Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 5, 21 Finansiell målstyrning i kommuner Från en kommunanalytikers perspektiv, som dagligen arbetar med kommunala årsredovisningar, kan två noteringar göras, dels har de flesta kommuner mål för sin övergripande ekonomi men någon koppling till en mer genomarbetad vision saknas ofta och dels har verksamheterna i sina förvaltningsberättelser listor på mål och inte sällan påhittiga symboler huruvida de nåtts under året som gått. Det är lätt att se vilka kommuner som kan målstyrning. Sidan 21 Analyserade kommuner i det här numret Borgholm har för låga överskott och det är inte tillräckligt drag i det lokala näringslivet vilket har lett till en underliggande långsiktig befolkningsminskning. Speciellt i Borgholm är det stora egna ägda Borgholms Energi AB... Sidan 5 Hässleholm är jämviktskommunen som alltid har haft en bra kommunal ekonomi i underkant av högsta finansiella betyg. När det gäller finansiella möjligheter så är skatten hög jämfört med vissa kommungrannar men inte jämfört... Sidan 14 Knivsta blev egen kommun 23 genom utbrytning från Uppsala kommun och detta skedde uppenbart på mycket gynnsamma villkor för Knivsta. Det finns bara två kommuner med lägre bruttoförpliktelsebelopp. Förvärvsfrekvensen... Sidan 25 Lidingö tillhör inte de större förlorarna i utjämningen av intäkter och kostnader mellan kommunerna men det krävdes ändå åtgärder då det nya systemet infördes som resulterade i att ekonomin förbättrades ända upp till... Sidan 31 Från tid till annan sänker Luleås konjunkturkänslighet det finansiella betyget för kommunen, i svackorna förefaller man åka med mer än man styr själv. Luleå är en kommun som har en relativt snabb befolkningstillväxt... Sidan 39 Skara är en ekonomiskt misskött politisk jämviktskommun. Kommunen har samlat sina tre egna ägda företag i en koncern under koncernmodern Skara Kommun Förvaltnings AB. Skara har potentialer. Skatten är jämfört med... Sidan 45 Ödeshög är den lilla kommunen med en minskande befolkning och som tycks styras av ambitioner på lagom nivå eller av en allians som inte kommer överens i viktiga frågor. Det räcker inte för att hävda sin plats i ratinglistan. Det finns... Sidan 51 Det kan konstateras att Uppvidinge är en utpräglad industrikommun som under senare år sugit tag i sin vardagliga ekonomi och rättat upp den. Men kommunen har en finansiell risk, befolkningssvikt och tomma... Sidan 57 Kärnuppgiften är analys Är ditt krav finansiella fundamenta om enskilda kommuner så finns idag bara Svensk Kommunrating i Uppsala. Vad du behöver levereras omgående. Många kommunalpolitiker har genom åren kunnat konstatera att vi kan mycket om deras kommuner. De säger sig visserligen ha anat hur det var men har efter vår analys fått... Sidan 24 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Hela fyra nya kommuner med A-rating har tagits plats på ratinglistan. Det är följande kommuner Hässleholm, Knivsta, Lidingö och Luleå... Sidan 11 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.
Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Borgholm...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Hässleholm...14 Målstyrning i kommuner...21 Analys av enskilda kommuner är kärnuppgiften...24 Knivsta...25 Lidingö...31 Det nya Europa tar form...37 Luleå...39 Skara...45 Ödeshög...51 Uppvidinge...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommentaren Ansvaret för förutsägelserna Att vara trevlig eller vara nyttig är frågan även när det gäller förutsägelser om framtiden. Skall jag göra den bästa prognos om framtiden jag kan som expert och lämna resten till beslutsfattarna? Eller skall jag väga in andra hänsyn och vara lite trevlig också och bli omtyckt? Hur gör man i dagens läge då varken nuläget eller framtiden är politiskt korrekt ur någons perspektiv? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) upprättar flera gånger under året en allmän skatteintäktsprognos för standardkommunen och vad varje kommun därefter har att göra är att anpassa denna till sin egen befolkningsprognos. De flesta tror att kommuner fortfarande har egna skattebaser men så är det inte. Idag har kommuner del av en gemensam skattebas beroende på befolkningens storlek. Nu gör inte kommunerna sina egna femåriga skatteprognoser längre och utjämnar med en skatteregleringsfond. Nu är fonder förbjudna och huvuddelen av kommunernas intäkter centraliserade till staten och rikspolitikerna. För ett par år sedan före den finansiella krisen var läget ganska lätt för SKL att upprätta prognoser. I botten fanns en strukturell tillväxttrend som bestämde lönesummans utveckling för riket och så gällde det att hålla reda på var i konjunkturen Sverige befann sig. I en uppgående konjunktur skulle tillväxten justeras upp över den genomsnittliga ekonomiska tillväxten beroende på styrkan i uppgången. Och vid nedgång gällde det omvända. Svårigheterna var att pricka in då konjunkturen vände både i toppen av högkonjunkturen såväl som i dess botten och styrkan i rörelsen. SKL var trevlig genom att underskatta kraften i konjunkturuppgångarna och kommunerna fick mer i utfall än vad prognosen angav, vilket räddade många kommuner med dålig budgetföljsamhet när det gällde verksamheternas kostnader. Detta var speciellt trevligt då konjunkturcykeln förläng des genom allt längre högkonjunkturer och allt kortare lågkonjunkturer. Det var lite dramatiskt då konjunkturen vände på toppen och SKL inte var med på noterna. Kombinationen av mindre skatteintäkter än väntat och en invand ekonomisk fortkörning utöver budget innebar underskott som inte sällan krävde en liten skattehöjning i många kommuner för att stilla fack och personal innan den så nödvändiga nedpressningen av kostnaderna kunde ske. För att sammanfatta så gör SKL prognoser och 29 kommuner får ta ansvar för utfallet. Är det bra att SKL, en intresseorganisation, håller på med konsultverksamhet? Kan det bli så objektivt bra (nyttiga) prognoser som möjligt om man inte är fristående och oberoende? Kommuner som har genomskådat SKL kringgår statens fondförbud genom att ha konton som fungerar som fonder. En kommun kallar exempelvis detta konto för finansministerns skvalppengar. Man räknar av en del av prognospengarna och saltar ner dem centralt i kommunen som buffert. Andra gör en prognos på SKL:s prognos för att rätta till den. Varför gör SKL prognoser? Förr i tiden fungerade dåvarande kommunförbundet som en kunskapsförmedlare mellan kommuner. Man hade ingen egen större konsultverksamhet men en avsevärd utbildning. Skatteprognosmodellen hämtades exempelvis från Uppsala kommun redan under 197-talet. Det låg i den tidens uppfattning om det kommunala självstyret att det skulle vara så. Idag, i den statliga centralismens tidevarv då man inte längre har egna skattebaser utan del i en gemensam, kan man fråga vilka ärenden SKL går? Det finns många intressenter, allt från finansministern, politikerna i den egna styrelsen och den innevarande statliga partimajoriteten. Pytsandet av extra statsbidrag vid val oberoende av konjunkturläge är legio numera. Det är val nu och en positiv prognos som visar att det finns pengar och att läget är lugnt gynnar alltid den sittande majoriteten. Men om det inte blir så bra efter valet vem får ta ansvar för utfallet? Om nu SKL skall vara konsulter så borde väl den delen kunna läggas ut på ett bolag och få konkurrera med andra privata konsulter på lika villkor. Konkurrensen skulle förmodligen på sikt mer gynna det nyttiga än det trevliga. Det skulle stärka det lilla av kommunalt självstyre som finns kvar. Förutsägelser är inte bara prognoser. Du som läser omvärldsanalysen i detta nummer, som är en kommentar till den i förra numret, kanske förvånas över de förutsägelser som finns där. Som en följd av den finansiella krisen utsätts ett antal länder inom EU, de så kallade PIIGS-länderna, för stora ekonomiska påfrestningar. Politikerna inom EU tvingas nu släppa i stort sett alla regler de tidigare formulerat som beslutsstöd för en situation som den nuvarande. Därmed sker också institutionella förändringar som kommer att påverka vår framtida ekonomi. EU går i federativ riktning och det sker utifrån starka ekonomiska drivkrafter och Sverige är med i denna process och sitter fast i den. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 3
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Borgholm Borgholm inte bra och inte heller dålig Borgholm tillhör kommunerna som upplever ett så stort beroende av systemet för utjämning av intäkter och kostnader mellan kommunerna att detta tonar ner kommunens vilja och förmåga att styra och leda och ta vara på sina många möjligheter. Borgholm har för låga överskott och det är inte tillräckligt drag i det lokala näringslivet vilket har lett till en underliggande långsiktig befolkningsminskning. Speciellt i Borgholm är det stora egna ägda Borgholms Energi AB som är näst största arbetsgivare i kommunen. För ekonomisk balans i den vardagliga ekonomin krävs ett högre sparande med 7 miljoner kronor. Mediabild och bakgrund Borgholms kommun är en av två kommuner på Öland. Borgholm omnämns för första gången år 1285. Borgholm fick köpingsrättigheter 161 och stadsrättigheter 1816 men det var en liten stad som 193 hade passerat 1 innevånare. Öland fick fast förbindelse till fastlandet 1972 då Ölandsbron invigdes. Handeln och turistverksamhet är de dominerade näringarna i kommunen. Borgholm, centralorten i kommunen, är en utpräglad turistort med en av landets största småbåtshamnar. Under sommarhalvåret mångdubblas befolkningen i kommunen. En sevärdhet i kommunen är Nordens skönaste ruin som Borgholms slott brukar kallas. Slottet härjades av en stor brand 186 och kvar blev kalkstensmurarnas nakna former. Till Borgholms slottsmiljö hör också nuvarande kungafamiljens sommarresidens Solliden. De två kommunerna som finns på Öland har utvecklat samarbete i olika frågor som till exempel Pelnabrobäckens avrinningsområde. Det sträcker sig över både Borgholms och Mörbylånga kommun. Kommunerna arbetar tillsammans i projektet och miljöinspektörer från båda kommunerna medverkar inom olika områden. Eller, som media skriver om, i utvecklingen av Färjestadens reningsverk där båda kommunerna planerar att nyttja kapacitet. Media skriver också att elbolaget Bixia har valt ut Borgholm till en av de 3 platser i landet där en laddstolpe ska sättas upp. Det är för att möta intresset för elbilar som laddstolparna sätts upp. De elbilar som finns i dag kan köras 15 2 mil när de är fulladdade. Sedan tidigare finns det en laddningsstation för elbilar vid fjärrvärmeverket Osten i Borgholm. Där laddar Borgholm energi sin elbil med el som produceras av ett mindre vindkraftverk. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Utfallet för sparnivån i Borgholm 29 är från SCB:s sammanställning av de preliminära resultaträkningarna i mars 21. Borgholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunen saknar allmännyttigt bostadsföretag. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens Faktaruta Borgholm Betyg: B (indikativt 21) Befolkning: 1 86 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,99 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 16 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 6 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 19 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 5
Borgholm KOMMUNSKULD Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,6 procent av totala intkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Borgholm kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 67 296 Vissa tillgångar värderade 33 776 Nettoförpliktelsebelopp 33 52 framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 67 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Borgholm ligger på plats 143 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Borgholm ger en försiktig värdering cirka 33 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 33 5 kronor och under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Borgholms amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt sju år de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borgholm delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Borgholm får betyget. År 28 är sparnivån 3, procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,3 procent. Enligt det preliminära bokslutet för 29 så beräknas sparnivån bli 3,5 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Andelen i Borgholm ligger i genomsnitt på 27 procent ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 143 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga av intäkterna och trenden är stigande. Den första kritiska nivån på 25 procent av totala intäkter är passerad och skuldflödesgraden får betyget. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Borgholm här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 61 procent av tillgångarna. Den första kritiska nivån på 6 procent är därmed passerad. Ytterligare en belastning ges eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är större än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Kapitalbildningen får i Borgholm betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Borgholm under den senaste nioårsperioden 4,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1, procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Borgholm delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett gap i sparandet 29 på 7 miljoner kronor från ett beräknat utfall på 3,5 procent av totala intäkter enligt det preliminära bokslutet för 29 upp till den högsta kritiska nivån 4,75 procent av intäkterna. 6 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Borgholm FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 1 9 8 7 6 5 täkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Borgholm bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Borgholm de senaste tio åren var -4,5 procent. Det finns en liten risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend de senaste sex åren från 77 till 84 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borgholm betyget. Befolkningen minskar både årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras då en stor utflyttning sker i utbildningsgenerationen 19 25 år. Det sker även utflyttning i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. Svackor i de båda åldersgrupperna kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna 45 64, 65 79 och 8 w år. Det finns även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borgholm en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6, miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 28 8 w 65 79 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 45 64 26 44 19 25 16 18 7 15 6 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 Skillnaden kommunen minus Riket 29 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 26 9 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 7
Borgholm analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Borgholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Kommunen saknar nämligen allmännyttigt bostadsföretag. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 22 312 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. De tre nyckeltalen för skattebasen, skattekraft (), befolkning () och sysselsättning () visar ett riskmönster och en tendens till lokal svikt i näringslivet. Utvecklingen bör bevakas och detta markeras genom delbetyget B. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Borgholm skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Mörbylånga) år 28. Eftersom Borgholm har en högre skattesats år 28 med,17 procent så finns ingen potential och betyget MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 78 Mkr blir på skattehöjning. Borgholm höjde skatten senast år 28 med,26 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 1 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt fritidsverksamhet. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det finns betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 78 miljoner kronor och Borgholm får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 3 miljoner kronor inom äldreomsorg, 15 miljoner inom grundskola och cirka 1 miljoner kronor vardera inom förskola 1-5 år, kultur och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 16 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 78 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 92 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 67 per tusen invånare Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 28 personer. Borgholm får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Borgholm (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns även belastningar då så många som 92 anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns belastningar för en låg avgiftsandel och en fallande trend och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Borgholm det speciella Borgholms kommun ligger i Kalmar län och är en av två kommuner på Öland. Borgholm omfattar den norra delen av Öland och den södra delen är Mörbylånga kommun som tidigare har analyserats i Kommunexperten (nr 4/29). På fastlandet väster om Öland ligger Oskarshamn (nr 8/29), Mönsterås, Kalmar (nr 1/28) och Torsås (nr 6/28) och i nordost finns Gotland. Borgholm ser ut som en norrländsk landsbygdkommun i södra Sverige men med bättre ekonomi. Man försöker själv men kommentarerna i de ekonomiska 8 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Borgholm LEDNINGSFRÅGA dokumenten andas mycket av bidragsberoende och den mentalitet det för med sig. Man ser sig som ett offer för omständigheterna och vara tungt beroende av systemet för ekonomisk utjämning mellan kommunerna. Analysen visar att det finns egna möjligheter till bättre och effektivare administration än vad man tar vara på. Är det bidragsandan som skymmer sikten? Är det en bra ursäkt till passivitet? Det finns två skäl varför Borgholm har det indikativa finansiella betyget B, dels skulle den vardagliga ekonomin behöva skötas bättre, Borgholm har för låga överskott, dels är det inte tillräckligt drag i det lokala näringslivet vilket har lett till en underliggande långsiktig befolkningsminskning. Man har alltså delbetyget B på analysfrågorna finansiell hälsa och finansiella risker. På de övriga två analysfrågorna kommunskuld och finansiella möjligheter är delbetyget A. Det starka delbetyget A har man på finansiella möjligheter med överkostnader och avgiftspotentialer motsvarande en skattesänkning på 5,1 procent medan delbetyget A på kommunskuld får ses som svagt med en väl liten marginal från ett nettoförpliktelsebelopp på 33 52 kronor per invånare upp till lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare. Det senare innebär att det inte finns någon indikation på konsumtionslån. Speciellt i Borgholm är det stora egna ägda Borgholms Energi AB där mycket av kommunen affärsverksamhet ligger så som fjärrvärme, el i egna vindkraftverk, VA, renhållning mm. Av trendbrott i viktiga nyckeltal framgår att en betydande verksamhetsmässig rockad skedde mellan bolaget och förvaltningarna 23. Det är uppenbart att även vissa tillgångar och personal överfördes till energibolaget. Det senare då Borgholm Energi AB är näst största arbetsgivare i kommunen efter Borgholm kommun och före Kalmar läns landsting. Man kan undra hur denna transaktion skedde då det inte finns några förmedlade lån, reverser eller liknade mellan bolaget och kommunen. Om förvärvet skedde kontant så borde det ha synts på en tydlig förbättring av rörelsekapitalet. Det verkar som om tillgångar och en betydande andel av förvaltningarnas lån bara överfördes på bolaget 23. Det finns idag en betydande borgen till bolaget på 237 miljoner kronor. Kommunen får aktieutdelningar och tar ut borgensavgifter på cirka 2 miljoner kronor vilket är cirka,33 procent av totala intäkter. Analysen visar en kommun som förefaller vara investeringsglad. Å ena sidan så uppgår kommunens tillgångar till 6 procent av genomsnittsvärdet för riket och det är något lågt även om man tar in i bilden att kommunen inte har några förmedlade lån som blåser upp balansräkningen. Man synes i förvaltningarna ha en väl liten produktiv förmögenhet. Å andra sidan så kanske kommunen har en normal kapitalutrustning i förvaltningarna om en stor andel av det som behövs ägs av Borgholm Energi AB. Men då bör investeringsnivån i förvaltningarna vara lägre än normalvärdet för en kommun av Borgholms typ vilket den inte är då två nyckeltal indikerar investeringar klart över vad som behövs. Både nyckeltalet kapitalbildning och investeringsnivå har betyget. Vad är det då investeringarna går till? Borgholm tillhör kommunerna som får stora bidrag för sin handikappverksamhet (LSS) och den verksamheten kräver lokaler och utrustning. När det gäller att beräkna kommunens optimala personalbemanning, som är 67 anställda per tusen invånare, så tas hänsyn till handikappverksamheten samtidigt som bara 72 procent av den kommunala verksamheten sker i egen regi. Kommunen har 92 anställda per tusen invånare och därmed en övertalighet på 28 personer. Det innebär att de betydande ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 9
Borgholm indikerade överkostnaderna där handikappverksamheten inte finns inräknad består av mycket personal. Analysen berättar också att befolkningen minskar varje år och att det är en extremt stor utflyttning i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. Tendensen är att just denna svacka i befolkningens sammansättning växer med cirka 1 procent per år. Även i utbildningsgenerationen 19-25 år finns en stor utflyttning och Borgholm har alla markeringar som berättar om en snabbt åldrande befolkning. Är man i åldern 19-44 år så har man i Borgholm tre alternativ, att försöka få anställning inom kommunen vilket tycks vara möjligt, flytta till ett arbete i en annan kommun eller starta ett eget brödfödeföretag. Den senare slutsatsen dras därför att Borgholm är den kommun i landet som har mest företag (med minst ett arbetsställe i kommunen) per tusen invånare, nämligen över 11 per tusen. Men det är inte bara lokalbefolkningen som startar företag för att kunna bo kvar utan det finns en attraktivitet i Borgholm och höginkomsttagare flyttar in. Den kommunalt beskattningsbara medelinkomsten mätt i andel av rikssnittet växer närmast dramatiskt från låga 73 procent 1997 och till 84 procent 29. När det gäller analysfrågan kommunskuld så har Borgholm ett relativt högt bruttoförpliktelsebelopp på 67 296 kronor per invånare och av de tre komponenterna kan sägas att pensionsskulden är normalstor med sina 22 64 kronor per invånare. Däremot är både borgen och förvaltningarnas skulder väl höga. Av någon anledning, förmodligen kommunens benägenhet att investera mycket, så var skulderna i förvaltningarna mycket höga åren efter sekelskiftet och även om stora delar av dem lades ut på Borgholm Energi 23 så finns skulder kvar i förvaltningarna på höga 22 921 kronor per invånare. För att sakna ett allmännyttigt bostadsföretag så är en total borgen på 22 312 kronor per invånare väl hög. Nu visar Borgholm Energi betydande vinster varje år och kan värderas till betydande belopp och därmed kan också kommunens höga borgen mot detta företag räknas av då ett nettoförpliktelsebelopp beräknas. Det går att med viss marginal räkna hem ett godkänt nettobelopp och delbetyget på kommunskuld är A. Analysfrågan, finansiella risker, har i sina sex nyckeltal två med betyget varav ett ska räknas bort. Det indikeras inga tomma lägenheter men det gör det inte i en obefintlig allmännytta. Det är ett på skattekraft som signalerar att Borgholm har attraktivitet i något. En tydlig tendens till näringslivssvikt ska uppmärksammas med ett delbetyg B på analysfrågan finansiella risker. För ekonomisk balans i den vardagliga ekonomin krävs ett högre sparande med 7 miljoner kronor. Det är krav som riktas mot kommunens finansiella möjligheter och här finns en mindre avgiftspotential på 1 miljoner och överkostnader på 78 miljoner. Dessa potentialer är betydande och delbetyget på denna fråga ska vara A. Det ömtåliga är sannolikt att den relativt ringa kostnadspress som behövs får personalkonsekvenser. Rekommendationer Kommunledningen: I Borgholm finns tre uppgifter. Den första innebär att höja sparnivån till minst 4,75 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd att prioritera för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och i någon mån i avgiftspotential. För det andra så har lokal näringspolitik i flera fall visat sig vara effektiv för att upprätthålla befolkningen och förebilder finns men de avgörande besluten här gäller småföretagsklimatet och det bestäms i riksdagen. Undvik lokala beslut som försämrar för företagen. För det tredje är investeringsnivån väl hög. Sänk den och använd utrymmet för extra amorteringar. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg A- nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel ännu så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en jämförelsevis hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är högre än normalt. Det finns en övertalighet av personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Att de relativt goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen skärper ekonomistyrningen och etablerar en sparnivå över 4,75 procent av totala intäkter. I takt med att Borgholm därigenom meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Borgholm komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Borgholm. Överväger du lokaliseringar i denna del av Småland i en företagarkommun så är Borgholm en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Borgholms ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg, se Heta ratinglistan på www.kommunexperten. se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B- kommunen Borgholm så finns ingen mer B-kommun i omgivningarna men tre C-kommuner och en A -kommun. 1 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan Ytterligare åtta kommuner är nu analyserade och de finns bland de tidigare analyserade här på ratinglistan. Nu har totalt 233 kommuner analyserats och det är runt 8,3 procent av landets 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings hemsida www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Nu under våren 21 har fem kommuner analyserats med KommunDiagnos. Det är Skurup, Tierp, Bromölla, Kristinehamn och Timrå. De ska alla ha haft sina avslutande betygskommittéer före sommaren. Alla KommunDiagnoser finns att läsa på hemsidan under Årets analysarkiv. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Det finns fyra nya kommuner på A- listan den här månaden. Det är Lidingö, Knivsta, Hässleholm och Luleå. 6 kommuner av de 233 analyserade är 25,8 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 75 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan I B-listan finns det två nya kommuner den här månaden och det är Borgholm och Ödeshög. 6 kommuner av analyserade 233 är 32,6 procent. Är det ett representativt urval så finns det 94 B- kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Nya i C-listan Det är två nya kommuner på C-listan den här månaden och det är Skara och Uppvidinge. 52 kommuner av de analyserade 233 är 22,3 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 65 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Det finns inga nya kommuner på D- listan den här månaden. 45 kommuner av analyserade 233 är 19,3 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 56 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 11
Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Nyköping 14 4 1 3/1 6 Säter 14 3 1 1 7/8 7 Värnamo 14 3 1 1 5/8 8 Fagersta 14 3 1 1 11/8 9 Skellefteå 14 3 2 5/8 1 Västerås 14 2 3 11/9 11 Karlstad 14 1 2 2 8/8 12 Markaryd 13 5 1 1/8 13 Östersund 13 4 2 3/8 14 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 15 Vellinge 13 4 1 1 9/9 16 Älmhult 13 4 2 9/8 17 Piteå 13 3 3 6/8 18 Alingsås 13 3 2 1 6/9 19 Trosa 13 3 2 1 2/1 2 Enköping 13 3 1 2 5/9 21 Linköping 13 2 4 5/9 22 Nykvarn 12 6 1 5/8 23 Trollhättan 12 6 1 1/9 24 Bromölla 12 5 1 1 KD 1 25 Kinda 12 5 1 1 1/9 26 Lidingö 12 5 1 1 5/1 27 Skövde 12 5 1 1 11/8 28 Tidaholm 12 5 1 1 12/9 29 Danderyd 12 5 2 1/8 3 Ale 12 4 2 1 11/9 31 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 32 Malmö 12 4 2 1 7/9 33 Mark 12 4 2 1 9/8 34 Halmstad 12 3 4 3/9 35 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 36 Örebro 12 3 3 1 12/9 37 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 38 Vårgårda 12 3 2 2 3/1 39 Gislaved 12 2 4 1 6/9 4 Jönköping 12 2 3 2 2/9 41 Umeå 12 2 3 2 9/9 42 Uppsala 12 2 3 2 3/1 43 Skurup 11 4 3 1 KD 1 44 Svedala 11 4 3 1 2/1 45 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 46 Växjö 11 4 2 2 2/1 47 Göteborg 11 3 3 2 9/8 48 Österåker 11 3 3 2 2/1 49 Mora 11 3 3 2 9/9 5 Sunne 1 7 1 1 4/8 51 Osby 1 6 2 1 12/8 52 Knivsta 1 6 3 5/1 53 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 54 Gävle 1 4 4 1 1/9 55 Östhammar 1 4 4 1 7/8 56 Båstad 1 4 3 2 6/8 57 Hässleholm 1 3 5 1 5/1 58 Luleå 1 2 4 3 5/1 59 Tanum 9 9 1 1/8 6 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 1 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Borås 13 3 2 1 12/9 4 Gnesta 13 3 1 2 1/1 5 Laholm 12 6 1 2/8 6 Vallentuna 12 6 1 4/9 7 Öckerö 12 5 2 4/9 8 Norsjö 12 5 1 1 2/8 9 Gällivare 12 5 2 2/9 1 Örnsköldsvik 12 5 2 2/1 11 Norrtälje 12 4 2 1 4/1 12 Tranås 12 4 2 1 1/9 13 Varberg 12 3 3 1 1/1 14 Simrishamn 12 2 3 2 1/1 15 Lidköping 12 2 2 3 1/1 16 Bollebygd 11 6 1 1 11/9 17 Tierp 11 5 3 KD 1 18 Hörby 11 5 2 1 1/9 19 Nacka 11 5 2 1 1/1 2 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 21 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 22 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 23 Kristianstad 11 4 2 2 4/1 24 Lomma 11 4 2 2 12/9 25 Salem 11 4 1 3 4/1 26 Karlshamn 11 3 3 2 11/9 27 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 28 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 29 Kalmar 11 1 5 2 1/8 3 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 31 Motala 1 5 3 1 1/8 32 Nässjö 1 5 3 1 5/9 33 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 34 Eslöv 1 4 4 1 3/1 35 Essunga 1 4 4 1 2/1 36 Vadstena 1 4 4 1 9/8 37 Strängnäs 1 4 3 2 12/9 38 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 Rang B-kommuner Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på www.ehandel.kommunexperten.se Nr/år 39 Klippan 1 3 5 1 5/8 4 Höör 1 3 3 3 7/9 41 Norrköping 1 3 3 3 8/8 42 Vetlanda 9 8 1 1 4/1 43 Grästorp 9 7 2 1 12/9 44 Kumla 9 7 2 1 11/9 45 Leksand 9 7 2 1 1/8 46 Eda 9 6 3 1 7/9 47 Orust 9 6 3 1 3/8 48 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 49 Strömstad 9 6 2 2 2/8 5 Gnosjö 9 5 3 2 3/1 51 Haninge 9 5 3 2 4/8 52 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 53 Heby 9 4 4 2 3/9 54 Lund 9 3 5 2 6/9 55 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 56 Borlänge 8 8 1 2 8/9 57 Perstorp 8 8 1 2 8/8 58 Töreboda 8 8 1 2 2/9 59 Askersund 8 7 3 1 9/9 6 Forshaga 8 7 3 1 9/8 61 Bjuv 8 6 1 4 11/9 62 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 63 Alvesta 8 5 3 3 3/1 64 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 65 Lycksele 7 9 2 1 8/8 66 Söderköping 7 9 2 1 2/9 67 Färgelanda 7 8 4 6/9 68 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 69 Huddinge 7 6 5 1 6/8 7 Ekerö 7 6 4 2 12/8 71 Emmaboda 6 9 4 9/9 72 Håbo 6 5 2 6 4/1 73 Borgholm 5 8 5 1 5/1 74 Kungsör 5 7 5 2 8/9 75 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 76 Ödeshög 4 8 5 2 5/1 12 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Skara 11 3 4 1 5/1 5 Ystad 1 5 1 3 1/9 6 Orsa 1 4 4 1 2/8 7 Falköping 1 4 3 2 1/9 8 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 9 Mjölby 9 5 4 1 3/9 1 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 11 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 12 Oxelösund 9 5 3 2 1/1 13 Hedemora 9 4 4 2 6/8 14 Tranemo 9 4 4 2 8/9 15 Strömsund 9 4 4 2 5/8 16 Burlöv 9 4 3 3 3/9 17 Åstorp 9 4 3 3 11/8 18 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 19 Botkyrka 9 3 2 5 1/9 2 Falun 9 2 6 2 2/9 21 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 22 Uppvidinge 8 6 3 2 5/1 23 Ydre 8 6 2 3 3/8 24 Flen 8 5 4 2 11/8 25 Kiruna 8 4 5 2 7/8 26 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 Rang C-kommuner Nr/år 27 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 28 Krokom 7 8 3 1 4/9 29 Rättvik 7 8 2 2 4/1 3 Lysekil 7 7 2 3 9/9 31 Västervik 7 6 5 1 2/8 32 Timrå 7 6 4 2 8/9 33 Sandviken 7 6 3 3 9/8 34 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 35 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 36 Arboga 7 5 3 4 3/1 37 Nordmaling 7 4 6 2 1/9 38 Torsås 6 9 3 1 6/8 39 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 4 Norberg 6 5 4 4 11/9 41 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 42 Åmål 5 8 4 2 11/9 43 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 44 Avesta 4 8 5 2 3/8 45 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 46 Nybro 4 7 6 2 12/9 47 Högsby 4 4 5 6 1/9 48 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 49 Mellerud 3 8 4 4 11/8 5 Olofström 3 5 6 5 11/8 51 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 52 Ronneby 2 7 6 4 7/9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Lilla Edet 7 6 3 3 1/9 1 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 11 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 12 Södertälje 7 1 6 5 7/8 13 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 14 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 15 Hultsfred 6 6 3 4 2/1 16 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 17 Gullspång 6 4 3 6 4/1 18 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 19 Munkedal 5 9 3 2 12/9 2 Vansbro 5 6 5 3 1/9 21 Kramfors 5 6 3 5 6/9 22 Filipstad 5 5 7 2 12/9 23 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 24 Surahammar 5 4 5 5 1/9 25 Bräcke 4 11 4 1/8 26 Gagnef 4 9 4 2 1/8 27 Kil 4 8 4 3 6/9 28 Munkfors 4 7 4 4 9/9 29 Dorotea 4 6 5 4 6/8 3 Berg 4 6 4 5 1/8 31 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 32 Hällefors 4 5 5 5 2/1 33 Sorsele 4 3 6 6 5/8 34 Torsby 3 1 3 3 5/9 35 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 36 Pajala 3 9 3 4 7/9 37 Grums 3 5 7 4 2/9 38 Älvdalen 2 8 6 3 12/8 39 Degerfors 2 7 4 6 12/8 4 Hagfors 2 5 7 5 4/1 NYHET heta ratinglistan I A-listans mitt finns Bromölla som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Bromölla en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida www.kommunexperten.se. varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö 8 5 2 4 1/1 2 Härnösand 6 5 4 4 6/9 3 Ragunda 6 5 2 6 1/1 4 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 5 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 13
Hässleholm Hässleholm ekonomisk skötsam knutpunkt Hässleholm är jämviktskommunen som alltid har haft en bra kommunal ekonomi i underkant av högsta finansiella betyg. Är den nuvarande toppningen av överskotten som motiverar högsta betyg en tillfällighet, eller? Det indikeras inga kritiska riskmönster genom de sex risknyckeltalen under analysfrågan finansiella krisutlösande risker. När det gäller finansiella möjligheter så är skatten hög jämfört med vissa kommungrannar men inte jämfört med olika snitt för riket och länet. Det finns vissa avgiftspotentialer och betydande överkostnader. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld är ett starkt A. Mediabild och bakgrund Hässleholms kommun har passerat 5 invånare och en dryg tredjedel av kommunens invånare bor i centralorten Hässleholm. Kommunen har flera mindre tätorter, 17 stycken, där de tre största är Tyringe, Vinslöv och Bjärnum. Hässleholms järnvägsstation öppnade vid Södra stambanan 186 och ett stationssamhälle började växa fram. 191 blev samhället köping och 1914 stad. Hässleholm är idag en viktig järnvägsknut. Den nuvarande kommunen bestod ursprungligen av 21 kommuner som i två etapper sammanslogs till en enda. Hässleholms historia och stad har under 19-talet till stor del präglats av den militära garnisonen som inte längre finns kvar. Här finns numera bostäder och verksamheter. Sveriges äldsta boplats finns i Hovdala naturområde. Nordost om Finjasjön har fynd hittats av arkeologer. Här finns också Hovdala slott med anor från 15-talet och Nordens största trädhus som är byggt i trä och glas och bärs upp av smala stålpelare. Ute på trädhusets däck sitter man 5 meter upp i luften bland trädstammarna med trädkronorna som tak. I Bjärnum har det utvecklats en livaktig träindustri där ett av de stora företagen är Älvsbyhus som har levererat modulbyggda trähus sedan 196. Media skriver att under nästan sex års tid har Lars-Åke Blom arbetat med sitt konstverk Man gör tillgångarna fruktbara. Det 14 ton tunga konstverket finns nu på plats utanför Stena återvinningsstation. Konstnären har av sammansvetsade metallbitar och järnrör i olika längder skapat ett 13 meter högt fruktträd. Det skrivs också att politikerna har stora visioner för det nya industriområdet Hässleholm Nord som ska bli södra Sveriges största logistik- och transportcentrum och fullt utbyggt ge 8 nya arbetstillfällen. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Utfallet för sparnivån i Hässleholm 29 är från SCBs sammanställning av de preliminära resultaträkningarna i mars 21. Hässleholm har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. För Faktaruta Hässleholm Betyg: A (indikativt 21) Befolkning: 5 36 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,61 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 76 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 51 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: 692 miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 11 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C d = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Hässleholm pliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 53 6 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Hässleholm ligger på plats 59 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Hässleholm ger en försiktig värdering cirka 36 8 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 16 8 kronor och klart under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns inga tecken på sådana lån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Hässleholms amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Hässleholm kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 53 628 Vissa tillgångar värderade 36 88 Nettoförpliktelsebelopp 16 82 återbetalningstiden är i genomsnitt ett år för de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hässleholm delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hässleholm får betyget. År 28 är sparnivån 2,8 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,5 procent. Enligt det preliminära bokslutet för 29 så beräknas sparnivån då bli 5,8 procent. Då mättrenden flyttas fram ett år och det låga värdet för 24 på 1,3 procent av intäkter ersätts med värdet ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 59 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga för 29 på 5,8 procent så höjs den genomsnittliga nivån över högsta kritiska nivå 4,75 procent av intäkter och betyget ska vara. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Andelen i Hässleholm ligger i genomsnitt på 4 procent av intäkterna och trenden är svagt stigande. Då den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter får skuldflödesgraden betyget. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hässleholm även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad de senaste fem åren på 22 procent av tillgångarna. Även här är trenden stigande. Den första kritiska nivån ligger betydligt högre på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem senaste bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Hässleholm betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hässleholm under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,2 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,6 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hässleholm delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 15
Hässleholm Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6, procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Hässleholm bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsutveckling inom +/ 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningen i Hässleholm ökade de senaste tio åren med 2,5 procent. Det finns en liten tendens till risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stabil trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Hässleholm betyget. Befolkningen ökar både årligen och långsiktigt och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hässleholm en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hässleholm får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 25,1 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Investeringsnivå 15 12 9 6 3 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % Befolkningsökning 1 år 12 9 6 3 3 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 9 Hässleholm kommun Länet Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Hässleholm tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 18 966 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hässleholm skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Örkelljunga) år 28. Eftersom Hässleholm har en högre skattesats år 28 med 1,85 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Hässleholm höjde skatten senast år 22 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 61 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, fritidsverksamhet samt kultur. Den största delen av potentialen finns inom MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 368 Mkr äldre- och handikappomsorg. Betyget blir på avgiftshöjningar. Det finns vissa avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 368 miljoner kronor och Hässleholm får betyget på kostnadspress. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor inom äldreomsorg, 55 miljoner inom förskola 1-5 år och 45 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 4 miljoner kronor vardera inom social omsorg och grundskola och 3 miljoner vardera inom gymnasieskola, fritidsverksamhet och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 76 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 368 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 12 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 48 personer. Hässleholm får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hässleholm (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Det finns även belastningar då så många som 12 anställda per tusen invånare kan tyda på något stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns en sådan belastning och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hässleholm det speciella Hässleholms kommun ligger i Skåne län och gränsar till tio kommuner. Är man en viktig kommunikationsknutpunkt för både vägar och järnvägar i ett centralt läge kan kommungrannarna vara många och det är även drivkraften att Hässleholm genom åren växt till en stor kommun med drygt femtio tusen invånare. Grannarna har alla, utom Örkelljunga i nordväst, tidigare analyserats i Kommunexperten. Men för Örkelljunga finns KommunDiagnos att ta del av på www.kommunrating.se och Örkelljunga blev även innehavare av en Finansiell Elitlicens i juni 26. I norr finns Markaryd (nr 1/28), Älmhult (nr 9/28) och Osby (nr 12/28). I öster ligger Östra Göinge (nr 8/29) och Kristianstad (nr 4/21), i söder Hörby (nr 1/29) och Höör (nr 7/29), i KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 17
Hässleholm sydväst finns Klippan (nr 5/28) och i väster Perstorp (nr 8/28). Speciellt för denna del av Skåne är många välskötta kommuner och kommungrannarna har höga finansiella betyg på A- och B-nivå och bara en har ett indikativt finansiellt C. Hässleholm har det indikativa finansiella betyget A vilket innebär att om man som Örkelljunga lät sig analyseras med KommunDiagnos så skulle man med över 9 procents sannolikhet få ett fastställt betyg på A-nivå och även kunna ståta med en Finansiell Elitlicens. Speciellt för denna del av Skåne är också enkelheten i organisationen av administration och ekonomi. Även Hässleholm har de egna ägda bolagen direkt under kommunförvaltningen utan konstruktioner med moderbolag, förmedlade lån och räntesnurror. Inte heller finns förvaltningslokalerna utlagda på bolag och nämnderna finns kvar och styr sina egna förvaltningar. Det är skillnader på vad man gör i västra Skåne och i de mer österut belägna delarna. Men i öster har man inte sämre ekonomi för det. Är det närheten till EU och en upplevd konkurrens därifrån som gör att kommunerna i Skåne jämfört med många områden i andra delar av Sverige innehåller så många finansiellt starka kommuner? Det är förmodligen LEDNINGSFRÅGA också så att de i Skåne är satta under effektivitetstryck genom systemet för utjämning mellan kommunerna. Mottagarna i andra delar utpekas som fattiga och lever upp till det genom dåliga finansiella betyg. Hässleholm på 239:e plats tillhör småförlorarna i utjämningen när det gäller att förfoga över resurser per invånare. När det gäller analysfrågan kommunskuld så har Hässleholm ett relativt lågt bruttoförpliktelsebelopp på 53 628 kronor per invånare. Ingen av de tre komponenterna som bruttobeloppet består av sticker ut, skulderna i förvaltningarna är låga som pensionsskulden och borgen. Det finns dessutom 692 miljoner kronor i pensionsförvaltning vilket är cirka 66 procent av hela den redovisade pensionsskulden. Vad man kan fundera över är det kloka att bli medlem i KommunInvest med den solidariska borgen som finns där med en så stor exponering av relativt kontanta medel. Man kan även undra över hur Hässleholm byggt upp en så stor kassabalans som nästan 7 miljoner kronor i pensionsförvaltning. Det fanns ett stort inflöde till rörelsekapitalet 1998 samtidigt som tillgångarna växte. Förmodligen sålde kommunen en värdefull tillgång med en betydande reavinst. Den pensionsbehållning som finns i reda pengar är alltså inte resultatet av långsiktig sparsamhet. I kalkylen för att räkna ut ett nettoförpliktelsebelopp på godkänd nivå under 36 9 kronor per invånare, som är gränsen för indikation av konsumtionslån, så läggs först dessa medel i pensionsförvaltning som en reducerande tillgång. Därefter finns fyra företag varav tre visar skäliga vinster och vars aktieposter kan påföras betydande värden som resultat av avkastningskalkyler. Det är det senast bildade företaget, Hässleholm Vatten AB, som visar ett skralt resultat och det förmodligen på grund av att man är i sitt inledningsskede. Det ska inte vara svårt att få ett kommunalt bolag som säljer vatten lönsamt och aktiekapitalet ges ett lågt positivt värde. Hässleholm har informativa och analysvänliga årsredovisningar men missar den lilla detaljen att i aktuell not fördela borgen på olika större poster. Därför antas att borgen mot respektive bolag uppgår till samma belopp som deras långa skulder och det räcker för att kvittningskalkylen ska resultera i ett mycket lågt nettoförpliktelsebelopp på 16 82 kronor per invånare. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld är ett starkt A. När det gäller analysfrågan finansiell ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.
Hässleholm hälsa så är det viktigaste nyckeltalet sparnivå. I diagrammet under denna fråga framgår att sparandet under tio år i genomsnitt legat i underkant av godkänd nivå 4,75 procent av totala intäkter med undantag av de fem senaste åren då mättrendens nivå är så hög som 5,4 procent av totala intäkter i kraft av det goda överskottet för 29 på 5,8 procent av intäkter. Observera att mättrenden i diagrammet sparnivå ännu inte omfattar 29 och därför presenterar en obetydligt för lågt snitt. Egentligen skulle den högsta kritiska nivån ligga 1,5 högre eller på 6,25 procent av totala intäkter men med en så stor andel av hela den redovisade pensionsskulden i form av pengar i förvaltning som 66 procent så kan lägsta kritiska nivå pensioner justeras ner från 2,5 procent av intäkter och till endast 1 procent av intäkter. Detta förutsätter att Hässleholm inte berövas dessa medel av någon anledning. Det finns en speciell företeelse i Hässleholm som tillhör denna analysfråga och det är att kommunen investerar på en nivå som dels överstiger den investeringsram som är normal för denna typ av kommun, dels är för hög även jämfört med sparandet. Mätt i genomsnitt över de senaste 9 bokföringsåren så är investeringsöverskottet 1,6 procent jämfört med sparandet och det innebär att skulder byggs upp även om det sker mycket sakta. Investeringarna kan i en växande kommun ligga över sparandet i en takt som är avvägd mot befolkningstillväxten. I det fallet växer inte kommunskulden som är ett nyckeltal som normeras med befolkningen i nämnaren. Det är nyckeltalsbetyget på kapitalbildning som berättar att investeringarna är större än sparandet genom åren. Detta hindrar inte att delbetyget på analysfrågan finansiell hälsa ska vara A, men detta A är inte så starkt som för analysfrågan kommunskuld. Det indikeras inga kritiska riskmönster genom de sex risknyckeltalen under analysfrågan finansiella krisutlösande risker. Det första nyckeltalet investeringsnivå har betyget och styrker vad som sagts ovan. Investeringsnivån är obetydligt för hög. Av de tre skattebasnyckeltalen har de två första betyget och sysselsättning har betyget. Det senare beror på ett svagt tecken på konjunkturkänslighet. Att detta kan ha sin rimlighet bekräftas av att sex av de tio största arbetsgivarna,på platserna 3 till 8, är medelstora aktiebolag inom ekonomins privata sektor. Med 55 företag med minst ett arbetsställe i kommunen per tusen invånare så är Hässleholm även en kommun med många mindre företag. Det finns bara ett obetydligt antal tomma lägenheter i ett relativt litet allmännyttigt bostadsföretag, AB Hässleholmsbyggen, som bara uppgår till 37 procent av rikssnittet räknat i lägenheter per invånare. Nyckeltalet borgen har betyget men borgen utgör en del av kommunskulden som kan räknas hem med stor marginal. Det indikeras en borgen till bostadsrättsföreningar på obetydliga 7,3 miljoner kronor och om detta inte är lägenheter som kommunen förfogar över av sociala eller andra skäl måste frågan ställas varför kommunen med dagens balanserade bostadsmarknad ger denna borgen. Delbetyget på analysfrågan krisutlösande finansiella risker ska vara A. När det gäller finansiella möjligheter så är skatten hög jämfört med vissa kommungrannar men inte jämfört med olika snitt för riket och länet. Det finns vissa avgiftspotentialer och betydande överkostnader. De senare motsvarar en skattesänkning på 4,8 procent och att potentialen är betydande visar också en övertalighet i personal på 48 anställda. I en så stor kommun som Hässleholm med 5 36 invånare så kan det finnas skalfördelar som motiverar en lägre genomsnittsnorm för överkostnader motsvarande en skattesänkning på nivån 2 procent. Det finns alltså ett utrymme att sänka skatten och utjämna skillnaden på 1,85 procent till Örkelljunga och även ännu mer. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i den vardagliga ekonomin. Hässleholm har den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Hässleholm förvaltar kassabalanser avsatta för betalning av framtida avtalspensioner och är en rik kommun i andras ögon även om det är resultatet av ekonomisk skötsamhet. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre på något sätt, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga som har omfördelningsvänner i riksdagen. Fundera på ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram. Det kan räcka med så lite som,5 procent per år. Potentialer finns. Då är Hässleholm med på rätt ställe i alla ekonomireportage om kommuner och billigare och trovärdigare reklam än att bli omtalad i artiklar finns knappast. Anställda i kommunen: Hässleholm har för närvarande reda pengar i förvaltning för utbetalning av mer än 65 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse eller liknande. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall dessa avsatta medel skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A- nivå i framtiden så finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten och det speciellt när ni har varit något för många anställda. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem även om det skulle vara riksdagen och andra kommuner. Invånare: Du betalar en relativt låg skatt till en finansiellt välskött kommun med mer än normala överkostnader i verksamheterna och en viss övertalighet i personal. Du kan kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 5, 21 19
Hässleholm serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden, se Heta ratinglistan på www.kommunexperten.se. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Hässleholm. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Hässleholms mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om en sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år in i framtiden. Ett årligt skattesänkningsprogram åstadkommer också högre fastighetsvärden. Med dessa åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Hässleholm komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Hässleholm. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i en storstad i Skåne och söker en bra kommun är Hässleholm en av de jämförelsekommuner som du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget via Heta ratinglistan på www. kommunexperten.se. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Hässleholm så finns det tre A-kommuner till i omgivningarna, sex B-kommuner och en C-kommun. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju hög re värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. 2 Kommunexperten nummer 5, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.