Landsbygd och stad i Västra Götaland

RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING FEBRUARI 2008 2008:1 Landsbygd och stad i Västra Götaland Kartläggning och analys av befolkning och näringsliv per tätort

Innehållsförteckning KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV BEFOLKNING OCH NÄRINGSLIV PER TÄTORT Inledning... 4 Befolkning... 7 Utbildning... 9 Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren... 11 Företagsstruktur... 14 Totala lönesummor och medelinkomst... 17 Sammanfattning... 21 Bil. 1 Några olika definitioner av landsbygd (källa: Glesbygdverket)... 22 Bil. 2 Invånare per km2 och NUTS 3 (i Sverige län)... 23 Bil. 3 Gruppering av tätorter per kommun efter storlek (befolkning 31-12-2006)... 24 Bil. 4 Tätorter i Västra Götaland efter storlek... 29 Bil. 5 Befolkningen år 2006 efter ålder och områdestyp... 30 Bil. 6 Gruppering av branscher enligt SNI 92 till näringsgrenar... 31 Bil. 7 Tabellbilaga 3

Inledning Denna analys av Västra Götaland har fokus på regionen och dess delar utifrån befolkningens bosättning i tätorter av olika storlek eller utanför tätort. Befolkningen studeras med avseende på ålder, utbildning, inkomster, totala lönesummor och kön. Näringslivet beskrivs genom sysselsättning per bransch och arbetsställen per bransch och storleksklass (antal sysselsatta). Senast tillgängliga data för befolkningsstatistik är år 2006 och för statistik om näringslivet år 2005. I studien görs även en jämförelse med data från föregående räkningstillfälle, år 2002 respektive 2001. Statistiken bygger på lägesbaserade uppgifter från SCB: s register över totalbefolkningen, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, utbildningsregistret samt inkomst- och förmögenhetsregistret. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden sker oberoende av den administrativa indelningen. Avsikten med en fast tätortsdefinition är att ge möjlighet till analyser med jämförbarhet både bakåt i tiden och mellan olika regioner. SCB gör dessa tätortsavgränsningar vart femte år och denna rapport bygger på avgränsning från år 2005 1. Definitionen av tätort är gemensam för de nordiska länderna och accepterar vid en internationell jämförelse mycket små orter som urbana områden. I Europa och Nordamerika finns en nedre gräns på ett eller ett par tusen invånare för att skilja "urban" från "rural". Skälet till vår låga gräns mellan tät- och glesbebyggelse är att de nordiska länderna är mycket glesbebodda, och att även små orter här gärna får tätortsfunktion. SCB använder även begreppet småort. En småort har sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och 50-199 invånare. Fritidshusområde är område med minst 50 fritidshus och där avståndet mellan husen inte är mer än 150 meter. Ett sådant område är planerat för fritidshus, men kan vara bebott permanent. SCB har ingen egen definition av glesbygd eller landsbygd. Det finns flera sätt att beskriva en regions struktur med avseende på stad och land. Bil.1 visar olika definitioner av landsbygd. Ett mått på bosättningsmönster är befolkningstätheten mätt som antal invånare per km 2. Bil.2 visar antal invånare per km 2 efter NUTS 2 (i Sverige 21 län) för 25 EU-länder samt per kommun i Västra Götaland Sverige är i en europeisk jämförelse ett glest befolkat land med 22 invånare per km 2. I Västra Götaland är befolkningstätheten 63 invånare per km 2 med stora variationen inom regionen. Nationerna i norra Europa är glest befolkade medan centrala Europa har högre befolkningstäthet. Nationer som Spanien och Grekland har lägre befolkningstäthet än centrala Europa. Vi har här valt att beskriva strukturen genom att avgränsa geografiska områden som grupper av tätorter som kan följas upp över tiden. Denna möjlighet att följa utvecklingen över tiden ser vi som angelägen för ett lokalt förankrat utvecklingsarbete för tillväxt i hela Västra Götaland. Detta sätt att studera landsbygd/stad anknyter till kommunförbundets kategorisering av landsbygdskommuner. 1 Områden utanför dessa tätorter definieras som områden utanför tätorter. 4

Vi har grupperat tätorterna i tre grupper, områdestyper. Några tätorter finns i flera kommuner och räknas då som flera tätorter. Dessa tre områdestyper är: Tätorter större än 20 000 invånare, större städer Tätorter 3 000-19 999 invånare, mindre städer och orter Tätorter mindre än 3 000 invånare samt utanför tätort, landsbygd Antal tätorter efter kommunförbundsområde Område Mindre än 3000-19999 Större än 3000 inv. inv. 20000 inv. Totalt Göteborgsregionen* 104 22 6 132 Sjuhärad 59 10 1 70 Skaraborg 61 11 2 74 Fyrbodal 53 8 3 64 Västra Götaland 259 47 12 318 *Därav Kungsbacka 18 4 22 Det finns i Västra Götaland 318 tätorter. Kungsbacka kommun som ingår i Göteborgsregionen men ej i Västra Götaland har 22 tätorter. I bil. 3 finns en förteckning över samtliga tätorter i Västra Götaland efter områdestyp med uppgift om befolkning 2002 och 2006 samt förändringen under perioden. Bil. 4 är en karta över tätorter i Västra Götaland efter storlek. Kartan ger en bild av befolkningens spridning och koncentration i regionen. Städerna finns koncentrerade till den västra delen av regionen. I Sjuhärad och Skaraborg finns ett stort antal mindre städer och orter samt tätorter under 3 000 invånare, medan det i norra Bohuslän och Dalsland är mer glest befolkat. Om grupperingen av tätorter sker i fler och mindre grupper framkommer olikheter i bosättningsstrukturen mellan de olika delarna av regionen. I Göteborgsregionen finns Göteborgs tätort fördelad på fyra kommuner. I Sjuhärad är Borås den enda tätorten som har mer än 50 000 invånare. Därefter finns endast en tätort i intervallet 10 000-19 999 invånare och nio i intervallet 3 000 9 999 invånare medan det stora antalet tätorter i Sjuhärad finns bland de allra minsta. I Fyrbodal finns tre tätorter i intervallet 20 000-49 999 invånare, men inga i intervallet 10 000-19 999 invånare. I Skaraborg finns liksom i Fyrbodal ingen tätort större än 50 000 invånare men där finns en spridning inom alla övriga grupper. I Göteborgsregionen bor häften av hela regionens invånare och befolkningstätheten är i nivå med de centrala delarna av Europa. I Göteborgs tätort bor 514 000 invånare, vilket är var tredje invånare i regionen. Detta innebär olika förutsättningar för tillväxt och utveckling i de fyra delarna Göteborgsregionen, Sjuhärad, Skaraborg och Fyrbodal. Statistiken finns tillgänglig i Västra Götalandsregionens statistikdatabas, www.vgregion.se/statistikdatabas, välj Landsbygd och stad och klicka därefter på Statistik per tätort. Där finns möjlighet att gruppera tätorterna till de tre områdestyperna. Befolkningen i 1- årsklasser kan grupperas till 5-årsklasser för befolkningspyramider eller andra åldersgrupperingar för planering av t ex skola och barnomsorg. Näringslivets branscher grupperas till aggregat. Det är möjligt att bryta ner statistiken för en analys per kommunförbundsområde. Det går också att göra andra grupperingar eller studera enskilda tätorter t ex i arbetet med avgränsning av stödområden. 5

I anslutning till rapporten har det tagits fram en tabellbilaga med en komprimerad redovisning av statistik per tätort efter kommun. Denna information kan t ex vara ett hjälpmedel i arbetet med lokala utvecklingsprogram. Rapporten är framtagen vid regionutvecklingssekretariatet av Magdalena Naploszek. Bil. 4 har framställts av Ulla Sjögren. Ansvarig för arbetet har varit Christina Christiansson. Samverkansgruppen för landsbygdsprogrammet har utgjort referensgrupp. 6

Befolkning I början av 1900-talet hade Sverige 5 miljoner invånare och de allra flesta bodde på landsbygden. Nu är vi dubbelt så många och 75 % av oss bor i stället i tätorter enligt Glesbygdsverkets definition. Var sjätte invånare i Sverige (1,5 miljoner) bor i Västra Götaland. Drygt hälften av dessa bor i de nio större städerna: Göteborg, Borås, Kungälv, Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Alingsås, Lidköping och Skövde. Knappt 30 % av invånarna bor på landsbygden och 21 % i mindre städer och orter. Befolkning 2006-12-31 efter områdestyp och kön Områdestyp män kvinnor total Större städer 382 059 396 439 778 498 Mindre städer och orter 157 219 162 886 320 105 Landsbygd 226 051 213 630 439 681 Västra Götaland 765 329 772 955 1 538 284 I riket liksom i Västra Götaland finns det fler kvinnor än män, vilket beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. I Västra Götaland bor över 7 600 fler kvinnor än män. Men andelen kvinnor är inte större än andelen män i alla regionens områdestyper. På landsbygden bor nästan 6 % fler män än kvinnor. Befolkning efter områdestyp, 2006 450 000 totalt 80 000 65-w antal invånare 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 män kvinnor 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 50 000 10 000 0 Större städer Mindre städer och orter Landsbygd 0 Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Ovanstående diagram visar att i större städer lever idag mycket fler (44 %) äldre kvinnor än äldre män, vilket motsvarar drygt 23 000 personer. Förklaringen är att kvinnor lever längre än män. Men också en följd av den urbaniseringen som tog fart efter andra världskriget samtidigt med kvinnors ökande deltagande i förvärvslivet. Det är annorlunda på landsbygden - där bor lika många män som kvinnor. 7

I bil. 5 finns tre befolkningspyramider som visar befolkningens procentuella fördelning efter kön och ålder för större städer, mindre städer och orter och landsbygden. Konturen anger data för Västra Götaland totalt (den högsta andelen där tillhör gruppen 35-44 år gamla men också individer i åldern 10-19 och 55-64 år utgör en hög andel av befolkning). I större städer bor många unga vuxna (20-34 år) nästan 190 000, vilket motsvarar över 63% av befolkningen i denna åldersklass i Västra Götaland. Motsatsen är landsbygden där personer i denna åldersklass utgör knappt 20 %. Detta är ett resultat av att ungdomar flyttar till större städer för att studera eller arbeta. Andelen av befolkningen i skolåldrarna (5-19 år) är högst på landsbygden och lägst i större städer. Det betyder att drygt 90 000 barn och ungdomar växer upp på landsbygden och fler än hälften (55%) bor utanför större städer. Det finns 76 000 kvinnor och 50 000 män över 65 år i de större städerna. Av de personer som är 80 år och äldre är två av tre kvinnor. Detta har betydelse för primärkommunernas och regionens planering av vård och omsorg för äldre personer. Procentuell förändring av befolkning 2006 i jämförelse med 2002 i Västra Götaland Områdestyp procent Större städer 2,2% Mindre städer och orter 2,8% Landsbygd 0,9% Västra Götaland totalt 2,0% 7% Procentuell förändring av befolkning 2006 i jämförelse med 2002 efter områdestyp och ålder 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0-19 20-64 65-W 0% -1% -2% -3% Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Västra Götaland Under perioden 2002-2006 ökade Västra Götalands befolkning med 2 % eller 30 000 personer. Den procentuella befolkningstillväxten var störst i mindre städer och orter och lägst på landsbygden. Befolkningsökning bestod främst av en ökning av personer i åldern 20-64 år (22 000 eller 2,5 %). I större städer ökade antalet mest (15 000 personer). Antalet gamla personer (äldre än 65 år) ökade med 2,2 % men störst ökning av äldre fanns i mindre städer och orter (6,5 % vilket motsvarar 3600 personer). Trots en ökning av befolkningen på landsbygden minskade antalet barn och ungdomar med 2%. I större städer minskade antalet gamla personer med 0,5 %. 8

Utbildning Befolkningens utbildningsnivå har grupperats i tre grupper: Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning, fackskola, 2- o 3-årig gymnasieskola, vissa folkhögskoleutbildningar, vissa arbetsmarknadsutbildningar Eftergymnasial utbildning, minst 20 poäng, även vissa folkhögskoleutbildningar Gruppen inkluderar även forskarutbildade. Utbildningsnivå (16-74 år) efter områdestyp, 2006 Kvinnor Män Landsbygd Mindre städer och orter Större städer Västra Götaland Riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% förgymnasial utbildning eftergymnasial utbildning gymnasial utbildning uppgift saknas Kvinnor är generellt bättre utbildade än män både i riket och i Västra Götaland. Var tredje kvinna i Västra Götaland har eftergymnasial utbildning men bara var fjärde man. I större städer är det ännu fler kvinnor med eftergymnasial utbildning (37%) men där är skillnaden mellan män och kvinnor minst. Den största skillnaden mellan mäns och kvinnors utbildning finns på landsbygden. Bland män har bara var sjätte person eftergymnasial utbildning och bland kvinnor var fjärde. På landsbygden finns även de lägst utbildade männen - var tredje man har bara förgymnasial utbildning. 9

20% Procentuell förändring av befolkning med eftergymnasial utbildning 2006 i jämförelse med 2002 efter områdestyp och kön 15% 10% män kvinnor 5% 0% Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Västra Götaland Utbildningsnivån i Västra Götaland förbättrades under perioden 2002-2006. Det finns 40 000 fler personer med eftergymnasial utbildning 2006 än 2002 och av dessa är 25 000 kvinnor. Samtidigt minskade antalet personer med endast förgymnasial utbildning. Högst ökning av antalet personer med eftergymnasial utbildning är det på landsbygden och lägst i större städer. Den största skillnaden av ökningstakten mellan mäns och kvinnors utbildningsnivå finns i mindre städer och orter - där finns det 18 % fler kvinnor med eftergymnasial utbildning än 2002, medan bland män ökningen bara är 11 %. 10

Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren Sysselsättning studeras nedan med data enligt den registerbaserade sysselsättningsstatistiken (RAMS) efter bransch. Branscherna summeras till fyra grupper: Jordbruk Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Grupperingen av data enligt SNI92 finns i bil 6. Statistiken redovisar dagbefolkningen. Alla förvärvsarbetande kan inte härledas till ett specifikt arbetsställe (rubrik saknas i databasen). Dessa personer var 2005 5,6 % av arbetsstyrkan och ingår inte i statistiken per områdestyp. 350000 300000 Sysselsättning efter områdestyp och näringsgren, 2005 antal 250000 200000 150000 100000 50000 jordbruk tillverkningsindustri privata tjänster offentliga tjänster okänd näringsgren 0 Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Västra Götaland I Västra Götaland finns 697 000 personer i arbetskraften. Det är 45,6% av befolkningen. Kvinnor utgör 48 % av arbetskraften och män 52 %. De flesta arbetstillfällen inom offentliga tjänster finns i större städer där jobbar två av tre personer inom denna sektor. I mindre städer och orter har privata och offentliga tjänster samma betydelse 38 % av arbetskraften eller 43 000 sysselsatta i vardera näringsgren. Av den totala sysselsättningen inom jordbruk finns 82 % på landsbygden. Trots det är privata tjänster den vanligaste näringen på landsbygden där finns 46 000 sysselsatta vilket är mer än inom jordbruk och tillverkningsindustri tillsammans. Mer än hälften sysselsatta i tillverkning arbetar i större städer. 11

Sysselsättning efter kön, 2005 Kvinnor Män Landsbygd Mindre städer och orter Större städer Västra Götaland Riket 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Jordbruk Privata tjänster Okänd näringsgren Tillverkningsindustri Offentliga tjänster Bland kvinnor är arbete inom offentliga tjänster det vanligaste oberoende av områdestyp - där jobbar varannan kvinna i Västra Götaland. På andra plats ligger privata tjänster där har 35 % av kvinnor sin inkomst och 54 % av män. För både kvinnor och män är andelen störst i de större städerna. Tillverkningsindustrin sysselsätter fler i Västra Götaland än i riket. Den sysselsätter i Västra Götaland 21 % och i riket 17 % och oberoende av områdestyp sysselsätts där män. Sysselsättningen inom jordbruket är av begränsad betydelse den utgör bara 1,5 % av den totala sysselsättningen eller knappt 10 000 personer. Procentuell förändring av sysselsatta 2005 i jämförelse med 2001 efter näringsgren i Västra Götaland 30% totalt 30% efter områdestyp 20% 20% 10% 10% 0% 0% -10% -20% -10% -20% Större städer Mindre städer och orter Landsbygd -30% -30% Jordbruk Privata tjänster Tillverkningsindustri Offentliga tjänster 12

Störst var ökningen av sysselsättningen i Västra Götaland inom privata tjänster antalet sysselsatta ökade under perioden 2001-2005 med 7 %, som motsvarar 20 000 personer. Sysselsättning inom privata tjänster ökade mest på landsbygden 28 % (10 000 personer). I större städer var ökningen procentuellt minst (5 %). Under perioden ökade antalet personer i större städer som jobbar inom jordbruk med 29 % (vilket motsvarar 208 personer). Den ökningen tillskrivas företag registrerade på ägarens hemadress och med geografisk spridd verksamhet. I statistiken ingår där även sysselsättning inom parkförvaltning och markarbeten. Större städer samt mindre städer och orter hade en minskning av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri. Antalet minskade där med 6 400 personer. På landsbygden minskade i stället sysselsättning inom offentliga tjänster något. 13

Företagsstruktur Statistiken om företagsstrukturen bygger på den Registerbaserade Arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Källorna är kontrolluppgifter för anställning samt deklarationer för egna företag som deklarerar aktiv näringsverksamhet. Dessa informationer sambearbetas med Företagsregistret vid SCB (FDB) som innehåller alla aktiva företag/organisationer och arbetsställen. Med aktiva företag menas de företag som är arbetsgivarregistrerade och/eller momsregistrerade. Dessutom används F-skatteregistret för att få med de momsbefriande branscherna. Ett arbetsställe utan anställda kan vara en företagare som driver en enskild firma, men som själv är sysselsatt i företaget. Ett företag kan ha verksamhet på flera arbetsställen. Nedan redovisas antal arbetsställen efter storlek och områdestyp. Vissa arbetsställen kan inte härledas till en specifik adress, uppgift saknas. Dessa är 14 % av totala antalet arbetsställen, 90 % av dessa har 0 anställda. Därför finns en osäkerhet i statistiken per områdestyp främst för dessa företag med 0 anställda d.v.s. främst egna företagare utan anställda. Arbetsställen efter storlek och områdestyp, 2005 Antal anställda större städer mindre städer och orter landsbygd uppgift saknas Västra Götaland 0 anställda 20406 8637 26034 13352 68429 1-9 anställda 29898 11015 19363 6882 67158 10-49 anställda 5873 1958 1522 785 10138 50-249 anställda 1249 382 229 164 2024 250 anställda 117 22 0 26 165 Alla storleksklasser 57543 22014 47148 21209 147914 Det finns i Västra Götaland sammanlagt 148 000 arbetsställen enligt redovisningen från RAMS. 135 000 eller 90 % av dessa har mindre än 10 anställda (inklusive arbetsställen utan anställda). Bara 165 arbetsställen har fler än 250 anställda och de finns i första hand i de större städerna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetsställen efter storlek och områdestyp i Västra Götaland, 2005 större städer mindre städer och orter landsbygd Västra Götaland 1-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250 anställda I hela Västra Götaland utgör arbetsställen med 1-9 anställda 84 % av totalen (exklusive arbetsställen med 0 anställda) och på landsbygden 91 %. Arbetsställen med 10-49 anställda 14

utgör 11 % i Västra Götaland och 14 % i större städer. I dessa 70 000 små företag i hela regionen finns potential och möjligheter vilka kan sprida tillväxten om de kan identifieras och tillvaratas. De flesta arbetsställen med fler än 250 anställda finns i de större städerna. Förändring av antalet arbetsställen efter storlek 2005 i jämförelse med 2001 i Västra Götaland total 250 anställda 50-249 anställda 10-49 anställda 1-9 anställda -8% -6% -4% -2% 0% 2% 4% 6% 8% Totalt ökade antalet arbetsställen i Västra Götaland under perioden 2001-2005 med 3 %, vilken motsvarar nästan 2400 nya arbetsställen. Störst procentuell ökning finns det bland arbetsställen med 10-49 anställda där fanns 7 % (641) fler arbetsställen 2005 än 2001. Arbetsställen med 1-9 och 50-249 anställda ökade också i antal. Det motsatta förhållandet gäller bland de största arbetsställena där minskade antalet med 7 %. Det är främst inom privata och offentliga tjänster i Göteborg som denna minskning skett. Förändring av antalet arbetsställen efter storlek och näringsgren 2005 i jämförelse med 2001 i Västra Götaland Offentliga tjänster Privata tjänster Tillverkningsindustri Jordbruk -30% -20% -10% 0% 10% 20% 1-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250-W anställda Ovanstående diagram visar att antalet arbetsställen med 1-9 anställda ökade i alla näringsgrenarna. Störst ökning finns det inom offentliga tjänster (17 %) och minst inom tillverkningsindustri (10 %) den är dessutom den enda branschen i vilken antalet de största arbetsställena (med 250 eller fler anställda) ökade med 5 %. Inom privata och offentliga tjänster minskade motsvarande värde med 15 % i vardera. Inom jordbruket fanns inga stora 15

arbetsställen varken 2001 och 2005. Därtill minskade inom den branschen antalet arbetsställen med 10-49 anställda med nästan 30 % (antalet minskade också inom tillverkningsindustri). Bara inom privata och offentliga tjänster ökade motsvarande siffra och där ökade också antalet arbetsställen med 50-249 anställda. Antalet arbetsställen med 50-249 anställda minskade bara inom tillverkningsindustri (med 10 %). 16

Totala lönesummor och medelinkomst Totala lönesummor Lönesumma avser bruttolöner utbetalda av företagen - den utgörs av summan av inkomster från lön som redovisas på de kontrolluppgifterna som anställda erhåller från arbetsgivaren. Lönesummorna redovisas efter bostadsort, nattbefolkning. Lönesumman är en indikator på ekonomisk tillväxt och lönesumman för ett visst geografiskt område ett mått på tillväxten just där. Då lönesumman utgör huvuddelen av bruttoregionprodukten är den ett snabbare alternativ då bruttoregionprodukten publiceras först ca 1,5 år efter periodens slut. Lönesumma (miljoner kr) efter områdestyp och kön i Västra Götaland, 2005 Områdestyp män kvinnor total Större städer 52 979 36 706 89 684 Mindre städer och orter 21 946 14 221 36 167 Landsbygd 28 800 18 344 47 144 Västra Götaland 103 724 69 271 172 995 60 000 50 000 Lönesummor efter områdestyp och kön i Västra Götaland, 2005 miljoner kr 40 000 30 000 20 000 Män Kvinnor 10 000 0 Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Den totala lönesumman är 173 miljarder kr. Den högsta totala lönesumma utbetalas i större städer 90 miljarder kronor. Det är något mer än till invånare i mindre städer och orter samt landsbygd tillsammans. Det är fler män än kvinnor i arbetskraften och mäns totala lönesumma är högre än kvinnors. 17

Kvinnors andel av total lönesumma och arbetskraften, 2005 60% 50% 40% 30% 20% lönesumma förvärvsarbetande dagbefolkning 10% 0% Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Västra Götaland Ovanstående diagram visar kvinnors andel av lönesumman och andel av arbetskraften efter områdestyp. Kvinnors andel av lönesumman är inte lika stor som deras andel av arbetskraften mätt som förvärvsarbetande dagbefolkning. En förklaring är att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid och därmed inte har lika hög löneinkomst. Men det finns skillnader mellan de olika områdestyperna. Minst skillnad finns det på landsbygden och störst skillnad i mindre städer och orter. 50% Lönesummor för nattbefolkning efter näringsgren och områdestyp, 2005 40% 30% 20% 10% Jordbruk Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster 0% Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Västra Götaland Av den totala lönesumman i Västra Götaland under 2005 var 43 % från den privata tjänstesektorn och 24 % från industrin. Det finns skillnader mellan olika områdestyper, i de större städerna svarar den privata tjänstesektorn för 47 % av lönesumman jämfört med 41 % i andra områdestyper. Tillverkningsindustrin svarar i mindre städer och orter samt på landsbygden för 27 % av lönesumman, men bara för 21 % i större städer. Jordbrukets lönesumma är blygsam i jämförelse med de andra näringsgrenarna endast knappt en miljard kr och på landsbygden utgör den 1,4 % av totala lönesumman. Företagare utan löneinkomst, t ex många bönder inte finns med i dessa siffror. 18

Medelinkomst Ett av flera sätt att mäta tillväxt och välfärd är att studera medelinkomst. Inkomstens fördelning och dess nivå är indikatorer på resursfördelning och den ekonomiska välfärdens fördelning mellan grupper, samtidigt måste noteras att genomsnittssiffror kan spegla en stor spridning mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst. Nedan redovisas ett diagram med sammanräknad förvärvsmedelinkomst (inklusive de som har noll kronor i inkomst) efter kön och områdestyp i Västra Götaland och riket för individer 20 år och äldre. Kapitalinkomster och transfereringar i form av till exempel sjukpenning och föräldrapenning, bidrag som bostadsbidrag och socialbidrag ingår inte i detta inkomstbegrepp. Begreppet lön är ersättning för utfört arbete, kronor per tidsenhet till exempel lön per timma eller lön per månad. Alla inkomstbegrepp mäter på något sätt tillgång till ekonomiska resurser, men de har en begränsad användning om inte samtidigt kostnader och kostnadsnivåer för olika utgifter beaktas. Trots de begränsningar som finns i begreppet medelinkomst har vi valt att använda det för att studera skillnaden efter områdestyp och kön. Medelinkomst efter områdestyp, 2005 Landsbygd Mindre städer och orter Större städer Män Kvinnor Västra Götaland Riket 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 Män har högre inkomst i alla områdestyper de tjänar i genomsnitt 259 000 kr, vilket är 42 % högre än kvinnors medelinkomst. Det innebär 6300 kr mer varje månad för män. Denna skillnad i inkomst kan delvis förklaras av att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än vad män gör. På landsbygden är skillnaden mellan mäns och kvinnors medelinkomst minst det kan tolkas som att på landsbygden är det mer jämställt mellan könen i termer av inkomster. Såväl män som kvinnor tjänar mest i mindre städer och orter och minst på landsbygden. I mindre städer och orter finns den största skillnaden mellan mäns och kvinnors medelinkomst mäns inkomster är 47 % högre. Kvinnors medelinkomst är ganska lika i alla regionens områden från 179 000 kr på landsbygden till 183 000 kr i mindre städer och orter. 19

20% Medelinkomstökning 2005 i jämförelse med 2001 efter områdestyp och kön 16% 12% 8% Män Kvinnor 4% 0% Riket Västra Götaland Större städer Mindre städer och orter Landsbygd Det är tydligt att medelinkomsten har ökat i löpande priser 2001-2005. Under perioden var ökningen av medelinkomst i Västra Götaland högre än i riket. Bara större städer i Västra Götaland har en inkomstökning lägre än riket. Den högsta ökningen finns på landsbygden där är inkomsten 17 % högre, vilket motsvarar 2500 kr mer varje månad. I större städer ökade medelinkomsten med 14 %. Kvinnors procentuella inkomstökning mellan 2001 och 2005 är högre än mäns i varje områdestyp och allra mest på landsbygden där ökningen för kvinnor var 18 %. I större städer tjänar kvinnor 16 % mer än 2001, medan mäns inkomster ökade med endast 12 %. Trots att kvinnor procentuellt har ökat sina inkomster mer än männen har inkomstgapet mellan könen ökat med 6000 kr och idag är mäns medelinkomst 76 000 kr högre per år än kvinnors. 20

Sammanfattning I Västra Götaland finns det 49 kommuner av mycket olika storlek den minsta Dals Ed har 4900 invånare och den största Göteborg 100 gånger så stor med en halv miljon invånare. Att enbart studera regionen med hjälp av data per kommun ger en ofullständig bild av hur verkligheten ser ut. Olika studier har olika syften. Ibland studerar vi grupper av kommuner utifrån begrepp som lokala arbetsmarknader eller administrativa indelningar som kommunförbundsområden. Här har vi valt att beskriva regionen efter hur tätbefolkat området är. Vi har valt begreppet områdestyp för att beskriva tre typer av områden, större städer, mindre städer och samhällen samt landsbygd. Större städer står för tätorter större än 20 000 invånare, mindre städer och samhällen står för tätorter med 3 000 till 20 000 invånare och landsbygd står för tätorter med mindre än 3 000 invånare och områden utanför tätorter. Nedan redovisas i sammandrag några slutsatser från analysen - det är iakttagelser, som kan tillföra viktig kunskap för det fortsatta arbetet för tillväxt i regionen och dess olika delar. Hälften av Västra Götalands invånare bor i större städer. I gruppen 65 år och äldre i större städer bor 23 000 fler kvinnor än män. 2 av 3 unga vuxna (20-34 år) bor i större städer. Ett av tre barn i skolålder bor på landsbygden. I större städer ökade under perioden 2002-2006 antalet personer 20-64 år med 15 000. På landsbygden finns det 10 000 fler kvinnor än män med eftergymnasial utbildning. På landsbygden finns det 46 000 jobb inom privata tjänster, vilket är fler än inom jordbruk och tillverkningsindustri tillsammans (40 000). Oberoende av områdestyp arbetar varannan kvinna inom offentliga tjänster. Total lönesumma är högst i större städer den är 90 miljarder kr vilket utgör 52 % av lönesumman för hela Västra Götaland. Varje månad har män i genomsnitt 6 300 kr mer än kvinnor i inkomst, på landsbygden är skillnaden minst. Kvinnors löner ökade procentuellt sett mer än mäns mellan 2001 och 2005 för både kvinnor och män är löneökning högst på landsbygden och lägst i större städer. 21

Bil. 1 Några olika definitioner av landsbygd (källa: Glesbygdverket) Glesbygdsverket Områdestyper I glesbygdverkets indelning i områdestyper, som bygger på tillgänglighet, är utgångspunkten större tätorter med 3000 invånare eller mer. De anses kunna erbjuda en god servicenivå för den vardagliga servicen samt en viss bredd på arbetsmarknaden. Till dessa tätorter förs även ett omland på fem minuters restid. Områden som ligger 5-45 minuters restid med bil från dessa tätorter benämns tätortsnära landsbygd. Områden på längre avstånd än 45 minuter benämns glesbygd 1. Regioner Områdestyperna tätorter, tätortsnära landsbygder kan dock ha mycket olika förutsättningar beroende på i vilken regional miljö de finns. Därför kombinerar Glesbygdverket sin områdestypindelning med en regionindelning. Landet delas in i fyra regioner: 1) skogslänens inland, 2) skogslänen övrigt, 3) storstadsregionerna, 4) övriga Sverige. Ur vissa aspekter kan olika områdestyper i en och samma kommun dock ha mer gemensamt med varandra än t.ex. tätortsnära landsbygd i två olika kommuner. Då kan det vara relevant att enbart använda regioner och se hela regionens skogslänens inland som en glesbygdsregion. Det hela handlar om vad man studerar, ur vilket perspektiv och i vilken skala. Kommunklassning Glesbygdsverket har också en indelning där hela kommuner grupperas som antingen tätortskommuner, tätortsnära landsbygdskommuner eller glesbygdskommuner beroende på hur stor andel människor som bor i olika områdestyper 2. Glesbygdsverkets indelningar är främst tänkt att användas vid analyser, urval, jämförelser och redovisning. Det är inte en indelning för specifika insatser eller åtgärder. Kommunförbundet Kommunförbundet har kategoriserat landets 290 kommuner i nio olika grupper, där en av grupperna är glesbygdskommuner. Som glesbygdskommun kategoriseras kommuner med mindre än sju invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Tidigare fanns även en kategori med landsbygdskommuner 3 men inte i den reviderade indelningen från 1 januari 2005 är kategorierna delvis förändrade. Indelningen är främst tänkt att användas vid analyser, urval, jämförelser och redovisning. Gruppering av LA-regioner Lokala arbetsmarknadsregioner är en geografisk indelning där kommuner slås samman med hjälp av arbetspendling. Tanken är att avgränsa funktionella områden där människor både bor och arbetar. Nutek:s indelning i lokala arbetsmarknadsregioner 4 innehåller 81 områden. Dessa kan i sin tur grupperas i sex så kallade regionfamiljer. Ingen av kategorierna i denna indelning kallas landsbygd eller glesbygd men det finns två kategorier som heter Små regioner privat sysselsättning respektive Små regioner offentlig sysselsättning. Grupperingen har gjords efter likheter i grundläggande produktionsförutsättningar. För exakt gruppering se till exempel: ITPS (2004): Regionernas tillstånd 2004 En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. Landsbygdsförordningen om landsbygdsstöd Enligt förordningen om landsbygdsstöd är ett landsbygdsområde ett stort sammanhängande område med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service. Ett landsbygdsområde är ett område med liknande förhållanden som glesbygd men med kortare avstånd till större orter och service. Definitionen har existerat sedan 1994. Det främsta syftet med indelningen är att avgränsa områden där företag är berättigade till landsbygdsstöd. Det är länsstyrelsen i varje län som beslutar om vilka områden av länet som ska omfattas av landsbygdsstöd och därmed utgöra gles- och landsbygd. Indelningen ska utgå från riktlinjerna i förordningen men de medger ett stort tolkningsutrymme. Indelningen är därför inte möjlig att använda vid jämförande analyser mellan olika län. 1 Till glesbygd förs även öar utan fast landförbindelse. Detta eftersom problemen med tillgänglighet är likartade. 2 Kommuner med minst 30 % av befolkningen boende i områdestypen glesbygd klassas som glesbygdskommuner. Med tätortsnära landsbygdskommuner avses kommuner där minst 30 % av befolkningen bor i områdestypen tätortsnära landsbygd. Kommuner med mer är 70 % av befolkningen i tätortsområden med minst 3000 invånare klassas som tätortskommuner. Det ger 23 glesbygdskommuner, 156 tätortsnära landbygdskommuner samt 111 tätortskommuner. 3 Dessa definierades som kommuner med mindre än 70 % av befolkningen i tätorter med minst 200 invånare och mer än 6,4 % av befolkningen sysselsatt inom jord- och skogssektorn. 4 Numera FA-regioner 22

Bil. 2 Invånare per km2 och NUTS 3 (i Sverige län) 23

Bil. 3 Gruppering av tätorter per kommun efter storlek (befolkning 31-12-2006) En tätort kan innefatta flera kommuner och utgör då flera tätorter. Större städer Större städer = tätorter 20000 invånare (12st) Tätort Antal invånare 2002 2006 förändring Göteborg i Härryda 3 3 0 Göteborg i Partille 28304 28642 338 Göteborg i Göteborg 437582 448344 10762 Göteborg i Mölndal 36361 37450 1089 Kungälv i Kungälv 20716 21122 406 Uddevalla i Uddevalla 30296 30585 289 Vänersborg i Vänersborg 21809 21763-46 Trollhättan i Trollhättan 44105 45024 919 Alingsås i Alingsås 22232 23217 985 Borås i Borås 62837 63981 1144 Lidköping i Lidköping 24542 25121 579 Skövde i Skövde 32615 33246 631 Totalt större städer 761402 778498 17096 24

Mindre städer och orter Mindre städer och orter = tätorter 3000 19999 invånare (47st) Tätort Antal invånare 2002 2006 förändring Landvetter i Härryda 5470 6701 1231 Mölnlycke i Härryda 13744 14569 825 Hönö i Öckerö 4878 5062 184 Öckerö i Öckerö 3217 3267 50 Stenungsund i Stenungsund 9979 10062 83 Skärhamn i Tjörn 3065 3162 97 Munkedal i Munkedal 3739 3690-49 Nödinge-Nol i Ale 8847 9114 267 Surte i Ale 5513 5774 261 Älvängen i Ale 3861 4010 149 Floda i Lerum 7848 7966 118 Gråbo i Lerum 3735 4164 429 Lerum i Lerum 15557 16021 464 Vårgårda i Vårgårda 4971 5145 174 Bollebygd i Bollebygd 3213 3343 130 Karlsborg i Karlsborg 3611 3567-44 Tranemo i Tranemo 3215 3168-47 Bengtsfors i Bengtsfors 3238 3172-66 Mellerud i Mellerud 3868 3821-47 Lilla Edet i Lilla Edet 4948 4919-29 Kinna i Mark 14388 14594 206 Svenljunga i Svenljunga 3311 3364 53 Herrljunga i Herrljunga 3819 3755-64 Vara i Vara 3712 3732 20 Götene i Götene 4701 4790 89 Tibro i Tibro 8006 8080 74 Töreboda i Töreboda 4196 4297 101 Billdal i Göteborg 3323 3649 326 Hjuvik i Göteborg 3632 3815 183 Torslanda i Göteborg 8500 10350 1850 Kållered i Mölndal 6673 6956 283 Lindome i Mölndal 10600 10678 78 Lysekil i Lysekil 7666 7525-141 Ljungskile i Uddevalla 3394 3375-19 Strömstad i Strömstad 5949 6124 175 Vargön i Vänersborg 4994 4995 1 Dalsjöfors i Borås 3364 3335-29 Fristad i Borås 4709 4837 128 Viskafors i Borås 3716 3690-26 Ulricehamn i Ulricehamn 9032 9290 258 Åmål i Åmål 9388 9352-36 Mariestad i Mariestad 15127 15529 402 Skara i Skara 10753 11009 256 Skultorp i Skövde 3499 3544 45 Hjo i Hjo 6024 6058 34 Tidaholm i Tidaholm 7892 7994 102 Falköping i Falköping 15350 15899 549 Totalt mindre städer och orter 302235 311313 9078 25

Landsbygd Landsbygd = tätorter < 3000 invånare samt poster utanför tätort (314st) Tätort Antal inv. Tätort Antal inv. 2002 2006 förändring Benareby i Härryda 372 380 8 Björröd i Härryda 543 0-543 Eskilsby och Snugga i Härryda 196 220 24 Hällingsjö i Härryda 256 256 0 Hindås i Härryda 2040 2108 68 Härryda i Härryda 832 884 52 Nya Långenäs i Härryda 199 220 21 Rya i Härryda 305 286-19 Rävlanda i Härryda 1341 1375 34 Stora Bugärde i Härryda 295 354 59 Tahult i Härryda 526 564 38 Utanför tätort i Härryda 4722 4475-247 Jonsered i Partille 941 931-10 Kåhög i Partille 755 814 59 Öjersjö i Partille 2706 2774 68 Utanför tätort i Partille 382 453 71 Björkö i Öckerö 1377 1415 38 Fotö i Öckerö 605 631 26 Hälsö i Öckerö 610 610 0 Kalvsund i Öckerö 238 218-20 Källö-Knippla i Öckerö 448 400-48 Rörö i Öckerö 294 274-20 Utanför tätort i Öckerö 314 352 38 Hallerna i Stenungsund 537 659 122 Jörlanda i Stenungsund 794 798 4 Starrkärr och Näs i Stenungsund 399 493 94 Stora Höga i Stenungsund 1941 2602 661 Stenungsön i Stenungsund 231 248 17 Strandnorum i Stenungsund 316 338 22 Svartehallen i Stenungsund 209 208-1 Svenshögen i Stenungsund 416 441 25 Ucklum i Stenungsund 244 246 2 Ödsmål i Stenungsund 535 555 20 Aröd och Timmervik i Stenungsund 0 366 366 Utanför tätort i Stenungsund 6154 6174 20 Bleket i Tjörn 246 243-3 Klädesholmen i Tjörn 450 414-36 Kållekärr i Tjörn 563 563 0 Höviksnäs i Tjörn 1106 1319 213 Myggenäs i Tjörn 1266 1248-18 Rönnäng i Tjörn 1507 1463-44 Stora Dyrön i Tjörn 265 272 7 Åstol i Tjörn 254 222-32 Utanför tätort i Tjörn 6104 6048-56 Ellös i Orust 1005 951-54 Henån i Orust 1832 1842 10 Hälleviksstrand i Orust 228 217-11 Mollösund i Orust 306 259-47 Svanesund i Orust 1243 1356 113 Svanvik i Orust 325 322-3 Varekil i Orust 596 577-19 Utanför tätort i Orust 9578 9661 83 Bovallstrand i Sotenäs 478 463-15 2002 2006 förändring Hovenäset i Sotenäs 213 0-213 Hunnebostrand i Sotenäs 1784 1791 7 Kungshamn i Sotenäs 2978 2842-136 Malmön i Sotenäs 236 0-236 Smögen i Sotenäs 1473 1423-50 Väjern i Sotenäs 668 667-1 Utanför tätort i Sotenäs 1637 2097 460 Dingle i Munkedal 880 886 6 Hedekas i Munkedal 396 381-15 Hällevadsholm i Munkedal 765 761-4 Torreby i Munkedal 216 221 5 Utanför tätort i Munkedal 4438 4307-131 Fjällbacka i Tanum 809 808-1 Grebbestad i Tanum 1306 1373 67 Hamburgsund i Tanum 787 805 18 Rabbalshede i Tanum 266 266 0 Tanumshede i Tanum 1652 1659 7 Utanför tätort i Tanum 7390 7342-48 Ed i Dals-Ed 3050 2985-65 Utanför tätort i Dals-Ed 1994 1915-79 Färgelanda i Färgelanda 1889 1902 13 Högsäter i Färgelanda 746 758 12 Stigen i Färgelanda 399 406 7 Ödeborg i Färgelanda 634 603-31 Utanför tätort i Färgelanda 3271 3110-161 Alvhem i Ale 230 228-2 Skepplanda i Ale 1895 1857-38 Utanför tätort i Ale 5489 5817 328 Björboholm i Lerum 640 682 42 Norsesund i Lerum 139 150 11 Olstorp i Lerum 952 1069 117 Sjövik i Lerum 885 899 14 Tollered i Lerum 822 871 49 Öxeryd i Lerum 422 451 29 Utanför tätort i Lerum 4558 4819 261 Östadkulle i Vårgårda 252 248-4 Utanför tätort i Vårgårda 5445 5503 58 Hultafors i Bollebygd 230 229-1 Olsfors i Bollebygd 590 632 42 Töllsjö i Bollebygd 332 364 32 Utanför tätort i Bollebygd 3466 3611 145 Grästorp i Grästorp 2978 2965-13 Utanför tätort i Grästorp 2870 2844-26 Främmestad i Essunga 412 415 3 Jonslund i Essunga 335 310-25 Nossebro i Essunga 1735 1804 69 Utanför tätort i Essunga 3275 3122-153 Forsvik i Karlsborg 366 374 8 Mölltorp i Karlsborg 1073 1080 7 Undenäs i Karlsborg 270 240-30 Utanför tätort i Karlsborg 1647 1619-28 Gullspång i Gullspång 1162 1167 5 Hova i Gullspång 1431 1338-93 Otterbäcken i Gullspång 800 754-46 26

Tätort Antal inv. Tätort Antal inv. 2002 2006 förändring 2002 2006 förändring Skagersvik i Gullspång 263 249-14 Utanför tätort i Gullspång 2109 1998-111 Ambjörnarp i Tranemo 280 289 9 Dalstorp i Tranemo 793 790-3 Grimsås i Tranemo 765 749-16 Limmared i Tranemo 1446 1453 7 Ljungsarp i Tranemo 238 223-15 Länghem i Tranemo 1045 1020-25 Rosenlund i Tranemo 326 313-13 Sjötofta i Tranemo 237 193-44 Uddebo i Tranemo 271 241-30 Utanför tätort i Tranemo 3372 3303-69 Billingsfors i Bengtsfors 1305 1160-145 Bäckefors i Bengtsfors 696 699 3 Dals Långed i Bengtsfors 1666 1570-96 Skåpafors i Bengtsfors 340 315-25 Utanför tätort i Bengtsfors 3271 3164-107 Bränna i Mellerud 234 210-24 Dals Rostock i Mellerud 872 866-6 Åsensbruk i Mellerud 571 554-17 Utanför tätort i Mellerud 4262 4172-90 Göta i Lilla Edet 1011 973-38 Hjärtum i Lilla Edet 402 389-13 Lödöse i Lilla Edet 1205 1252 47 Nygård i Lilla Edet 469 430-39 Utanför tätort i Lilla Edet 4975 4873-102 Berghem i Mark 367 365-2 Björketorp i Mark 432 428-4 Fritsla i Mark 2333 2360 27 Horred i Mark 1187 1261 74 Hyssna i Mark 630 608-22 Rydal i Mark 375 421 46 Sätila i Mark 834 914 80 Torestorp i Mark 384 387 3 Öxabäck i Mark 329 331 2 Utanför tätort i Mark 11756 11925 169 Hillared i Svenljunga 610 604-6 Holsljunga i Svenljunga 252 255 3 Mjöbäck i Svenljunga 318 301-17 Sexdrega i Svenljunga 783 777-6 Östra Frölunda i Svenljunga 347 318-29 Överlida i Svenljunga 533 562 29 Utanför tätort i Svenljunga 4375 4224-151 Annelund i Herrljunga 525 488-37 Fåglavik i Herrljunga 179 175-4 Ljung i Herrljunga 703 729 26 Utanför tätort i Herrljunga 4260 4096-164 Fåglavik i Vara 31 33 2 Arentorp i Vara 476 497 21 Emtunga i Vara 289 268-21 Jung i Vara 406 408 2 Kvänum i Vara 1234 1217-17 Larv i Vara 209 204-5 Stora Levene i Vara 826 820-6 Tråvad i Vara 450 451 1 Vedum i Vara 954 984 30 Utanför tätort i Vara 7422 7347-75 Hällekis i Götene 739 720-19 Källby i Götene 1555 1550-5 Lundsbrunn i Götene 896 879-17 Utanför tätort i Götene 5092 5020-72 Fagersanna i Tibro 589 572-17 Utanför tätort i Tibro 2029 2019-10 Moholm i Töreboda 680 655-25 Älgarås i Töreboda 428 403-25 Utanför tätort i Töreboda 4122 4013-109 Gundal och Högås i Göteborg 55 52-3 Angered i Göteborg 697 910 213 Asperö i Göteborg 432 426-6 Björlanda i Göteborg 471 547 76 Brännö i Göteborg 672 689 17 Donsö i Göteborg 1393 1395 2 Kvisljungeby i Göteborg 563 602 39 Låssby i Göteborg 220 252 32 Tumlehed i Göteborg 430 451 21 Mysterna i Göteborg 1417 3037 1620 Nolvik i Göteborg 885 994 109 Olofstorp i Göteborg 2347 2930 583 Rödbo i Göteborg 243 261 18 Andalen i Göteborg 1805 1946 141 Styrsö i Göteborg 1355 1351-4 Säve i Göteborg 739 752 13 Vrångö i Göteborg 383 382-1 Trulsegården i Göteborg 0 215 215 Utanför tätort i Göteborg 7777 6407-1370 Gundal och Högås i Mölndal 24 36 12 Hällesåker i Mölndal 349 353 4 Mölnlycke i Mölndal 98 106 8 Tulebo i Mölndal 221 230 9 Utanför tätort i Mölndal 2753 3129 376 Diseröd i Kungälv 1229 1207-22 Kareby i Kungälv 289 288-1 Kode i Kungälv 1372 1337-35 Kärna i Kungälv 439 454 15 Marstrand i Kungälv 1455 1415-40 Tjuvkil i Kungälv 449 482 33 Aröd och Timmervik i Kungälv 0 220 220 Utanför tätort i Kungälv 11963 12374 411 Brastad i Lysekil 1838 1861 23 Fiskebäckskil i Lysekil 421 0-421 Grundsund i Lysekil 692 661-31 Rixö i Lysekil 391 380-11 Utanför tätort i Lysekil 3793 4204 411 Ammenäs i Uddevalla 399 521 122 27

Tätort Antal inv. 2002 2006 förändring Fagerhult i Uddevalla 395 385-10 Herrestad i Uddevalla 2409 2412 3 Hogstorp i Uddevalla 377 376-1 Sunningen i Uddevalla 456 600 144 Utby i Uddevalla 0 230 230 Utanför tätort i Uddevalla 11957 12023 66 Kebal i Strömstad 276 271-5 Skee i Strömstad 604 580-24 Utanför tätort i Strömstad 4389 4594 205 Brålanda i Vänersborg 1460 1465 5 Frändefors i Vänersborg 624 648 24 Nordkroken i Vänersborg 405 419 14 Utanför tätort i Vänersborg 7733 7733 0 Sjuntorp i Trollhättan 2128 2131 3 Velanda i Trollhättan 561 569 8 Upphärad i Trollhättan 613 588-25 Väne-Åsaka i Trollhättan 311 307-4 Utanför tätort i Trollhättan 5219 5211-8 Gräfsnäs i Alingsås 390 379-11 Hjälmared i Alingsås 213 235 22 Ingared i Alingsås 1205 1237 32 Norsesund i Alingsås 118 116-2 Sollebrunn i Alingsås 1406 1432 26 Stora Mellby i Alingsås 315 317 2 Västra Bodarna i Alingsås 1019 1038 19 Utanför tätort i Alingsås 8429 8510 81 Bosnäs i Borås 234 270 36 Aplared i Borås 451 463 12 Borgstena i Borås 391 398 7 Bredared i Borås 269 255-14 Dannike i Borås 395 382-13 Frufällan i Borås 837 894 57 Gånghester i Borås 1557 1550-7 Hedared i Borås 361 354-7 Kinnarumma i Borås 261 261 0 Målsryd i Borås 899 911 12 Rydboholm i Borås 979 962-17 Rångedala i Borås 390 396 6 Sandared i Borås 2951 2987 36 Sandhult i Borås 594 592-2 Sjömarken i Borås 2298 2653 355 Tosseryd i Borås 219 221 2 Äspered i Borås 307 306-1 Utanför tätort i Borås 10131 10523 392 Blidsberg i Ulricehamn 532 527-5 Dalum i Ulricehamn 632 650 18 Gällstad i Ulricehamn 506 496-10 Hulu i Ulricehamn 271 267-4 Hökerum i Ulricehamn 684 702 18 Marbäck i Ulricehamn 488 471-17 Nitta i Ulricehamn 354 358 4 Rånnaväg i Ulricehamn 348 341-7 Tätort Antal inv. 2002 2006 förändring Timmele i Ulricehamn 857 849-8 Trädet i Ulricehamn 287 292 5 Vegby i Ulricehamn 531 534 3 Älmestad i Ulricehamn 201 0-201 Utanför tätort i Ulricehamn 7576 7659 83 Fengersfors i Åmål 375 366-9 Tösse i Åmål 327 317-10 Utanför tätort i Åmål 2739 2681-58 Lugnås i Mariestad 667 653-14 Lyrestad i Mariestad 515 509-6 Sjötorp i Mariestad 558 547-11 Ullervad i Mariestad 911 934 23 Utanför tätort i Mariestad 5965 5761-204 Filsbäck i Lidköping 649 637-12 Järpås i Lidköping 823 805-18 Saleby i Lidköping 219 220 1 Tun i Lidköping 228 209-19 Vinninga i Lidköping 1089 1046-43 Örslösa i Lidköping 273 299 26 Utanför tätort i Lidköping 9118 9189 71 Ardala i Skara 744 746 2 Axvall i Skara 1152 1169 17 Eggby i Skara 228 232 4 Varnhem i Skara 747 723-24 Utanför tätort i Skara 4687 4716 29 Igelstorp i Skövde 651 663 12 Lerdala i Skövde 450 419-31 Stöpen i Skövde 1325 1308-17 Tidan i Skövde 882 976 94 Timmersdala i Skövde 914 915 1 Ulvåker i Skövde 284 268-16 Väring i Skövde 540 550 10 Värsås i Skövde 597 604 7 Utanför tätort i Skövde 7648 7660 12 Blikstorp i Hjo 0 209 209 Korsberga i Hjo 246 229-17 Utanför tätort i Hjo 2575 2357-218 Ekedalen i Tidaholm 423 423 0 Fröjered i Tidaholm 199 0-199 Madängsholm i Tidaholm 437 439 2 Utanför tätort i Tidaholm 3634 3797 163 Floby i Falköping 1494 1535 41 Gudhem i Falköping 455 447-8 Kinnarp i Falköping 950 936-14 Kättilstorp i Falköping 270 251-19 Odensberg i Falköping 280 288 8 Stenstorp i Falköping 1645 1642-3 Torbjörntorp i Falköping 482 471-11 Vartofta i Falköping 512 530 18 Åsarp i Falköping 586 584-2 Utanför tätort i Falköping 8872 8657-215 Totalt landsbygd 444593 448473 3880 28

Bil. 4 Tätorter i Västra Götaland efter storlek 29

Bil. 5 Befolkningen år 2006 efter ålder och områdestyp Konturerna anger data för Västra Götaland. Större städer Män Kvinnor 85-w 85-w 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 70-74 65-69 65-69 60-64 60-64 55-59 55-59 50-54 50-54 45-49 45-49 40-44 40-44 35-39 35-39 30-34 30-34 25-29 25-29 20-24 20-24 15-19 15-19 10-14 10-14 5-9 5-9 0-4 0-4 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 Procent av befolkningen Procent av befolkningen Mindre städer och orter Män Kvinnor 85-w 85-w 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 70-74 65-69 65-69 60-64 60-64 55-59 55-59 50-54 50-54 45-49 45-49 40-44 40-44 35-39 35-39 30-34 30-34 25-29 25-29 20-24 20-24 15-19 15-19 10-14 10-14 5-9 5-9 0-4 0-4 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 Procent av befolkningen Procent av befolkningen Landsbygd Män Kvinnor 85-w 85-w 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 70-74 65-69 65-69 60-64 60-64 55-59 55-59 50-54 50-54 45-49 45-49 40-44 40-44 35-39 35-39 30-34 30-34 25-29 25-29 20-24 20-24 15-19 15-19 10-14 10-14 5-9 5-9 0-4 0-4 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 Procent av befolkningen Procent av befolkningen 30

Bil. 6 Gruppering av branscher enligt SNI 92 till näringsgrenar Näringsgren Jordbruk Tillverkningsindustri Privata tjänster Offentliga tjänster Okänd näringsgren Bransch Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Utvinning av mineral, tillverkningsindustri Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering, byggindustri, handel, transport, magasinering, kommunikation, kreditinstitutet, fastighetsförvaltning, företagstjänster, personliga o kulturella tjänster Forskning och utveckling, hälso- o sjukvård, socialtjänst, veterinär, civila myndigheter, försvar, internationella organisationer Okänd näringsgren 31

Kontakt: Christina Christiansson, Västra Götalandsregionen, 542 87 Mariestad tel. 0501-621 57, e-post: christina.christiansson@vgregion.se Fler exemplar kan beställas från: Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet 542 87 Mariestad Elektronisk kopia finns på: www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter 32