BASENJI. Grupp 5. FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09



Relevanta dokument
STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI CARDIGAN

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

WELSH CORGI PEMBROKE

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI PEMBROKE

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

FLATCOATED RETRIEVER

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AIREDALETERRIER. Grupp 3

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

DALMATINER (Dalmatinac)

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

WELSH CORGI PEMBROKE

PARSON RUSSELL TERRIER

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

GORDONSETTER (Gordon Setter)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BEARDED COLLIE. Grupp 1

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

PARSON RUSSELL TERRIER

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BASSET BLEU DE GASCOGNE

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PETIT BLEU DE GASCOGNE

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 43 Originalstandard 1999-11-25 FCI-Standard 2000-01-24; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 BASENJI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för BASENJI Ursprungsland/ hemland: Centralafrika/ Storbritannien (patronage) Användningsområde: Sällskapshund FCI-Klassifikation: Grupp 5, sektion 6 Bakgrund/ändamål: Många hävdar att basenjin hör till de äldsta kända hundtyperna. Hundar med närmast identiskt utseende till dagens basenji finns i grottmålningar i Tessili-N-Ajer i Algeriet och målningarna anses vara ca 12 000 år gamla. Rasen anses närmast härstamma från en schensihundtyp från Kwangodistriktet i f d Belgiska Kongo. Det var även från det distriktet som västerlänningar omkring år 1895 rapporterade om små hundar som inte kunde skälla. Basenjins struphuvud och stämband är annorlunda än hos andra hundar. Stämbandens vibrationer är inte tillräckligt starka för att framkalla skall men däremot ett joddlande, gurglande läte som ibland av misstag kan uppfattas som en morrning. Man har funnit mycket homogena grupper av dessa hundar hos isolerade stammar av pygméfolk i f d Belgiska Kongo men även i södra Sudan. De används både som jakthund, stugvärmare, renhållningshjon och sällskap till barnen. Stammar i Sudan lär värdesätta sina hundar högt och skänker dem som speciella vänskapsgåvor eller som del av hemgift. Som jakthund visar de stort mod, snabbhet och uthållighet. Först 1936 lyckades importer överleva och fortplanta sig i England. Det tog mycket lång tid att få rasen acklimatiserad i västvärlden. Helhetsintryck: Basenjin skall vara lätt byggd med fin benstomme och aristokratiskt utseende. Den skall vara högbent i förhållande till kroppslängden. Basenjin skall alltid visa god resning vara alert och intelligent. Huvudet, med dess rynkor och uppstående öron, skall var stolt buret av en väl välvd hals. Den djupa bröstkorgen skall övergå i en tydligt markerad midja och svansen skall bäras hårt ringlad. Helhetsbilden skall vara en välbalanserad hund med gasellik elegans. Viktiga måttförhållanden: Avståndet från nackknölen till stopet skall vara något längre än från stopet till nosspetsen.

Uppförande/karaktär: Basenjin skäller inte men är ändå inte stum. Den har sitt eget speciella sätt att uttrycka sig på, ett mellanting av ett skrockande och en joddling. Anmärkningsvärt för rasen är dess renlighet i alla avseenden. Den skall vara intelligent, självständig men ändå tillgiven och alert. Mot främlingar kan den uppträda reserverat. Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Käkar/Tänder Ögon Öron Skallen skall vara flat, väl utmejslad, medelbred och avsmalnande mot nosen. Skallens sidolinjer skall avsmalna gradvis mot mungiporna, vilket gör att kinderna ser strama ut. Stopet skall vara måttligt markerat. Svart nostryffel är önskvärd. Saxbett med kraftiga käkar och korrekt placerade tänder. Ögonen skall vara mörka, mandelformade, snedställda, fjärrskådande och ganska outgrundliga i uttrycket. Öronen skall vara små, spetsiga, uppstående, svagt kupade och något framåtlutande, av tunn struktur och högt ansatta. Avståndet mellan öronspetsen och hjässans mittlinje är mindre än avståndet från örats yttre ansättning till hjässans mittlinje. Hals: Halsen skall vara kraftfull, väl välvd, förhållandevis lång utan att vara tjock och den skall vara något mer utfylld vid strupens bas samt övergå i en elegant kurva, som framhäver nackens välvning. Den skall vara väl ansatt mellan skuldrorna för att ge huvudet en stolt hållning. Kropp: Rygglinje Ländparti Bröstkorg Svans Kroppen skall vara proportionerlig. Ryggen skall vara kort och rak. Ländpartiet skall vara kort. Bröstkorgen skall vara djup och oval och ha väl välvda revben. Den skall övergå i en tydligt markerad midja. Svansen skall vara högt ansatt och sätet skall skjuta ut bakom svansroten för att ge bakpartiet ett markerat utseende. Svansen skall vara hårt ringlad över ryggen och ligga tätt intill höften, antingen enkelt eller dubbelt ringlad.

Extremiteter: Framställ: Skulderblad Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Bakställ: Knäled Underben Has Baktassar Frambenen skall vara raka med fin benstomme. Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda, muskulösa utan att vara grova. Armbågarna skall sluta tätt intill bröstkorgen. Sedda framifrån skall armbågarna ligga i linje med revbenen och benen skall fortsätta i rak linje mot marken, vilket ger en front, som varken är för bred eller för smal. Underarmarna skall vara mycket långa. Mellanhanden skall vara tämligen lång och rak men fjädrande. Tassarna skall vara små, smala och kompakta med tjocka trampdynor, väl välvda tår och korta klor. Bakbenen skall vara starka och muskulösa. De får varken vara inåt- eller utåtvridna. Knälederna skall vara måttligt vinklade. Underbenen skall vara långa. Hasorna skall vara lågt ansatta. De skall varken vara inåt- eller utåtvridna. Baktassar som framtassar. Rörelser: Benen skall föras rakt framåt med snabba, långa, outtröttliga och schvungfulla rörelser. Hud: Huden skall vara mycket smidig. När öronen spetsas framträder rikligt med fina rynkor i pannan. Sidorynkor är önskvärda men får inte överdrivas så att hakpåse bildas. Rynkor är mer märkbara hos valpar. På grund av brist på skuggningar är rynkorna inte så framträdande hos hundar med svart grundfärg. Päls: Färg Pälsen skall vara kort, blank, åtliggande och av mycket fin struktur. Rent svart och vit; röd och vit; svart med rostrött och vitt, vilken även förekommer med eller utan roströd mask och roströda tecken ovanför ögonen; brindle, röd bottenfärg med svarta strim-

mor, ju skarpare desto bättre. Det vita skall förekomma på tassarna, bringan och på svansspetsen. Vita ben, vit bläs och vit krage är tillåtet. Storlek/vikt: Mankhöjd Idealmankhöjd: hanhund tik 43 cm 40 cm Vikt hanhund tik 11 kg 9 ½ kg Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30