostryffeln skall vara bred, mycket kort och uppåtsvängd, med väl öppna och jämnstora näsborrar. Näsborrarnas riktning samt den uppåtsvängda nostryffeln måste ändå tillåta en normal andning genom nosen. Nospartiet skall vara mycket kort. Det skall vara brett med samlade symmetriska veck, som fortsätter ner på överläpparna. (Nospartiets längd skall vara ungefär 1/6 av huvudets totala längd.) Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Läpparna skall vara tjocka, en aning lösa och svarta. Underläppen skall framtill möta överläppen så att tänderna och tungan fullständigt döljs. Från sidan sett skall överläppen bilda en nedåt avrundad linje och helt täcka underläppen, men inte så att den kommer att hänga nedanför underkäkslinjen. Tungan får aldrig vara synlig. Käkarna skall vara breda, fyrkantiga och kraftiga. Underkäken skall bilda en bred, uppåtsvängd kurva mot överkäken. När munnen är sluten mildras den framskjutande underkäken (underbettet) av överkäkens bågformade ben. Denna bågform är nödvändig för att undvika en alltför framskjuten underkäke. Underkäkens incisiver får under inga förhållanden vara belägna innanför överkäkens incisiver. De nedre incisiverna skall vara bågformigt placerade i käken. Käkarna får varken vara sneda (i sidled) eller skeva. Incisivtandradens bågform behöver inte vara helt exakt. Huvudsaken är att över- och underläppen förenas så att de täcker tänderna helt. Kindmuskulaturen skall vara väl utvecklad men inte bullig. Ögonen skall ha ett alert uttryck. De skall vara placerade lågt, ganska långt från nostryffeln och framför allt långt ifrån öronen. Ögonen skall vara mörka, tämligen stora, runda och lätt framträdande. När blicken riktas rakt fram får inget spår av vitt synas. Ögonlocksränderna skall vara svarta.

Öron Öronen skall vara medelstora och breda vid basen med avrundade spetsar (fladdermusöron). De skall vara högt men inte alltför tätt placerade och burna upprätt. Öronen skall vara framåtriktade. Huden på öronen skall vara tunn och mjuk. Hals: Halsen skall vara kort, lätt välvd och utan överflödigt halsskinn. Kropp: Överlinje Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Revben Bringa Underlinje Svans Överlinjen skall vara gradvis uppåtstigande.den skall nå sin högsta punkt över ländpartiet, varefter den skall slutta brant mot svansen. Denna form, som är mycket önskvärd, medför ett kort ländparti. Ryggen skall vara bred och muskulös. Ländpartiet skall vara kort och brett. Korset skall vara sluttande. Bröstkorgen skall vara cylindrisk och djup. Revbenen skall vara tunnformigt rundade. Bringan skall vara mycket bred. Buk och flanker skall vara uppdragna utan att vara vinthundslika. Svansen skall vara kort, lågt ansatt och skall bäras tätt mot bakdelen. Den skall vara tjock vid roten och skall vara skruvad eller med medfödd svansknyck samt skall smalna av mot spetsen. Även i rörelse skall svansen bäras under rygglinjen. Tillåtet, men inte önskvärt, är en relativt lång, skruvad och avsmalnande svans (som dock inte får nå nedanför hasleden). Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Frambenen skall vara parallella sedda såväl från sidan som framifrån. Skulderpartiet skall vara kort och kraftigt med fast och väl framträdande muskulatur. Överarmen skall vara kort. Armbågarna skall sluta väl an mot kroppen.

Underarm Handlov Mellanhand Framtassar Bakställ: Lår Has Mellanfot Baktassar Underarmarna skall vara korta, stå väl åtskilda samt vara raka och muskulösa. Handloven skall vara fast och kort. Mellanhanden skall vara fast och kort. Framtassarna skall vara runda, små, typ s.k. kattfot. De skall stå stadigt på marken och vara lätt utåtvridna. Tårna skall vara mycket kompakta med korta, kraftiga och väl särade klor. Trampdynorna skall vara hårda, tjocka och svarta. Hos tigrerade hundar bör klorna vara svarta. Hos skäckar och hos fawnfärgade hundar föredras mörka klor, men ljusa klor är tillåtet. Bakbenen skall vara kraftiga och muskulösa och något längre än frambenen, vilket gör att länden kommer att ligga högre än manken. Benen skall vara parallella sedda såväl från sidan som bakifrån. Låren skall vara muskulösa och fasta, men inte alltför rundade. Hasleden skall vara tämligen lågt ansatt. Den skall inte vara alltför vinklad, men definitivt inte heller alltför rak. Has och mellanfot skall vara starka och korta. Baktassarna skall vara mycket kompakta. Rörelser: Rörelserna skall vara fria. Fram- och bakbenen skall röra sig parallellt med kroppens mittlinje. Päls: Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara kort, tätt åtliggande, mjuk och glänsande. - enhetligt fawn eller tigrerad pälsfärg, med eller utan begränsade vita fläckar - vit pälsfärg, med eller utan medelstora till stora fawnfärgade eller tigrerade fläckar. Alla nyanser av fawn är tillåtna, från ljust beige till rött. Hos vita hundar, vilka är av utmärkt kvalitet, och som har mycket mörka ögon, svart nostryffel och svarta ögonlockskanter, kan viss avpigmentering i ansiktet undantagsvis tolereras.

Storlek/vikt: Vikten skall inte understiga 8 kg och inte överstiga 14 kg. Hos en hund i god kondition är storleken i proportion till vikten. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Hundar som har knipta näsborrar och som har överansträngd andning - Läppar som inte framtill sluter an mot varandra - Dåligt pigment på läpparna - Ljusa ögon - Alltför rikligt halsskinn - Lösa armbågar - Hasor som är för raka eller felställda framåt. - För högt buren, för lång eller onormalt kort svans - Felaktigt rörelsemönster - Små färgprickar i vit pälsfärg (s. k. ticking) - För lång päls Allvarliga fel: - När incisiver syns när munnen är stängd - När tungan syns när munnen är stängd - Stela frambensrörelser - Pigmentlösa fläckar i ansiktet - Över- eller undervikt Diskvalificerande fel: - Olikfärgade ögon - Nostryffel med annan färg än svart - Kluven läpp - Hundar hos vilka de nedre incisiverna är placerade innanför de övre incisiverna - Hundar hos vilka hörntänderna är ständigt synliga när munnen är stängd - Öron som ej bärs upprättstående - Kuperade öron, svans eller borttagna sporrar - Sporrar på bakbenen - Päls som till färgen är svart och röd, musgrå eller brun - Medfödd svanslöshet Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30