Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4
Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie där pensionsnivån för pensionärerna i det reformerade pensionssystemet analyseras. I år kartlägger vi samtliga årskullar födda mellan 1938 och 1943, som tog ut hel allmän ålderspension från och med det år de fyllde 65 år. 1 I likhet med tidigare år baseras rapporten på en särskild registerbearbetning som Statistiska Centralbyrån har gjort på Folksam uppdrag. Totalt ingår 41 713 individer i undersökningen. I rapporten jämför vi pensionärernas totala pension med deras slutlön, det vill säga den genomsnittliga förvärvsinkomsten från de sista fyra åren före pension. Mot bakgrund av att det allmänna pensionssystemet är premiebestämt så har vi valt att endast ta med individer som är födda i Sverige eller som har ett invandringsår som ligger minst 3 år bakåt i tiden. Utöver allmän pension granskade vi också förekomsten av tjänstepension, privat pension, bostadstillägg samt arbetsinkomster som individerna hade året efter att de gick i pension. Årets undersökning kan sammanfattas i följande punkter: Den sammantagna pensionsnivån sjönk för årskullarna födda mellan åren 1938 och 1942 från 86,1 till 8,8 procent av slutlönen, men har ökat till 81,7 procent för den senaste årskullen födda år 1943. Att pensionsnivån minskade för årskullarna mellan 1938 och 1942 beror på att den allmänna pensionen minskade från 61,3 till 54,2 procent av slutlönen för dessa årskullar. Tjänstepensionen har emellertid stigit för samtliga årskullar mellan 1938 och 1943 från 16,6 till 19,8 procent av slutlönen. Medan den privata pensionens andel av slutlönen tenderar att minska trots att det privata pensionssparandet har ökat. Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 95 kr i månaden, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män (2 9 kronor/månaden). Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi jämför årskull 1938 med 1943, från 9 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan teckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent. Många pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ur hel ålderspension. Av 1938:orna var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna är 42 procent. I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 28 den högsta pensionen i landet, medan norrbottningarna fick den högsta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5 procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 83,3 procent av slutlönen i pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen. Den högsta pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1 procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne, Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än 1 Personer som har tagit ut allmän pension innan eller efter 65 års ålder ingår följaktligen inte i den undersökta populationen. 2
männen och i Kronoberg är pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då är det endast kvinnorna i Stockholm som fick högre pension än andra män och det är männen på Gotland. I alla andra län fick kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi jämför med. Håkan Svärdman Välfärdsanalytiker på Folksam Stockholm juni 211 3
Bakgrund Det allmänna pensionssystemet bestod tidigare av folkpension, pensionstillskott och ATP. År 1994 beslutade riksdagen att införa det nya reformerade allmänna pensionssystemet, som trädde ikraft 1999. Systemets inkomstgrundande ålderspension består av tre delar, inkomstpension, tilläggspension (gäller för mellangenerationen som är födda 1938 1953) och premiepension. Inkomst- och premiepension grundar sig på hela livsinkomsten. Inga nedre eller övre åldersgränser finns för intjänandet av dessa pensioner. Tilläggspension är en sammanläggning av tidigare ATP och folkpension. Grundtryggheten i systemet utgörs av garantipension. Den grundar sig på bosättning i Sverige för dem som har haft låg eller ingen inkomst av arbete. 4
Pensionsnivån har stabiliserats Som tidigare nämndes jämför vi pensionärernas genomsnittliga pension mot deras genomsnittliga slutlön för att därigenom få en så korrekt uppfattning som möjligt om deras ekonomiska standard. Vi har valt att definiera slutlön utifrån genomsnittet för pensionärernas förvärvsinkomst från de sista fyra åren innan de gick i pension. Vi rensar alltså inte bort inkomster som ligger över pensionssystemets intjänandetak som idag är på 32 56 kronor eller reducerar slutlönen till en pensionsgrundad inkomst (PGI), som motsvarar 93 procent av förvärvsinkomsten under intjänandetaket. Vi jämför alltså hela pensionen mot hela slutlönen, det vill säga det faktiska utfallet för reformerade pensionssystemet som sjösattes år 2. Den gängse trenden sedan den första årskullen som omfattas av det reformerade pensionssystemet har varit att pensionsnivån som andel av slutlönen successivt har minskat. 2 Pensionsnivån sjönk med 6,2 procent om vi jämför årskullarna 1938 till 1942. Men när vi jämför den senaste årskullen, 1943:orna med 1942:orna har pensionsnivån ökat med en procentenhet (se diagram 1). För årskull 1943 uppgår den totala pensionen till 81,7 procent för samtliga och 81,2 procent för kvinnor och 82,1 procent för män. Det innebär att skillnaden i pension mellan kvinnor och män har minskat jämfört med föregående årskull. Men fortfarande kan vi konstatera att kvinnors pensioner har minskat med 6,9 procent, från 87,2 till 81,2 procent av slutlönen. Motsvarande andel för männen är 3,8 procent. Viktigt att notera är att vi jämför bruttolön mot bruttopension. Skulle vi ta hänsyn till skillnaden i beskattning mellan lön och pension sänks pensionsnivån med uppskattningsvis 3-4 procentenheter. 3 Diagram 1: Total pension som andel av slutlön, procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 86,1 85,1 83,4 82 8,8 81,7 61,3 6,7 58,6 56,3 54,2 54,9 16,6 16,7 17,1 18 19,2 19,8 7,2 6,8 7 7 6,8 6,5 Total pension slutlön Allmän pension Tjänstepension Privat pension 2 Total pension är respektive årskulls genomsnittliga deklarerade pension året efter att de har gått i pension. Den består av allmän pension, tjänstepension och privat pensionsförsäkring. Den totala pensionen jämförs med slutlönen som är omräknade till de priser som gällde året efter pensionsåret. Anledningen till att vi har valt året efter pensionsåret är att pensioneringen sker löpande under året. Som pensionär definierar vi en person som vid 65 år tar ut 1 procent i allmän pension, men som året innan inte tog ut någon sådan pension. 3 I Pensionssystemets årsredovisning 21 uppges att pensionsnivån sänks med cirka 2,7 procentenheter ifall man tar hänsyn till skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Om vi antar att bruttopensionen för årskull 1943 skulle beskattas på samma sätt som lön skulle den genomsnittliga nettopensionen höjas med drygt 94 kronor per månad, ifall vi utgår från skattetabell 31 för 21 (genomsnittspensionen är 213 452 kr i 29 års priser). Slutlönen för 1943:orna är 261 221 kr. Nettoslutlönen enligt skattetabell 31 (21) blir 23 748 kr och nettopensionen blir 158 148 kr, vilket ger en kompensationsnivå på 78 procent. 5
Orsaken till att den totala pensionen för de första fem årskullarna minskat som andel av slutlönen är att pensionsnivån i den allmänna pensionen successivt har minskat från 61,3 procent av slutlönen för årskull 1938 till 54,2 procent för årskull 1942. För årskull 1943 ökade istället den allmänna pensionen till 54,9 procent. Den högre procentuella allmänna pensionsnivån för de äldre årskullarna bero på att de får en större andel av sin pension beräknad enligt de mer förmånligare ATP-reglerna. Årskull 1938 omfattas endast till 2 procent av inkomstpensionssystemet, medan resterande delen av den allmänna pensionen beräknas enligt ATP-reglerna. För årskull 1943 har ATP-delen minskat till 55 procent och inkomstpensionen uppgår till 45 procent. Jämför vi pensionsnivån för kvinnor i de aktuella årskullarna så har deras allmänna pension minskat med 11,3 procent och motsvarande andel för männen är 9,6 procent (diagram 2). Till skillnad från allmänna pensionen så har tjänstepensionssystemens kompensationsnivå förstärks för samtliga årskullar som ingår i undersökningen, från 16,7 till 19,8 procent av slutlönen. Den privata pensionens andel av slutlönen tenderar däremot mot att minska och uppgick till drygt 6,5 procent för årskull 1943. I kronor motsvarar den totala bruttopensionen 14 7 kronor i månaden för årskull 1938, varav den allmänna pensionen uppgick till 1 5 kronor (i 24 års priser). För årskull 1943 uppgick den totala bruttopensionen till 17 79 kronor i månanden, varav 11 94 kronor i allmän pension (i 29 års priser). Den genomsnittliga pensionsnivån för kvinnor födda 1943 uppgick till 14 95 kronor i månaden år 29, vilket motsvarar 72 procent av den genomsnittliga pensionen för män i samma årskull (2 9 kronor/månaden). 88 86 86,1 Diagram 2: Total pension som andel av slutlön för kvinnor och män, procent 87,2 85,3 85,1 85,3 84,9 84 82 83,4 83,6 83,1 82 81,3 82,6 8,8 81,6 82,1 81,7 81,2 8 79,9 78 76 Alla Kvinnor Män 6
Diagram 3: Den allmänna pensionens andel av slutlönen för kvinnor och män, procent 7 6 5 4 3 2 1 64,3 61,3 6,7 62,5 58,9 59,2 58,5 6,2 57,3 56,3 57,8 55,1 54,2 56,1 54,9 57 52,8 53,2 Alla Kvinnor Män Diagram 4: Pensionsnivå i förhållande till slutlön, kr/månad 25 2 15 1 5 Slutlön Total pension Allmän pension 7
Låginkomsttagare får mer i pension än vad de fick i lön För att få en uppskattning om hur pensionsnivån blir för olika grupper i samhället har vi delat upp samtliga pensionärer utifrån deras tidigare inkomstnivå. 4 Personer som var låginkomsttagare innan pensioneringen fick en förbättring av sin ekonomiska situation som pensionärer. Deras pension motsvarar mellan 115 och 11 procent av slutlönen beroende på årskull. Medelinkomsttagare ligger mellan 84 och 82 procent av slutlönen medan höginkomsttagarna ligger mellan 76 och 73 procent (se diagram 5). För omkring en fjärdedel av låginkomsttagarna förbättras deras ekonomiska situation av att de även får bostadstillägg. Även om låginkomsttagarna får en pension som är högre än tidigare lön är ersättningen relativt låg. I genomsnitt får en låginkomsttagare som är född 1943 drygt 11 35 kronor i månaden i total pension, varav den allmänna pensionen uppgick till närmare 9 22 kr i 29 års priser. Andelen pensionärer som var låginkomsttagare innan de pensionerades minskar från 31 procent för 1938:orna till 24 procent för 1943:orna. Flertalet låginkomsttagare är kvinnor, men andelen har minskat från 76 procent för 1938:orna till 71 procent för 1943:orna. Diagram 5: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och höginkomsttagare, procent. 14 12 1 8 6 4 2 114,8 115 114,3 111 19,8 86,1 84,2 85,1 83,5 83,4 82,1 82 8,8 8,8 79,7 81,7 81,6 75,7 75,5 74,2 73,7 73,1 72,9 114,3 Alla Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare 4 Låginkomsttagare är pensionärer som har en inkomst som ligger under den första kvartilen för personer mellan 24 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. Medelinkomsttagare är pensionärer som har inkomst som ligger mellan första och tredje kvartilen och höginkomsttagare ligger över den tredje kvartilen för personer mellan 24 64 år utifrån inkomsterna under de fyra år som föregick respektive årskulls pensionsår. 8
Tjänstepensionen spelar större roll Utan tjänstepension eller avtalspension som den också kallas, är det svårt att bibehålla sin ekonomiska standard som pensionär. Tjänstepensionen baseras i regel på ett kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare. Det finns även individuella tjänstepensioner som arbetsgivaren betalar. Tjänstepensionens andel av slutlönen har ökat från 16,7 procent för 1938:orna till 19,8 procent för 1943:orna. 5 Andelen personer med tjänstepension har ökat om än svagt när vi jämför årskull 1938 med 1943, från 9 till 92 procent. Tjänstepensionssystemen har lägst täckningsgrad bland låginkomsttagarna där andelen uppgår till 77 procent, medan teckningsgraden bland höginkomsttagarna är 98 procent. Av samtliga pensionärer som ingår i vår undersökning kan vi därför anta att antalet utan tjänstepension uppgår till närmare 4 personer. 6 Andelen med privat pensionsförsäkring ökar bland ålderspensionärerna. Av 1938:orna har 41 procent en privat pensionsförsäkring medan motsvarande andel för 1943:orna är 47 procent. Men även om fler har en privat pensionsförsäkring har inte dess andel av slutlönen ökat, utan snarare minskat något. Särskilt hos männen. Andelen kvinnor med privat pensionsförsäkring har ökat relativt kraftigt om vi jämför 1938:orna med 1943:orna, från 4,8 till 5,2 procent (21 procent). Motsvarande andel för männen ökade från 4 till 44,2 procent. 25 2 15 Diagram 6:Tjänstepensionens andel av slutlönen, samtliga (procent) 19,4 19,3 19,8 16,7 16,7 17,1 13,3 13,7 13,7 18 14,4 21 19,2 15,2 22,5 23 19,8 15,9 1 5 Alla Kvinnor Män 5 Att tjänstepensionens andel av slutlönen ligger över 1 procent för låg- och medelinkomsttagarna beror troligen på att många tar ut denna pension under en begränsad tid i stället för livsvarigt. 6 Enligt en statistik från SCB som Collectum har utgått från i sina beräkningar kommer man fram till 16 procent av befolkningen över 65 år saknar kollektivavtalad tjänstepension.. Det betyder att omkring 26 personer får leva på den allmänna pensionen. 9
Diagram 7: Andel med tjänstepension, samtliga (procent). 94 93 92 91 9 89 9 89,1 91,1 91,5 91,4 9,6 9,4 89,9 89,5 91,8 91,2 92,4 92,8 92,6 92,1 92,2 91,8 91,5 88 87 Alla Kvinnor Män Diagram 8: Total pension som andel av slutlön för låg-, medel- och höginkomsttagare, procent. 3 25 2 15 1 5 24,6 24 24,1 13,4 13,7 13,8 14,4 15 15,6 11 11,2 11,2 11,9 12,5 13 25,3 26,8 27 Låginkomsttagare Medelinkomsttagare Höginkomsttagare 1
Färre med bostadstillägg och fler med arbetsinkomster Andelen ålderspensionärer med bostadstillägg minskar från 9,8 procent för 1938:orna till 8,5 procent för 1943:orna. Det är mer än dubbelt så många kvinnor än män som har bostadstillägg. Det blir allt vanligare att pensionärer har kvar en fot i arbetslivet, samtidigt som de tar ur hel ålderspension efter 65-årsdagen. Av 1938:orna var det 31 procent som hade arbetsinkomster året efter att de hade gått i pension. Motsvarande andel för 1943: orna är 42 procent. Av höginkomsttagarna inom denna årskull var det 63 procent som hade inkomster från arbete ett år efter att de hade gått i pension. Deras genomsnittliga årsinkomst uppgick till 93 kronor under år 29. Av medelinkomsttagaren var det 41 procent som fortsatt att arbete och de hade en genomsnittlig årsinkomst på 26 5 kronor. Drygt 25 procent av låginkomsttagarna arbetade och deras genomsnittliga årsinkomst uppgick 9 2 kronor. Diagram 9: Andel pensionärer med bostadstillägg, samtliga (procent) 14 12 1 8 6 4 2 13 13 13,2 12,1 11,2 11,4 9,8 9,7 9,7 8,9 8,3 8,5 6,1 5,9 5,8 5,4 5,1 5,4 Alla Kvinnor Män Diagram 15: Pension och arbetsinkomstere 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel med arbetsinkomst Pension som andel av slutlön 11
I tre av Sveriges län har kvinnorna högre pension än männen I kronor räknat fick Stockholmarna som pensionerades år 28 den högsta pensionen i landet, medan norrbottningarna fick den hösta pensionen i förhållande till slutlönen, 83,5 procent. På andra plats kommer Gotland där 1943:orna fick 85,3 procent av slutlönen i pension. Men i kronor räknat fick gotlänningarna den lägsta pensionen. Av samtliga födda år 1943 och som tog ut hel pension år 28 var det männen i Norrbotten som fick den högsta pensionen av alla i landet, 85,6 procent av slutlönen. Den högsta pensionsnivån bland kvinnor hittar vi i Halland där kompensationsnivån uppgick till 83,1 procent av slutlönen, vilket är högre än vad männen länet fick, 81,7 procent. Även i Skåne, Blekinge och Stockholm fick kvinnorna högre pension än männen och i Kronoberg är pensionerna mellan kvinnor och män jämlika. I kronor räknat är situationen en annan. Då är det endast kvinnorna i Stockholm som har högre pension än andra män och det är männen på Gotland. I alla andra län har kvinnorna lägre pension än männen oavsett vilket län vi jämför med. Den lägsta pensionen som andel av slutlön har kvinnorna i Jönköpings län, som noterar 78,6 procent. Den lägsta pensionen bland män återfinns i Kronobergs län, 8,4 procent Tabell 1: Slutlön och pension för årskull födda 1943 i respektive län, samtliga. Län Slutlön Total pension av slutlön Total pension Norrbottens län 249 784 kr 28 56 kr 83,5 Gotlands län 221 366 kr 184 462 kr 83,3 Västerbottens län 252 43 kr 29 975 kr 83,2 Södermanlands län 256 89 kr 211 945 kr 82,8 Jämtlands län 242 122 kr 199 526 kr 82,4 Kalmar län 236 598 kr 194 626 kr 82,3 Hallands län 256 95 kr 211 457 kr 82,3 Skåne län 258 87 kr 211 828 kr 82,1 Gävleborgs län 244 83 kr 2 546 kr 81,9 Västernorrlands län 253 54 kr 27 677 kr 81,9 Örebro län 252 64 kr 26 337 kr 81,7 Stockholms län 3 43 kr 245 476 kr 81,7 Östergötlands län 252 176 kr 25 688 kr 81,6 Västra Götalands län 262 47 kr 213 452 kr 81,5 Västmanlands län 264 655 kr 215 589 kr 81,5 Värmlands län 249 332 kr 23 77 kr 81,4 Uppsala län 267 926 kr 217 85 kr 81,3 Dalarnas län 25 49 kr 22 143 kr 8,7 Blekinge län 251 319 kr 22 89 kr 8,4 Kronobergs län 256 395 kr 25 28 kr 8 Jönköpings län 257 121 kr 24 77 kr 79,6 12
Tabell 2: Slutlön och pension för årskull 1943 i respektive län, kvinnor och män. Slutlön, kr/år Total pension av slutlön i kr/år Total pension som andel av slutlön (%). Län kvinnor män kvinnor män kvinnor män Hallands län 29 943 kr 313 365 kr 174 363 kr 255 977 kr 83,1 % 81,7 % Södermanlands län 215 478 kr 3 464 kr 178 34 kr 248 76 kr 82,7 % 82,8 % Skåne län 215 981 kr 37 399 kr 178 122 kr 251 33 kr 82,5 % 81,8 % Gotlands län 25 962 kr 238 718 kr 169 317 kr 21 521 kr 82,2 % 84,4 % Stockholms län 249 542 kr 351 133 kr 24 949 kr 285 855 kr 82,1 % 81,4 % Kalmar län 24 3 kr 274 222 kr 166 198 kr 227 439 kr 81,5 % 82,9 % Örebro län 213 579 kr 295 239 kr 173 687 kr 242 9 kr 81,3 % 82, % Östergötlands län 21 824 kr 297 892 kr 171 48 kr 243 984 kr 81,1 % 81,9 % Värmlands län 211 164 kr 291 841 kr 171 14 kr 238 645 kr 81, % 81,8 % Norrbottens län 218 697 kr 282 296 kr 177 12 kr 241 556 kr 8,9 % 85,6 % Västernorrlands län 222 729 kr 288 872 kr 18 39 kr 239 371 kr 8,8 % 82,9 % Uppsala län 229 261 kr 31 525 kr 185 276 kr 253 737 kr 8,8 % 81,7 % Västerbottens län 222 152 kr 286 66 kr 179 323 kr 244 631 kr 8,7 % 85,4 % Gävleborgs län 211 916 kr 281 166 kr 171 2 kr 233 194 kr 8,7 % 82,9 % Västra Götalands län 223 265 kr 34 625 kr 179 655 kr 25 558 kr 8,5 % 82,3 % Blekinge län 29 6 kr 297 613 kr 168 174 kr 239 195 kr 8,5 % 8,4 % Dalarnas län 29 872 kr 295 288 kr 168 448 kr 239 448 kr 8,3 % 81,1 % Jämtlands län 216 536 kr 264 399 kr 173 427 kr 225 311 kr 8,1 % 85,2 % Västmanlands län 221 524 kr 313 726 kr 177 339 kr 259 19 kr 8,1 % 82,6 % Kronobergs län 213 655 kr 33 85 kr 171 13 kr 243 175 kr 8, % 8, % Jönköpings län 217 485 kr 32 958 kr 17 996 kr 243 691 kr 78,6 % 8,4 % 13