2013-12-02 Stiftelsen Chalmers tekniska högskola PLACERINGSREGLEMENTE ÅR 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrund och omfattning...4 1.2 Syfte med placeringsreglementet...4 1.3 Uppdatering av placeringsreglementet...4 2 MÅLFORMULERING...4 2.1 Övergripande målsättning...4 2.2 Operativ målsättning...4 3 ROLLER & ANSVAR...5 3.1 Stiftelsens styrelse...5 3.2 Finansråd...6 3.3 Ansvarig tjänsteman (finanschef)...6 4 PLACERINGSFÖRESKRIFTER...7 4.1 Förvaltningsformer...7 4.1.1 Intern förvaltning...7 4.1.2 Extern förvaltning...7 4.2 Strategisk allokering...7 4.2.1 Tillåtna tillgångsslag...7 4.2.2 Normalportfölj och allokeringsintervall...7 4.3 Risklimiter per tillgångsslag...8 4.3.1 Aktier och aktierelaterade instrument...8 4.3.1.1 Börsnoterade aktier...8 4.3.1.2 Aktiefonder...9 4.3.1.3 Aktieindexobligation...9 4.3.1.4 Onoterade aktier...9 4.3.2 Företagsobligationer...9 4.3.2.1 Exponering per emittent... 10 4.3.2.2 Limit för kreditrisk... 10 4.3.2.3 Begränsning i löptider... 10 4.3.2.4 Valutarisk... 10 4.3.2.5 Räntefonder... 10 4.3.3 Räntebärande värdepapper och relaterade instrument... 10 4.3.3.1 Limiter för emittentkategorier... 11 4.3.3.2 Limit för kreditrisk... 11 4.3.3.3 Begränsning i löptider... 11 4.3.3.4 Räntefonder... 11 4.3.3.5 Likvida medel... 11 4.3.3.6 Derivat och återköpsavtal... 12 4.3.3.7 Lån/reverser till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen... 12 4.3.4 Alternativa placeringar... 12 4.3.4.1 Riskkapitalfonder... 12 4.3.4.2 Hedgefonder... 12 4.4 Övriga riskbegränsningar... 12 4.4.1 Motparter... 12 4.4.2 Förvar... 12 4.4.3 Belåning... 13 4.4.4 Aktielån... 13 4.4.5 Valutarisk... 13 4.4.6 Likviditetsrisk... 13
4.4.7 Derivatinstrument... 14 4.4.7.1 Överensstämmelse med placeringsreglemente... 14 4.4.7.2 Standardiserade instrument... 14 4.4.7.3 Clearing och motparter... 14 4.4.7.4 Direktiv för de enskilda instrumenten... 14 5 ETIK-, MILJÖ- OCH JÄMSTÄLLDHETSHÄNSYN... 15 5.1 Riktlinjer... 15 5.2 Positiva urvalskriterier... 15 5.3 Tillämpning av riktlinjerna... 16 6 RAPPORTERING & UPPFÖLJNING... 16 6.1 Rapportering... 16 6.1.1 Rapporteringens syfte... 16 6.1.2 Onormala händelser och avvikelser i placeringsreglementet... 16 6.1.3 Månadsrapport... 16 6.1.4 Etisk rapportering... 17 6.1.5 Riskrapportering... 17 6.2 Utvärdering... 17 6.2.1 Syfte med utvärderingen... 17 6.2.2 Jämförelseindex för den aktiva förvaltningen... 17 7 REGLEMENTE FÖR GÅVOMEDEL... 18 7.1 Bakgrund... 18 7.2 Riktlinjer och begränsningar... 18 7.3 Målsättning... 18 8 REGLEMENTE FÖR ANKNUTNA STIFTELSER... 18 8.1 Bakgrund... 18 8.2 Riktlinjer och begränsningar... 18 8.3 Målsättning... 18 9 ORDLISTA / DEFINITIONER... 19
PLACERINGSREGLEMENTE 4 (20) 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och omfattning Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola Stiftelsen bildades 1994 av svenska staten. Stiftelsen har till ändamål att äga och utveckla Chalmers Tekniska Högskola. Stiftelsekapitalet uppgick vid bildandet till 1.580 Mkr varav 900 Mkr i bundet kapital. 1.2 Syfte med placeringsreglementet Placeringsreglementet utgör styrinstrument för Stiftelsens placeringsverksamhet. Placeringsreglementet omfattar däremot inte av styrelsen beslutade strategiska placeringar. Syftet med instruktionen är att ange regler och riktlinjer för förvaltningen. Instruktionen skall: Precisera strategiska beslut och riktlinjer kring den långsiktiga förvaltningsinriktningen. Tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan styrelse, finansråd, tjänstemän och anlitade externa förvaltare. Fungera som vägledning i det dagliga arbetet för ansvariga personer inom Stiftelsen och för externa kapitalförvaltare. 1.3 Uppdatering av placeringsreglementet Placeringsreglementet skall löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom Stiftelsen samt med beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Efter godkännande av nytt placeringsreglemente skall Stiftelsen distribuera detta till samtliga förvaltare och dokumentera detta. Placeringsreglementet skall senast den 31 december varje år fastställas av Stiftelsens styrelse. 2 MÅLFORMULERING 2.1 Övergripande målsättning Stiftelsen har som mål att den totala placeringsverksamheten sett över en femårscykel minst skall ge en årlig real nettoavkastning (KPI, basår 1980) på 3 procent. Den totala risken, mätt som standardavvikelse för den totala förvaltningen, styrs av sammansättningen av tillgångar och volatiliteten på de underliggande marknaderna. Volatiliteten på marknaderna (och därmed portföljen) varierar över tiden. Den totala portföljrisken förväntas dock inte överstiga 10% på årsbasis (standardavvikelse). Om volatiliteten skulle överstiga 10% skall skälen till detta analyseras och eventuella åtgärder vidtagas. 2.2 Operativ målsättning Det totala kapitalet delas upp i två delar, en del som förvaltas aktivt i placeringstillgångar som under normala förhållande är likvida marknadsinstrument. Den andra delen förvaltas passivt och är strategiska placeringar inom stiftelsekoncernen.
PLACERINGSREGLEMENTE 5 (20) Aktietillgångar, aktiva delen, förväntas över tiden generera en genomsnittlig real avkastning om ca 4% per år. Räntebärande tillgångar förväntas generera en real avkastning om ca 2% per år. Därutöver förväntas aktiv förvaltning generera en meravkastning enligt nedan. Målsättningen för de tre aggregerade aktiemandaten (svenska aktier, tillväxtmarknads aktier respektive internationella aktier) i portföljen är att generera en överavkastning mot valda jämförelseindex på i genomsnitt 1% per år, sett över en femårsperiod. Den aktiva risken (ex post) för delportföljerna bör i genomsnitt ligga i intervallet 2-5% på årsbasis. Målsättningen, aktiva delen, för ränteportföljen är att generera en överavkastning mot valt index på i genomsnitt 0,5% per år, sett över en femårsperiod. Den aktiva risken (ex post) i portföljen bör ligga i storleksordningen 0,5-1% på årsbasis. Målsättningen, aktiva delen, för alternativa placeringar är att de skall generera en avkastning som överstiger totalavkastningen för stiftelsen (indexkomposit enligt 6.2.2), men till en lägre risk än dess jämförelseindex. Portföljen med lån/reverser/skuld/likviditet till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen är passiv i så motto att avkastningen är fastställd enligt avtal/förhandling. Avkastningsmålet för den delen av portföljen är att den under normala förhållanden skall ge ett positivt bidrag till totalavkastningen. Målsättningen skall brytas ned till målsättningar för varje enskild förvaltare som preciseras i förvaltningsavtal och/eller placeringsdirektiv. 3 ROLLER & ANSVAR Formella ansvars- och delegationsdirektiv preciseras i respektive arbetsordning. I det följande förtydligas hanteringen av frågor som rör kapitalförvaltningen. 3.1 Stiftelsens styrelse Inom ramen för förvaltningsuppdraget åligger det Stiftelsens styrelse att: Fastställa detta placeringsreglemente Besluta om strategisk inriktning och normalportfölj Utse finansråd Fatta beslut om investeringsärenden och andra ekonomiska åtaganden i den mån dessa inte har delegerats till direktören eller till finansrådet Fatta beslut om portföljsammansättning, investeringar och desinvesteringar i de fall dessa beslut ligger utanför ramen för placeringsreglementet eller avviker från tillåtna minimi- och maximigränser. Fatta beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller i övrigt av stor vikt, eller som hänskjuts till styrelsen av finansråd och/eller tjänstemän Följa upp resultatet av förvaltningen Kontrollera Stiftelsens verksamhet samt bevaka att dess policies efterlevs
PLACERINGSREGLEMENTE 6 (20) 3.2 Finansråd Finansrådet ansvarar under styrelsen för bl a: Fatta beslut beträffande portföljsammansättning samt val av förvaltare Löpande besluta om placeringsdirektiv och förvaltaravtal Besluta om att avveckla förvaltare Löpande följa Stiftelsens utveckling mot normalportföljen och vid behov ta initiativ till förslag om förändringar i Stiftelsens allokering och placeringsinriktning Löpande följa utvecklingen av Stiftelsens externt förvaltade portföljer och fonder Tillse att styrelsen erhåller en noggrann utvärdering av portföljens utveckling i jämförelse med jämförelseindex för normalportföljen samt analys av investeringsprofil, allokering, förvaltare, instrument, m m Vara ett stöd till finanschefen och den interna förvaltningen Fatta beslut om investeringar respektive desinvesteringar när anlitad förvaltare begär yttrande beträffande tillämpningen av Stiftelsens etiska/hållbarhetsregler regler Föreslå förändringar av placeringsinstruktionen för beslut i styrelsen 3.3 Ansvarig tjänsteman (finanschef) Finanschefen är ansvarig för den löpande finansförvaltningen. Finanschefen ansvarar för att: god övervakning sker av den löpande värdeutvecklingen i investeringsobjekten och i placeringar hos förvaltarna samt att denna rapporteras till styrelsen och Finansråd förslag till förändringar avseende förvaltare, investeringar och andra uppdrag föreläggs finansrådet och, i förekommande fall, styrelsen allokeringen av Stiftelsens tillgångar avseende marknader, tillgångsslag och instrument ständigt ses över i förhållande till gällande normalportfölj, limiter och regelverk samt att förslag till förändringar underställs finansrådet och styrelsen månadsvis rapportera om portföljens exponering av de olika tillgångsslagen i relation till fastställda limiter till finansrådet och styrelsen till styrelsen föreslå beslut om åtgärd i sådant fall att riskbegränsning skulle överskridas i övriga fall rapportera till finansrådet rörande omständigheter som påverkar förvaltningen av portföljen företräda Stiftelsen gentemot externa motparter kontrollera att extern förvaltare följer gällande avtal och regelverk föreslå val och i förekommande fall avveckling av externa förvaltare, för beslut i finansrådet vara kontaktperson i enlighet med förvaltaravtal uppdatera förvaltare avseende ändringar i Stiftelsens placeringsreglemente
PLACERINGSREGLEMENTE 7 (20) 4 PLACERINGSFÖRESKRIFTER 4.1 Förvaltningsformer Den helt övervägande delen av förvaltningen skall ske via externa förvaltare. Förvaltning kan ske både i form av fond och som separat uppdrag. 4.1.1 Intern förvaltning Finanschefen är operativt ansvarig för den förvaltning som sker i egen regi. Finanschefen skall tillse att det finns resurser, kompetens och system som möjliggör detta uppdrag. En ekonomifunktion/controller, skild från Finanschefen, ska löpande kontrollera egna förvaltningsverksamheten. Controllern ska omedelbart rapportera till Stiftelsens ledning om avvikelser från reglementet eller om det uppstår misstankar om felaktigheter eller andra risker i den egna förvaltningen. 4.1.2 Extern förvaltning Diskretionär förvaltare eller fondförvaltare skall vara värdepappersinstitut eller fondbolag och ha erforderliga tillstånd för sin verksamhet, att enligt svensk myndighet tillåtas att marknadsföra och försälja finansiella produkter till svensk kund. Vid beslut av finansrådet att anlita extern förvaltare av hela eller delar av portföljens tillgångar skall sådant uppdrag grundas på skriftligt avtal och placeringsdirektiv. Förvaltaren skall åtaga sig att följa placeringsreglementet i relevanta delar. Vid anlitande av fondförvaltare ska fondbestämmelserna i allt väsentligt överensstämma med reglerna i placeringsreglementet. 4.2 Strategisk allokering 4.2.1 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: Aktier och relaterade instrument Räntebärande värdepapper och relaterade instrument Alternativa placeringar Operativa riktlinjer för tillgångsslagen ges nedan. Styrelsen fattar beslut om placeringar i andra tillgångar än de ovan uppräknade. 4.2.2 Normalportfölj och allokeringsintervall Stiftelsens styrelse fastställer en normalportfölj för den aktivt förvaltade delen i Stiftelsen. Normalportföljen anger portföljens strategiska, långsiktiga fördelning mellan tillgångsslagen. Vid beräkning av vikterna skall tillgångarnas aktuella marknadsvärde utgöra utgångspunkt och relateras till den aktiva portföljen uttryckt i svensk valuta. Vid beräkning av portföljvärdet eller andel därav skall derivatinstrument inräknas till sitt beräknade underliggande värde (deltaexponering). Intervallen i tabellen nedan anger normalvikt samt de skarpa respektive mjuka gränser inom vilka tillgångsslagen får variera. Procenttalen avser Stiftelsens aktiva portfölj.
PLACERINGSREGLEMENTE 8 (20) Tillgångsslag Normalvikt, portföljen totalt, % Aktie, noterade - varav svenska aktier - varav internationella aktier - varav tillväxtmarknadsaktier Företagsobligationer Tillåtna räntebärande värdepapper anges i punkt 4.3.2 Räntebärande värdepapper Tillåtna räntebärande värdepapper anges i punkt 4.3.3 Alternativa placeringar - varav riskkapitalfonder - varav hedgefonder min skarp (limit) 0 0 0 0 min mjuk (observation) normal 35 45 25 10 10 max mjuk (observation) max skarp (limit) 55 70 40 30 30 0 10 15 25 35 45 55 100 0 0 0 0 Mjuk gräns - observation Observationslinjen är en mjukare gräns för aktier respektive räntebärande tillgångar. Vid övereller underskridande av observationslinjen måste finansrådet ta ett aktivt ställningstagande: Att rebalansera eller inte. Skarp gräns - limit Limiten är en skarp gräns för aktier respektive räntebärande tillgångar. Om limit överskrids skall tillgångar avyttras så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till den risk som överskridandet innebär för portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar skall anskaffas så snart det lämpligen kan ske. Vidare skall överrespektive underskridande rapporteras till Stiftelsens styrelse, med beskrivning av orsaken samt förslag till åtgärd. 15 3 5 4.3 Risklimiter per tillgångsslag I detta avsnitt anges regelverket för placering i enskilda värdepapper och investeringsfonder. 4.3.1 Aktier och aktierelaterade instrument Tillåtna placeringar i aktier: Börsnoterade aktier Aktiefonder Aktiederivat Aktieindexobligation Onoterade aktier 4.3.1.1 Börsnoterade aktier Placering får ske i börsnoterade svenska och utländska aktier. Aktier hänförliga till ett enskilt företag eller företag ingående i samma koncern får maximalt uppgå till 10% av den totala aktieexponeringen. Undantag från denna begränsning skall
PLACERINGSREGLEMENTE 9 (20) godkännas av styrelsen. Med börsnoterade menas aktier som är föremål för regelbunden handel på auktoriserad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighet eller annat behörigt organ. 4.3.1.2 Aktiefonder Placering får ske i aktiefonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringsinstruktion och som står under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk myndighets tillsyn. En aktiefond får maximalt utgöra 25% av totala aktieportföljen, med undantag för index- /passiva- fonder där ingen förvaltarrisk uppkommer. 4.3.1.3 Aktieindexobligation En aktieindexobligations värde utgörs till största delen av en nollkupongsobligation och till en mindre del av en option kopplad till en eller flera underliggande instrument/ett index. Stiftelsens aktieindexobligationer, värderade till marknadsvärde, skall inräknas i aktieportföljen vid beräkning av normalvikt och limiter. Följande gäller för denna typ av investeringar: Produkterna skall vara garanterade, d v s innehålla ett skydd av det underliggande nominella beloppet. Garantin skall avse minst 90 procent och i normalfallet 100 procent av det investerade beloppet. Godkända emittenter av obligationsdelen är samma som för räntebärande instrument enligt avsnitt 4.3.2.1. Vid tillämpning av limiter per emittent och emittentkategori skall även aktieindexobligationernas obligationsdel, värderad till marknadsvärde, medräknas. Som motpart avseende optionsdelen godtas svenskt eller utländskt värdepappersinstitut under behörig nationell myndighets tillsyn. 4.3.1.4 Onoterade aktier Direkta och indirekta förvärv av ej börsnoterade aktier kan ske i undantagsfall efter beslut i Stiftelsens styrelse. Vid nyintroduktioner kan avsteg från börsnotering göras under förutsättning att aktierna enligt introduktionsprospektet har för avsikt att omgående (inom 6 månader) börsnoteras. 4.3.2 Företagsobligationer Tillåtna placeringar i räntebärande värdepapper och relaterade instrument: emitterade av svenska kommuner eller landsting emitterade av svenskt banker/kreditinstitut emitterade av svenska bostadsinstitut emitterade av svenskt publikt bolag emitterade av internationella (utvecklade länder) städer och myndigheter emitterade av internationella (utvecklade länder) banker/kreditinstitut emitterade av internationella (utvecklade länder) publika bolag räntefonder som investerar i värdepapper enligt ovan
PLACERINGSREGLEMENTE 10 (20) 4.3.2.1 Exponering per emittent Varje emittent (inklusive dotterbolag) begränsas till en exponering om 2% av den aktiva portföljen. 4.3.2.2 Limit för kreditrisk För samtliga kategorier ovan gäller att lägsta kreditrating är BBB- (S&P) eller motsvarande från annat ratinginstitut för obligationsplaceringar. För placeringar med kort löptid gäller motsvarande risknivå. 4.3.2.3 Begränsning i löptider Ränterisken ökar med ökad genomsnittlig löptid i portföljen (duration). För att begränsa ränterisken sätts den maximala durationen, avseende instrument med fast ränta under löptiden, till tre år för samtliga värdepapper i detta tillgångsslag aggregerat. 4.3.2.4 Valutarisk För investering i värdepapper nominerad i annan valuta än SEK skall exponeringen hedgas eller bytas till ett kassaflöde i SEK, till minst 90% av kassaflödena. 4.3.2.5 Räntefonder Placering får ske i räntefonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringsinstruktion. 4.3.3 Räntebärande värdepapper och relaterade instrument Tillåtna placeringar i räntebärande värdepapper och relaterade instrument: emitterade eller garanterade av svenska staten emitterade av bolag majoritetsägda 1 av svenska staten emitterade av svenska kommuner eller landsting emitterade av svenskt kreditinstitut emitterade av svenska bostadsinstitut emitterade av utländska banker emitterade av svenskt publikt bolag som är föremål för regelbunden handel räntefonder som investerar i värdepapper enligt ovan räntebärande konto i svensk bank lån/reverser till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen 1 >50% av rösterna
PLACERINGSREGLEMENTE 11 (20) 4.3.3.1 Limiter för emittentkategorier Vid placering i räntebärande värdepapper gäller följande limiter. Procenttalen i tabellen nedan avser andelar av samtliga ränteplaceringar och banktillgodohavanden i Stiftelsen till marknadsvärde, inklusive obligationsdelen i aktieindexobligationer. Emittent / Värdepapper Max andel per kategori, % Max andel per emittent, % A. Obligationer, växlar och certifikat utgivna/garanterade svenska staten 100 100 B. Obligationer och certifikat utgivna av bolag majoritetsägt av svenska staten 40 10 C. Obligationer och certifikat utgivna av svenska kommuner och landsting 100 10 2 D. Obligationer, certifikat och konto utgivna av svenska banker och bostadsfinansieringsinstitut 60 20 E. Obligationer och certifikat utgivna/ garanterade av utländska stater som ingår i OECD 40 10 F. Obligationer och certifikat utgivna av utländska banker 10 5 G. Övriga emittenter 20 5 H. Lån/reverser till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen 100 100 4.3.3.2 Limit för kreditrisk För samtliga kategorier ovan gäller att lägsta kreditrisk är AA- (S&P) eller motsvarande från annat Ratinginstitut för obligationsplaceringar. Gäller nya placeringar efter 2011-01-01. Undantag gäller kategori B och Kommuninvest så länge svenska staten har högre rating än ovan nämnda. För placeringar med kort löptid gäller K1 eller motsvarande risknivå. 4.3.3.3 Begränsning i löptider Ränterisken ökar med ökad genomsnittlig löptid i portföljen (duration). För att begränsa ränterisken sätts den maximala durationen till sex år för samtliga räntebärande värdepapper, med fast ränta under löptiden, i detta tillgångsslag aggregerat. 4.3.3.4 Räntefonder Placering får ske i räntefonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringsinstruktion. 4.3.3.5 Likvida medel Likvida medel omfattar normalt bankinlåning och hänförs tillgångsslaget räntebärande värdepapper vid beräkning av tillgångsslagens andelar i avsnitt 4.2.2. 2 Värdepapper emitterade av Kommuninvest får uppgå till 50%.
PLACERINGSREGLEMENTE 12 (20) 4.3.3.6 Derivat och återköpsavtal Ränteförvaltning får i undantagsfall använda räntederivat för att anpassa durationen till jämförelseindex. Det är även tillåtet att använda återköpsavtal (repor) för att förbättra avkastningspotentialen i förvaltningen. Förvaltaren får repa ut värdepapper i portföljen om det samtidigt görs en omvänd repa på motsvarande belopp och löptid. Vid den omvända repan ska likviden placeras i skuldförbindelser utfärdade av staten eller i säkerställd bostadsobligation utgiven av svenskt bolåneinstitut. I båda ovan nämnda fall skall mycket stor hänsyn tas till den uppkomna motpartsrisken. 4.3.3.7 Lån/reverser till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen Styrelsen skall i varje enskilt fall godkänna lån, revers eller motsvarande till bolag eller enhet som ingår i stiftelsekoncernen. Villkoren för lånen skall vara marknadsmässiga, och utfallet av placeringen skall utvärderas som en del av totalportföljen. 4.3.4 Alternativa placeringar Tillgångar som till sin karaktär avviker väsentligt från de två ovan nämnda avseende likviditet, riskprofil eller är en kombination av flera tillgångsslag, klassas som alternativa placeringar och får göras i omfattning enligt tabell i punkt 4.2.2. 4.3.4.1 Riskkapitalfonder Placering i välrenommerade svenska riskkapitalfonder (private equity-fonder) får göras efter beslut i finansrådet. Riskspridning skall eftersträvas genom placering i ett flertal olika fonder. 4.3.4.2 Hedgefonder Placering i hedgefonder får göras. Riskspridning skall eftersträvas genom placering i ett flertal olika hedgefonder, alternativt i en eller flera fond-i-fond hedgefonder. Risknivån (standardavvikelse) bör sammantaget maximalt motsvara en lång ränteplacering, d v s ca 4-6% i årstakt. Placeringarna bör i huvudsak vara kurssäkrade i svenska kronor. 4.4 Övriga riskbegränsningar 4.4.1 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd för handel med finansiella instrument för annans räkning i eget namn, samt utländska institutioner som har motsvarande tillstånd och som står under tillsyn av myndigheter eller annat behörigt organ. Vid handel med derivatinstrument gäller särskilda krav på motparten, som regleras i avsnitt 4.4.7.3 Clearing och motparter. Transaktioner skall ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis vid nyemissioner. 4.4.2 Förvar Portföljens tillgångar skall förvaras hos: 1. Värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring.
PLACERINGSREGLEMENTE 13 (20) 2. Utländska institutioner som har tillstånd motsvarande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Andelar i värdepappersfonder registreras dock normalt hos fondbolaget utan leverans till värdepappersinstitut. 4.4.3 Belåning Portföljens tillgångar får ej belånas med undantag för sådan tillfällig belåning som följer av gällande likvidschema i samband med värdepappersaffärer. Undantag gäller för de inom Stiftelsekoncernen interna lån/reverser/skulder som inkluderas i den passiva förvaltningen. 4.4.4 Aktielån Aktielån får endast lämnas inom ramen för förvaltningsuppdrag på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande säkerhet och om det inte negativt påverkar Stiftelsens skattesituation vid t ex årsskifte eller utdelning. Aktielån får endast ges till värdepappersinstitut som står under tillsyn enligt avsnitt 4.4.1 Motparter. Blankning av lånade aktier får inte ske. 4.4.5 Valutarisk Värdet av placeringar noterade i utländska valutor sjunker vid försvagning av placeringsvalutan, eller vid en förstärkning av den svenska valutan. Tillåtna placeringar i utländska värdepapper leder till valutaexponering. Detta är en passiv valutaposition. Valutaexponering får maximalt utgöras av de passiva valutapositioner som uppkommer via tillåtna placeringar i portföljen. Dock kan ett mindre (max 1% av eget kapital) saldo hållas på valutakonton för transaktionsändamål. Valutasäkring mot svenska valutan får göras för att minska valutarisken. Ränteplaceringar skall göras utan valutarisk, undantaget företagsobligationer. 4.4.6 Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebär att ett finansiellt instrument eller annan tillgång ej kan avyttras eller förvärvas vid avsedd tidpunkt utan större prispåverkan eller att transaktionen medför stora kostnader. Likviditetsrisken förekommer främst i icke-standardiserade finansiella instrument. Portföljens tillgångar skall i normalfallet vara noterade, det vill säga vara föremål för regelbunden handel på börs eller annan reglerad marknadsplats som är öppen för allmänheten och som står under tillsyn av tillsynsmyndighet. Undantag medges för lån/reverser till bolag och enheter som ingår i stiftelsekoncernen. Värdepappersfonder och nationella fonder skall vara prissatta och föremål för handel med jämna intervall. Normalfallet skall vara daglig handel. För vissa fonder kan mindre frekvent handel tillåtas, med kvartalsvis omsättning som maximal gräns.
PLACERINGSREGLEMENTE 14 (20) 4.4.7 Derivatinstrument Derivatinstrument (terminer, optioner och swapavtal) skall användas i defensivt syfte, d v s för att reducera risk i portföljen. Restriktioner avseende externa förvaltares derivatanvändning skall ligga inom ramarna för dessa instruktioner och preciseras i placeringsdirektiv och avtal. Vid investeringar i fonder gäller respektive fonds fondbestämmelser för derivathantering. Undantag från reglerna i detta avsnitt skall godkännas av Stiftelsens styrelse. 4.4.7.1 Överensstämmelse med placeringsreglemente Handel med derivatinstrument får inte ske på ett sådant sätt, att portföljen avviker, eller efter lösen eller motsvarande kommer att avvika, från reglerna i detta placeringsreglemente. 4.4.7.2 Standardiserade instrument Derivatinstrument får endast användas om de är standardiserade och noterade på svensk eller utländsk marknadsplats och om de underliggande tillgångarna uppfyller placeringsinstruktionens övriga kriterier. Undantag från denna regel medges vid förvärv av aktieindexobligation, som ofta bygger på OTC-instrument som varken är standardiserade eller föremål för handel på handelsplats. Däremot skall konstruktionen vara sådan att Stiftelsen utan betydande kursförlust kan likvidera instrumentet på relativt kort varsel (inom en månad). 4.4.7.3 Clearing och motparter Handel med derivatinstrument får endast ske om; - handeln är föremål för clearingverksamhet hos en clearingorganisation som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ, eller - om kontrakten ingås med värdepappersinstitut eller utländskt finansinstitut som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ, under förutsättning att institutet får ingå sådana avtal och avtalet tecknas på för branschen sedvanliga villkor. För institut som avses ovan gäller samma limiter beträffande enhandsengagemang som för den räntebärande portföljen (se 4.3.2.1 Limiter för den räntebärande portföljen). 4.4.7.4 Direktiv för de enskilda instrumenten Säljoptioner får ej förvärvas, köpoptioner får ej utfärdas och värdepapper för ej lånas ut eller säljas på termin i större omfattning än vad som motsvarar 25 procent av portföljens innehav av ett enskilt värdepapper. Detta innebär att inget av nämnda derivat är tillåtna om portföljen saknar innehav i underliggande värdepapper och högst 25 procent av ett innehav får användas som underlag för sådant derivat. Leveranskapaciteten skall bibehållas genom att innehav av nämnda värdepapper behålls under derivatets hela löptid. Motsvarande limit avseende syntetiska eller indexbaserade instrument är 50 procent. Limiten beräknas på det totala marknadsvärdet av aktuell delportfölj, som ställs mot lösenvärdet på derivaten. För att sådant instrument skall vara tillåtet i förvaltningen gäller dock att det finns en rimlig överensstämmelse mellan de värdepapper på vilka instrumentet baseras och portföljens innehav av värdepapper. Kontrolleras innan position genomförs, följs sedan upp kontinuerligt under löptiden.
PLACERINGSREGLEMENTE 15 (20) Swapavtal får endast avse tillgångar som ingår i portföljen under hela avtalsperioden. De tillgångar som är hänförliga till ett swapavtal får inte omsättas under avtalsperioden. Värdepapper eller index får inte köpas på termin, och köpoptioner får inte förvärvas, säljoptioner får ej utfärdas. 5 ETIK-, MILJÖ- OCH JÄMSTÄLLDHETSHÄNSYN 5.1 Riktlinjer Stiftelsen liksom de kapitalförvaltare som Stiftelsen anlitar kallas nedan för förvaltare. Vad här sägs om aktier skall så långt som möjligt även tillämpas för andra placeringsinstrument. Stiftelsemedlen skall förvaltas så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses med beaktande av etik- miljö- och jämställdhetshänsyn. Förvaltare skall inte förvärva aktier i bolag som upprepat eller medvetet bryter mot god etik enligt nedanstående definition. De skall inte heller förvärva aktier i bolag i land som är föremål för handelsblockad av FN eller EU och som är sanktionerad av Sverige. Med god etik avses i detta sammanhang dels att aktuella bolag följer lagar och förordningar i de länder där de är verksamma, dels att bolagen inte förknippas med kriminalitet, narkotika, våld, prostitution eller oacceptabla arbetsförhållanden. Om det skulle föreligga misstanke om att ett bolag i förvaltares aktieportfölj bryter mot god etik skall förvaltare omgående söka verifiera sakförhållandena. Om misstanken visar sig välgrundad kan, beroende på hur allvarligt det aktuella etikbrottet anses vara, förvaltare antingen begära bolagets svar om vilka korrigerande åtgärder som planeras eller avveckla det aktuella innehavet under ordnade former. Om sådana kontakter med bolaget inte leder till önskat resultat skall innehavet avvecklas i enlighet med ovanstående. Förvaltare skall inte investera i bolag som upprepat eller medvetet brister i att iaktta väsentliga miljöhänsyn. Med att iaktta väsentliga miljöhänsyn avses i detta sammanhang dels att aktuella bolag följer lagar och förordningar på miljöområdet i de länder där de är verksamma, dels att aktuella bolag inte varaktigt eller på väsentliga punkter förknippas med att överträda internationella miljökonventioner som är allmänt accepterade och till vilka Sverige ha anslutit sig. Stiftelsen tillämpar motsvarande Hållbarhetspolicy som Kammarkollegiet förvaltar efter, se bilaga. 5.2 Positiva urvalskriterier Det är Stiftelsens uppfattning att stort engagemang i miljöfrågor samt hög ambitionsnivå ifråga om jämställdhet ingår i förutsättningarna för att företag uthålligt skall kunna uppnå goda resultat. Stiftelsen uppmärksammar särskilt förvaltarna på möjligheterna att beakta nämnda faktorer som positiva urvalskriterier vid investeringar, t e x genom att särskilt studera bolag som strävar efter hantera miljöfrågorna bättre än branschstandard.
PLACERINGSREGLEMENTE 16 (20) 5.3 Tillämpning av riktlinjerna 1. I Stiftelsens placeringsdirektiv specificeras de externa förvaltarnas process för etisk hänsyn. 2. Anlitade externa förvaltare skall ha dokumenterade rutiner som säkerställer att hänsyn tas till Stiftelsens riktlinjer. 3. Anlitade externa förvaltare skall kontakta Stiftelsens Finanschef om osäkerhet råder beträffande tillämpningen av Stiftelsens riktlinjer vid investeringar eller desinvesteringar. 4. Stiftelsen reserverar sig för rätten att slutligen bestämma vilka bolag som skall uteslutas från investeringsuniversum och/eller vilka fonder som den vill investera i. Uppstår misstanke, att en externt anlitad förvaltare inte uppfyller kraven, kommer sakförhållandet att utredas av Stiftelsen. Om misstankarna bekräftas skall en förklaring och åtgärdsplan begäras. Om det erhållna svaret inte är tillfredsställande, om svar uteblir eller om sakförhållandet är allvarligt skall Stiftelsen avveckla samarbetet med externt anlitad förvaltare så fort det är praktiskt möjligt. 6 RAPPORTERING & UPPFÖLJNING Uppföljning och rapportering beträffande förvaltningens utfall sker halvårsvis i Stiftelsens finansråd. 6.1 Rapportering 6.1.1 Rapporteringens syfte Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och exponering i relation till de fastställda limiterna i detta placeringsreglemente. 6.1.2 Onormala händelser och avvikelser i placeringsreglementet Förvaltare skall omedelbart rapportera till Stiftelsen om händelser som inte kan betraktas som normala i placeringsverksamheten. Vidare skall samtliga överträdelser av placeringsreglementet rapporteras till Stiftelsen. Redovisningen skall innehålla uppgivande av typ av överträdelse, åtgärd för att rätta till överträdelse samt mått och steg för att förhindra att liknande överträdelser upprepas. Anlitade externa förvaltare skall kontakta Stiftelsens finansråd så fort det råder osäkerhet beträffande tillämpningen av Stiftelsens etiska regler. 6.1.3 Månadsrapport Rapporteringen från förvaltarna skall vara månatlig. Utöver detta skall det även vara möjligt att erhålla rapporter med kort varsel. Rapporten skall bland annat innehålla följande: innehav anskaffningsvärde utgående marknadsvärde periodens avkastning avkastning från årets början
PLACERINGSREGLEMENTE 17 (20) avvikelse från jämförelseindex duration (räntebärande) 6.1.4 Etisk rapportering En etisk rapport presenteras halvårsvis av varje förvaltare. Rapporten innehåller en lista med de olika bolagen som Stiftelsen investerat i och bolagens position utifrån Stiftelsens etiska riktlinje. 6.1.5 Riskrapportering I de månatliga interna rapporterna skall portföljexponering i absoluta och relativa tal redovisas. Med jämna mellanrum, minst halvårsvis, skall vedertagna och relevanta risktal (volatilitet, aktiv risk) beräknas och rapporteras för respektive delportfölj samt totalportföljen. 6.2 Utvärdering 6.2.1 Syfte med utvärderingen Utvärderingens syfte är att löpande informera om total- och delportföljernas resultat, dels i förhållande till jämförelseindex dels i relation till de uppsatta målen. Utvärderingen skall vidare belysa risknivåerna i förvaltningen och bedöma aktivitetsnivå och informationsvärde i de externa förvaltarnas positionstagande. Utvärderingen bör innehålla uppgifter bl.a. om: prestation relativt till jämförelseindex och jämförbara konkurrenter riskjusterade nyckeltal (förutsätter att uppdraget är äldre än 12 månader) eventuella justeringar för ändrade förutsättningar för uppdraget förklaring till avkastningsdifferenser nettobidrag från den passiva portföljen uppgifter om avvikelse från gällande placeringsinstruktion 6.2.2 Jämförelseindex för den aktiva förvaltningen Tillgångsslag Index vid utvärdering av delportfölj Andel av index vid utvärdering av totalportfölj, % Räntebärande värdepapper OMRX Total 45 Företagsobligationer Bidrag på totalnivå 10 Svenska aktier SIXPRX 25 Utländska aktier MSCI World Net SEK 10 Tillväxtmarknadsaktier MSCI Emerging Markets 10 Net SEK Alternativa placeringar Bidrag på totalnivå 0 För den passivt förvaltade delen av portföljen är att den skall ge ett positivt bidrag till totalavkastningen.
PLACERINGSREGLEMENTE 18 (20) 7 REGLEMENTE FÖR GÅVOMEDEL 7.1 Bakgrund Stiftelsen ansvarar för medelsförvaltning av ett gåvokapital som skänkts Chalmers Tekniska Högskola från privatpersoner och företag. För varje donation upprättas en administrativ enhet, gåvomedelsfond. För respektive gåvomedelsfond gäller donators explicita donationsbestämmelser. En gåvomedelsfond har i normalfallet en livslängd på mellan ett och tio år. 7.2 Riktlinjer och begränsningar Utöver vad som följer i detta avsnitt 7 gäller Stiftelsens placeringsreglemente även för gåvomedlen. 7.3 Målsättning Stiftelsen måste över en gåvomedelfonds livslängd garantera det nominella donerade kapitalet. Samtliga gåvomedel samförvaltas med Stiftelsens egna kapital och den nominella garantin säkerställs i första hand av gåvomedlens ansamlade fria egna kapital. 8 REGLEMENTE FÖR ANKNUTNA STIFTELSER 8.1 Bakgrund Stiftelsen ansvarar för medelsförvaltning av anknutna stiftelser. Stiftelserna samförvaltas. För respektive stiftelse gäller donators explicita donationsbestämmelser. 8.2 Riktlinjer och begränsningar Utöver vad som följer i detta avsnitt 8 gäller Stiftelsens placeringsreglemente även för anknutna stiftelser. 8.3 Målsättning Målet för de anslutna stiftelserna är i och med samförvaltningen med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola hänförbar till avsnitt 2
PLACERINGSREGLEMENTE 19 (20) 9 ORDLISTA / DEFINITIONER Aktiv risk (Tracking error) Derivatinstrument Blankning Diskretionär förvaltning Diversifiering Duration Emittent Exponering Informationskvot Internationella aktier Jämförelseindex Konsistens Kreditrisk Likvida medel Likviditet Likviditetsrisk Limit Löptid Marknadsvärde Motpartsrisk Obligation Option Standardavvikelsen på den aktiva avkastningen. Uppkommer då förvaltaren tar positioner mot jämförelseindex. Ett instrument vars värde baseras på och följer värdet på ett underliggande värdepapper, t ex statsskuldväxlar eller aktier. Exempel på derivatinstrument är optioner och terminer. Spekulation i kursnedgång. Investeraren säljer aktier som ej innehas för att köpa motsvarande aktier senare till en lägre kurs. Förvaltaren genomför transaktioner för kunds räkning i den utsträckning och med de begränsningar som fastställts i avtal och fullmakt. Fördelning av en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag/marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i en portfölj. Kan beskrivas som en obligations vägda genomsnittliga återstående löptid. Måttet beskriver obligationens räntekänslighet, d v s hur mycket priset på obligationen ändras när räntenivån ändras med en procentenhet. Durationen bestäms av obligationens och kupongernas återstående löptid, kupongernas storlek samt räntenivån. Durationen för en s.k. nollkupongobligation är lika med dess löptid och för en kupongobligation lägre än dess löptid. Utgivare av finansiella instrument. Det värde, uttryckt i kronor eller i procent av den totala portföljen, som förändras p g a förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Kvot mellan aktiv avkastning och aktiv risk. Ju högre kvot dess bättre, 0,5 anses godkänt och över 1 mycket bra. Aktier noterade på officiell börs utanför Sverige. Strategiska allokeringen översatt till ett eller flera börs- och ränteindex. Ex: 50% Affärsvärldens generalindex, 50% MSCI Världen. Visar antal månader som portföljen överträffar jämförelseindex under en vald tidsperiod. Risken för att en fordran inte betalas på utsatt tid och/eller med det belopp som fordran utgör. Medel på bankräkning o dyl. Mått på omfattningen av handeln, eller omsättningen, i ett instrument eller på en marknad. Även benämning för kassamedel. Risken att ett värdepapper inte kan omsättas i likvida medel vid önskad tidpunkt, eller önskat pris eller önskad volym, utan att förlora nämnvärt i värde. Risknivå som begränsar innehav av finansiella instrument. Den tid som återstår till ett värdepapper förfaller till betalning. Värdet av en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande prisnivå. Risken att motpart, t ex fondkommissionär, inte fullföljer erhållna uppdrag på avsett sätt. Skuldebrev med löptid (ursprungligen) över ett år. Avtal som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en viss tillgång till ett
PLACERINGSREGLEMENTE 20 (20) Placeringshorisont Placeringsreglemente Placeringsdirektiv Portfölj Rating Ränterisk SRI Sharpekvot Standardavvikelse Strategisk allokering Svenska aktier Teckningsoption Tillgångsslag Taktisk allokering förutbestämt pris under en viss förutbestämd tidsperiod. Utfärdaren av optionen har skyldighet att sälja (köpoption) eller köpa (säljoption) tillgången. Den tidsperiod under vilken de förvaltade medlen skall vara investerade. Placeringsreglementet anger de övergripande riktlinjerna och bestämmelserna för den aktivt förvaltade totalportföljen. Anger de specifika direktiven som gäller per uppdrag. En förmögenhet som är placerad i olika tillgångar. Av kreditvärderingsinstitut gjord bedömning av sannolikheten för att en skuld kommer att regleras på överenskommen tidpunkt. Hur avkastningen på ett räntepapper påverkas av en förändring av marknadsräntan. Graden av ränterisk ökar med värdepapperets återstående löptid. Kan delas in i prisrisk och återinvesteringsrisk. Socially Responsible Investment; förvaltning av kapital utifrån etiska och miljömässiga aspekter. Avkastning i förhållande till den risk förvaltningen tagit. En kvot över 1 är ett tecken på gott utbyte mellan avkastning och risk. Ett mått på hur mycket en placerings avkastning avvikit från medelavkastningen under en mätperiod. En hög standardavvikelse innebär att värdesvängningarna varit stora. En standaravvikelse mellan 7 och 14 bedöms ha medelhög risk. Långsiktig fördelning mellan tillgångsslag. Specificeras av investerare. Ändras mycket sällan. Aktier noterade på officiell börs i Sverige Skuldebrev förenad med optionsrätt till nyteckning. Räntebärande värdepapper och aktier är exempel på två tillgångsslag. Kortsiktig fördelning mellan tillgångsslag. Utnyttjas av förvaltare i förhållande till den strategiska allokeringen. Ändras ofta (olika ofta hos olika förvaltare).