studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Den mångkulturella församlingen Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas vårt behov av barmhärtighet. Den utmanar oss att sträva efter fördjupad enhet och till att vara trogna kallelsen att möta varje människa där hon är med evangelium. Seminarierna på kyrkokonferensen 2015 har handlat om vissheten att mötet med Jesus Kristus förvandlar dig, mig och världen. De tog sin utgångspunkt i berättande bibeltexter kring vad som är vår kyrkas kallelse idag och hur den kan bidra till en förvandlad värld. Genom att vi utgått från bibeltexter som kopplats till vart och ett av den antagna verksamhetsplanens åtta riktningsmål får vi nu möjlighet enskilt och/eller i församlingen reflektera kring hur en bibeltext landar och levs i praktiken. Målen rör Equmeniakyrkans arbete regionalt, nationellt och internationellt. Bibelns berättelser är i sig en samlande kraft. De befolkar rummen vi vistas i. De bidrar till djupare identitet för oss som kyrka när vi delar och tolkar Guds ord. Låt därför dessa åtta studier påverka dig och ditt liv under kommande år. De har skrivits för att fördjupa samtalet i församlingen, i den lilla studie- eller bönegruppen, på ett församlingsmöte eller en gudstjänst. Till del olika studierna finns reflekterande frågor att samtala vidare kring men också en rad olika tips på material som bidrar till ytterligare fördjupning. Alla författare av bibelstudierna arbetar i Equmeniakyrkan eller i biståndsorganisationen Diakonia. Samtliga bibelstudier har bearbetats av Bilda till ett studiematerial. Lokala konsulenter på Bilda kan erbjuda ytterligare stöd och inspiration för studie- och samtalscirklar i din församling. Ta kontakt med din Bildaregion kring hur ni kan fördjupa bibelsamtalet hos er. För att starta en studiecirkel gäller följande: Att ni är 3 12 deltagare inklusive cirkelledaren. Att ni träffas vid mins tre tillfällen. Att det sammanlagda antalet cirkeltimmar är minst 9 (en studietimma är 45 minuter). Läs mer på www.bilda.nu 1
Vem är min nästa? Den mångkulturella församlingen Paulus som mångfaldsförespråkare i Rom 15. Godta därför varandra såsom Kristus har godtagit er. Riktningsmål 6 i Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2015 2016 Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. Bodil Eriksson, pastor i Stöde baptistförsamling Romarbrevet 15 Vem är min nästa? Den mångkulturella församlingen Bibelstudiet tar sitt avstamp i Romarbrevet 15. För att förstå ett kapitel i bibeln behöver vi se vilket sammanhang det finns i. Rom var huvudstaden i det romerska riket där maktens säte fanns. Församlingen i Rom grundades väldigt tidigt. Troligen av judar som fanns bland de 3000 som blev omvända och döpta när Petrus predikade i Jerusalem på pingstdagen. Paulus skrev Romarbrevet när han befann sig i Korinth under sin tredje missionsresa. Det är hans sjätte brev. Paulus känner sig färdig med missionsarbetet i östra delen av Romarriket och vill vidare och missionera i västra delen av riket med början i Spanien. Han vet att församlingen i Rom består av både judekristna och hednakristna. Paulus stora drivkraft är att riva skillnaderna mellan dessa båda grupper utifrån sina erfarenheter bland annat från Antiochia. Han ser goda möjligheter att se detta hända i Rom. Han vill även besöka Rom för att bygga upp strategiska kontakter och stöd inför sitt fortsatta missionsarbete i Västra Romarriket. Innan besöket vill han presentera vem han är och vilket evangelium han kommer med, så att båda parter kan vara positiva och avslappnade inför mötet. 1. Hur river man gränserna? I Romarbrevet gör Paulus sitt bästa för att undervisa om hur man river gränser mellan olika folkgrupper i församlingen. Detta brev har blivit Nya Testamentets viktigaste lärodokument. Paulus undervisar om rättfärdiggörelse genom tro och om helgelsen. Han förklarar hur man blir frälst och undervisar om hur man lever det kristna livet i vardagen. Paulus visar på Israels ställning och på hedningarnas ställning i församlingen. Han visar hur Gud har utvalt båda och kallat dem att bli ett, hur Jesus Kristus förenar dem. Utmaningen i Sverige idag Nu står vi inför en liknande utmaning i många svenska församlingar. Människor kommer till oss från hela världen. En del har en kristen tro med sig hit men praktiserar tron på ett annat sätt än vi är vana vid. Andra är muslimer, buddhister eller något annat men hittar Jesus och kommer till tro här i Sverige. Många församlingar är tagna på sängen av denna upplevelse; en del glatt överraskade andra besvärade. Plötsligt förändras allt sången och musiken, sättet att be, sättet att läsa Bibeln, ordningen i köket och så vidare. Samma utmaningar som fanns i Bibelns församlingar finns hos oss idag. 2
Paulus goda råd Döm inte varandra. Besluta er för att inte lägga något i hinder i vägen för en broder så att han snubblar och faller. Rom 14:13 Folkbibelns översättning 2. Måltidsgemenskapen Att dela måltiden med andra folkgrupper var ett stort hinder på Bibelns tid, då judarna var vana vid att de inte fick äta tillsammans med icke judar. Griskött, skaldjur och mat som innehåller blod ansågs som oren mat och var inte tillåten att äta. I Markus evangelium 7:14 19 förklarar Jesus all föda ren. Han talar om att det inte är det vi äter som gör oss orena, utan det som kommer ut ur människan i form av ord. När vi kommer in i Romarbrevet 15 har Paulus talat om att vi inte skall riva ner Guds rike för matens skull. Allt är tillåtet att äta, men vi skall avstå från det som kommer andra på fall. Låt måltiden bli en plats för gemenskap och möten istället för något som skiljer oss åt. 3. Skapa enhet Rom 15:1 6 Vi som är starka är skyldiga att hjälpa de svaga med deras bördor och får inte tänka på oss själva. Vi skall var och en tänka på vår nästa, på vad som är gott och bygger upp. Kristus tänkte inte på sig själv, nej det står skrivet: Dina smädares smädelser föll över mig. Alla profetior i Skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst som Skriften ger oss kan bevara vårt hopp. Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår Herre Jesu Kristi Gud och fader. Bibel 2000 Det finns ett pris att betala för att skapa enhet i en församling. Paulus visar oss att för att vi skall klara det måste vi ha Jesus i centrum och se vad han gjorde på korset. Det är Jesus som ger oss hopp och tröst när vårt hjärta är nära att slitas sönder av den nöd vi möter och när vi är frustrerade över de olikheter och kulturskillnader som finns. Svagheten finns bland oss för att lära oss att ge och att bli mindre själviska. Det är endast Gud som kan göra oss eniga, så att vi med en mun tillsammans kan prisa Jesus. För att ge Gud den möjligheten behöver vi tillsammans läsa Bibeln, be och fira gudstjänst tillsammans. Det är Den Helige Ande som fogar samman Kristi kropp, församlingen. Rom 15:7 13 Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära. Jag menar: Kristus blev de omskurnas tjänare för att visa att Gud är sannfärdig och bekräfta de löften som getts åt fäderna och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna och ditt namn skall jag lovsjunga. (2 Sam22:50, Ps 18:50) Vidare heter det: Gläd er ni hedningar, tillsammans med hans folk, (5 Mos 32:43 Ps 67:5) Och en annan gång: Lova Herren alla hedningar, lovsjung honom alla folk. (Ps 117:1) Och Jesaja säger: Han som är av Isais rot skall komma, han som reser sig för att härska över hedningarna, på honom skall hedningarna hoppas. Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ger er ett allt rikare hopp genom Den Helige Andes kraft. Judarna kommer till Jesus genom löftena som Gud gett till dem genom hela Gamla Testamentet. Hedningarna kommer till Jesus genom nåden som finns sedan Jesus öppnade vägen till Gud genom döden på korset och förlåten i templet som revs mitt itu. 4. Vägen till enhet Paulus visar vägen till att skapa enhet i är möjlig. Godta varandra Att godta varandra är ett beslut vi behöver fatta att se alla som Guds avbilder, älskade av honom, oavsett vad vi känner eller tänker. 3
Förstå att Jesus är till för alla människor Jesus kom både för judar och hedningar, för svenskar och alla andra folk. Han uppenbarar sig för oss på olika sätt. För judarna uppenbarade Jesus att han var bekräftelsen på Guds löften till deras fäder. För hedningarna uppenbarade Gud sig genom sin barmhärtighet och nåd frälsningen är en gåva. Vi behöver förstå att Jesus uppenbarat lite olika saker för oss beroende på vilken bakgrund vi har. Nu fogar han oss samman för att uppenbara sin storhet. Göm inte Jesus för människor. Visa honom tydligt! Gläd er tillsammans som ett folk! Hitta evangeliets glädje tillsammans! Till exempel genom lovsångsdans, sång och musik. När församlingslivet präglas av många olika kulturer som får lov att finnas sida vid sida växer en stor glädje fram. Hitta olika saker som ni kan göra tillsammans och har roligt samtidigt. Upptäck gemensamma intressen och gör aktiviteter utifrån dessa. Hitta gemensamma och kanske nya uttryckssätt i gudstjänsten där människor från olika länder tillsammans förhärligar Gud. Lova Herren alla folk! Genom har våra möjligheter att uppfylla Jesu uppdrag att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar, mycket större möjligheter att uppfyllas. Tillsammans hittar vi evangeliets fulla glädje. Tack vare många olika språk och kulturer kan vi tillsammans överbrygga de gränser och skillnader som fortfarande hindrar oss från att vara en gemenskap för alla människor. Jesus reser sig för hedningarna - för alla folk och när han reser sig väcks hoppet hos de folk som ser honom. Uppenbarelseboken beskriver på flera ställen hur alla folk, stammar, språk och nationer tillsammans tillber Gud. Den nya sången Upp 5:9-10, alla samlade inför tronen Upp7:9-10, Profetera på nytt om många folk och folkslag Upp 10:11, Människor av olika folk och stammar ser de två vittnena 11:9 En ängel förkunnar ett evigt evangelium för alla folk och stammar, språk och folkslag Upp 14:6-7 Be om Andens kraft Paulus bön för oss är: Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ger er ett allt rikare hopp genom Den Helige Andes kraft. Bönen är avgörande i alla församlingars arbete, men extra viktig för mångkulturella församlingar. Dels kan vi be tillsammans oavsett vilket språk vi ber på, dels kommer vi varandra närmare och överbryggar skillnader genom bönens kraft. 5. Uppmuntra varandra Paulus beskriver vikten av att uppmuntra varandra mellan olika församlingar; att dela glädje och sorg med varandra. Det är en styrka att få uppmuntra andra församlingar och att få hopp och tröst i vårt arbete och det vi brottas med genom andra församlingars erfarenheter och förböner. Det finns en oerhörd kraft i evangeliet, som har möjlighet att resa upp individer och folk - skapa hopp, försoning, glädje och frid. Nu har Gud gett oss i Sverige en unik möjlighet att hitta denna glädje tillsammans med människor från hela världen. De befinner sig inte längre långt bortistan utan alldeles utanför vår dörr. Vågar vi ta den chansen kommer vi också att få uppleva ett allt rikare hopp i vår tro. Besök andra församlingar och dela era erfarenheter. Fira gudstjänst tillsammans. Träffas med ledningsgrupper, sånggrupper, dansgrupper osv och gör saker tillsammans. Delad glädje dubbel glädje delad smärta halverad smärta. Kristus eller. Till din stad/bygd? Om vi inte presenterar Jesus är det någon annan som tar hans plats.
Källor Studiebibeln: Folkbibelns översättning och Bibel 2000 Att samtala vidare om Vilka hinder behöver vi överbrygga för att få en gemenskap där alla får plats i vår församling? Är det en profetisk handling att vara en mångkulturell församling? Tips på studiematerial Studiebibeln Bibeltexter som talar om att överbrygga skillnader mellan kulturer; exempelvis 2 5 Mosebok 2 Mos 12:49 Samma lag skall gälla för infödda och invandrare 2 Mos 20:10, 23:25 Vilodagen är till för alla; infödda, slavar, invandrare och djur. Alla har rätt att vila och hämta nya krafter 3 Mos 19:10 Alla har rätt till mat; infödda, fattiga och invandrare. 3 Mos 19:34 Behandla invandraren som en infödd. Älska honom. 4 Mos 9:14 Låt alla som vill, vara med och fira påsk; invandrare likaväl som infödda 4 Mos 15:15 En och samma stadga ska gälla i församlingen - för er och för invandraren som bor hos er. 5 Mos 10:18 Ge den faderlöse, änkan och invandraren deras rätt 5 Mos 10:19 Visa invandraren kärlek 2 Sam 22:50, Ps 18:50 Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna och ditt namn skall jag lovsjunga. 5 Mos 32:43 Ps 67:5 Gläd er ni hedningar, tillsammans med hans folk Ps 117:1 Lova Herren alla hedningar, lovsjung honom alla folk. Apostlagärningarna Apg 2 Språkförbistringen från Babels torn bryts genom pingsten Apg 6 Konflikter mellan grekisktalande judar och infödda judar löses genom att diakoner utses Apg 8 Filippos döper en etiopisk man Apg 10 Kornelius och Petrus får varsin syn som gör att Gud hjälper dem att överbrygga gränser mellan judar och hedningar och få full gemenskap genom evangeliet Apg 11 Evangeliet sprids på allvar till hedningarna. Paulus och Barnabas bygger upp en församling i Antiokia. Först nu kallas lärjungarna kristna när hedningar och judar är en gemensam församling Apg 26 Paulus berättar om att Kristus dött för både judar och hedningar i sitt försvarstal inför kung Agrippa 5
Uppenbarelseboken Upp 5:9 10 Den nya sången Jesus har friköpt människor av alla stammar och språk genom sitt blod Upp 7:9 10 Alla folk och stammar är samlade inför tronen Upp 10:11 Profetera på nytt om många folk och folkslag Upp 11:9 Människor av olika folk och stammar ser de två vittnena Upp 14:6 7 En ängel förkunnar ett evigt evangelium för alla folk och stammar, språk och folkslag Peter Bernhardsson, regional kyrkoledare i region Öst Vi lever i det mest individualiserade och sekulariserade landet i världen. I den kontexten har Equmeniakyrkan ett riktningsmål> Att vi verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. Rom 15:6 7 Vers 6 Så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader. Vers 7 Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära Jag har tagit fasta på tre ord/uttryck i riktningsmålet. Kyrka Hela livet Mångfald av människor och sedan kopplat det till två verser i Rom 15. Rom 15:6 Prisa vår herre Jesu Kristi Gud och fader till Guds ära Rom 15:7 godta därför varandra Kyrka församling på grekiska: ecclesia. (Matt 16:18) Detta ord är pluralis och betyder: de utvalda, de utkallade, men också de som samlas. Församlingen är de som samlas i Jesu Kristi namn. Den minsta definitionen på församling/kyrka som NT ger är det Jesus säger i Matt 18:20 Ty där två eller tre är samlade Församlingen är alltid pluralis och då är församling per definition MÅNGFALD därför att vi alla är olika lika olika. Om kyrkans essens var singularis, så blir det ingen mångfald. Men nu är kyrkans essens pluralis! Hela livet Matt 28:20: Jag är med er alla dagar inte bara på söndagarna. Så som Kristus har godtagit oss alla dagar måndag lördag och söndag, så behöver kyrkan finnas till för hela livets alla dagar. Så som David beskriver det i Psalm 23: Gröna ängar, 6
rofyllt vatten, dukat bord, men också ovänner och mörka dalar. Den gode herden finns med i och genom allt. En kyrka för hela livet! Mångfald av människor Budskapet, evangeliet om Jesus Kristus gäller alla människor. Gud vill att alla människor skall få höra och komma till tro. Därför är inriktningen alltid mångfald. Gud säger genom profeten Jesaja. I Jesaja 56:7 står det Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk. Jesus säger detta när han rensar templet där marknaden och materialismen tagit över böneplatsen för alla folk: Står det inte skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste. (Mark 11:17) Missionsbefallningen gällde alla människor, också oss i nordligaste Norden. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn 20 och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:19) Apg 1:8 Ni skall vittna om mig i Jerusalem, i Judéen, i Samarien och till jordens yttersta gränd Mångfald är inte vårt mål. Det är vår verklighet. Gal 3:28 Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.. Prisa vår herre Jesu Kristi Gud och fader till Guds ära Målet för våra liv är att leva till Guds ära. 1 Kor 10.31 Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Som vi ofta sjunger Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig Jag vill leva var dag till din ära. Ps o S 336. Detta är målet, men då ger Paulus en förutsättning godta därför varandra! Godta varandra Att ta med olika människor till och in i församlingen, att fira gudstjänst med varandra är ju gott! Men att godta är mycket djupare än att bara acceptera den andres närvaro i gudstjänst, eller låta varandra vara ett upplyftande och medryckande inslag i en annars förutsägbar liturgi. I godtagandet kommer en DJUPARE samhörighet till uttryck. Tecknet för Israels folk (2 Mos 3:12), att Gud hade befriat dem, var att de skulle fira gudstjänst på berget Sinai. Alltså ett tecken på att: Vi tillhör det utkallade folket, vi hör ihop. Vi är Guds folk. Vi delar samhörighet, tro, gemenskap, erfarenhet och vi behöver varandra för vandringen. VI ÄR ALLIHOP BEFRIADE AV GUD Det är att vi firar gudstjänst tillsammans. Ordet för godta är på grekiska proslambanesthe (presens imperativ pluralis). Betyder egentligen: Ta emot varandra Levande Bibeln: Ta hand om varandra på samma sätt som Kristus tagit sig an oss Annan tolkad översättning: Ta din syster eller broder i Kristus till ditt hjärta och till ditt hem. 7
Tyndale New Testament Commentaries, Romas F.F. Bruce: Welcome one another. Take your fellow-christians to your hearts as well as to your homes. ( Välkomna varandra = Ta din syster eller broder i Kristus till ditt hjärta och till ditt hem ). Vi är kallade att leva livet tillsammans och det tvingar oss ut ur vår bekvämlighetszon. Den inbördes hjälpen! Som det talas om hos den första församlingen (Apg 2:42) Hur långt är vi beredda att gå? Älska människor mer än sin egen sommarstuga, fritidsintresse, sin bil, Let s dance, osv. Älska människor mer än sin egen Ja bara du vet! När människor kommer till oss med en helt annan kulturell förståelse av liv och församling låter vi det påverka oss? Alla relationer innebär ett visst mått av offer. Kristen tro är egentligen aldrig bunden till en viss kultur, men finns och lever i kulturella sammanhang, men istället alltid ande och sanning (Joh 4:23 24) Vi måste älska människor mer än vår egen kultur! Är vi beredda att hjälpa varandra? Är vi beredda på insatsen i tid? Inte ge upp! Sex dagar befria och bygga församling. En dag fira gudstjänst som tecken och glädje över att Gud har befriat oss och att vi är ett folk, hans folk. Förutsättningen för lovprisningen och Guds ära är godtagandet! Appendix 1 Kor 11:17-22 Ovärdigt uppträdande vid Herrens måltid 17 När jag ger denna föreskrift kan jag inte berömma er för era sammankomster, som snarare skadar än gagnar. 18 Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni möts i församlingen, och det tror jag delvis är sant. 19 Det måste till och med finnas olika partier bland er, så att det visar sig vilka av er som är att lita på. 20 Men vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid, 21 för var och en tar genast för sig av sin egen mat, och den ene sitter hungrig medan den andre har druckit sig berusad. 22 Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni jag skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget beröm. Ta hand om varandra inte bara se till sitt eget bästa. Apg 16:9 Kom över till Makedonien och hjälp oss. Våga be om och ta emot hjälp! Att samtala vidare om Vi tänker alltid i Sverige att det är vi som skall ge vår hjälp till andra. Men tänk om det är vi som är i behov, fast i vår individualism och sekularisering i församlingen. Tänk om det är vi som ropar: Kom över och hjälp oss! Vågar vi vara i behov? Vågar vi be om och ta emot hjälp från andra systrar och bröder som nu kommer oss nära?! Hur är vi likt Paulus och den första församlingen, lyhörda för Andens tilltal i vår tid och vågar gå på tilltal? Vem är min nästa? är alltid vår eller fariséernas fråga. Jesus vände på detta i sin liknelse om den barmhärtige Samarien och ville att vi skulle fråga oss: Är jag en nästa? Är vi beredda? 8
Materialtips att jobba vidare med Sverige, Sverige fosterland (Equmeniakyrkan, THS och Bilda) Mångfald i församlingen så funkar det (Equmeniakyrkan) Mig, dig och världen. Samtal om trovärdighet (Gemensam Framtid), kortfilm på webben; http://equmeniakyrkan.se/var-mission/kyrkan-i-varlden/migration-och-mangfald/mangfald-i-forsamlingen/ Olikheter en tillgång i praktiken (Idéskrift från Bilda). Version 8 juni En samtalsmodell för studiecirkel Samtalsledare och spelregler Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Man har rätt att vara tyst. Alla talar i jagform. Alla hjälps åt alla hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. En samtalsmodell för studiecirkel En studiecirkel kan läggas upp med hjälp av samtalsmodellen som beskrivs nedan. 1,5 h 2 h är en lämplig tid för samlingen. En inledande runda, ca 20 min. Gemensamt samtal, ca 60 min. Avslutande runda, ca 10 min. Tidsangivelserna är ett förslag och kan anpassas efter gruppen. Börja gärna med ett enkelt drop-in-fika och småprat en stund innan cirkeln startar. Det ger alla möjlighet att landa i gruppen. Samtalsmodellen En inledande runda där man kan prova sina tankar Börja med en runda där var och en får möjlighet att berätta vad som rör sig i tanke eller känsla just nu. Det kan vara en fundering utifrån det ni läst eller på annat sätt tagit del av inför samlingen. Det kan också vara reflektioner över en händelse som anknyter till ert tema för studiecirkeln. 9
Var och en får 3 4 minuter till sitt förfogande. Det är alltid ok att passa, att låta ordet gå vidare om man inte vill säga något. (Första gången man möts kan den inledande rundan vara mer personlig så att man lär känna varandra i gruppen. Man kan till exempel berätta något från sitt eget liv och varför man valt att delta i studiecirkeln.) Använd gärna ett föremål att hålla i för den som berättar, en sten eller något annat som är avstressande att hålla i. Föremå let markerar vem som har ordet och när en person berättat klart går föremålet och ordet vidare till nästa. I rundan får var och en berätta utan att bli avbruten. Syftet är att man ska få sätta ord på och prova sina tankar, utan att behöva förklara och försvara. Samtidigt tränar man sig att lyssna och ta in olika perspektiv. Inget samtal förs kring den inledande rundan, om inte personen själv för in det i det efterföljande gemensamma samtalet. Gemensamt samtal När rundan är klar öppnar ni för ett gemensamt samtal utifrån det bibelstudium som ni läst och de samtalsfrågor som finns i materialet. Starta gärna samtalet med en fråga, till exempel: Är det något speciellt du fastnade för i det du läste? Hur knyter det an till livet och dina erfarenheter? Mötte du några nya perspektiv? Hur tänker du kring det? Gjorde du någon ny upptäckt eller insikt? Hur kan du använda dig av det? Ett alternativ kan vara att någon i gruppen inleder samtalet med en reflektion som anknyter till temat. Andra inspel i samtalet kan till exempel vara litteratur, film, bilder, artiklar eller musik som berör ert samtalsämne. Avslutande runda Avsluta samlingen med en runda där var och en har möjlighet att säga något kort om dagen, till exempel: Det här bär jag med mig från idag Något jag skulle vilja veta mer om Jag skulle vilja samtala vidare om Någon gång kan det vara bra att reflektera över hur man arbetar tillsammans och anknyta till de spelregler som gruppen bestämt. Vad fungerar bra? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?