AFGHANISTAN. Ett utsatt läge

AFGHANISTAN Afghanistan är ett land som under en lång tid präglats av krig och konflikter. Varför har Afghanistan drabbats så hårt? Hur har befolkningen präglats av detta? Hur ska man gå till väga för att få landet på fötter igen? Ett utsatt läge Afghanistans historia har präglats av landets geografiska läge, det har varit ett genomgångsland för andra länders arméer och kommit mellan sina mäktiga grannar. Under 1800-talet kom Afghanistan att komma i kläm mellan det expanderande Ryssland och det brittiska styrda Indien. Flera gånger försökte Britterna ta makt i Afghanistan men misslyckades och slogs tillbaka av afghanska klankrigare. Afghanistan lyckades föra en skicklig utrikespolitik som byggde på att behålla en balans mellan brittiska och ryska intressen i Afghanistan. Under 1920- talet bedrevs reformpolitik som avsåg att införa västerländska moderniteter. Problemen i samband med moderniseringen av det afghanska samhället och problemen med mäktiga grannar har präglat Afghanistans moderna historia. Pakistan blev självständigt från britterna 1947 vilket resulterade i att Afghanistan vågade kräva tillbaka landområden de tyckte tillhörde dem. De afghanska kraven ledde till ett spänt förhållande mellan de båda länderna vilket ledde till att Pakistan stängde sin gräns mot Afghanistan.

Sovjetockupation Sovjetiska styrkor på intåg i Afghanistan. Problem med moderniseringen och oroligheter med grannlandet Pakistan gjorde att Afghanistan i mitten av 1950-talet vände sig till USA med bön om utvecklingshjälp, men USA ställde sig kallsinnig. Det blev istället Sovjetunionen som gick med på att ge Afghanistan civil och militär hjälp. Därmed hade en viktig afghansk princip rubbats, neutralitet och balans mellan stormakterna. I detta ögonblick lades grunden till ett växande sovjetiskt inflytande. Kommunistiska partier bildades i Afghanistan och 1973 avsätts kungen i en stadskupp och kommunistiska regimen tar över styret. Alla partier utom de kommunistiska förbjuds. Den nya politiken upplevs av befolkningen på landsdygden som ett hot mot stamsamhället och som ytterligare ett försök av centralmakten att köra med landsbygden, 80 % av den afghanska befolkningen bor vid den här tiden på landsbygden. Inom några månader hade uppror utbrutit i de flesta av Afghanistans provinser. 1 I tio år regerar sovjetstödda regimer. Under denna tid växte och spred sig islamiska rörelsen som politisk kraft. Regeringen förlorar kontrollen över stora delar av Afghanistan och svarar detta genom att skicka in större och större trupper för att få kontroll över landet. Trots denna militärmakt misslyckades den Moskvastyrda regeringen. Mot mitten av 1980-talet blandar sig USA in i Afghanska folkets problem. Man förser de olika afghanska grupperna med stridsmissiler och vapen för att

dessa ska kunna stå tillbaka på de sovjetiska styrkorna. Även Storbritannien, Kina och Arabvärlden levererar vapen för miljarder till gerillagrupperna. Den sovjetstödda regimen tvingas tillslut till en förhandling. Efter att också slutit avtal i FN:s regi med Pakistan och USA om att ta tillbaka sina trupper påbörjade Sovjet sin hemtagning av trupper. År 1989 lämnar de sista sovjetiska trupperna Afghanistan. 2 Det drygt tio år långa kriget krävde 1,3 miljoner afghaners död och omkring 15.000 sovjetiska soldaters liv. Kriget framkallade också världens största flyktingkatastrof, av Afghanistans 15 miljoner invånare flydde 2,5 miljoner till Iran och 2,5 miljoner till Pakistan. 3 mellan olika grupperingar och den redan oroliga situationen komplicerades av att utländska aktörer drevs av sina egna intressen och försåg sina favoritgrupper med vapen. 4 Den nya islamiska ledningen präglas av starka etniska och ideologiska motsättningar. Landet härjas av gerillagruppers inbördes kamp om regeringsmakten. Inbördeskrig utbröt omedelbart och koncentrerades nu till den tidigare skonade huvudstaden Kabul. Hela landet drogs då ner i kaos och banditvälde. När så de konservativa talibanerna tågade in i södra Afghanistan 1994 för att "rensa upp", togs den av befolkningen emot som en befriare Hösten 1994 trädde en ny militär kraft in på arenan, Talibanerna. 5 Inbördeskrig Efter den sovjetiska armens uttåg försvagades regimen i Afghanistan. Motståndsgrupperna förmådde sig inte att enas kring en ny nationell ledning. Gerillan fortsatte kriget

Talibanstyre - Vad gäller kampen? Vi ska sprida Islam. Icke troende är våra fiender. Ska ni sprida islam till mitt land också? Ja. Vi strider på direkt order av Osama bin Laden för att sprida fundamentalismen över hela världen. Afghanistan är bara början. Är jag också er fiende? Ja. Några män har blivit gripna, de talar om sin kamp för islam. Under 1994 höll Afghanistan på att falla sönder. Lokala ledare behärskade lokala områden, där de plundrade invånare, kidnappade och våldtog kvinnor och barn. Resenärer blev ständigt stoppade och rånade. En grupp som kallade sig talibaner, en organisation inom sunnitisk islam, växte fram. Den talibanska tolkningen av islam påverkandes av det pashtunska klansamhälles uråldriga levnadsregler som fäster stor vikt vid begrepp som heder och hämnd och vid att kvinnorna till varje pris ska skyddas från utomstående, att de ska hållas avskilda från yttervärlden. Talibanrörelsen växte sig stark genom att knyta kontakter politiskt. Talibanerna fick stöd av regeringen i Pakistan som försåg gruppen med vapen, stridsflyg och stridsvagnar. Talibanernas vapenförråd växte. Mutor och lovord om fred gav talibanerna makten i det kaosartade Afghanistan. I de erövrade områdena infördes lag och ordning, om än med bryska metoder. Befolkningen kunde känna sig tryggare än på mycket länge. Talibanerna tog också kontroll över opiumodlingarna vilket gav organisationen viktiga inkomster. I Talibanernas mål att få makt över hela Afghanistan sker en grym framryckning mot Kabul vilket skapade starka reaktioner bland de internationella medierna. Omvärldens upprördhet över morden och kränkningar späddes

på om hur kvinnor och flickor behandlas. Offentliga bestraffningar genom prygel, amputationer, avrättningar utfördes dagligen. För USA utgjorde talibanerna till en början inget problem. USA såg Talibanerna som en viktig handelspartner och ville bilda allians mot Iran. Mot slutet av 1990-talet grundade saudiske militanta islamisten Usama bin Ladin organisationen al-quaida som en samlingspunkt för araber i Afghanistan. Han knöt ett nära samarbete med talibanerna och började utfärda maningar till den islamska världen att angripa USA. USA höll bin Landin ansvarig för sprängdåd mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998. Det utgjorde startskottet för USA:s försök att sätta stopp för bin Ladin. Efter ett antal terrorattacken den 11 september 2001 var kriget mot talibanerna och al-qaida i full gång. Stora amerikanska och brittiska styrkor drog in i Afghanistan i jakten på talibaner och på Usama bin Ladin. I november 2001 rasade talibanregimen samman. 6 USA bombkrig mot Talibanerna Efter attentaten mot USA den 11 september 2001, och talibanernas vägran att utlämna al-qaida ledaren Usama bin Ladin, inledde USA i oktober 2001 ett bombkrig mot Afghanistan som efter några veckor knäckte talibanregimen. Vid en konferens i Bonn i december 2001 bildades en provisorisk regering under Hamid Karzai. Han valdes formellt till president vid ett nationellt rådsmöte. I hans administration ingick flera av de krigsherrar som bidragit till landets förstörelse, men som USA lierat sig med i kampen mot talibanerna. Krigsherrarnas inflytande har varit en stark orsak till fortsatt instabilitet i Afghanistan. 7 Stort intresse för landet Afghanistan I takt med att världens oljetillgångar minskar ökar

intresset för denna region. Det mesta av landets naturtillgångar ligger i norra Afghanistan. Råoljan ligger i nordost, vid gränsen till Uzbekistan/Tadzjikistan och naturgasen finns i nordväst. Många stormakter har velat kontrollera detta område av olika anledningar. Under 2000-talet har USA:s roll i Afghanistan börjat ifrågasättas av andra stormakter som t ex. Kina och ryssland. Dessa länder misstänker att USA egentligen är ute efter olja och naturgastillgångar, något som landet är rikt på. För Kinas del handlar det också om att få tillgång till olja och gas i den här regionen, men det finns även en rädsla för att det finns Amerikanska baser intill Kinas nordvästra gräns. För många anda länder handlar det också om politiska och ekonomiska intressen. Som vi ser är det många olika länder som har intressen i detta område. 8 En mosaik av människor Även om de flesta afghaner ser sig först och främst som just afghaner och har moraliska värderingar, traditioner, historia och religion som förenar så har etnicitet stor betydelse. Etniska motsättningar ligger bakom många stridigheter i Afghanistans historia. Afghanistan har uppskattningsvis 24-27 miljoner invånare bestående av en mosaik av folkslag. Pashtuner, tadzjiker, hazarer och uzbeker är de största grupperna. Turkmener, aimaqer, balocher, pamiris, araber, mongoler, kirgiser är andra folkslag som levt tillsammans under århundraden. Pashtunerna utgör den största folkgruppen, uppskattningsvis halva befolkningen. Talibanrörelsen var i huvudsak en pashtunsk rörelse och under talibanstyret från 1994 till 2001 hade talibanerna ett starkt stöd bland pashtunerna i de södra och östra delarna av Afghanistan. 9 Genom handel, arbete, utbildning och värnplikten har afghaner från

olika etnisk bakgrund kommit att leva jämsides med varandra. Men genom årens lopp har rivalitet och även väpnade konflikter förekommit både mellan och inom olika etiska grupper. Afghanistan delas naturligt upp av berg, vilket har bidragit till att isolera människor och samhällen från varandra. 10 Mänskliga rättigheter - Tre personer fick dela på en bit bröd morgon och kväll. Det var allt vi fick. Under tiden jag var där såg jag fyra människor svälta ihjäl. Fängelse i Afghanistan under talibanregimen Det är ingen överdrift att säga att Afghanistans främsta problem idag är just bristen på grundläggande säkerhet. Det gäller både säkerhet för individer och för staten. 11 På grund av avsaknaden av ett fungerande rättsystem och den svaga stadsförvaltningen i Afghanistan är situationen för de mänskliga rättigheterna fortfarande oacceptabel. Grova överträdelser såsom tortyr, våldtäkt, utomrättsliga avrättningar, olaga frihetsberövande, människohandel och olika former av trakasserier pågår alltjämt. Bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna är direkt kopplade till den bristfällande säkerhetssituationen. Vanlig kriminalitet som mord, rånmord, rån, kidnappning, misshandel är också ett stort problem. Den kriminaliserande ekonomin, i huvudsak baserad på narkotikahandel och smuggling, bidrar till den fortsatta instabiliteten i landet. En konsekvens av ett kvartssekels krig är att respekten för rätten till liv trubbats av. Det främsta problemet för den afghanska befolkningen är just bristen på säkerhet. Lokala krigsherrar fortsätter att styra med vapnens makt och efter egna intressen, ofta med stor brutalitet. Krigsherrarnas privata arméer blandar sig i och

försvårar för det polisarbete som håller på att byggas upp. Men det har skett förbättringar i Afghanistan under de senare tre åren. Det har hållits presidentval och val till parlamentet. Parlamentet har börja hitta sin roll och det viktiga arbetet med att granska regeringsmakten, men den inhemska förvaltningen är fortfarande svag och under uppbyggnad. På många ställen i Afghanistan finns det inte någon fungerande statsmakt eller rättsväsende. Trots de senaste årens utbildnings och infrastruktursatsningar har Afghanistan förblivit i de flesta avseenden ett rättslöst land. Avsaknaden av ett fungerande rättsystem omöjliggör en oberoende och opartisk rättskipning. Många domare och åklagare saknar också formell juridisk utbildning. Korruptionen är utbredd och kontakter med makthavare eller ekonomisk makt utgör närmast garantier för straffrihet. Under 2006 har dock viss förändring skett genom nytt ledarskap och tydlighet gällande korruption, men detta har tyvärr bara berört central nivån. Befolkningens förtroende för rättsväsendet är mycket lågt. Under decennier av krig har det rått straffrihet även för de grövsta brotten mot de mänskliga rättigheterna och denna kultur lever i stor utsträckning vidare. 12 Kvinnors rättigheter - Jag hade mött dem förut. Kvinnorna som vägrade ge upp. Kvinnorna som bar vardagen genom detta helvetiska krig. Under åren har jag fått styrka av afghanska kvinnor. Våld, våldtäkt och övergrepp i hemmet är verklighet för många kvinnor i Afghanistan. Även

tvångsäktenskap, barnäktenskap, människohandel, slavliknande förhållanden, systematisk diskriminering är några exempel på hur kvinnors vardag ser ut. Kvinnomördare går oftast fria och våldtäkter är svåra att dokumentera på grund av de sociala normerna som råder. Om den av kvinnan utpekade våldtäktsmannen inte fälls, kan kvinnan själv komma att ställas inför rätta för utomäktenskapliga förbindelser. Den stora majoriteten av kvinnor i fängelse är frihetsberövade på grund av anklagelser om utomäktenskapliga förbindelser. Våldtäkt inom äktenskapet betraktas inte som ett brott. Traditionella värderingar gör att kvinnor i stor utsträckning förvisas till att leva sina liv inom hemmets väggar. Situationen varierar dock från område till område och mellan stad och landsbygd. Under talibanregimen fanns ett förbud mot att kvinnor skaffade sig ett förvärvsarbetade. Det förbudet har hävts, men i praktiken har inga större förändringar skett och det finns få förvärvsarbetande kvinnor. Många juridiska framsteg har gjorts för kvinnans ställning sedan talibanstyrets fall. Framstegen har dock fått endast begränsat genomslag i praktiken. Det finns inget program för hur framstegen i lagstiftningen ska omsättas i praktiken och det bristfälliga rättsystemet har svårt att försvara kvinnors rättigheter. Det mest positiva inslaget i utvecklingen under de senaste åren är att kvinnor deltar allt mer i det politiska livet. Ca 12 procent av kandidaterna till parlamentet var kvinnor. Med valet 2006 har kvinnorna tagit ett steg in i det offentliga rummet. Ca 40 procent av de röstande var kvinnor men hur många av dem som kände sig fria att självständigt besluta hur det skulle rösta är inte känt, men det kvinnliga deltagandet i valet var ett viktigt stag framåt för kvinnlig delaktighet i det politiska livet. 13

Barns rättigheter I ett land där livsvillkoren är närmast skoningslösa för alla, är barnen oerhört utsatta. Flera generationer av barn har aldrig upplevt någon trygghet och aldrig fått utbildning. Barnarbete är vanligt förekommande i Afghanistan. Barn arbetar ofta från och med sex års ålder med olika uppgifter. Vakta djur, väva mattor, hjälpa till i hemmet eller samla ved. Barndödligheten är enligt Unicef den högsta i världen med cirka 20 procent av barnen som dör före fem års ålder. Barnsoldater förekom på alla gruppers sidor under inbördeskriget och barn under 18 år ingår fortfarande i olika förband runt om i Afghanistan. Afghanistans stora problem med minor drabbar barnen väldigt hårt. Många skadas eller dödas varje år av landminor och oexploderad ammunition. Sexuell exploatering liksom handel med barn för såväl tvångsarbete som för sexuella ändamål förekommer. Några uppmärksammade fall där barn blivit offer för människohandel har lett till att en kommission för handel med barn har satts upp inom arbetsministeriet. 14 Sjukvård och levnadsstandard Afghanistans hälsosektor fungerar dåligt och bristerna är enorma. Det råder brist på läkare, mediciner, sjukhus och nödvändig utrustning. Medellivslängden beräknades 2004 vara 45 år Spädbarnsdödligheten är världens högsta. Mer än vart fjärde barn lever inte till sin femårsdag. Kvinnors tillgång till hälsovård är generellt sämre än mäns och på landsbygden saknar det ofta helt tillgång till sjukvård. En afghansk kvinna löper 60 gånger högre risk än en kvinna från ett I-land att dö

under graviditeten eller förlossning. Bristen på kvinnliga läkare på landbygden bidrar till detta, då det anses vara uteslutet att låta en manlig läkare behandla gynekologiska och förlossningspatienter. En ökad handel - laglig och olaglig - och det internationella utvecklingsbiståndet har lett till viss ekonomisk utveckling, men Afghanistan är fortfarande ett av världens absolut fattigaste länder. Levnadsförhållandena i landet är mycket svåra och präglade av skövling och krig. Ett fåtal lever ett välmående liv men majoriteten av befolkningen lever under svåra primitiva förhållanden, utan tillfredställande boenden eller tillgång på elektricitet och vatten. Utbildning Alla afghaner har rätt till utbildning. Men bristen på resurser gör att flickor och pojkar endast i begränsad utsträckning har tillgång till utbildning. Två tredjedelar av pojkarna och ca två femtedelar av flickorna går skolan. Men på grund av attentat och attacker från Talibanrörelsen mot skolväsendet i Afghanistan minskar eleverna i skolorna. Det uppskattas att talibanerna under 2006 har bränt eller förstört 200 skolor. Enligt den afghanska regeringen stod 2006 mer än 100 000 barn som föregående år gick i skolan utan utbildning. Många skolor har fått stänga då föräldrarna inte törs sända sina barn dit på grund av hot. Talibanregimens förbud mot flickor i skolan har dock bytts mot positiv särbehandling. Det har tagits beslut att staten ska utarbeta ett program för att stödja kvinnors utbildning. Men att flickor tillåts av sina familjer att vidareutbilda sig efter grundskolan är fortfarande ovanligt och på landsbygden förekommer detta mycket sällan.

Analfabetism är mycket utbredd. Läskunnighet för vuxna kvinnor till 12 procent och för vuxna män 40 procent. 15 Tjugofem års krig har haft en förödande inverkan på samhällets sociala och ekonomiska organisation. Uppskattningsvis har två miljoner afghaner dödats medan sex miljoner flytt till andra länder. En generation av ungdomar har berövats möjligheten till utbildning. Många unga män har istället värvats till konkurrerande krigsherrar som försökt vända konflikten till ett etniskt krig. Trots detta är känslan av samhörighet stark mellan afghaner. Fortfarande är det mer som förenar än skiljer, århundraden av samvaro med en religion, seder och moraliska värderingar sitter djupt. 16 Hur ser Afghanistans framtid ut? Hur går uppbyggnadsarbetet? Landet Afghanistan har en lång väg att vandra fram till att de är ett stabilt, fungerande land. Frågan är nu hur själva uppbyggnadsarbetet går, hur sker det samt hur ser prognoserna ut för landets framtid? För att landet skall kunna byggas upp ordentligt är den internationella hjälpen stor. Här nedan kommer du att kunna läsa om olika organisationer och deras roll i uppbyggnadsarbetet. FAKTARUTA FAST UTAN RUTA Vad är NATO? NATO är en förkortning av The North Atlantic Treaty Organization. År 1949 bildades NATO och organisationen har idag 26 medlemsländer. NATO är som ett kollektivt försvar där man arbetar för att säkerställa medlemsländernas säkerhet och frihet. Länderna som är med i NATO har lovat att hjälpa till och försvara ett annat land om det skulle bli attackerat. NATO är även med och hjälper till i länder där det t ex. varit krig eller andra konflikter. Idag är NATO och hjälper till i länder som Irak, Darfur och just Afghanistan. Sverige är idag inte medlemmar i NATO. Trots detta så samarbetar vi en del med organisationen just i uppbyggnadsarbetet av olika länder. 17

NATO är idag i stor utsträckning delaktig i uppbyggnaden av Afghanistan. NATO:s generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer säger att uppbyggnaden av Afghanistan är en av de mest utmanande uppgifter de haft. NATO är idag i Afghanistan och hjälper till med uppbyggnaden av landet genom att bidra med en internationell säkerhetsstyrka som kallas för ISAF och som är en förkortning av International Security Assistance Force. 2006 tog ISAF hjälper de Afghanska myndigheterna att bygga upp sitt land. ISAF hjälper den afghanska nationella styrkan i återuppbyggandet av landet, de bidrar till säkerhet så att de afghanska myndigheterna ska kunna bygga upp sin verksamhet. Denna styrka bildades i samband med Bonn-avtalet 2001 då man satte upp riktlinjer för hur landet skulle komma på fötter igen. 2006 skrev Afghanistan på ett samarbete med NATO som sträcker sig över en lång tid. Nato kommer alltså vara med i uppbyggnadsarbetet under en lång tid. 18 FN FAKTARUTA FAST UTAN RUTA FN bildades efter andra världskriget 1945 i syfte att förhindra krig och konflikter mellan länder. Idag är 192 länder medlemmar i organisationen. Både Sverige och Afghanistan blev medlemmar den 19:e november 1946. När ett land blir medlem i FN skriver man på ett avtal där man tar upp olika grundregler för internationella relationer. Dessa grundregler kan sammanfattas på följande sätt: Organisationen skall arbeta för internationell säkerhet och fred. Organisationen skall utveckla vänskapliga relationer mellan staterna. Organisationen skall arbeta för att gemensamt lösa internationella problem och hela tiden främja de mänskliga rättigheterna. Organisationen skall samordna olika slags aktioner mellan länder. FN är en stor organisation som har många underavdelningar där man riktar in sig på mer specifika områden.

Exempel på underavdelningar är säkerhetsrådet, generalförsamlingen och det ekonomiska och social rådet. 19 UNDP är FN:s globala nätverk för utvecklingsfrågor. De arbetar bl.a.. med fattigdomsbekämpning och konfliktförebyggning. UNDP har nu sammanställt en rapport (Human Development report) kring Afghanistan och hur landets situation och levnadsförhållanden ser ut. Enligt denna rapport har Afghanistan gjort stora framsteg sedan Talibanregimen föll, idag går fler barn i skolan och ekonomin växer samtidigt som landet hotas av fattigdom, ojämlikhet och oro för säkerheten. Man ser en aning positivism kring landet men för att landet skall kunna byggas upp så krävs mycket jobb kring säkerhet och demokrati. Man måste ha landets historia i bakhuvudet hela tiden när man planerar och genomför förändringar idag skrivs det i rapporten. Landets har många undernärda, det är brist på jobb och stora flyktingströmmar, alla dessa faktorer är viktiga att råda bot på om uppbyggnadsarbetet ska lyckas. Rapporten har tittat på hur landet i framtiden skall kunna undvika att fler konflikter uppkommer. Man skriver där att det i landet finns enorma skillnader i form av makt och ekonomi, dessa skillnader kan om de inte tas om hand blåsa upp till fler konflikter. Flera länder, där i bland Sverige ger bistånd till Afghanistan. För stora bistånd kan om de inte hanteras på rätt sätt leda till mer konflikter snarare än att de hjälper till att bygga upp landet. Detta förklarar de genom att stora pengasummor kan skapa konkurrens och osämja. Landet saknar fortfarande något rättvist system som kan fördela resurserna på ett bra sätt. Samtidigt som dessa risker finns är landet mycket beroende av hjälp från andra länder och olika internationella organisationer genom det bistånd de ger. I rapporten skriver man att hjälp från andra länder och olika internationella organisationer är bra så länge de verkligen är där för att hjälpa landets utveckling. 20 Bistånd och fredsbevarande styrkor Landet Afghanistan behöver, för att det ska kunna byggas upp ordentligt hjälp

från utomstående länder och organisationer. Detta sker genom bistånd och att det i landet finns fredsbevarande styrkor som hjälper till med säkerheten. Presidenten i Afghanistan Hamid Karzai säger att landet är korrupt dvs. pengar som landet har fått i form av bistånd används inte till det som det var tänkt att vara till utan hamnar någon annanstans. Detta är enligt presidenten ett problem eftersom att befolkningens förtroende för de som styr blir förstört. 21 Enligt två parlamentariker från Afghanistan så är många länders anledning till att vara i landet och hjälpa till genom bistånd och liknade rent egoistiska. De menar att dessa länder måste lära sig att sätta Afghanistans bästa i första hand. De menar på att hjälpen i form av soldater och styrkor behövs men att samordningen dem emellan och även med den afghanska regeringen är för dålig. Problemet ligger enligt dem i att olika länders styrkor kommer till landet och agerar lite efter sina regler och lagar som de har i sitt hemland, även fast de kanske inte stämmer överens med de Afghanska lagarna. Kanske skulle det vara bra med en lag som reglerar de internationella styrkorna i landet? 22 Kritik mot de fredsbevarande styrkorna i Afghanistan Är den internationella hjälpen alltid positivt? Ordföranden och generalsekreteraren i Svenska Afghanistankommittén har skrivit en debattartikel där de skriver att de fredsbevarande styrkorna har varit till mer skada än nytta, genom att de fördjupat konflikterna inom landet. Förtroendet för de styrande är inte så bra, något som måste åtgärdas om inte konflikterna inom landet skall bli ännu värre i framtiden. De skriver att alla aktörer är eniga om att kriget inte kan vinnas militärt. Ändå domineras insatserna av ett ensidigt militärt tänkande. Kritik förs även fram mot att NATO som nu är nere i Afghanistan som den ledande kraften i säkerhetsarbetet är för mycket styrt av USA. USA är medlem av NATO och en mycket inflytelserik medlem. I debattartikeln skriver författarna att USA:s inflytande måste minska drastiskt om landet ska kunna utvecklas till ett eget självständigt land. 23

Hur ser Sveriges samarbete med Afghanistan ut? Den svenska regeringen säger att det är självklart för dem att hjälpa till och stödja utvecklingen i landet. Sverige hjälper Afghanistan genom att ge bistånd, de senaste åren har biståndet legat på 350 miljoner kronor per år. Hjälpen kommer fram till landet genom främst FN. Sverige vill genom sitt bistånd bidra till att landet utvecklar sin demokrati, de mänskliga rättigheterna, kvinnors ställning samt att minska fattigdomen. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs det fred och trygghet i landet. Sverige är också med och deltar i den internationella säkerhetsstyrkan ISAF som hjälper den afghanska regeringen att upprätthålla säkerheten. Sammanlagt finns det 350 soldater nere i Afghanistan. Sverige har gett bistånd till Afghanistan sedan 1982. 24 utveckling är att det nu har hållits ett demokratiskt val där det första folkvalda parlamentet på trettio år valdes. År 2001, då terrornätverket Al-Qaida, som har sin bas i Afghanistan genomförde terroristattacken i USA skedde vissa förändringar i landet. Under denna tid styrde talibaner i landet och de skyddade då terrornätverket Al-Qaida. USA gick senare in i Afghanistan vilket ledde till att talibanregimen föll. Senare i december 2001 samlades representanter från de mest inflytelserika afghanska grupperna i Petersburg, strax utanför Bonn i Tyskland för att diskutera Afghanistans framtid. Under detta möte arbetar man fram Bonnavtalet. I detta avtal stod det att en övergångsregering skulle tillsättas, man skapade alltså en regering som skulle finnas tills man hade genomfört val i landet. I denna övergångsregering blev Hamid Karzai president. Det var även Hamid Karzai som Positivt med landets utveckling Vad finns det för positiva tendenser med landets utveckling? Är uppbyggnaden på rätt spår? En sak som ses som positivt med landets

vann det riktiga valet senare år 2004. Efter att valet genomförts slutade Bonnavtalet och övergångsregeringen att gälla. 25 Det är en blandad skara människor som blev invalda i parlamentet. Det är allt från talibaner till folk från organiserad brottslighet till uttalade demokrater och människoaktivister. Landet har nu alltså genomfört det första demokratiska valet på 30 år, något som man får se som positivt. Positivt med valet är också att de afghanska kvinnorna tagit ett steg in i det offentliga rummet. Det sitter en kvinna på 26 % av platserna i parlamentet. 26 En annan positiv nyhet är att fler barn än någonsin i landets historia nu går i skolan. Många av dem som flydde landet har nu börjat återvända till sina hem i Afghanistan. Landets ekonomi har utvecklats positivt, något som FN och det internationella samfundet jobbat och jobbar hårt för. Vilka problem finns idag? Vilka utmaningar och problem står landet inför? Om man ska titta på de svårigheter landet har och kommer att få kämpa med i framtiden så är narkotikahandeln ett exempel. Narkotikahandeln är en väldigt stor del av landets ekonomi, något som är ett hot mot utvecklingen. Många afghaner är helt beroende av jordbruket för att de ska överleva, därför är det svårt att få dem att börja odla mindre lönsamma grödor än t ex. opium. Nästan all heroin som produceras i världen kommer ifrån Afghanistan vilket visar på hur stor industrin är i landet. 27 Det kommer att krävas åtgärder från afghanskt och internationellt håll för att man ska kunna minska opiumproduktionen och ersätta den med ekonomisk verksamhet som är laglig. Valet som hölls 2004 ses som en positiv händelse för landets utveckling samtidigt som det kommer att krävas en del arbete i framtiden för att alla processer och roller ska sätta sig så att arbetet kan fungera på ett smärtfritt sätt. I och med att landet ständigt är i förändring så kan det vara svårt för deltagarna i parlamentet att hitta sina roller och uppgifter samtidigt som det kommer att ta tid att bygga upp allting runt omkring parlamentet. Det kommer ta tid att få ordning på lokaler och en sån sak som att hitta tolkar som kan vara med och arbeta då

det i landet finns två officiella språk; pashto och dari. Det är naturligtvis otroligt viktigt att landet får ett fungerande parlament då fler röster och intressen skulle kunna få komma till tals. Detta skulle då kanske minska de spänningar som finns i landet mellan olika etniska och religiösa grupper. 28 Om detta ej lyckas finns risken att det kaos och våld återkommer. Talibanerna är ett ständigt hot i landet. Organisationen har sagt att de under 2008 ska återta staden Kabul. Befolkningen i Afghansistan vill naturligtvis ha en trygg och säker framtid där de kan försörja och driva sitt egna land. Idag sker den ekonomiska försörjningen till stor del genom narkotikahandel. När då dessa tillgångar bombas sönder av internationella styrkor som ett försök att minska narkotikahandeln i landet så mister stora delar av befolkningen sin chans till självförsörjning. Förtroendet för de internationella organisationerna minskar naturligtvis också. Handlingar som har ett gott syfte, att hjälpa den afghanska befolkningen till att återuppbygga deras land blir istället något som talibanerna drar nytta av. En talibanregim blir jämfört med de internationella styrkorna som bombar sönder deras chans till försörjning ett mindre dåligt alternativ. 29 NOTER OCH LITTERATURLISTA 1. http://www.sak.se/afghanistan/historia/ index.html 2. Cornell, Svante.Afghanistan. Premiss förlag, Stockholm 2005. Sid. 33-43. 3. Utrikespolitiska institutionen, Länder i fickformat. Stockholm 2005. 4. Kristiansson, Bengt. Afghanistan. Premiss förlag, Stockholm 2005. Sid. 45-55. 5. http://www.sak.se/afghanistan/historia/ index.html 6. Holmertz, Gert. Afghanistan. Premiss förlag 2005. Sid. 56-67 7. Utrikespolitiska institutionen, Länder i fickformat. Stockholm 2005. 8. Janse, Diana. Afghanistan och demokrati. Elanders Gotab, Stockholm 2005. Sid. 4-5 9. Forsberg, Anders. Afghanistan. Premiss förlag, Stockholm 2005. Sid. 177-187.

10. Janse, Diana. Afghanistan och demokrati. Elanders Gotab, Stockholm 2005. Sid. 8-9. 11. http:// www.manskligarattigheter.gov.se/extra/ faq/? module_instance=3&action_question_s how.2545.0.=1 12. http:// www.manskligarattigheter.gov.se/extra/ faq/? module_instance=3&action_question_s how.2545.0.=1 13. http:// www.manskligarattigheter.gov.se/extra/ faq/? module_instance=3&action_question_s how.2545.0.=1 14. http:// www.manskligarattigheter.gov.se/extra/ faq/? module_instance=3&action_question_s how.2545.0.=1 15. Forsberg, Anders. Afghanistan. Premiss förlag, Stockholm 2005. Sid. 177-187. 16. www.nato.int/ 17. http://www.nato.int/docu/ update/2006/09-september/e0906a.htm 18. http://www.un.org/aboutun/ 19. http://www.undp.se/article.asp? Article_id=2243&Category_Id=CONF_ OLD 20. http://www.dn.se/dnet/jsp/ polopoly.jsp? d=148&a=715152&rss=1400 21. http://www.dn.se/dnet/jsp/ polopoly.jsp?a=716538 22. http://www.sak.se/arkiv/artiklar/ artiklar/2006/debatt_svd/ 23. http://www.regeringen.se/sb/d/2520/ a/13691 24. http://www.regeringen.se/sb/d/2520/ a/13691 25. Janse, Diana. Afghanistan och demokrati. Elanders Gotab, Stockholm 2005. Sid. 25-27. 26. http://www.sida.org/sida/jsp/sida.jsp? d=245&a=850 27. http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp? d=245

28. Janse, Diana. Afghanistan och demokrati. Elanders Gotab, Stockholm 2005. Sid.28-30. 29. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ artikel_622217.svd