BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning 2035. Olika scenarier beroende på företagsklimatrankingen Plats 5 144 685 Plats 100 133 152 Plats 200 121 818 Plats 285 112 804 För många kommuner är befolkningsutvecklingen en stor utmaning. Här presenteras SCB:s prognos för utvecklingen fram till 2035. Beräkningar visar att bättre förutsättningar för företagande kan vända en negativ befolkningsutveckling. Därför presenteras även en prognos som visar hur kommunens befolkning skulle utvecklas om kommunen placerade sig på plats 5, 100, 200 samt 285 i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. 40 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
BEFOLKNING Andel invånare över 65 år, 2010 Källa: SCB 14, : 18,45 Andel av befolkningen över 65 år i kommunen och riket. Försörjningsbörda Källa: SCB, Svenskt Näringsliv 2010 2,24 2020 2030 2,36 2,40 : 2,17 En åldrande befolkning innebär att allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Försörjningskvoten beskriver hur många personer som arbetar i förhållande till hur många som inte arbetar (barn, studerande, ej i arbetskraften samt pensionärer). Om det exempelvis bor 3000 personer i en kommun och 1500 av dessa arbetar är försörjningsbördan 2, eftersom 1500 förvärvsarbetande försörjer kommunens samtliga invånare. Här presenteras den aktuella försörjningskvoten samt en prognos för hur den kommer utvecklas fram till 2022. En försörjningsbörda på 2,5 är en nivå som SCB i en tidigare rapport klassat som ansträngd. En försörjningsbörda som uppgår till 3 är i längden ohållbar med dagens välfärdskrav och skattenivå. Prognoserna baseras på en oförändrad sysselsättningsgrad. Andel invånare över 80 om tio år Källa: SCB 2022 4,73 : 5,71 9% En prognos kring hur stor andel av kommunens befolkning som kommer att vara över 80 år om tio år. Andelen invånare över 80 ger en indikation på de utmaningar den skattefinansierade välfärden står inför. 4% : 2,25 : 2,29 Diagramrubrik Chart Title Andel förvärvsarbetande efter sektor Källa: SCB 45% 8% 23% 4% 17% 2% 12% Kommun Andel förvärvsarbetande per sektor i kommunen. 2009 (nattbefolkning). 2% 8% 12% 1% 11% 1 2 3 4 5 6 7 8 Kommunalt ägda företag 2 och organisationer Landsting och övriga 3 offentliga organisationer Statlig förvaltning 4 och statliga affärsverk Statligt ägda företag 5 och organisationer Aktiebolag ej 6 offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 41
Arbetstillfällen efter näringsgren övrig ej definierad verksamhet 0,57 1,07 BEFOLKNING 2 2 3 3 4 4 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Serie2 samma Serie2 period kulturella och personliga tjänster m.m. 3,69 4,37 vård, omsorg och sociala tjänster 16,36 20,95 utbildning 10,41 13,95 offentlig förvaltning och försvar 5,62 6,29 företagstjänster 10,69 17,20 fastighetsverksamhet 1,55 1,74 finans- och försäkringsverksamhet 1,07 2,08 information och kommunikation 3,88 6,09 hotell- och restaurangverksamhet 3,03 2,63 transport och magasinering 2,17 5,11 handel 7,92 12,37 byggverksamhet 3,54 6,74 energiförsörjning; miljöverksamhet 1,05 0,81 tillverkning och utvinning 10,69 13,90 jordbruk, skogsbruk och fiske 0,68 1,78 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Andel arbetstillfällen i procent per näringsgren i kommunen och riket som helhet. 2009 (dagbefolkning) 42 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
BEFOLKNING In-/utflyttning Källa: SCB Ålder 15-24 1215 1313 1350 1248 1515 1397 1519 1648 1503 1547 1495 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ålder 25-34 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Serie1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-971 - 1123-1241 - 1161-1200 - 1247-1173 - 1301-1311 - 1400-1441 Serie1 Nettoin- och utflyttning i kommunen under perioden 2000-2010 för åldersgrupperna 15-24 och 25-34. Utbildning på eftergymnasial nivå 45,29% : 23,21% Andel invånare med eftergymnasial utbildning i kommunen och riket som helhet. Källa SCB FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 43
44% 44% 45% 45% 44% 44% Andel företagsamma, utveckling sedan 2001 Andelen företagsamma totalt av befolkningen i arbetsför ålder (16-74) 47% 47% 47% 46% 46% 47% 47% FÖRETAGANDE 47% Källa: UC / Svenskt Näringsliv 11,55% 11,55% 11,3 11,45% 11,45% 11,1 11,21% 11,36% 11,26% 1 2 11,21% 10,88% 11,06% 3 4 10,78% 10,85% 10,71% 10,53% 10,7 10,56% 10,43% 44% 44% 45% 45% 44% 44% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andelen företagsamma kvinnor av kvinnor i arbetsför ålder (16-74) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11,73% 1 2 3 4 47% 47% 47% 47% 46% 46% 47% 47% Series1 Series2 7,12% 6,63% 6,88% 7,25% 7,31% 7,26% 7, 6, 6,47% 6,71% 6,52% 6,66% 6,74% 6,95% 6,28% 6,11% 5,65% 5,78% 5,92% 1 5,53% 2 3 4 1 2 3 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andelen företagsamma unga av befolkningen i ålder 16-34 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 5,05% 5,09% 5,0 5,02% Series1 5,22% 4,36% 4,22% 4,42% 4,32% 4,57% 4,69% 4,47% 4,55% 4,62% 1 2 4,54% 3 4 Series2 5,24% 5,37% 5,47% 5,37% 5,36% 1 2 3 4 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bakom varje företag finns företagsamma personer. En företagsam person innehar f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Det vill säga alla de som på något sätt ansvarar för ett företag. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Series1 Series2 44 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
Andel nyföretagsamma FÖRETAGANDE Källa: UC / Svenskt Näringsliv Andel nyföretagsamma per tusen invånare, totalt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 13,7 12,4 13,6 15,0 14,9 15,7 15,2 15,6 15,5 SVERIGESNITT: 12,2 12,3 13,0 13,9 13,7 14,9 14,1 14,0 14,6 Andel nyföretagsamma per tusen invånare, genuint 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 10,7 9,5 10,9 11,3 11,6 11,9 11,8 12,2 12,3 SVERIGESNITT: 9,5 9,6 10,2 11,0 10,7 11,8 11,0 10,9 11,4 Andel nyföretagsamma per tusen invånare, inflyttade SVERIGESNITT: 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 3,0 2,8 2,8 3,7 3,4 3,8 3,4 3,4 3,2 2,6 2,8 2,8 3,0 3,0 3,1 3,0 3,1 3,2 För att kunna möta framtidens utmaningar behövs fler företagsamma människor. Inte minst behöver fler kvinnor starta och driva företag. I tabellen presenteras andelen nyföretagsamma som andel (per 1 000 invånare) av kommunens arbetsföra befolkningen under perioden 2002-2010. Vi skiljer i tabellen mellan genuint nyföretagsamma och de som flyttat till kommunen men som tidigare drivit företag i en annan kommun. Andel företagare av förvärvsarbetande Andel företagare över 55 år 2009 2009 6,26% 34,08% : 9,6% : 35,9% Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Diagrammet visar andelen företagare i den förvärvsarbetande befolkningen i kommunen och riket. Största arbetsgivare Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Många företag står inför ett generationsskifte. Siffran visar andelen företagare i kommunen över 55 år av totalt antal företagare. Källa: Företagsregistret, SCB Företag Andel anställda SKÅNE LÄNS LANDSTING 16,54% LUNDS KOMMUN 14,6 LUNDS UNIVERSITET 9,18% SONY ERICSSON MOBILE COMMUNICATIONS AB 4,97% TETRA PAK PACKAGING SOLUTIONS AKTIEBOLAG 2,39% ST-ERICSSON AB 1,66% ALFA LAVAL LUND AB 1,58% ASTRAZENECA AB 1,5 GAMBRO LUNDIA AB 1,42% AKTIEBOLAGET TETRA PAK 0,93% De tio största arbetsgivarna och deras andel av det totala antalet arbetstillfällen i kommunen. FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 45
ENTREPRENÖRSKAP UF-företagande Läsår 2010/2011 8,25% : 16,93% Skolan har en viktig uppgift i att stärka elevernas entreprenöriella egenskaper, exempelvis genom UF-företagande i gymnasiet. I tabellen framgår andelen UF-elever av det totala antalet elever i årskurs 2-3 i gymnasiet fördelat på en årskurs. Källa : Ung Företagsamhet Företagare som önskar att det satsas mer på entreprenörskap i skolan 74,85% Källa: Svenskt Näringslivs undersökning av företagsklimatet 2010. : 75,47% Många företagare anser att mer entreprenörskap i skolan är en av de viktigaste åtgärdena kommunalpolitiker kan vidta för att förbättra förutsättningarna för företagande. Siffran visar andelen företagare i kommunen som lyfter fram mer entreprenörskap i skolan som en av de viktigaste frågorna under innevarande mandatperiod. Andelen positiva svar (Helt avgörande / mycket viktigt / viktigt) 46 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
% 1 1 2 2 3 3 4 4 LUND I SIFFROR FÖRETAGEN ANSER Sammanfattande omdöme 6 5 54% 44% 44% 49% 54% 47% 47% 47% 47% 49% 5 43% 3 2 1 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 Företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Series1 Andelen Series2 positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv 1 1 2 2 3 3 4 4 Kommunens service 3 38% 37% 38% 37% 37% 36% 36% 36% 33% 33% 32% 31% 28% 28% 25% 2 15% 1 5% 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 Serie1 Serie2 Företagens omdöme på den service de får från kommunen. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 47
2 2 3 3 4 4 FÖRETAGEN ANSER Kommunens tillämpning av lagar och regler 45% 3 25% 2 15% 1 5% 36% 37% 37% 12007 2008 2 2009 2010 4 2011 5 2 2 Serie1 3 Serie2 3 4 4 Företagens omdöme om kommunens tillämpning av lagar och regler. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv Kommunens information till företagen 3 36% 38% 37% 36% 34% 34% 3 6 7 31% 27% 29% 27% 31% 25% 22% 2 15% 1 5% 2006 1 2007 2 2008 3 2009 4 2010 5 2011 6 Series1 Series2 Företagens uppfattning om tillgången på arbetskraft med relevant kompetens i kommunen. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv 48 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
1 2 2 3 3 4 4 LUND I SIFFROR FÖRETAGEN ANSER 37% Tillgång till kompetent arbetskraft 6 57% 5 3 32% 36% 24% 26% 43% 31% 36% 42% 34% 47% 27% 2 1 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 1 2 3 4 Företagens uppfattning om tillgången på arbetskraft med relevant kompetens i kommunen. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv Kommunal konkurrens 45% 2 3 4 36% 37% 3 32% 33% 28% 3 32% 34% 33% 32% 34% 34% 25% 24% 2 15% 1 5% 2005 1 2006 2 2007 3 20084 20095 2010 6 2011 7 Series1 Series2 Diagrammet visar hur företagen upplever konkurrensen från kommunala verksamheter. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 49
2 2 3 3 4 4 FÖRETAGEN ANSER Attityder till företagande Kommunalpolitikernas attityder till företagande 6 5 3 31% 43% 43% 5 49% 5 49% 49% 42% 46% 52% 44% 2 1 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 Series1 Series2 Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 5 3 32% 38% 43% 39% 43% 41% 42% 43% 38% 37% 45% 39% 42% 2 1 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 Series1 Series2 Skolans attityder till företagande 54% 52% 52% 51% 51% 5 46% 46% 47% 47% 47% 49% 49% 47% 47% 44% 42% 2005 1 2006 2 2007 3 2008 4 2009 5 2010 6 2011 7 Här framgår hur företagen uppfattar kommunalpolitikers, kommuntjänstemännens Series1 Series2 och skolans attityder till företagande. Andelen positiva svar (Bra/Mycket bra/utmärkt) samt genomsnitt för riket. Källa Svenskt Näringsliv 50 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN
EKONOMI Andelen företagare av förvärvsarbetande inom vård, omsorg och skola, 2009 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 1,52% Ett ökat utrymme för företagande är ett sätt att höja både kvalitet och effektivitet i de skattefinansierande välfärdstjänsterna. Siffran visar andelen företagare av förvärvsarbetande inom vård, omsorg och skola med eget företag. Marknadsförsörjning : 2,1% 1 2 2 3 3 4 4 54,35 53,39 54,72 54,17 47,3 47,36 48,38 47,89 52,54 52,04 51,36 51,5 51,9 52,1 Källa: SCB 51,3 49,53 49,2 46,16 45,9 45,1 44,29 44,08 44,66 45,24 44,65 42,61 42,15 39,49 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1995 Marknadsförsörjning visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från frivilliga marknadsaktiviteter, det vill säga framför allt löneinkomster från privat sektor. Noteras bör att statliga, kommunala och landstingsägda bolag ingår i SCB:s statistik över privat sektor. Marknadsförsörjningen kan ses som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet. I diagrammet redovisas utvecklingen av marknadsförsörjningen i kommunen och riket som helhet under perioden 1995-2010. Global handel per invånare 2010 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 1 021 803 Series1 Series2 : 333 077 Ett sätt att mäta globalisering på kommunal nivå är att beräkna värdet av kommunens totala export och import (global handel) per invånare. Siffran för kommunen jämförs här med ett genomsnitt för riket. Källa: SCB FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN 51
% 44% 45% 45% 44% 44% 47% 47% 46% 46% 47% 47% 42% 4 LUND I SIFFROR EKONOMI Kommunal ekonomi 79 068 74 351 74 688 67 083 69 743 59 762 61 051 50 330 52 887 55 391 38 805 41 497 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Nyckeltalet visar de totala kostnaderna per invånare för kommunens verksamheter inklusive kommunägda bolag. Ej inflationsjusterat. Källa: SCB Kommunens kostnader i kronor per invånare för olika områden 2010 113 2 2 3 3 4 4 415 Politisk verksamhet 578 471 Särskilt riktade insatser 349 267 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kultur 1 008 1 201 Series1 Affärsverksamhet Fritidsverksamhet 1 178 987 Infrastruktur Individ och familjeomsorg 2 814 2 435 3 409 2 719 Förskola och barnomsorg 6 132 6 739 Utbildning Äldre- och funktionshindrade 12 307 12 448 13 904 13 648 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 Här redovisas kommunens nettokostnad per invånare. Kommunens kostnader jämförs med de genomnsnittliga kostnaderna för samtliga kommuner. Källa: SCB 52 FÖRETAGENS BETYDELSE I KOMMUNEN