Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 Rapportserie 2008:6 Arbetsgivarverket

Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Sysselsättning och ekonomi hos de statliga myndigheterna en prognos för år 2009 2008-11-17 Dnr0811-0604-24

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Undersökningens uppläggning 5 Makroekonomiska förutsättningar 7 Internationell utveckling och svensk tillväxt 7 Inhemska branscher och utrikeshandel 7 Produktivitet och investeringar 8 Privat och offentlig konsumtion 8 Arbetsmarknad 9 Lönebildning 10 Inflation och ränta 10 Myndigheternas ekonomi 11 Anslagssparandet minskar 11 Ökad budgetomslutning 12 Myndigheternas ansvarsområde ökar marginellt 13 Myndigheternas sysselsättning 14 Oförändrad sysselsättning i år 14 Oförändrad personalomsättning 15 Viss minskning av övertidsuttaget i år 16 Fortsatt hög rekryteringsnivå 17 Bristen på lämpliga sökanden minskar 18 Uppsägningar och övertalighet minskar 19 Brist på arbetskraft sätter inga stora spår i verksamheten 19 Utvecklingen i olika sektorer 20 Affärsverk och infrastruktur 21 Arbetsliv, omsorg och utbildning 21 Ekonomi 22 Kultur 22 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 23 Miljö, teknik och jordbruk 23 Rättsväsendet 23 Universitet, högskolor och forskning 24 Uppdragsmyndigheter 25 Bilagor 26 Bilaga 1. Några enkätsvar 26 Bilaga 2. Myndigheter efter sektor och antal anställda 29 Bilaga 3. Enkätfrågor 35

Figur- och tabellförteckning Figur 1. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009)... 11 Figur 2. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 12 Figur 3. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1996-2008 och prognos för år 2009).... 13 Figur 4. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 14 Figur 5. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 15 Figur 6. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009).... 16 Figur 7. Andelen myndigheter som har rekryterat eller försökt att rekrytera under det senaste halvåret (utfall för mars 1997 mars 2008).... 17 Figur 8. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet... 18 Figur 9. Hur har eventuell brist på lämpliga sökanden påverkat myndigheternas verksamhet?... 19 Figur 10. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på sektor... 20 Tabell 1. Andel som uppger att de har haft brist på lämpliga sökanden till någon befattning sedan föregående frågetillfälle, angivet i procent.... 26 Tabell 2. Utvalda prognosfrågor med uppdaterade prognossvar... 27 Tabell 3. Myndigheter efter sektor och antal anställda... 29

Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om sysselsättningen och den ekonomiska situationen hos myndigheter och organisationer på det statliga avtalsområdet. Informationen fungerar som underlag för Arbetsgivarverkets centrala förhandlingar och kan även användas som underlag i lokala förhandlingar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer myndigheterna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende sysselsättning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under oktober år 2008, för tjugofemte gången sedan starten hösten 1996. Tillfrågade i undersökningen är alla myndigheter med minst 10 anställda. De myndigheter som därmed omfattas av undersökningen sysselsätter mer än 99,5 procent av det totala antalet anställda i staten. I höstens undersökning svarade 264 av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som besvarat frågorna anställer cirka 86 procent av de statsanställda. I vårens undersökning var svarsfrekvensen något högre då 294 myndigheter svarade och där de tillsammans stod för 96 procent av de statsanställda. Ansvarig för rapporten är Roger Vilhelmsson, ekonom på Arbetsgivarverket. Stockholm i november 2008 3

Sammanfattning Den globala världsekonomin har nu gått in i en kraftig lågkonjunktur och BNP-tillväxten väntas nu falla under en längre period. En av anledningarna till den kraftiga avmattningen är den kreditkris som spritt sig från USA via Europa till Sverige. De svenska bankerna klarade sig till en början relativt bra eftersom den direkta riskexponering knuten till den amerikanska bolånemarknaden var ganska liten. Trots att Sverige stått väl rustat ur flera perspektiv så har misstron mot det globala finansiella systemet gjort att kredittillgången nu också minskat i Sverige. Finanskrisen slår också indirekt mot svenska hushåll och företag genom den avmattning i världsekonomin som vi ser till följd av den globala finanskrisen. Den närmaste perioden sjunker svensk BNP-tillväxt samtidigt som varslen ökar och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen minskar i mycket snabb takt. Det mesta tyder på att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och i ekonomin minskar snabbt. Först i slutet av år 2010 eller början av år 2011 väntas en återhämtning bli aktuell. Det privata sparandet över konjunkturcykeln är ofta en spegelbild av den offentliga sektorns sparande. När privat konsumtion och privata investeringar minskar i omfattning stimuleras ekonomin ofta av offentliga satsningar. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat ökade nettoutgifter på cirka 32 miljarder kronor. Det är i detta sammanhang som man bör sätta resultaten i höstens barometerundersökning. Resultatet av höstens konjunkturbarometer för den statliga sektorn, viktat efter antal anställda, kan sammanfattas i följande punkter: Andelen myndigheter som svarat att de haft brist på lämpliga sökanden när de försökt rekrytera det senaste halvåret minskar från 48 procent i vårens barometer till 36 procent i höstens barometer. Personalomsättning och övertidsuttag väntas bli oförändrade i en majoritet av myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. Andelen myndigheter med en förväntad övertalighet det närmaste året minskar precis som andelen myndigheter som sagt upp personal det senaste halvåret. År 2008 fanns ingen tydlig sysselsättningstendens. Inte heller i prognosen för år 2009 finns någon tydlig sysselsättningstendens. Svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Budgetomslutningen kommer att ha ökat i en majoritet av myndigheterna år 2008 jämfört med år 2007. I prognosen för 2009 tror nästan 50 procent av myndigheterna att budgetomslutningen blir större jämfört med år 2008. En majoritet av myndigheterna väntas ha anslagsbalans åren 2008 och 2009. Färre myndigheter än på länge kommer att anslagsspara. 4

Undersökningens uppläggning Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland statliga myndigheter med minst 10 anställda. I höstens undersökning svarade 67 procent av de tillfrågade myndigheterna. De myndigheter som svarat på frågorna anställer cirka 86 procent av de statsanställda. I vårens undersökning var svarsfrekvensen något högre och de myndigheter som svarat stod tillsammans stod för 96 procent av de statsanställda. Höstens svarsfrekvens är relativt hög för att vara en enkätundersökning, men relativt låg för att vara den statliga barometerundersökningen. En anledning till den lägre svarsfrekvensen är att Försvarsmakten p.g.a. tidsbrist inte lämnat något svar denna gång. De statliga myndigheterna sysselsätter cirka 5,5 procent av samtliga anställda i Sverige. Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive myndighet. 1 Eftersom antalet anställda kan variera från 20 000 anställda i några få myndigheter ner till tiotalet anställda på vissa myndigheter behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En myndighet med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade myndigheterna på hur de tror att år 2009 kommer att se ut i jämförelse med år 2008. Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2009). Dessutom redovisade myndigheterna en uppskattning av utfallet för i år jämfört med förra året (se staplarna för 2008). Detta s.k. utfall redovisas för åren 1997-2007. För att kunna sätta barometerundersöknings resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över myndigheternas ekonomi och sysselsättning. De statliga myndigheterna bedriver verksamheter av vitt skilda slag och myndigheterna är därför indelade i branschgrenar s.k. sektorer. I avsnittet Utvecklingen i olika sektorer redovisas avslutningsvis vissa resultat sektorsvis. Den 1 januari 2008 ändrades denna statliga sektorsindelning. I denna rapport är det emellertid mer relevant att använda den gamla indelningen av sektorer efter branscher (se bilaga 2 och tabell 3 för den sektorsindelning av de statliga myndigheterna som används i undersökningen). 1 Formeln för viktning är j N n nj W j i= 1 nj j i= 1 W ij n j W * i= 1 ij ** ij, där Nj är antalet myndigheter i populationen per stratum, 5 nj är antalet nj nj myndigheter i urvalet per stratum, där W ij och W * ij är den totala viktsumman för myndigheten i urvalet per stratum respektive summan vikter per stratum för alla myndigheter som besvarat frågan och där W är summa vikter i= 1 i= 1 nj per stratum för ett visst svarsalternativ. ** ij i= 1

Tolkningsanvisning till rapportens figurer Frågorna är av barometertyp, vilket innebär att myndigheterna svarar på frågor om en variabel (här antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen myndigheter som angett att variabeln blir oförändrad. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen myndigheter som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom myndigheterna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 6

Makroekonomiska förutsättningar Internationell utveckling och svensk tillväxt Den globala världsekonomin går nu in i en djup lågkonjunktur. Konjunkturinstitutet (KI) gör bedömningen att tillväxten i OECD-området blir nära noll nästa år, vilket är den svagaste tillväxten på 25 år. När den senaste statliga konjunkturbarometern publicerades i våras hade den amerikanska kreditkrisen ännu inte nått Sverige med full kraft. Under de senaste månaderna har dock kreditkrisen spridit sig till Europa och andra delar av världen. Sverige klarade sig till en början bra eftersom svenska institutioner inte i samma utsträckning varit med om att dra på sig risker knutna till den amerikanska bolånemarknaden. Trots ett mindre risktagande och en betydligt stabilare finansiell situation hos de svenska bankerna har den globala misstron även drabbat det svenska banksystemet där tillgången på krediter nu minskat. Utvecklingen på finansmarknaderna och den generella inbromsningen i den globala konjunkturen kommer därmed indirekt att påverka svenska hushåll och företag. I budgetpropositionen bedömer regeringen att BNP-tillväxten i Sverige blir 1,5 procent år 2008, 1,3 procent år 2009 samt 3,1 procent år 2010. Riksbanken (RB) tror på en liknande utveckling där BNP växer med 0,8 procent år 2009 och 2,6 procent år 2010. Konjunkturinstitutet (KI) är något mer pessimistisk i sin nyligen uppdaterade prognos. KI tror att BNPtillväxten blir 1,2 procent år 2008, -0,1 procent år 2009 och 2,2 procent år 2010. Sedan regeringen lade sin prognos i budgetpropositionen har mycket hänt och finanskrisen har ytterligare fördjupats. I skrivandets stund har regeringen kompletterat sitt basscenario från budgetpropositionen med två betydligt mer pessimistiska och alternativa scenarier. Tillväxten blir 0,1 procent 2009 och 2,0 procent 2010. I det andra scenariot blir krisen fördjupad och mer utdragen. Detta medför att tillväxten blir -1,2 procent 2009 och 1,4 procent 2010. I denna exposé refereras dock till det basscenario som lades i budgetpropositionen. Jämfört med tidigare konjunkturnedgångar är osäkerheten stor kring hur långvarig och djup nedgången blir. Det finns idag en betydande nedåtrisk vilket gör att vi förmodligen får ser fler revideringar av viktiga indikatorer. Inhemska branscher och utrikeshandel Produktionstillväxten har enligt Statistiska centralbyrån fallit det senaste året. Konjunkturinstitutets barometer visar på en trendmässig försvagning av läget. Tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarna försvagades ytterligare under hösten och branschernas konjunkturläge fortsatte att vara mycket svagare än normalt. Även den på senare tid så optimistiska byggindustrin har blivit mer pessimistisk de senaste månaderna. Under hösten har också detaljhandeln försvagats och läget fortsätter att vara mycket svagare än normalt. I samtliga branscher tror företagen på en minskad orderingång, fler nedskärningar och försämrade framtida produktionsplaner. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sjunker både export- och importvolymerna under årets första sex månader. Den svenska kronan försvagas, men exporten kommer trots den billigare svenska kronan att få svårt att återhämta sig. En svagare internationell konjunktur gör tillsammans med en sämre produktivitetsutveckling i Sverige att vi ser en dämpad framtidsbild för svensk export. Regeringens bedömningen är att exporten minskar i år och nästa år, men att den vänder uppåt redan år 2010. Även importen minskar. 7

Produktivitet och investeringar Produktiviteten har de senaste två åren haft en mycket svag utveckling. Utveckling beror bl.a. på att sysselsättningen ökat och grupper med lägre produktivitet som tidigare stått utanför arbetsmarknaden nu börjat jobba. Till en början minskar denna grupps produktivitet ytterligare eftersom tid också måste avsättas till inskolning. Även antal arbetade timmar har ökat samtidigt som produktionstillväxten sjunkit under de senaste åren. Enligt SCB var den årliga procentuella produktivitetstillväxten -0,5 procent år 2007. Det mesta talar dock för att produktivitetsnivån återhämtar sig. När konjunkturen försämras minskar företagens vinster. Det gör att många företag nu varslar personal vilket medför att produktiviteten snabbt förbättras. Omsvängningen blir snabb. I regeringens basscenario blir produktivitetstillväxten blir -0,7 procent år 2008, 2,1 procent år 2009 samt 2,7 procent år 2010. Konjunkturinstitutet tror i sin uppdaterade prognos att produktivitetstillväxten blir -1,4 procent år 2008, 1,9 procent år 2009 och 3,2 procent år 2010. Arbetsgivarverket följer naturligtvis utvecklingen som bl.a. har betydelse för vilket produktivitets- och effektivitetskrav som ställs på de statliga myndigheterna i samband med myndigheternas anslagsuppräkningar. En förbättrad produktivitet i den privata tjänstesektorn leder så småningom till ett lägre pris- och löneomräkningstal. En annan anledning till den svaga produktivitetsutvecklingen är en sämre investeringsvilja och en förändrad relation mellan kapital och antal anställda. Statistiken visar att investeringsviljan nu sjunker dramatiskt. Till viss del beror detta på att det blir svårare och dyrare att låna pengar i kölvattnet av finansoron. En annan viktig orsak är att den fallande efterfrågan som företagen möter leder till att produktionskapacitet frigörs och att behoven av investeringar därför minskar. Den procentuella förändringen i bruttoinvesteringar var 8 procent år 2007. I Konjunkturinstitutets prognos förändras de fasta bruttoinvesteringarna med 3,4 procent år 2008, -0,4 procent år 2009 och 2 procent år 2010. Privat och offentlig konsumtion Enligt Konjunkturinstitutet (KI) har hushållen fått en allt mer pessimistisk syn på sin egen ekonomi. KI:s indikatorer antyder att hushållen de senaste månaderna inte varit så pessimistiska sedan 1995. Pessimismen beror bl.a. på börsfall, fallande bostadsmarknad, allt högre priser, höjda boräntor och en rädsla för en svagare arbetsmarknad. KI tror därför att hushållens konsumtion ökar med 1,4 procent år 2008, en procent år 2009 och 2,5 procent år 2010. I stället för att konsumera är de flesta bedömare ense om att hushållen nu kraftigt kommer att öka sitt sparande de kommande två åren. Den privata sektorns sparande över konjunkturcykeln är ofta en spegelbild av den offentliga sektorns sparande. I sämre tider uppstår en spiral av sjunkande sysselsättning, mer pessimistisk framtidstro, minskad konsumtions- och investeringsvilja hos hushåll och företag. Det leder till att privat konsumtion minskar och att det privata finansiella sparandet ökar. När sysselsättningen minskar och konsumtionen sjunker minskar den offentliga sektorns skattebas samtidigt som konjunkturberoende bidrag i form av socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd ökar. Därmed försvagas det offentliga sparandet och finanspolitiken blir i allmänhet mer expansiv. Den kommunala konsumtionstillväxten minskar de kommande två åren eftersom behoven av äldreomsorg blir mindre under perioden enligt regeringen. KI gör dock inte samma bedömning som regeringen. I den senaste konjunkturlägesrapporten tror KI att det inom offentlig sektor framför allt är den kommunala sektorn som bidrar till de ökade konsumtionsutgifterna. Störst ökning tror KI att det blir i landstingen där efterfrågan på sjukvård ökar. 8

I år minskar den statliga konsumtionen och de statliga myndigheterna får en relativ låg prisoch löneuppräkning av anslagen. De statliga konsumtionsutgifterna minskar också på grund av besparingar inom försvaret samt att myndigheter avvecklas och slås samman. Nästa år bedömer dock regeringen att den statliga konsumtionen ökar till följd av den expansiva finanspolitik som regeringen nyligen presenterat. De åtstramande åtgärderna fortsätter även i framtiden, men regeringen riktar resurser till vissa delar av statsförvaltningen. Satsningarna gäller framför allt infrastruktur, utbildning och forskning. I den nya budgetpropositionen föreslår regeringen 32 miljarder i ökade nettoutgifter. Enligt regeringens prognos minskar dock den statliga konsumtionen med -1,5 procent år 2010. KI gör i sin senaste konjunkturlägesprognos en något annan bedömning och tror på en ökning på 1,4 procent år 2010. Här tror Arbetsgivarverket att ett allt sämre ekonomiskt läge kommer att driva fram ytterligare stimulanspaket i framtiden. Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens senaste siffror visar att lågkonjunkturen nu medför att varslen ökar i allt snabbare takt. I oktober låg varslen på nära 20 000 - den högsta nivån sedan november 1992. Uppgången omfattar alla större branscher. Värst är det inom industrin där varslen fyrdubblats på ett år. Arbetsmarknaden försvagas successivt och arbetslösheten har börjat stiga. I dagsläget är 3,3 procent av arbetskraften registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Vidare fortsätter både de lediga platserna och övergångarna till arbete att minska. Antalet lediga platser som anmäldes till landets arbetsförmedlingar i oktober var 40 000, vilket är 30 000 färre än för ett år sedan. Försvagningen är allra störst inom transportbranschen, medan den är minst inom den offentliga tjänstesektorn. Ett annat tecken på att arbetsmarknaden försämras är KI:s mått på resursutnyttjandet på arbetsmarknaden, det så kallade arbetsmarknadsgapet. Måttet visade att resursutnyttjandet var något ansträngt under det första halvåret i år men att det sedan sjunkit snabbt. KI:s barometer visar också att hushållen har blivit alltmer pessimistiska beträffande arbetslösheten sedan slutet av förra året. En andel på 65 procent av hushållen tror nu på en ökning av arbetslösheten på tolv månaders sikt. Den uppdaterade prognos som KI lägger för arbetsmarknaden är mycket dyster. Enligt prognosen blir arbetslösheten 6,1 procent år i år, 7,4 procent år 2009 och 8,2 procent år 2010. Sysselsättningen väntas minska med så mycket som 100 000 individer de kommande två åren. I budgetpropositionen tror regeringen att arbetslösheten hamnar på 6,0 procent år 2009, 6,4 procent år 2010 och 6,0 år 2011. Här bör osäkerheten i prognoserna ännu en gång framhållas. Ett exempel på denna osäkerhet är att regeringen i sitt värsta scenario tror på en arbetslöshet över 9 procent år 2010. Vårens statliga barometerundersökning visade att de statliga myndigheterna efter många år av relativt bra rekryteringsläge i början av året fick en högre brist på arbetskraft. Eftersom det redan då fanns begynnande tecken på en konjunkturnedgång var det Arbetsgivarverkets bedömning att bristen på arbetskraft vara tillfällig. Resultaten i höstens barometer talar för att bristen på lämpliga sökanden i statsförvaltningen fortsätter att minska de kommande åren eftersom aktiviteten i ekonomin fortsätter att minska. 9

Lönebildning Resursutnyttjandet, som visar i vilken grad arbetskraft och kapital utnyttjas, har under de senaste årens högkonjunktur stigit för att kunna möta en högre efterfrågan på varor och tjänster. Under avtalsåret 2007 var resursutnyttjandet relativt högt och efter många år med måttliga löneökningar blev de löneavtal som slöts relativt höga. Löneökningarna har dock varit oväntat låga så här långt och Konjunkturinstitutet drar i sin senaste lönebildningsrapport slutsatsen att lönebildningen fungerat bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv än tidigare. När nu konjunkturen försvagats faller också resursutnyttjandet tillbaka och får under åren 2009 och 2010 betraktas som svagt. Arbetsgivarverket spår att löneökningstakten dämpas något nästa år då resursutnyttjandet på arbetsmarknaden minskar och trycket på lönerna sjunker. Enligt de flesta bedömare innebär det att arbetsmarknaden och resursutnyttjandet fortfarande är relativt svagt när vi går in i nästa avtalsrörelse år 2010. I budgetpropositionen tror regeringen att löneökningarna blir 4,3 procent år 2008, 4,1 procent år 2009, 3,5 procent år 2010 samt 3,8 procent år 2011. I Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport görs bedömningen att 2010 års avtalsrörelse bör mynna ut i betydligt lägre löneökningar än efter avtalsrörelsen 2007. Om ekonomin försämras ytterligare blir löneökningarna betydligt lägre. Inflation och ränta På senare år har inflationen i världen stigit snabbt. En anledning till denna utveckling är den ökade efterfrågan på råvaror från de stora tillväxtekonomierna Indien och Kina. Under sommaren, strax innan den globala krisen fördjupades, låg inflationstakten i Sverige på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. De flesta bedömare är dock överens om att inflationen sjunker när vi nu går in i en lågkonjunktur med ett allt lägre resursutnyttjande. Ett tecken på detta är att SCB:s senaste siffror visar att inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, föll tillbaka till 4,0 procent i oktober från 4,4 procent i september. Något annat som talar för en minskad prisnivå är att priserna på bl.a. olja och mat nu faller och att räntekostnaderna i ekonomin minskar efter att den svenska Riksbanken (RB) sänkt sin reporänta. Vår bedömning är precis som de flesta andra bedömares att RB kommer att ha ett utrymme att sänka sin ränta ytterligare en gång innan årsskiftet. Riksbanken har också deklarerat att den avser sänka reporäntan ytterligare med 0,5 procentenheter till 3,25 procent under det närmaste halvåret. Ett problem i sammanhanget är att RB:s sänkningar av reporäntan ännu inte fått några större effekter på bankernas utlåningsräntor. Därmed har sänkningarna av reporäntan inte heller fått någon avgörande betydelse när det gäller att stimulera ekonomin. Om den finansiella krisen förvärras eller om effekterna på realekonomin blir mer omfattande kan det bli nödvändigt att sänka reporäntan ännu mer. Om däremot växelkursen blir fortsatt svag eller om inflationen förblir hög så kan det vara motiverat med en högre reporänta. Konjunkturinstitutet räknar med att inflationen blir 3,7 procent i år, 1,2 procent år 2009 och 1,6 procent år 2010 och att reporäntan sänks till 2 procent nästa år. 10

Myndigheternas ekonomi Anslagssparandet minskar Höstens barometerundersökning visar att 25 procent av myndigheterna kommer att anslagsspara under år 2008. Det är en minskning av anslagssparandet då 63 procent av myndigheterna anslagssparade under år 2007. Höstens undersökning visar att 40 procent av myndigheterna kommer att överskrida sina anslag under år 2008 medan 35 procent svarar att de kommer ha anslagsbalans i år. Historiskt sett är det en relativt stor del som kommer att överskrida sina anslag och en väldigt liten del som anslagssparar. Figur 1. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller anslagsöverskridande (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009) Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 Anmärkning: 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Anslagssparande Anslagsöverskridande Nettotal Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller anslagsöverskridande. Prognosen för kommande år visar att verksamhet väntas ge upphov till anslagssparande i 14 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 55 procent av myndigheterna och anslagsöverskridande i 31 procent av myndigheterna. 11

Ökad budgetomslutning Årets budgetomslutning ser ut att bli större jämfört med föregående år. I 54 procent av myndigheterna kommer budgetomslutningen år 2008 att öka jämfört med år 2007. I 21 procent av de tillfrågade myndigheterna är budgetomslutningen år 2008 oförändrad jämfört med år 2007 och i 25 procent av myndigheterna kommer den att minska jämfört med år 2006. Figur 2. Myndigheternas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Större Mindre Nettotal I prognosen för det kommande året är tendensen densamma. I 48 procent av myndigheterna förväntas budgetomslutningen för år 2009 bli större än den var år 2008. I 36 procent av myndigheterna svarar man att budgetomslutningen blir oförändrad och i 16 procent svarar man att budgetomslutningen i stället kommer att minska jämfört med år 2008. Andelen av den statliga verksamheten som finansieras genom intäkter från uppdrag och avgifter är i genomsnitt 22 procent. Resterande 78 procent finansieras genom anslag. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter väntas år 2008 i jämförelse med år 2007 att öka i 22 procent av de statliga myndigheterna, bli oförändrad i 74 procent av myndigheterna samt minska i fyra procent av myndigheterna. En majoritet på 75 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2009 jämfört med år 2008. 12

Myndigheternas ansvarsområde ökar marginellt Det är föga förvånande att en majoritet av de statliga myndigheterna inte gjort någon omfattande förändring av sin verksamhet, men myndigheternas ansvarsområde ser dock ut att ha ökat marginellt. Myndigheternas ansvarsområde är i år jämfört med föregående år större i 14 procent av myndigheterna, oförändrat i 83 procent av myndigheterna samt mindre i tre procent av myndigheterna. Prognosen för hur ansvarsområdet utvecklas under år 2009 visar samma tendens. Myndigheternas ansvarsområde väntas bli större i 11 procent av myndigheterna, oförändrad i 85 procent av myndigheterna och mindre i fyra procent av myndigheterna år 2009 jämfört med år 2008. Figur 3. Myndigheternas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1996-2008 och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Större Mindre Nettotal Utnyttjandegraden av myndigheternas resurser i form av arbetskraft och teknisk utrustning ser också ut att öka. I 36 procent av myndigheterna har man svarat att utnyttjandegraden har ökat år 2008 jämfört med år 2007. I 60 procent av myndigheterna är utnyttjandegraden oförändrad medan den i fyra procent av myndigheterna minskat år 2008 jämfört med år 2007. När det gäller lokalytan uppger 28 procent av myndigheterna att lokalytan för närvarande är för stor, 63 procent menar att den är lagom och nio procent att den är för liten. Ser myndigheterna framåt så tror 22 procent att lokalytan kommer att minska under de kommande tolv månaderna medan 23 procent tror att den kommer att öka och 55 procent tror att den kommer att vara oförändrad nästa år. 13

Myndigheternas sysselsättning Oförändrad sysselsättning i år Nästan hälften av alla myndigheter tror i år på ett oförändrat antal årsarbetare. År 2008 väntas antal årsarbetare bli fler i 27 procent av myndigheterna, oförändrat i 45 procent av myndigheterna och färre i 28 procent av myndigheterna jämfört med föregående år. De senaste barometerundersökningarnas prognoser visar att det svårt att se någon tydlig sysselsättningstendens. Höstens barometerundersökning för år 2009 är inget undantag utan visar samma otydliga tendens där svaren är relativt jämt fördelade mellan ökad eller minskad sysselsättning. Figur 4. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fler Färre Nettotal I 31 procent av myndigheterna tror man på fler antal årsarbetare år 2009 jämfört med år 2008. I 37 procent tror man på ett oförändrat antal och i 32 procent av myndigheterna tror man på ett färre antal årsarbetare år 2009 jämfört med år 2008. 14

Oförändrad personalomsättning Personalomsättningen är och förblir oförändrad i en klar majoritet av myndigheterna. År 2008 var personalomsättningen oförändrad i 75 procent av myndigheterna jämfört med år 2007. I 21 procent av myndigheterna tror man att årets personalomsättning kommer bli oförändrad jämfört med år 2007 medan endast fyra procent tror på en mindre personalomsättning. Figur 5. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2008 och prognos för år 2009). Andel myndigheter viktat efter antal anställda 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Större Mindre Nettotal I höstens prognos för år 2009 förväntar sig 18 procent av myndigheterna att personalomsättningen ökar, 70 procent att den blir oförändrad och 12 procent att den minskar jämfört med 2008. Det innebär att en marginellt högre andel tror på att personalomsättningen kommer att minska i framtiden. 15