Finansiering av kärnkraftens restprodukter



Relevanta dokument
Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare

Informationsmöte. Riksgäldens förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Fördelning mellan Studsvik Nuclear AB och Cyclife Sweden AB av tidigare beslutad kärnavfallsavgift för 2016 samt finansieringsbelopp

Regeringens proposition 2005/06:183

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

KÄRNAVFALLSFONDEN. Innehåll

Granskning för tillståndsprövning av nytt bolag i Studsvik

Svensk författningssamling

2015:31. Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige. Nationell plan

Plan Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i Sverige

NyhetsblAD nr. 2012:2

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Miljödepartementets promemoria Myndighetsansvaret i finansieringssystemet

Beräkning av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för

Transkript:

Finansiering av kärnkraftens restprodukter Diskussionerna om hur omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter skall finansieras är lika gammal som den kommersiella kärnkraften i Sverige. Aka-utredningen ( Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ) (prop. 1978/79:39) - skattebefriade avsättningar skulle få ske till företagsinterna fonder. Lag (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m - en avgift (skulle tas ut för att täcka kostnaderna slutlig hantering av kärnavfall och för avveckling och rivning av kärnkraftverken. -avgiftsmedlen skulle sättas in på räntebärande konton i Riksbanken, ett för varje tillståndshavare. Lag (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m - avgiften kompletteras med en skyldighet att ställa säkerheter - avgiftsmedlen Kärnavfallsfonden placeras i Riksgäldskontoret Dessa regler gällde enbart reaktorinnehavarna Kärnavfallsrådet 1

Finansieringslagen Lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen) -gruppen avgiftsskyldiga vidgas från att enbart gälla reaktorinnehavare till att omfatta alla som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet -skyldigheten att betala kärnavfallsavgift gäller till dess att allt kärnämne och kärnavfall är placerat i slutförvar som slutligt förslutits Syftet med finansieringssystemet skall vara att så långt det är möjligt minimera risken för att staten skattebetalarna - skall tvingas stå för sådana kostnader som omfattas av tillståndshavarnas betalningsansvar. Kärnavfallsrådet 2

Förvaltning av avgiftsmedel och säkerheter Avgifter skall betalas och säkerheter ställas till en myndighet som regeringen bestämmer - Kärnavfallsfonden Avgiftsmedlen skall förvaltas i en fond Kärnavfallsfonden. Regeringen meddelar föreskrifter om hur medlen ska förvaltas Fondens medel ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret, i skuldförbindelser utfärdade av staten eller i skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer. Fonden ska förvaltas så att kraven på god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses. Avkastningen på fondens medel ska läggas till kapitalet Kärnavfallsrådet 3

Användningen av fondmedel och säkerheter Inbetalade kärnavfallsavgifter skall användas för att ersätta tillståndshavarens andel av kostnader för - hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar - forsknings och utvecklingsverksamhet - samt vissa kostnader som staten, kommunerna och miljöorganisationer har Om de inbetalade avgifterna inte är tillräckliga ska de säkerheter som ställts enligt lagen användas för att täcka kostnaderna. Avgiftsmedlen och säkerheterna för ett reaktorföretag är enbart tillgängliga för företagets kostnader täcka kostnader som är hänförliga till respektive reaktorföretag. Kärnavfallsrådet 4

Arbetsgången i ett nötskal 1. Reaktorinnehavarna upprättar vart tredje år kostnadsberäkningar grundkostnaden, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp som skickas in till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM 2. SSM granskar kostnadsberäkningarna 3. SSM upprättar förslag till kärnavfallsavgift och säkerhetsbelopp 4. Regeringen beslutar om kärnavfallsavgiften och om säkerheternas storlek 1. Tillståndshavarna rekvirerar medel varje kvartal från kärnavfallsfonden för sin verksamhet samt för forskning och utveckling 2. Kärnavfallsfonden betalar ut medlen 3. Efter beslut av regeringen betalar Kärnavfallsfonden även ut medel till statliga myndigheter, kommuner och miljöorganisationer Kärnavfallsrådet 5

Riksdagens principiella ställningstagande fyra grundläggande principer 1. kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall ska täckas av intäkterna från den produktion av energi som gett upphov till dem 1. reaktorinnehavare skall svara för att använt kärnbränsle och kärnavfall tas om hand på ett säkert sätt 2. staten har ett övergripande ansvar för använt kärnbränsle och kärnavfall 3. varje land skall ta ansvar för det använda kärnbränsle och kärnavfall som uppkommer i landet Kärnavfallsrådet 6