Avfall inom hälsovården

GUIDE 3:2006 Avfall inom hälsovården Riktlinjer för insamling, hantering, transport och slutlig placering Timo Miettinen 2006 Allt för hälsan. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral (STTV) Brytning: AT-julkaisutoimisto Ab Tryckeri. Kirjapaino Keili Ab, Vanda 2006

2 Förord Anvisningarna för packning, märkning och hantering av avfall inom hälsovården varierar ibland kraftigt mellan olika hälsovårdsenheter. Orsaken till detta ligger i att ett nationellt regelverk saknas. Enhetliga metoder för hantering och packning av avfall inom hälsovården och för märkning av det insamlade materialet samt färgkoder är viktiga med tanke på att inte endast personalen inom hälsovårdsenheten själv utan också de som transporterar och hanterar avfall ska kunna identifiera avfallet och hantera det på ett korrekt sätt. Betydelsen av enhetliga regler har ökat ytterligare av att avfallshanteringen regionaliserats. Detta innebär att avfall som transporteras och hanteras inom en och samma region kan härstamma från tiotals olika hälsovårdsenheter som alla kan ha olika regler för hur avfallet ska packas och hanteras. Dessa orsaker ligger till grund för att man kommit till att hälsovården behöver dessa allmänna anvisningar för insamling, hantering, transport och slutplacering av avfall. Denna guide lägger särskild vikt vid typiskt fast avfall från hälsovårdsenheter och ger anvisningar som gäller avfall från hälsovården som kan jämföras med samhällsavfall. Guiden upptar inte hantering av avloppsvatten vars kemiska och mikrobiologiska kvalitet vid behov kan specificeras i överenskommelser om anslutning av hälsovårdsenheterna till vatten- och avloppssystemen. Guiden är avsedd som stöd för hälsovårdsenheter särskilt då dessa uppgör detaljerade planer för sin avfallshantering. Vid uppläggningen av specifika regler för enskilda enheter bör förutom det som påpekas i denna guide också beaktas avfallshanteringens infrastruktur inom det område där hälsovårdsenheten är belägen och lokala avfallshanteringsbestämmelser. Dessutom rekommenderas att hälsovårdsenheterna uppföljer sina avfallshanteringsplaner och uppdaterar dem årligen vid behov. Min förhoppning är att såväl hälsovårdsenheterna som övervakningsmyndigheterna betjänas av denna guide och att den bidrar till att förenhetliga arbetssätten inom hälsovårdens avfallshantering. Helsingfors 14.7.2006 Överinspektör Päivi Aalto Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral

Innehåll 3 1 Inledning...5 2 Avfall inom hälsovården...5 2.1 Avfall typiskt för hälsovården...5 2.1.1 Smittförande avfall...6 1) Patientavfall klass A (UN 2814)...6 2) Patientavfall klass B (UN 3373)...7 3) Laboratorieavfall klass A (UN 2814), dock inte för diagnostiska och kliniska ändamål, varvid klassen är UN 3373 Diagnostiska eller kliniska prover....7 4) Laboratorieavfall klass B (UN 3373)...7 5) Odlingsskålar...7 2.1.2 Avfall med risk för olycka...8 6) Skärande och stickande avfall...8 2.1.3 Etiskt avfall...8 7) Identifierbart biologiskt avfall...8 8) Icke-identifierbart biologiskt avfall...8 2.1.4 Problemavfall...8 9) Ofarligt medikalavfall...8 10) Vanligt läkemedelsavfall...8 11) Cytotoxiskt läkemedelsavfall...8 12) Avfallsfilmer...8 13) Framkallningsvätskor...8 14) Fixerlösningar...8 15) Radioaktivt avfall, kort halveringstid...8 16) Radioaktivt avfall, strålningskällor...9 2.2 Allmänt problemavfall...9 17) Kemikalieavfall...9 18)Oljeavfall...9 19) Batteriavfall...9 20) Ackumulatoravfall...9 21) Kvicksilveravfall...9 22) Slagg från oljeavskiljningsbrunnar...9 2.3 Samhällsavfall...9 23) Blandavfall...10 25) Dataskyddat papper...10 26) Kontorspapper...10 27) Blandpapper...10 28) Papp...10 29) Vätskekartong...10 30) Biologiskt nedbrytbart avfall...10 31) Trädgårdsavfall...10 32) Metallskrot...10 33) Returplast...10 34) Returglas...11 35) Textilier...11 36) Annat dataskyddat material...11 2.4 El- och elektronikskrot...11 37) Mindre elapparater och elektroniska apparater...11 38) Betydande sjukhusavfall...11

2.5 Övrigt avfall...11 39) Möbler...11 40) Avfall från byggnads- och reparationsarbeten...12 41) Slagg från avskiljningsbrunnar...12 3 Märkning och hantering av avfall från hälsovården...12 3.1 Märkning av avfall från hälsovården...12 3.1.1 Förpackning av avfall från hälsovården samt dekalmodeller...12 1. Avfall från patienter, klass A...12 2. Laboratorieavfall klass A...13 3. Patientavfall och laboratorieavfall klass B...17 4. Specialavfall...17 5. Problemavfall...18 6. Blandavfall...20 7. Energifraktion...20 8. Biologiskt nedbrytbart avfall...20 9. Returglas...20 10. Övriga återanvändbara avfallsfraktioner...20 3.1.2 Anvisningar för tryckning av dekaler...20 3.2 Hantering av avfall inom hälsovården...22 4 Regelverket...28 4

5 1 Inledning Förutom vanligt samhällsavfall producerar hälsovården också special- och problemavfall som är typiskt just för hälsovården. En del av detta för hälsovården typiska avfallet utgör en risk för hälsan för dem som arbetar med avfallshanteringen och risken genomströmmar hela arbetsprocessen. Därför är smittrisken det främsta kriteriet för sortering av avfallet från hälsovården. Dessutom måste avfallet från hälsovården märkas klart och på ett enhetligt sätt, vilket garanterar en trygg hantering, transport och slutplacering av avfallet. Denna guide upptar de vanligaste avfallstyperna inom hälsovården. Guiden beskriver olika avfallskategorier, vilka slutplaceringsalternativ det finns och instruktioner för hantering och märkning av avfall som är skadliga för hälsa eller miljö. Till sist upptas lagar, förordningar och andra instruktioner som berör avfallshantering. Guiden utgör en stomme då enskilda enheter inom hälsovården uppgör sina individuella och detaljerade avfallshanteringsinstruktioner. Dessa detaljerade instruktioner ska beskriva ingående vad varje avfallstyp består av (inklusive vad som inte tillhör vederbörande avfallskategori), insamling, hantering och transport från platsen där avfallet uppstår till enhetens avfallsinsamling och sedan till slutplaceringsenheten. Instruktionerna för hälsovårdens avfallshantering ska förutom vad som står i denna guide beakta tillgängliga slutplaceringsalternativ, lokala förhållanden, vilka arbetarskyddsåtgärder som bör vidtas samt de kommunala avfallshanteringsbestämmelserna. I enlighet med bestämmelserna och andan i avfallslagen ska instruktionerna sträva till att förhindra och reducera uppkomsten av avfall, minska de skadliga egenskaperna hos avfallet och befordra användningen av avfall som föremål, materia eller i sista hand som energi. 2 Avfall inom hälsovården Detta avsnitt beskriver det mest typiska avfallet som uppstår inom hälsovården. Detta avfall indelas i fem huvudkategorier: avfall typiska för hälsovården, allmänt problemavfall, samhällsavfall, eloch elektronikskrot och övrigt. Avfallstyperna beskrivs per kategori i det följande med löpande numrering från 1 till 41. 2.1 Avfall typiskt för hälsovården Med avfall typiskt för hälsovården avses avfallskategorier som knappast uppstår inom andra livsområden än inom hälsovården. Detta avfall uppstår i samband med ingrepp som görs inom hälsovården och förutsätter särbehandling, också i det fall att avfallet inte vore egentligt problemavfall. Mängden av avfall av denna kategori är kring 5 % av den totala avfallsvolymen inom hälsovården. Avfall typiska för hälsovården kan indelas i fyra grupper: a) smittförande avfall (nr 1-5) b) avfall med risk för olycka (nr 6) c) etiskt avfall (nr 7 ja 8) d) problemavfall (nr 9-16)

Allt avfall som uppstår inom hälsovården kan vara smittförande, och således är det primära kriteriet för avfallshanteringen inom hälsovården att eliminera smittrisken då avfallet styrs till sluthanteringsprocessen. Smittförande avfall uppstår dock sporadiskt, och mängden av smittförande avfall är försvinnande liten, endast en bråkdel av en procent av allt avfall inom hälsovården. Avfall med risk för olycka, t.ex. skärande och stickande avfall uppstår vid så gott som varje enhet inom hälsovården. Rekommendationen är att detta avfall uppsamlas endast i industriellt tillverkade kärl som uppfyller kriterierna i säkerhetsstandard BS 7320. Mängden av avfall i denna kategori uppgår till 1 2 % av den totala mängden avfall inom hälsovården. Till kategorin etiskt avfall hänförs bl.a. vävnadsavfall som i princip är biologiskt avfall. Detta avfall kräver dock särbehandling på basis av eventuella etiska frågeställningar, då det gäller exempelvis amputationsrester av kroppsdelar och/eller risk för förruttnelse av vävnadsavfall. Hela hanteringsprocessen för dessa avfallstyper måste vara nerkyld och då avfallet ankommer till avstjälpningsplatsen måste de begravas omedelbart. Andelen etiskt avfall är 2 4 % av allt avfall inom hälsovården. Med problemavfall avses avfall som på grund av någon kemisk eller annan egenskap kan förorsakar särskild fara eller skada för hälsa eller miljö. Bilaga 4 i avfallsförordningen (1390/1993) uppräknar de egenskaper som utgör grunden för bestämning av att avfallet klassas som skadligt eller farligt. Definitionen av problemavfall specificeras i miljöministeriets förordning 1129/2001 till den del det gäller de vanligaste avfallssorterna och förteckningen över olika problemavfall. Typiskt problemavfall som utgör en risk för hälsan är röntgenavfall och radioaktivt avfall. Röntgenavfall går lätt att återanvända, då detta avfall innehåller ädelmetaller. I takt med utbredningen av digital röntgenteknik avtar dock mängden röntgenavfall. Också mängden radioaktivt avfall minskar, då allt mer kortlivade radionuklider används och då användningen överlag minskar. Totalt bildar denna typs problemavfall mindre än 1 % av den totala volymen av avfall inom hälsovården. 6 2.1.1 Smittförande avfall Denna guide indelar smittförande avfall enligt FN-nummer (UN 2814 och UN 3373) och vidare i kategori A och B. Kategori A omfattar smittförande ämnen som transporteras i sådan form att de kan ge smitta som leder till sjukdom med bestående men, livsfara eller död för människor eller djur. Denna kategori omfattar bl.a. odling av patogener i laboratorieförhållanden där den patogena agensen mångfaldigas genom kopiering eller odling i avsikt att skapa stora koncentrationer av den patogena agensen. Smittförande agenser av i denna kategori klassificeras enligt FN-systemet under nummer UN 2814. Kategori B omfattar smittförande ämnen som inte uppfyller kriterierna för klassifikation under kategori A. Smittförande ämnen i kategori klassificeras enligt FN-systemet under nummer UN 3373. Innebörden av FN-numreringen är följande: UN 2814 = smittförande ämne som påverkar människan UN 3373 = smittförande ämnen i kategori B 1) Patientavfall klass A (UN 2814) Avfall som stått i kontakt med patienter och som kontaminerats med följande smittfarliga mikrober (riktgivande förteckning).

Apkoppsvirus Crimean-Congofebervirus Ebolavirus Flexalvirus Guanaritovirus Hantavirus - Koreansk hemorragisk feber Hantavirus - pneumoni Hendravirus Juninvirus Kyasanur Forestvirus Lassavirus Machupovirus Marburgvirus Nipahvirus Omskvirus Rift Valleyfebervirus Sabiavirus Venezuelan equine encephalitisvirus Rabiesvirus 7 2) Patientavfall klass B (UN 3373) Avfall som kontaminerats med andra smittfarliga ämnen än med dem som nämns under A. En förteckning över smittförande ämnen ingår i publikation 43/2002 som utgivits av Social- och hälsovårdsministeriets arbetarskyddsavdelning Biologisten tekijöiden luokitus (Klassificering av biologiska agenser). 3) Laboratorieavfall klass A (UN 2814), dock inte för diagnostiska och kliniska ändamål, varvid klassen är UN 3373 Diagnostiska eller kliniska prover. Mikrobiologiska odlingar som innehåller dessa smittfarliga mikrober (riktgivande förteckning): Bacillus anthracis Hepatit B-virus Brucella abortus Herpes B-virus Brucella melitentis HI-virus Brucella suis Japansk enkefalitvirus Burkholderia mallei - Pseudomonas Gula febernvirus mallei Rots (Glanders) Mycobacterium tuberculosis Burkholderia pseudomallei - Pseudomonas Poliovirus pseudomallei Fästingsenkefalitvirus Chlamydia psittaci fågelstammar (avian strains) Rickettsia prowazekii Clostridium botulinum Rickettsia rickettsii Coccidioides immitis Russian spring - summer encephalitisvirus Coxiella burnetii Shigella dysenteriae (typ 1) Denguevirus Starkt patogena fågelinfluensavirusstammar Eastern equine encephalitisvirus Escherichia coli, verotoxigen West-Nilevirus Francisella tularensis Yersinia pestis 4) Laboratorieavfall klass B (UN 3373) Avfall som kontaminerats med smittfarliga mikrober men som inte uppfyller kriterierna för klass A. 5) Odlingsskålar Odlingsskålar som gjorts för diagnostiska och kliniska ändamål.

2.1.2 Avfall med risk för olycka 8 6) Skärande och stickande avfall Nålar, sprutspetsar, skalpellblad, tomma ampuller, skarpa slangdelar, provrör, vasst glas o.s.v. som kan förorsaka stick- eller skärsår. På avstjälpningsplatsen ska detta avfall begravas genast. 2.1.3 Etiskt avfall 7) Identifierbart biologiskt avfall Organ och vävnader som kan identifieras och är av humanursprung, t.ex. amputerade extremiteter och moderkakor. På avstjälpningsplatsen ska detta avfalla begravas omedelbart. 8) Icke-identifierbart biologiskt avfall Biologiskt avfall som inte på basis av utseende kan identifieras, t.ex. delar av organ och vävnadsfragment samt avfall som innehåller biologiskt material, t.ex. provrör, synnerligen blodiga eller med andra sekret kontaminerade våta dukar och förband o.d. På avstjälpningsplatsen ska detta avfall begravas omedelbart. 2.1.4 Problemavfall 9) Ofarligt medikalavfall Infusionsvätskor, sköljvätskor, näringslösningar, dialysvätskor och desinfektionsämnen som inte innehåller läkemedel samt rester av inaktiverade vacciner. 10) Vanligt läkemedelsavfall Alla föråldrade eller annars obrukbara läkemedel. 11) Cytotoxiskt läkemedelsavfall Oanvända och öppnade påsar, flaskor och sprutor som innehåller cytostatika. 12) Avfallsfilmer 13) Framkallningsvätskor 14) Fixerlösningar 15) Radioaktivt avfall, kort halveringstid Radioaktiva ämnen och apparater, föremål eller ämnen som kontaminerats med radioaktivitet och som inte behövs måste oskadliggöras p.g.a. radioaktivitet.

16) Radioaktivt avfall, strålningskällor 9 2.2 Allmänt problemavfall Förutom de för hälsovården typiska avfallstyperna som anges ovan uppstår inom hälsovården också s.k. allmänt problemavfall (t.ex. olika kemikalier, batterier, ackumulatorer o.s.v.). Mängden av detta avfall är c. 1 % av allt avfall som uppstår inom hälsovården. 17) Kemikalieavfall Exempelvis olika begagnade lösningsmedel, laboratoriereagenser och rengörings- och desinficeringsmedel. 18)Oljeavfall Avfallsolja från motorer, maskiner och apparater. 19) Batteriavfall Batterier från belysningsarmatur och olika apparater som innehåller tungmetaller. 20) Ackumulatoravfall Blyackumulatorer från maskiner och apparater. 21) Kvicksilveravfall Mätare och andra apparater som tagits ur bruk och som innehåller kvicksilver, amalgamrester och lysrör från belysningsarmatur. 22) Slagg från oljeavskiljningsbrunnar Slagg som avlägsnas från oljeavskiljningsbrunnar. 2.3 Samhällsavfall Med samhällsavfall avses avfall som uppstår av boende i samhället och avfall som kan jämföras med sådant avfall vad gäller kvantitet och kvalitet och som transporteras till avstjälpningsplats eller för bränning, ifall ingen sortering sker. Genom att sortera avfallet kan olika fraktioner av avfallet separeras för nyttiga ändamål. Dessa fraktioner kan användas antingen som sådana eller som råmaterial för vidare produktion. Vid avfallssorteringen är det viktigt att beakta de gängse återvinningssystemen och de lokala avfallshan-

teringsföreskrifterna. Samhällsavfallet utgör merparten av allt avfall inom hälsovården: c. 90 % av allt avfall inom hälsovården är samhällsavfall. 10 23) Blandavfall Består av fraktioner av det vanliga samhällsavfallet som inte sorteras för återanvändning. Typiska fraktioner av blandavfall är bl.a. förpackningar som innehåller metallfolier, batterier utan tungmetaller, avfall som solkats med organiska ämnen samt PVC-plast. 24) Energifraktion Avfall som kan förbrännas och som inte lämpar sig för återanvändning som föremål eller som material och som inte är specialavfall inom hälsovården, problemavfall eller PVC-plast. 25) Dataskyddat papper Pappersavfall som ska dataskyddas p.g.a. att det innehåller information om patienter och patientidentifikatorer. 26) Kontorspapper Annat vitt kontorspapper av storlek A4 och A3 som inte behöver dataskyddas. 27) Blandpapper Annat papper än vad som avses under 25 och 26. 28) Papp Produkter som tillverkats av brunt papp och papper, t.ex. askar och kuvert. 29) Vätskekartong 30) Biologiskt nedbrytbart avfall Organiskt avfall som förmultnar på naturlig väg, t.ex. matrester, förtorkade växter och växtdelar samt handdukar och servetter för engångsburk. 31) Trädgårdsavfall Biologiskt avfall som uppstår vid trädgårdsarbete, t.ex. jordmaterial samt trä- och växtrester. 32) Metallskrot Skrot och småmetall som härstammar från andra källor än elapparater och elektroniska apparater. 33) Returplast

Plastavfall som kan återvinnas i form av föremål, material eller energi. Exempel på föremål av plast som kan återvinnas är färgkassetterna i laserprintrar. Typsikt plastmaterial som kan tillvaratas är polyeten PE-HD och frigolit (styrox) EPS. 34) Returglas Färgat eller ofärgat glasavfall. 11 35) Textilier Kasserade kläder, gardiner, handdukar, lakan och annat torrt och rent textilavfall. 36) Annat dataskyddat material Annat dataskyddat material utgörs av papper med patientuppgifter och -identifikatorer, exempelvis magnetband, disketter, CD- och hårddiskar. Sedan dataskyddet garanterats sorteras avfallet enligt material. 2.4 El- och elektronikskrot El- och elektronikskrot (SER) kunde också rubriceras under problemavfall enligt den lagstiftning som trätt i kraft på sommaren 2005 (Statsrådets förordning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter 852/2004). Ansvaret för avfallshanteringen tillföll med den nya lagstiftningen avfallsproducenterna som sedermera uppbyggt ett fungerande retursystem. Eftersom praxisen för el- och elektronikskrot inte etablerats har detta avfall upptagits som en egen grupp i denna framställning. Andelen el- och elektronikskrot av den totala mängden avfall inom hälsovården varierar mellan 1 och 5 % årligen. 37) Mindre elapparater och elektroniska apparater Kyl- och elapparater och elektroniska apparater som har mindre storlek än dessa och som inte utan större åtgärder kan iståndsättas för användning. 38) Betydande sjukhusavfall Skrymmande sjukhusapparater, t.ex. apparater för röntgen- och magnetresonansavbilnding. 2.5 Övrigt avfall Denna grupp omfattar specialavfall från enskilda hälsovårdsinstitutioner som inte kan grupperas under de andra grupperna samt avfall som hänförs till tillfälliga byggnads- eller reparationsinitiativ eller ersättande investeringar. Mängden av denna typs avfall kan vara synnerligen stor men den varierar kraftigt från år till år. 39) Möbler T.ex. sängar, bord och stolar. Sortering enligt det huvudsakliga materialet.

40) Avfall från byggnads- och reparationsarbeten 12 Avfallsmaterial som uppstår vid byggnadsarbeten och underhåll. 41) Slagg från avskiljningsbrunnar Slagg från sandavskiljnings- och fettavskiljningsbrunnar. 3 Märkning och hantering av avfall från hälsovården Avfallet från hälsovården bör märkas på ett klart och enhetligt sätt, vilket garanterar trygg hantering, transport och slutplacering. I detta avsnitt presenteras de allmänna anvisningarna för avfallshanteringen på platsen där avfallet uppstår. Anvisningarna gäller förbehandling, sortering, packning, märkning, hantering i avfallsutrymmet samt transport och slutplacering av avfallet. 3.1 Märkning av avfall från hälsovården Avfallet från hälsovården ska märkas enligt anvisningarna i denna guide och avfallsbehållarna/avfallsförpackningarna ska märkas med en dekal som anger hurudant avfall ifrågavarande behållare/förpackning innehåller, kontaktuppgifterna till enheten/institutionen som producerat avfallet och den ansvariga enheten samt information om vem förpackat avfallet samt förpackningsdatum. 3.1.1 Förpackning av avfall från hälsovården samt dekalmodeller 1. Avfall från patienter, klass A Smittförande avfall av klass A från patienter förpackas i förpackningar som UN-godkänts. Förpackningarna förses med följande märkning:

13 Smittförande avfall Klass A (UN 2814) Enhet/institutiton: Kontaktuppgifter: Avdelning/ansvarsenhet: Apkoppsvirus Kyasanur Forestvirus Ebolavirus Guanaritovirus Hantavirus Hendravirus Juninvirus Lassavirus Marburgvirus Omskvirus Sabiavirus Rabiesvirus Flexalvirus Hantavirus Flexalvirus Hantavirus - Koreansk hemorragisk feber Smittkoppsvirus Kyasanur Forestvirus Machupovirus Nipahvirus Rift Valleyfebervirus Venezuelan equine encephalitisvirus (Annan smittförande agens) Lassavirus Machupovirus Marburgvirus Sabiavirus Föpackat av/ Datum: 2. Laboratorieavfall klass A Smittförande laboratorieavfall av klass A förpackas i förpackningar som UN-godkänts. Förpackningarna förses med följande märkning:

14 Bacillus anthracis Brucella melitentis Burkholderia mallei - Pseudomonas mallei Chlamydia psittaci fågelstammar (avian strains) Clostridium botulinum Coxiella burnetii Eastern equine encephalitisvirus Francisella tularensis Herpes B-virus Starkt patogena fågelinfluensavirusstammar Japansk enkefalitvirus Poliovirus Rickettsia rickettsii Shigella dysenteriae (typ 1) West-Nilevirus Yersinia pestis Brucella suis Coccidioides immitis Denguevirus Escherichia coli, verotoxigen Hepatit B-virus HI-virus Mycobacterium tuberculosis

15 Rickettsia prowazekii Russian spring - summer encephalitisvirus Fästingsenkefalitvirus Gula febernvirus (Annan smittförande agens) Föpackat av/ Datum: Smittfarligt avfall av klass A märks dessutom med beteckningen Smittfara.

I Finland har Delegationen för infektionssjukdomar utfärdat en tolkning enligt vilken avfall anses vara smittfarligt, om det kontaminerats med en agens som förorsakar blödningsfeber (Ebola, Lassa och Marburg), pest (Yersinia pestis) eller mjältbrand (Bacillus anthracis). 16

17 3. Patientavfall och laboratorieavfall klass B Smittfarligt avfall av klass B förpackas enligt förpackningsgrupp II som stadgas i kommunikationsministeriets förordning om transport av farliga ämnen på väg (277/2002 jämte ändring 312/2005). Förpackningarna ska förse med följande dekal: Smittfarligt avfall Klass B (UN 3373) Enhet/inrättning, kontaktuppgifter Avdelning / ansvarande enhet Smittbärande mikrob: Förpackats av Datum 4. Specialavfall

Specialavfall förpackas i förpackningar avsedda för specialavfall. Avfall som är stickande och skärande insamlas på platsen där avfallet uppstår och läggs i kärl som uppfyller säkerhetsstandard BS 7320. Förpackningarna förses med följande dekal: 18 Enhet/inrättning, kontaktuppgifter Avdelning / ansvarande enhet Skärande och stickande avfall Icke-identifierbart vävnadsavfall Identifierbart vävnadsavfall (Annat specialavfall) Förpackats av Datum 5. Problemavfall

Förpackning av problemavfall beskrivs i tabellerna 3.2.2 och 3.2.3. Förpackningarna märks med dekal för problemavfall: 19 Problemavfall Enhet/inrättning, kontaktuppgifter Avdelning / ansvarande enhet Läkemedelsavfall Cytostatika Kvicksilver Amalgam Syror Baser Organiska lösningsmedel Färgämnen Reagenser Framkallningsvätskor Fixativ Batterier Bly Ackumulatorer Olja (Annat problemavfall) Förpackats av

Datum 20 6. Blandavfall Förpackas i allmänt tillgängliga svarta avfallssäckar eller -påsar. 7. Energifraktion Förpackas i allmänt tillgängliga genomskinliga gröna avfallssäckar eller -påsar. 8. Biologiskt nedbrytbart avfall Förpackas i allmänt tillgängliga bioavfallssäckar eller -påsar. 9. Returglas Vit förpackningstejp med följande text i svart: GLAS 10. Övriga återanvändbara avfallsfraktioner Märkning enligt överenskommelse från fall till fall. Granskats hit 3.1.2 Anvisningar för tryckning av dekaler Dekalerna för märkning av avfall inom hälsovården kan produceras t.ex. genom utskrift, digitryck eller traditionell offsettryck. Om upplagan är mindre än 500 (t.ex. 5 x 100) lönar det sig i allmänhet att tillverka dekalerna genom utskrift eller med en digital metod. Det är bäst att använda dekalmaterial av plast med en matt yta, men dekaler med en pappersyta som är tillräckligt hållfast är också ett lämpligt alternativ. I båda fallen är det skäl att kontrollera i förväg att skrivarens färg eller trycksvärtan är hållbar och att limmet håller (s.k. permanent dekallim). Utskrift med vanlig bläcksprutare eller färglaser är i allmänhet inte acceptabla till sin kvalitet, dessutom är de så gott som undantagslöst ett dyrt alternativ. Tekniska egenskaper hos dekalerna Dekaltexten ska synas också i fall att dekalen limmas på ett brokigt underlag eller exempelvis på en tidigare dekal. I dessa fall är det bäst att använda ogenomskinliga dekaler som oftast har svart lim. Dessa dekaler är ofta något dyrare och har en grå färgskiftning. Eftersom metoderna och materialen som används vid de olika tryckerierna och dekalproducenterna varierar, är det skäl att i samband med beställningen be om förslag till hur dekalerna ska tillverkas. Alla dekaler som nämns i denna guide är utformade i två färger med undantag för dekalen för problemavfall som är enfärgat svart. I allmänhet kan dock inte trycket utformas i två färger, emedan färgerna för de olika dekalerna varierar. OBS. För utskrift och tryckning ska endast originalfiler användas detta garanterar minsta tänkbara variation i dekalernas färg och form. Filerna finns i nätet, adress: http://www.sttv.fi > Lomakkeet.

Originalfilerna anger dekalernas färg och proportioner och dessa bör inte ändras eller kombineras. Dekalerna finns i pdf-filer i såväl fyrfärg (cmyk-processfärger) som pantone- eller spotfärg (PMS). Dekalstorlek och -färg Alla dekaler är av storleken A5 (148 mm x 210 mm). Om så önskas, kan dekalen för Smittfara utformas färdigt triangulärt i tryckeriet/produktionsenheten (triangelsnittad skärning). Triangels dimensioner är då ungefär: bredd 120 mm och höjd 105 mm. Trots att dekalernas storlek kan varierar något bl.a. på grund av olika produktionsmetoder, måste textstorleken alltid vara sådan att den är fullt läslig. Dekalfärger: Röd (PMS 1665, C:0 M:68 Y:100 K:0) Orange (PMS 158, C:0 M:61 Y:97 K:0) Gul (PMS 116, C:0 M:16 Y:100 K:0) Svart (PMS Black, C:0 M:0 Y:0 K:100) Tryck- eller produktionstekniska omständigheter och varierande material kan leda till variabla färgskiftningar. Slutresultatet bör vara förenligt med o.a. PMS-skiftningar. 21

22 3.2 Hantering av avfall inom hälsovården Följande tabeller sammanfattar avfallshanteringsreglerna för avfall inom hälsovården. Tabellerna 3.2.1 och 3.2.2 gäller avfall som är typiskt för hälsovården och tabellerna 3.2.3 3.2.6 annat avfall som uppstår inom hälsovården. Tabell 3.2.1. Hantering av avfall som är typiskt för hälsovården. Namn Kriterier Avfallsbeskrivning nr Hantering på platsen där avfallet uppstår Hantering i avfallsutrymmet Förpackning Märk ning Transport Slutplacering Patientavfall Klass A 1 Ingen Lagerbokföring UNgodkänd 1* FAV 1) klass 6.2 1) Problemavfallscentral 1 Desinfektion Pressning 6 Avfallsbränning Avstjälpningsplats Patientavfall Klass B Avstjälpningsplats Laboratorieavfall Klass A Kommunikationsministeriets förordning 312/2005 1) 2 Ingen Förpackningsklass II 1) 3 Avfallsbränning 2 Desinfektion Pressning 6 Avfallsbränning UN-godkänd 2* FAV klass 6.2 Avstjälpningsplats 3 Desinfektion Pressning 6 Avfallsbränning 3 Ingen Lagerbokföring Problemavfallscentral Avstjälpningsplats Laboratorieavfall Klass B 4 Ingen Förpackningsklass II 3 Avfallsbränning 4 Desinfektion Pressning 6 Avfallsbränning 5 Ingen Pressning 6 Avfallsbränning Avstjälpningsplats Avstjälpningsplats Laboratorieavfall Mikrobodlingsskålar Avstjälpningsplats 5 Desinfektion Tvätt 10 Återvinning/Plast I Finland har Delegationen för infektionssjukdomar utfärdat en tolkning enligt vilken avfall anses vara smittfarligt, om det kontaminerats med en agens som förorsakar blödningsfeber (Ebola, Lassa och Marburg), pest (Yersinia pestis) eller mjältbrand (Bacillus anthracis). I dessa fall ska avfallet ytterligare märkas med dekal som anger smittfara.

1) Kommunikationsministeriets förordning (277/2002) om transport av farliga ämnen på väg jämte ändring (312/2005) 23

24 Tabell 3.2.2. Hantering av avfall med risk för olycksfall, etiskt avfall och problemavfall som är typiskt för hälsovården. Namn Kriterier Avfallsbeskrivning Hantering på platsen där avfallet uppstår Hantering i avfallsutrymmet Förpackning Mär knin g Tran spor t Slutplacering Skärande och stickande avfall 6 Läggs i kärl som uppfyller säkerhetsstandard BS 7320 Specialavfall 4 Avfallsbränning Avstjälpningsplats Vävnadsavfall Identifierbart 4 Avfallsbränning 7 Tät förpackning Nerkylning Specialavfallsförpackning Avstjälpningsplats Vävnadsavfall Icke identifierbart 4 Avfallsbränning Medikalavfall Ofarligt 9 Läggs i blandavfallet Avloppet 6 Avfallsbränning 8 Tät förpackning Nerkylning Specialavfallsförpackning Avstjälpningsplats Avstjälpningsplats Läkemedelsavfall Vanligt 10 Returneras till apoteket Lagerbokföring Förseglat 5 FAV Problemavfallscentral Läkemedelsavfall Cytotoxiskt 11 Returneras till apoteket Lagerbokföring Förseglat 5 FAV Problemavfallscentral Röntgenavfall Avfallsfilm 12 Garanterat dataskydd 10 Återvinning/Metall Lagerbokföring 5 FAV Problemavfallscentral Röntgenavfall Framkallningsvätska 13 Egen kanister 10 Återvinning/Metall Lagerbokföring 5 FAV Problemavfallscentral Röntgenavfall Fixativlösning 14 Egen kanister 10 Återvinning/Metall Lagerbokföring 5 FAV Problemavfallscentral STUK direktiv 6.2 1) 15 Får avklinga I blandavfall 6 Namn K Radioaktivt avfall Kort halveringstid Avstjälpningsplats Radioaktivt avfall Strålkällor STUK direktiv 6.2 16 Strålskydd 10 Tillverkaren 1) Strålskyddscentralens (STUK) direktiv ST 6.2 Radioaktivt avfall och radioaktiva utsläpp

25 Tabell 3.2.3. Hantering av allmänt avfall Namn Kriterier Avfallsbeskrivning Hantering på platsen där avfallet uppstår Hantering i avfallsutrymmet Förpackning Märkning Transport Kemikalieavfall 17 Märkningar Lagerbokföring Ursprungligt kärl 5 FAV Problemavfallscentral Oljeavfall 18 Lagerbokföring Separat kärl 5 FAV Problemavfallscentral Ackumulatoravfall 20 Lagerbokföring Separat kärl 5 Återvinning/Metall FAV Batteriavfall 19 Lagerbokföring Separat kärl 5 FAV Problemavfallscentral Problemavfallscentral Kvicksilveravfall 21 Lagerbokföring Separat kärl 5 FAV Problemavfallscentral Slagg från oljeavskiljningsbrunn 22 Uppsugning i tankbil Lagerbokföring FAV Problemavfallscentral

26 Tabell 3.2.4. Hantering av samhällsavfall som uppstår inom hälsovården Namn Kriterier Avfallsbeskrivning Hantering på platsen där avfallet uppstår Märkning Förpackning Blandavfall 23 Pressning 6 Avfallsbränning Avstjälpningsplats Energifraktion 24 Separat insamling Pressning 7 Parallellförbränning Avfallsbränning Dataskyddat papper 25 Låsbar behållare Garanterat dataskydd 10 Återvinning/Papper Kontorspapper 26 Separat insamling 10 Återvinning/Papper Blandpapper 27 Separat insamling 10 Återvinning/Papper Papp 28 Separat insamling 10 Återvinning/Papp Vätskekartong 29 Sköljning och avrinning 10 Återvinning/Vätskekartong Biologiskt nedbrytbart avfall 30 Separat insamling Nerkylning 8 Kompostering Trädgårdsavfall 31 Separat insamling 10 Kompostering Metallskräp 32 Separat insamling 10 Återvinning/Metall Insamlingsplast 33 Separat insamling 10 Återvinning/Plast Insamlingsglas 34 Separat insamling 9 Återvinning/Glas Textiler 35 Separat insamling 10 Återvinning/Textil Annat dataskyddat material 36 Separat insamling Garanterat dataskydd 10 Återvinning

27 Tabell 3.2.5. Hantering av el- och elektronikskrot som uppstår inom hälsovården. Namn Beskrivning Hantering på platsen där avfallet uppstår Märkning Förpackning Mindre elapparater och elektroniska apparater 37 Separat insamling 10 Återvinning/Godkänd mottagare Större sjukhusavfall 38 Separat insamling 10 Returneras till tillverkaren för återvinning Återvinning/godkänd mottagare Tabell 3.2.6. Övrigt avfall som uppstår inom hälsovården. Namn Kriterier Beskrivning Hantering på platsen där avfallet uppstår Märkning Förpackning Möbler 39 Separat insamling 10 Återanvändning Återvinning Avfall från bygge och reparationer Srb 295/1997 1) 40 Sortering 10 Separat lösning Slagg från avskiljningsbrunnar 41 Uppsugning i tankbil Avstjälpningsplats 1) Statsrådets beslut om byggavfall 295/1997.

28 4 Regelverket Hanteringen av avfall från hälsovården måste följa gällande lagstiftning. I det följande återges en förteckning över regelverket som gäller hantering av avfall som uppstår inom hälsovården. EU-direktiv och rådets beslut som binder medlemsstaterna utan nationell harmonisering. T.ex. avfallsstatistik Nationella författningar för Finland Lagar: Personuppgiftslag 523/1999 Avfallslag 1072/1993 Kemikalielag 744/1989 Lag om tillsynen över arbetarskyddet 131/1973 Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006 Lag om transport av farliga ämnen 719/1994 Strafflagen 39/1889 Strålskyddslagen 592/1991 Lag om smittsamma sjukdomar 583/1986 Hälsoskyddslagen 763/1994 Lag om företagshälsovård 1383/2001 Arbetarskyddslagen 738/2002 Lag om skydd i arbete 299/1958 Miljöskyddslagen 86/2000 Förordningar: Förordning om ändring av 2 förordningen om smittsamma sjukdomar 841/1997 Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier 59/1999

29 Avfallsförordning 1390/1993 Kemikalieförordning 675/1993 Kommunikationsministeriets förordning om transport av farliga ämnen på väg 277/2002 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om transport av farliga ämnen på väg 312/2005 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om användning av matavfall innehållande kött vid utfodring av vissa husdjur 188/2001 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om lämnande av uppgifter om kemikalier 374/2002 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier 807/2001 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om skyddsinformationsblad 1202/2001 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om upprättande av journalhandlingar samt om förvaring av dem och annat material som hänför sig till vård 99/2001 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över farliga ämnen 509/2005 Strålskyddsförordning 1512/1991 Förordning om smittsamma sjukdomar 786/1986 Hälsoskyddsförordning 1280/1994 Statsrådets förordning om ändring av bilaga 4 till avfallsförordningen 1128/2001 Statsrådets förordning om avfallsförbränning 362/2003 Statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet 715/2001 Statsrådets förordning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter 852/2004

30 Statsrådets förordning om transport av farliga ämnen på väg 194/2002 Miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall 1129/2001 Miljöskyddsförordning 169/2000 Beslut: Social- och hälsovårdsministeriets beslut om klassificering av biologiska agenser 739/1996 Statsrådets beslut om asbestarbete 1380/1994 Statsrådets beslut om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen 363/1994 Statsrådets beslut om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen 105/1995 Statsrådets beslut om ändring av 2 och 3 statsrådets beslut om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen 17/1999 Statsrådets beslut om amalgamhaltigt avloppsvatten och avfall 112/1997 Statsrådets beslut om avstjälpningsplatser 861/1997 Statsrådets beslut om tillvaratagande och återvinning av returpapper 883/1998 Statsrådets beslut om uppgifter som ska lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall 659/1996 Statsrådets beslut om förpackningar och förpackningsavfall 962/1997 Statsrådets beslut om byggavfall 295/1997 Statsrådets beslut om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet 1155/1993 Statsrådets beslut om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp 365/1994

Miljöministeriets beslut om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall 867/1996 31