Välkommen till ett seminarium om medborgardialog

Välkommen till ett seminarium om medborgardialog Inom ramen för kommunfullmäktiges sammanträde den 21 april 2015 ges ett seminarium om hur kommuner kan arbeta med att utveckla och främja dialogen med medborgaren. Föreläsare på seminariet är Kjell-Åke Eriksson från Sveriges Kommuner och Landsting. Kjell-Åke har en mångårig erfarenhet av att arbeta med fullmäktige beredningar och medborgardialoger. Program: Varför ska vi ha medborgardialoger? Faktorer för en framgångsrik medborgardialog. Medborgardialog i en KF beredning uppdrag, roller, arbetssätt, resultat. Exempel och metoder för medborgardialoger. Frågestund och diskussion Tid och plats: 21 april kl 13.00-16.00 Heby Folkets Hus Frågor: Åsa Nylander, asa.nylander@heby.se 0224-361 75 Ersättning utbetalas till närvarande förtroendevalda enligt gällande reglemente. Det bjuds på kaffe och bulle! Information om demokratiberedningen Demokratiberedningen är en beredning under kommunfullmäktige sedan 1 januari 2015. Demokratiberedningen uppdrag är att ansvara för: fullmäktiges medborgarkontakter utforma goda former för medborgardialog att ge stöd till styrelsen och nämnderna i medborgarkontakten bevakning av långsiktiga, övergripande frågor. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (41) Sammanträdesdatum 20 januari 2015 Ks 14 Dnr 2006/87 017 Bostadsförsörjningsplan, information Kommunstyrelsen tackar för informationen Sammanfattning Det bostadspolitiska programmet reviderades senast av kommunfullmäktige i december 2010. En ny revidering av programmet är nu aktuell. Enligt styrmodellen används inte längre begreppet program varför styrdokumentet ska kallas Bostadsförsörjningsplan. Samhällsplaneraren informerar om arbetet med revideringen. Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen tackar för informationen. Förslagsordning. Ordförande ställer sitt förslag mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Delges: Samhällsplaneraren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

1 (18) Datum 2010-10-12 Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 7 59 40-7 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se

Datum 2010-10-12 2 (18) Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Inledning 3 Metod 4 Miljöbedömning 4 Tidsperspektiv 4 Bakgrund 4 Nationellt perspektiv...4 Lokalt perspektiv...5 Nuläge 6 Befolkningsprognos...6 Infrastruktur...7 Befintligt bostadsbestånd...7 Tidigare nyproduktion i kommunen (2005 )...7 Särskilda boendeformer/särskilt boende...8 Bostadsbehov för olika grupper 8 Familjebildare unga vuxna...8 Gruppen 60 år och äldre...9 Flyktingar...11 Funktionshindrade...11 Äldre 12 Framtidens bostäder 13 Bostadssociala kontrakt...16 Flyktingar...13 Funktionshindrade...13 Äldre 14 Ny bostadsbebyggelse...14 Sammanfattning av målsättningar i detta dokument inriktningsmål 16 Anknyt till målsättningar i övrigt, hur samverkar de?fel! Bokmärket är inte definierat.

Datum 2010-10-12 3 (18) Sammanfattning Målsättningen är att möjliggöra en större rörlighet på bostadsmarknaden vilket kan leda till positiv förändring i kommunens befolkningsmängd. Att tillse att det inom kommunen finns boenden och boendeformer som är attraktiva för gruppen äldre än 60 år är en nyckel till ökad rörlighet. Samtidigt skapas en förstärkning av underlaget för kollektivtrafiken för att säkra dennas framtid. Framtida nyproduktion av bostäder i form av flerfamiljshus föreslås i centrum eller i anslutning till centrum i Heby, Morgongåva, Harbo, Östervåla och Tärnsjö. I boenden för äldre ligger fokus på trygghet och personer med särskilda behov ska erbjudas permanenta och korttidsboenden oavsett vilken ålder de är. Inledning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken minst en gång per mandatperiod. Varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning handlar inte om nyproduktion i första hand. Det är de bostäder i det befintliga beståndet, som vid flyttningar blir lediga för köp eller hyra, som utgör det stora utbudet. Nyproduktionen underlättar rörligheten i beståndet, genom att den ofta ger upphov till byten av bostäder i flyttkedjor av varierande längd. Goda bostäder omfattar inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Det handlar inte bara om miljön i nyproduktionen utan också om insatser i de befintliga bostadsområdena. Det gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, t ex äldre och funktionshindrade eller ungdomar. Genom en väl fungerande bostadsförsörjningsplanering kan medborgarna få bättre inflytande och överblick över boendesituationen i kommunen. Det är också ur näringslivssynpunkt viktigt att det finns uppskattade boendemiljöer och bra bostadsområden i hela Heby kommun. Heby kommun ska vara förstahandsalternativet för dem som söker boende i tätortsnära landsbygd. Förr flyttade människor dit jobben fanns, idag värderar många boendet i första hand. I denna skrift beskrivs i övergripande termer den önskade utvecklingen för bostadsbeståndet i kommunen och vilka aspekter som ska tas i beaktande i utvecklingen. Fokus ligger på att säkerställa särskilda gruppers bostadsbehov, att möjliggöra en flyttkedja med de positiva effekter det

Datum 2010-10-12 4 (18) innebär samt att vid nybyggnation söka ge bättre kundunderlag till kollektivtrafiken. Det kommer förhoppningsvis under den kommande tioårsperioden försiggå en mängd olika bostadsprojekt, både vad gäller befintliga bostäder som nya områden. Det är de särskilda satsningarna som lyfts i detta program, samtidigt som det självklart kommer att pågå en bred utveckling och förändring på områden som inte nämns. Att en ort inte nämns här, till exempel, betyder alltså inte att bostadsbyggande inte ska ske där, utan att den orten inte är en av de särskilt prioriterade orterna. Metod I arbetet med att ta fram detta program har en bred variation grupper bidragit till innehållet. Diskussionsträffar har hållits vid ett flertal tillfällen för att samla ihop information och idéer och informella liksom ett formellt samråd har skett. Medverkat har fastighetsmäklare, bostadsbolag, kommunens tjänstemän inom olika områden, de kommunala råden och beredningarna, politiska partier, elevråd och byalag, föreningar och länsstyrelse. Miljöbedömning Kommunen gör bedömningen att programmet inte uppfyller de kriterier som är uppställda för att en miljökonsekvensbeskrivning ska krävas. Ett antal kriterier är uppfyllda: det föreligger lagkrav på att detta dokument ska tas fram och det är också reglerat att kommunen ska ta fram det. Däremot antas inte dokumentet i framtiden kunna utgöra underlag för beviljande av tillstånd till verksamheter eller åtgärder som kan ha miljöpåverkan. Snarare är dokumentet ett underlag till framtida fysisk planering. I dessa planeringsprocesser är miljökonsekvensbeskrivning mer aktuellt. Dessutom är detta underlag så pass odetaljerat att det är mycket svårt att avgöra om huruvida ett genomförande av föreslagna åtgärder skulle medföra en betydande miljöpåverkan. Tidsperspektiv Det bostadspolitiska programmet är avsett att ge en inriktning för bostadsplanering som ska gälla de kommande 10 åren. Programmet ska antas av fullmäktige varje mandatperiod. Bakgrund Nationellt perspektiv Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Från den 1 januari 2001 gäller en ny lag som tydliggör kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen innebär bland annat att varje kommun ska

Datum 2010-10-12 5 (18) planera bostadsförsörjningen så att alla invånare kan leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige. Ansvaret omfattar inte bara bostäderna i sig utan också boendemiljön, och det handlar inte bara om nyproduktion utan också i hög grad om insatser i de befintliga bostadsområdena. Det gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, till exempel äldre, funktionshindrade och ungdomar. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering och vad planeringen ska omfatta, regleras inte närmare. Men kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Nationellt mål Riksdagen har antagit mål för bostadspolitiken. Målet formuleras: Alla ska ges möjlighet att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Lokalt perspektiv Vision Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet är visionen för Heby kommun som antogs av kommunfullmäktige den 23 juni 2009. Kommunala mål Fullmäktige har antagit nedanstående inriktningsmål med beröringspunkter med bostadsförsörjning för 2009 och framåt: Heby kommun ska arbeta för en ökning av befolkningen. Kommunen ska verka för att medborgarna kan erbjudas ett allsidigt utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och storlekar i kommunens olika delar. Flyktningar som tas emot av kommunen ska placeras i Heby kommun. Stora ansträngningar ska göras för att de ska integreras i kommunen och i det svenska samhället. Personer med behov av särskilt boende ska erbjudas detta med anpassning till individens behov. Behovet av korttidsboende för barn och ungdomar med begåvningshandikapp ska tillgodoses.

Datum 2010-10-12 6 (18) Behovet av korttidsboende för rehabilitering, avlastning, växelvård och palliativ vård ska tillgodoses. Äldreboenden ska vara anpassade för de behov som finns, t ex demensboende, demensboende för utåtagerande, seniorboende o s Inom områdena hem, familj och privatliv ska nämnder, styrelser och kommunfullmäktige inklusive sina beredningar verka för att funktionshinder på grund av funktionsnedsättning minskas så att trygghet, gemenskap, självbestämmande och integritet ska vara en självklarhet. I Heby kommun ska alla med funktionsnedsättning erbjudas bostad, fritidsverksamhet, utbildning samt arbete och sysselsättning. Samarbetet med landstinget och andra huvudmän ska stärkas och utvecklas. Tillgång till och kännedom om teknik och olika hjälpmedel ska utvecklas. Ur miljömål för Heby kommun (Agenda 21): Heby kommun ska verka för att tätorter och annan bebyggelse skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö för Hebyborna där natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Heby kommun ska verka för att byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt, så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och energi och andra resurser befrämjas. De påverkansverktyg som kommunen förfogar över i det bostadspolitiska arbetet består främst av: God planberedskap i form av översiktsplan, fördjupningar och detaljplaner Aktiv markpolitik genom förvärv och markanvisning Utformning av kommunala taxor och avgifter Det kommunala bostadsbolaget Hebygårdar Tillgänglig information om bostadsmarknaden Regional samverkan Aktiv marknadsföring Nuläge Befolkningsprognos I Heby kommun bor 13 367 (2:a kvartalet 2010) invånare fördelade på flera mindre tätorter samt en relativt stor andel på landsbygden. Befolkningen har under ett flertal år minskat i antal. Kommunens yta är 1 171 kvm och genomkorsas av flera större vägar som fungerar som förbindelselänkar mellan de olika tätorterna. I söder löper järnvägen Dalabanan i ost-västlig riktning.

Datum 2010-10-12 7 (18) Infrastruktur Kollektivtrafiken utgörs idag framförallt av buss men även av tåg. På järnvägen genom kommunen och med lokala stopp går regiontågen som trafikerar sträckan mellan Uppsala, Sala, Västerås och Eskilstuna fram till Norrköping samt tåg som trafikerar sträckan Sala-Uppsala. Samtliga av dessa gör uppehåll i Morgongåva och Heby. Dessutom går Dalatågen på denna bana utan uppehåll mellan Sala och Uppsala. En utökning av turtätheten samt en förkortning av restiderna genom färre tågmöten skulle vara av stort intresse för kommunen. De större busslinjerna, som går över kommungränsen, är Uppsala Vittinge Morgongåva Heby - Sala samt Uppsala Harbo Östervåla (- Tärnsjö). Befintligt bostadsbestånd Heby kommuns bostadsbestånd domineras av enfamiljshus då en relativt stor del av befolkningen bor på landsbygd utanför tätorterna. Även inom tätorterna är enfamiljshusen dominerande. Antal lägenheter i flerfamiljshus i kommunen var är 2008 1489 st och antal lägenheter enfamiljshus 4655 st. I flerfamiljshus Lägenheter De flesta enfamiljshus är uppförda mellan 1930-tal och 1980-tal. Flerfamiljshus har uppförts främst från 1950-tal fram till 1980-tal samt under de senaste fem åren. I enfamiljshus Tidigare nyproduktion i kommunen (2005 ) I Harbo har det i privat regi uppförts ett tiotal mindre marklägenheter. Det finns planer på ett antal (10 20) ytterligare i centrala delar av orten. Samtliga lägenheter är hyresrätter. I Östervåla uppförs 2010-2011 28 hyreslägenheter av det kommunala bostadsbolaget. Lägenheterna ligger vid torget i centrum och byggnaden är i fyra våningar med hiss. Storleken varierar mellan 1 rok och 4 rok, där de först- och sistnämnda tillhör undantagen. En del av lägenheterna avses användas som LSS-boende.

Datum 2010-10-12 8 (18) I Morgongåva har det i kommunal regi uppförts 22 hyreslägenheter i enplansbyggnader i centrala delarna av orten. 2010 uppförs 18 lägenheter ytterligare i närheten av de förstnämnda. Lägenheterna är i storleken 2 rok och 3 rok. Åtta av lägenheterna ska användas som LSS-boende. Särskilda boendeformer/särskilt boende I kommunen finns fem särskilda boenden anpassade för äldre personer. De finns i Heby, Morgongåva, Tärnsjö och Östervåla. Inom ramen för de särskilda boendena finns på tre platser boenden anpassade för personer med demenssjukdom. De finns i Morgongåva, Tärnsjö och Heby. De särskilda boendena har tillsammans plats för ca 180 vårdtagare. För funktionshindrade finns fem boenden i Harbo (privat regi), Heby och Morgongåva samt ett korttidsboende för barn. Bostadsbehov för olika grupper I syfte att forma en bild av vilka önskemål som finns på boendet och vilka utmaningar kommunen står inför har två målgrupper valts ut för en studie. Grupperna är utvalda på grundval av att de representerar de skeenden i livet där människor anses mest flyttningsbenägna. De kallas familjebildarna och 60 år och äldre. Programmet fokuserar även på grupper där det är av särskild vikt med ändamålsenliga bostäder. Dessa grupper är flyktingar, funktionshindrade och äldre (75+). Familjebildare unga vuxna Vi ser i statistiken att den största gruppen som väljer att lämna kommunen är ungdomar i eftergymnasial ålder. Att behålla eller att efter en tid locka tillbaka dem till kommunen skulle ge stor effekt, varför bevekelsegrunderna till deras val att flytta och bosätta sig på en viss plats diskuteras nedan. Tendenser inom gruppen Nationella attitydundersökningar kring ungdomars syn på framtiden visar att det finns två huvudgrupper, dels de som tänkt sig en kort utbildning och vill satsa mer på ett lugnt och stabilt familjeliv. Dels de som ville skaffa sig längre utbildning och ha hunnit resa och förverkliga sig själva innan de bildar familj. När unga fått svara på frågan om vad de ser som viktigast då de är 35 år visar att det finns tre tydliga grupper som utmärker sig. Två av grupperna dominerades av storstadsungdom medan en grupp dominerades av ungdomar från orter utanför storstaden. Den sistnämnda anser att familj, fast anställning och boende är viktigast, till skillnad från de andra grupperna där

Datum 2010-10-12 9 (18) status, resor, självförverkligande, hög levnadsstandard och samhällengagemang värderas högre. I denna sistnämnda grupp finns även en stor andel ungdomar från arbetarfamiljer, kvinnor och människor i åldrarna 25 29 år. En undersökning från 2008 visar att ungdomar följer i föräldrarnas spår vad gäller utbildning och karriär, även om man anser sig ha frihet att förverkliga sig själv så anses det finnas underförstådda regler om vägval. Det finns även skillnader mellan könen: Kvinnor visar sig vara mer benägna att flytta längre för att skaffa akademisk utbildning än männen. Ofta hänger flytt och utbildning samman för ungdomarna. Män prioriterar fast anställning högre än att skaffa sig hög utbildning. Utbildningsiver beror till viss del av uppväxtort. Människor från storstäder och större kommuner är mer benägna att skaffa högre utbildning än de från mindre orter eller kommuner. En förklaring till detta kan vara att i de större orterna/kommunerna finns oftast universitet och högskolor i den egna kommunen eller nära. Den vanligaste orsaken att flytta från föräldrarna generellt sett är studier, och ungdomar i mindre orter mer sällan än ungdomar i större orter bor med sina föräldrar. Detta kan också förklaras med avstånd till lärosätet. En lokal undersökning visar att grupper som i högre grad än andra bor i eget hus i Heby kommun är personer mellan 35 och 65 år samt barnfamiljer. I samma undersökning anger särskilt barnfamiljer och personer under 35 år en önskan att flytta till enfamiljshus. När barnfamiljer i Heby kommun fått frågan om vad som är viktigt för att skapa en bra boende, visar det sig att faktorer som barnvänligt område, nära till arbete, nära till skola och nära till motionsanläggning, ridhus etc. är särskilt viktiga. Gruppen värderar även, liksom andra tillfrågade grupper, tryggt boende, trevlig utomhusmiljö och närhet till allmänna kommunikationer högt. Gruppen 60 år och äldre Gruppen är en intressant grupp att undersöka då antalet 60 år och äldre i samhället är så stor. De kommer att påverka bostadsmarknaden radikalt då de väljer om de skall flytta eller ej. Över 65 % av gruppen äger småhus nationellt sett. Lediga småhus är det som i första hand skapar rörlighet på bostadsmarknaden. Tendenser inom gruppen Undersökningar visar att majoriteten av generationen bor i småhus. Övervägande del är nöjda med sitt boende och likställer att bo i hus med frihet visar en nationell undersökning. Däremot bedömer 2/3 att deras nuvarande boende har egenskaper som kan innebära problem när de blir

Datum 2010-10-12 10 (18) äldre. Närmare 60 procent har inte övervägt att flytta. I genomsnitt uppskattar man flytt först om 9 år. Gruppen uppskattar sin boendemiljö väldigt mycket. Största anledningen till att bo kvar är boendemiljön, att man trivs och de låga boendekostnaderna. De viktigaste skälen att flytta till annan bostad är hälsorelaterade skäl och förändrade familjeförhållanden. Bland boende i Heby kommun är de äldre villaägarna med utflugna barn de som i högre grad än andra är intresserade av att flytta till en nyproducerad hyreslägenhet. Boende i Östervåla och Harbo är särskilt intresserade av detta. Bland de som vill bo i en ny lägenhet vill de flesta ha en bostad i ett plan. De orter som är intressantast att bo i är Östervåla, Heby och Harbo. Ca hälften av dem som är intresserade av nybyggda hyreslägenheter är intresserade av att bo i lägenheter med 3 rum och kök. Knappt 30 procent är intresserade av tvårumslägenheter och övriga ca 20 procent vill bo i större lägenheter (4 5 rum och kök). En betydande majoritet av dem som är intresserade av en nybyggd hyreslägenhet tycker att det är viktigt att bostaden ligger centralt och att det är nära till service. Många av dem som är intresserade av att bo i en nyproducerad hyresrätt kan också tänka sig att flytta till en nyproducerad bostadsrätt. Vad styr flytten? Saker som påverkar flytten är bland annat ekonomi och eventuella problem med bostaden kan innebära när man blir äldre. 6 av 10 i en nationell undersökning instämmer helt eller delvis i påståendet att de inte kan tänka sig att flytta till ett attraktivt boende om det innebär att boendekostnaderna stiger. Lika många instämmer helt eller delvis att de kan tänka sig att flytta till ett attraktivt boende om boendekostnaderna stiger, bara så länge pengarna räcker till annat som prioriteras. Tankar om framtida boende När framtida boende övervägs är det några faktorer som är mer betydelsefulla än andra. Närhet till service och närhet till ortscentrum, samt goda grannar ligger i topp. De populäraste bostadsorterna för en framtida flytt är generellt sett närbelägna centralorter och hyresrätter (2-3 rum) i centrum med närhet till god service är mycket centralt för gruppen äldre än 60 års framtida bostadsbehov. Över 2/3 har överhuvudtaget inte övervägt att lämna hemkommunen. Det finns ett ganska starkt samband mellan var man bor och var man kan tänka sig att bo. I samma lokala undersökning som hänvisats till tidigare noteras att personer som bor i Östervåla och som är intresserade av en nyproducerad hyresrätt i första hand önskar att den ska ligga i Östervåla. Kort sagt, många som är intresserade av en nyproducerad lägenhet vill gärna att den ska byggas på orten där de bor.

Datum 2010-10-12 11 (18) En del av dem som bor i Östervåla kan dock tänka sig att bo i Harbo. Det finns även ett omvänt förhållande, d v s att en del av dem som bor i Harbo kan tänka sig att bo i Östervåla. Ett liknande samband finns också mellan orterna längs med riksväg 72 (Vittinge Morgongåva Heby). Bostadsbrist kan vara en anledning till att flytta till annan ort inom kommunen. Flyktingar Heby kommun och Migrationsverket har enligt avtal kommit överens om att kommunen ska ta emot 50 flyktingar per år. Kommunens flyktingmottagning ordnar med bostad, försörjningsstöd och SFI, Svenska För Invandrare, barnomsorg samt skapar de första kontakterna med andra myndigheter. Under de senaste tre åren har dock kommunen inte nått upp till överenskommet antal flyktingar då det har varit svårt att finna bostäder för dem. 31 personer togs emot 2008, 32 personer 2009 och under 2010 har 13 personer anlänt till och med september månad. Av naturliga skäl är hyresrätt det mest realistiska alternativet för nyanlända flyktingar och storleken på de önskade lägenheterna varierar från 1 rok till 5 rok, men med en dominans av trerummare. Då undervisning i svenska för invandrare bedrivs i Heby är behovet störst kring Heby tätort. Funktionshindrade Kommunen har det lokala ansvaret för bostadsförsörjningen. Bostaden har stor betydelse för självkänslan och den egna identiteten. Ett mål i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra. Vuxna personer som omfattas av LSS lagen har rätt till en bostad med särskild service. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är servicebostad och gruppbostad. Servicebostad Med servicebostad avses sådan som ger tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad. Serviceboende kan för vissa personer med funktionshinder vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Gruppbostad Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostad skall vara ett bostadsalternativ för funktionshindrade som har ett så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal hela dygnet.

Datum 2010-10-12 12 (18) Framtida behov En inventering som genomförts av behovet av bostad med särskild service för den närmsta femårsperioden (2010-2015) visar på en kraftig ökning av personer som är i behov av den insatsen enligt LSS. Det är dock i dagsläget dock inte möjligt att avgöra om personerna i fråga kommer att ansöka om boende med särskild service eller personlig assistans i eget boende. Det kan uppskattas att behovet är ca 3-4 platser i boende med särskild service under år 2010 och ca 10 platser år 2011. Med hänsyn tagen till de regleringar som gäller för boende med särskild service så föreligger således ett uppskattat behov om tre nya boenden med fem lägenheter vardera inom de närmsta två åren. Under 2012 kommer ca sju personer inom LSS personkretsar att avsluta sin skolgång på gymnasiesärskolan och vara i behov av insatser enligt LSS. Under 2013 och 2014 kommer tre ungdomar vardera året att avsluta sin skolgång på gymnasiesärskolan. Från 2015 och närmast påföljande år står det klart att sju av de ungdomar som lämnar gymnasiesärskolan har omfattande vårdbehov. Äldre Särskilt boende Särskilt boende är en lagstadgad verksamhet enligt Socialtjänstlagen där den som har behov av omsorgs- och omvårdnadsinsatser dygnet runt kan söka om att få bo. Ett biståndsbeslut fattas av kommunens biståndshandläggare varefter boende erbjuds i takt med att dessa blir lediga. Kommunen är skyldiga att erbjuda plats inom 3 månader efter beslut, annars beläggs kommunen med en särskild avgift för att verkställighet ej kunnat ske inom rimlig tid. I planeringen av antalet lägenheter för särskilt boende behöver både kostnader för särskild avgift tas med likväl som kostnader för kommunen om antalet lägenheter ej fylls. Behovet av platser är svårt att förutse eftersom det är beroende av många olika faktorer, bland annat möjligheten till insatser i det egna boendet, kommunal service och allmänna kommunikationer. En viktig faktor är också hur bostadsbeståndet i övrigt ser ut i kommunen och planen för utbyggnad och renovering. Kommunen har under 2009 avvecklat äldreboendet Torggården för att anpassa antalet särskilt boendeplatser till verksamhetens behov. Inom den närmaste 5-årsperioden beräknas inte antalet äldre över 80 år öka i någon större omfattning. Behovet av platser på särskilt boende antas därför kunna tillgodoses med dagens antal platser.

Datum 2010-10-12 13 (18) Standarden på kommunens särskilda boenden är mycket olika, både när det gäller underhåll, storlek och utrustning i lägenheterna. De särskilda boenden som inte uppfyller standarden för särskilt boende är i första hand Tegelbacken, Heby med delvis delade toaletter och små rum utan kokmöjlighet med liten möjlighet till egen integritet. I andra hand är det Tallgården, Östervåla som har mycket små rum utan kokmöjlighet men egna toaletter. Framtidens bostäder För att möjliggöra inflyttning till kommunen krävs en större rörlighet och utbud på den lokala bostadsmarknaden. En grupp som inom en inte alltför avlägsen framtid kan tänkas vara intresserade av att lämna sina nuvarande hem, och som dessutom till stor del är bosatta i enfamiljshus, är de äldre än 60 år. Att locka dem till ett nytt boende skulle på ett betydande sätt medverka till att skapa en sådan rörlighet. Samtidigt vore det värdefullt att förstärka kollektivtrafikens underlag för att i söka säkerställa en god fortsatt försörjning och, i ett större perspektiv, en god samhällsservice. En god kollektivtrafik är grundläggande för att Heby kommun ska kunna locka till sig människor som arbetar i någon av de angränsande stadsregionerna. En gott kollektivtrafikutbud innebär även att Heby kommun som arbetsgivare enklare kan locka till sig arbetskraft som bor i städerna. Dessa kan i förlängningen komma att flytta till kommunen. Flyktingar Att ta emot flyktingar är en av många faktorer som positivt kan påverka kommunens befolkningsstatistik. För att klara av den avtalade mängden personer behöver fler hyresrätter i varierande storlek, men med tonvikt på trerummare, uppföras. De orter som är aktuella för den här gruppen människor är Morgongåva och Heby. Det är av stor vikt, liksom det ska vara generellt i planering av bostadsområden, att det inte skapas ett kategoriboende för flyktingar utan att dessa lägenheter ingår i det normala beståndet. Funktionshindrade Bostadspolitikens inriktning skall vara att alla kommuninnevånare skall ha möjlighet till en bra och ändamålsenlig bostad till en rimlig hyra. Vid start av nya boenden med särskild service bör den norra kommundelen prioriteras eftersom så gott som allt befintligt bostadsbestånd är beläget i den södra kommundelen. Det är av särskilt stor vikt att sådana bostäder med inriktning mot personer med särskilda funktionshinder inte skiljer ut sig i bostadsbeståndet utan integreras på ett bra sätt i samhällena. Det är även för de här människornas möjligheter att bo kvar i det befintliga hemmet viktigt att bostaden kan anpassas när den boendes behov förändras som följd av ett funktionshinder. Att kommunen har en pålitlig och korrekt handläggning av

Datum 2010-10-12 14 (18) stödet till bostadsanpassning och även av bygglov underlättar i denna process. Äldre Sammantaget kommer behovet av platser inom särskilt boende inte öka under den tidsperiod som går att överblicka. Kommunen bör i den framtida planeringen av särskilt boende både beakta det framtida behovet av platser samtidigt som en utväxling av särskilda boenden som inte standardmässigt håller måttet bör ske. Det är också centralt att investera i de befintliga särskilda boendena för att säkerställa att de håller en hög standard och kan erbjuda en attraktiv boendemiljö. Inom det ordinära boendet är det viktigt att kommunen även fortsättningsvis har snabb och säker handling av bostadsanpassningsåtgärder för att möjliggöra för de äldre som kan bo hemma att också göra det. Tillgängligheten har successivt ökats i det befintliga bostadsbeståndet tills idag. Bostadsanpassningsbidragen har under de senaste åren legat på en relativt jämn nivå, även om bidragen tillfälligt sjönk under 2009. Ny bostadsbebyggelse Enfamiljshus Även möjlighet till nya villaområden krävs för att Heby kommun ska fortsätta erbjuda attraktiva boendemiljöer. Vad gäller denna typ av bebyggelse sträcker sig det kommunala inflytandet till planläggningen. I samtliga tätorter (Heby, Tärnsjö, Morgongåva, Östervåla, Harbo och Vittinge) finns planer antagna för hela enklaver av villor, ibland flera planer per ort. Antalet villor som är planlagda i respektive ort är minst 20 st. Mot bakgrund av detta kan planberedskapen för bebyggelse av enfamiljshus i nuläget vara tillgodosedd i kommunen. Kommunens vision Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet talar även för ett brett bostadsbyggande utanför tätorterna. Det är önskvärt om avstånd till service är så kort som möjligt samtidigt som individens önskan att bo lantligt uppfylls. Då denna typ av bostadsbyggande ofta omfattar en eller ett fåtal bostäder i grupp, ställs inte krav på planläggning vid sådana projekt. Därmed är kommunens roll i sådana etableringar liten (utifrån ett bostadspolitiskt perspektiv). Heby kommun marknadsförs som en hästkommun vilket förhoppningsvis kan leda till etablering av fler hästnära boenden. Kommunens inflytande över denna typ av byggnationer är begränsad. Vid större nya anläggningar blir planläggning aktuell men inte vid byggande av enstaka gårdar på landsbygd. I dessa fall är endast bygglovshandläggare från kommunen inblandad.

Datum 2010-10-12 15 (18) Flerfamiljshus När det kommer till byggnation av lägenheter har kommunen en större möjlighet att direkt påverka genom det helägda kommunala bostadsföretaget. I lägen där intresse för investering saknas från den privata sektorn kan potential för nyproduktion av bostäder ändå finnas genom att kommunen som ägare beslutar om att genomföra ett byggprojekt. Ett sådant ställningstagande borde i vissa fall med högre risk innebära att ägarna godkänner att bostadsföretaget gör en vinst på projekt först efter längre tid än normalt alternativt att man godkänner att bostadsföretaget tar en förlust för enstaka projekt. Lägen som framstår som särkskilt attraktiva för gruppen 60 år och äldre är centralt i den ort där de bor och med närhet till service. De tätorter som ligger längs de primära kollektivtrafikstråken är Heby, Morgongåva och Vittinge samt Harbo och Östervåla vilket är intressant ur perspektivet att ge ett ännu bättre kundunderlag för denna trafik. Service, såväl kommunal som kommersiell, är främst tillgänglig i (av ovanstående orter) i Morgongåva, Heby och Östervåla. Genom ökad kollektivtrafik, främst mot Heby, skulle även Tärnsjö framstå som särskilt intressant. Mot bakgrund av ovanstående argumentation framträder Morgongåva, Heby och Östervåla som särskilt intressanta för byggnationer med gruppen 60 år och äldre som målgrupp. Eventuellt skulle även Harbo platsa här då en relativt stor andel Östervålabor enligt undersökning kunde tänka sig att bo på den orten. I Vittinge finns redan ett visst lägenhetsbestånd och efterfrågan verkar dessutom inte vara påfallande stor (11 % intresserade av hyreslägenhet i lokal undersökning). I Östervåla och Morgongåva byggs hyreslägenheter just nu i centrala lägen och i Morgongåva har det även skett ett projekt relativt nyligen. I Harbo har det byggts marklägenheter som dock kan antas vara för små för denna grupp, varför det kan tänkas finnas ett behov i orten av större lägenheter. I Heby har det inte byggts nya flerfamiljshus på länge och det antas finnas ett stort behov av tillgängliga bostäder för den äldre delen av befolkningen, både centralt och något mer perifert. I Östervåla kan marklägenheter i ett relativt centralt läge (exempelvis Sjukhustomten eller på liknande avstånd från service) vara efterfrågade. Dessa bör inte vara för små i storlek, utan främst 2 rok 4 rok. De lägenheter som behövs för gruppen 60 år och äldre antas framförallt vara 3 rok och 4 rok. Människor i den här gruppen har antagligen en mängd ägodelar som man samlat på sig under åren och vill ta med sig till en ny bostad. Samtidigt finns det en poäng i att flytta till mindre bostad än den villa man bor i idag. 2 rok och 5 rok kan också vara efterfrågade i viss grad, dock antagligen inte 1 rok.

Datum 2010-10-12 16 (18) Hyresrätt eller bostadsrätt Hyresrätten passar särskilt människor i vissa skeenden i livet och ses ofta som en övergångslägenhet, även om det ibland blir en permanent bostad efter ett sådant skede. Hyresrätten passar den som inte vill eller kan sköta underhållet av bostaden själv. En bostadsrätt är ofta en långsiktig investering som är tänkt att fungera som bostad under längre tid. I Heby kommun kan dock en bostadsrätt kanske betraktas som något mer osäker affär, liksom i flertalet mindre samhällen, och köparen kan tveka inför utsikten att riskera förlora en del av sin insats vid en framtida försäljning. För att kommunens tätorter ska kunna erbjuda boendeformer som passar människors olika behov och önskemål är det viktigt att båda upplåtelseformerna är representerade i orterna. I dagsläget utmärker sig Morgongåva då orten har en stor andel hyresrätter i förhållande till antalet bostadsrätter. Anledningen till detta står säkerligen att finna i Morgongåvas bakgrund som bruksort. Därför vore det önskvärt med en ökad andel bostadsrätter i orten. I Heby tätort, däremot, finns en relativt stor andel bostadsrättsföreningar varför byggnation av hyresrätter vore intressant i den orten. Bostadssociala kontrakt De lägenheter som bebos av människor med bostadssociala kontrakt måste vara väl fördelade i samhällena och får inte samlas i särskilda bostadsområden. Trygghet I planering av nya bostadsområden och i arbetet med att förbättra standard i befintliga områden ska behov av särskilda trygghetsskapande åtgärder undersökas nogsamt. Det är i det sammanhanget intressant att se om det finns platser som män eller kvinnor undviker att använda. Sådana kan vara att blanda verksamheter med bostäder för att få ett område befolkat hela dygnet, skapa bostadsområden med flera tänkbara målgrupper, att arbeta med belysning, att se till att man har god sikt i området, att skyltning är tydlig och att anpassa vegetationen. Det presenteras löpande nya rön om hur trygghet bäst skapas vilka ska inkorporeras i Heby kommuns samhällen då det är möjligt. Sammanfattning av målsättningar i detta dokument inriktningsmål Heby kommun ska verka för en ökning av befolkningen om med sikte på minst 15 000 invånare. Personer med behov av omsorgsboende ska erbjudas detta med anpassning till individens behov, såväl permanent boende som korttidsboende för alla åldrar.

Datum 2010-10-12 17 (18) Heby kommun ska arbeta för att skapa attraktiv boendemiljö i det befintliga bostadsbeståndet. Ny bebyggelse ska placeras på ett sådant sätt att underlaget för kommunal och kommersiell service samt kollektivtrafiken stärks. Äldreboende ska vara anpassade efter de behov som finns, t ex demensboende, demensboende för utåtagerande, seniorboende, trygghetsboende o s v. Nedan en sammanställning över de byggnationer som anses prioriterade i kommunen. Med detta avses de projekt som kommunen i viss mån råder över och där kommunen har ett engagemang. Sådana projekt är dels byggande i allmännyttans regi, dels sådana där planläggning blir aktuell (på grund av planmonopolet) och dels där kommunens markinnehav kan spela en avgörande roll. Mindre byggprojekt utanför tättbebyggt område hamnar därför utanför denna prioriteringslista, då de inte ligger inom kommunens beslutsram i dessa frågor. Dock är sådant byggande av vikt för Heby kommuns utveckling och något som bör uppmuntras. Om det uppstår nya behov av bostäder som inte var kända vid det här dokumentets framtagande ska det vara möjligt att göra en omprioritering. ORT TYP ANTAL KOMMENTAR Vittinge Marklgh 10 st Plan saknas, privat initiativ är planerat Morgongåva Marklgh 10 st Gärna brf Gärna större än 2 rok Heby Centralt belägna lgh i flera våningar, ex kring torget 40 st Gärna 2 rok-4 rok Gärna hyresrätter Harbo Östervåla Marklgh stort behov något mer perifiert Marklgh centralt i orten Centralt belägna lgh, fler våningar. 30 st Helst 2 rok 4 rok, Gärna hyresrätter. 10 st Främst 3 rok och 4 rok Byggs nu, Plan saknas för 20 st till på en etapp 2 sikt. Gärna hyresrätter Marklgh stort behov något 30 st Plan saknas. Behov av LSS-

Datum 2010-10-12 18 (18) mer perifiert bostäder, 10 15 lgh. Gärna hyresrätter Tärnsjö Marklgh 20 st Plan saknas centralt Runhällen Marklgh 10 st Huddunge Marklgh 10 st Samtliga orter Befintliga särskilda boendeformer för äldre - Boendestandard behöver höjas, framförallt på Tallgården och Tegelbacken. Samtliga orter Villor Planer finns

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Ks 82 Dnr 2014/89 041 Tilläggsbudget investeringar 2015; VA Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2015 utökas med 1700 tkr till projekt Nytt verksamhetsområde Hebron. Sammanfattning I beslutad Budget 2014, plan 2015-16 fanns investeringen Utökat verksamhetsområde Hebron med en summa om 2,8 mnkr för 2014. Arbetet har dock inte slutförts under 2014 utan behöver fortgå även i år, men i beslutad budget saknas medel för denna kostnad 2015. Hittills har 1,1 mnkr förbrukats i projektet. Kommunstyrelsen beviljade igångsättningstillstånd för investeringen Nytt verksamhetsområde Hebron vid sammanträde i september 2014. Det beslutade investeringsbeloppet är 2,8 mnkr. Av kalkylen framgår att investeringen avses vara slutförd senast juni 2015. Detta speglades inte av det förslag till budget som togs fram av förvaltningen, varför hela summan för investeringen finns kvar för år 2014. Detta behöver korrigeras så att projektet kan slutföras. Hittills är 1,1 mnkr bokfört på investeringen och 1,7 mnkr återstår enligt kalkylen. Beslutsunderlag Sbn 28, 19 mars 2015 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar. Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2015 utökas med 1700 tkr till projekt Nytt verksamhetsområde Hebron. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN - Sbn 28 Dnr SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (20) Sammanträdesdatum 19 mars 2015 Investeringar VA Samhällsbyggnadsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2015 med 1700 tkr till projekt Nytt verksamhetsområde Hebron. Sammanfattning I beslutad budget 2014, plan 2015-16 fanns investeringen Utökat verksamhetsområde Hebron med till en summa om 2,8 mkr för 2014. Arbetet har dock inte slutförts under 2014 utan behöver fortgå även i år, men i beslutad budget saknas medel för denna kostnad 2015. Hittills har 1,1 mkr förbrukats i projektet. Utredning Kommunstyrelsen beviljade igångsättningstillstånd för investeringen Nytt verksamhetsområde Hebron vid sitt sammanträde i september 2014. Det beslutade investeringsbeloppet är 2,8 mkr. I kalkylen framgår att investeringen avses vara slutförd senast juni 2015. Detta speglades inte av det förslag till budget som togs fram av förvaltningen utan hela summan för investeringen finns fortfarande enligt beslut kvar på år 2014. Detta behöver korrigeras så att projektet kan slutföras. Hittills är 1,1 mkr bokfört på investeringen och 1,7 mkr återstår enligt kalkylen. Beslutsunderlag PM, Investeringar VA, 3 mars 2015 Bilaga, Nytt verksamhetsområde Hebron Delges: Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomienheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum 21 april 2015 Ks Dnr Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, samt bilagor, antas. Sammanfattning En förändring av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har medfört att tillsynsmyndigheten nu behöver se över och ändra den klassificering som tillsynsobjekten inom kommunen har. Omklassningen kommer att pågå under första halvåret 2014 och får till konsekvens att den taxa som idag används inte kommer att kunna tillämpas. Taxan som är uppbyggd på klassificeringen av verksamheterna behöver därför revideras. Utgångspunkten för den nu föreslagna revideringen är att de nuvarande taxorna skall bibehållas i den utsträckning det är möjligt. Endast mindre justeringar har gjorts. Förslaget innebär att de totala avgiftsintäkter som taxan ger inte kommer att förändras med det nya förslaget. Förändringen är en ren anpassning till den förändrade lagstiftningen. Timtaxan ligger kvar på 860 kr/timme. Det upprättade förslaget bygger på Sveriges kommuner och landsting (SKL) underlag för taxa enligt miljöbalken. Beslutsunderlag Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, daterat 4 april 2014, med bilagor 1. Taxebilaga 1 2. Taxebilaga 2 3. Beräkning av timtaxa 2014 Förslag Marie Wilén (C): Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område samt bilagor, antas. Förslagsordning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum 15 april 2014 Mb 48 Dnr: ADM 2014-00592 Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Miljö- och byggnämndens beslut. Miljö- och byggnämnden beslutar; att anta miljöenhetens förslag till taxa med tillhörande bilagor, föreslå kommunfullmäktige att besluta att o anta Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808) o att timtaxan (timavgiften) ska vara 860 kronor per timme kontrolltid. Sammanfattning En förändring av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har medfört att tillsynsmyndigheten nu behöver se över och ändra den klassificering som tillsynsobjekten inom kommunen har. Omklassningen kommer att pågå under första halvåret 2014 och får till konsekvens att den taxa som idag används inte kommer att kunna tillämpas. Taxan som är uppbyggd på klassificeringen av verksamheterna behöver därför revideras. Utgångspunkten för den nu föreslagna revideringen är att de nuvarande taxorna skall bibehållas i den utsträckning det är möjligt. Endast mindre justeringar har gjorts. Förslaget innebär att de totala avgiftsintäkter som taxan ger inte kommer att förändras med det nya förslaget. Förändringen är en ren anpassning till den förändrade lagstiftningen. Timtaxan ligger kvar på 860 kr/timme. Det upprättade förslaget bygger på Sveriges kommuner och landsting (SKL) underlag för taxa enligt miljöbalken. Beslutsunderlag Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, daterat 4 april 2014, med bilagor 1. Taxebilaga 1 2. Taxebilaga 2 3. Beräkning av timtaxa 2014 Delges: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X Förslag HebyFS 2015: Infördes i författningssamlingen den? Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område Kommunfullmäktige beslutade 1 XX, 21 april 2015 om följande taxa. Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Heby kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård- och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer, samt avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkande av avgift fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Timtaxa 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timtaxan 860 kronor per hel timme handläggningstid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den handläggningstid som i taxan bestämts för ärendet (fast avgift), i förhållande till 1 Beslutet ersätter 1

den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats (årlig tillsynsavgift), i förhållande till den faktiskt nedlagda handläggningstiden i det enskilda ärendet (timavgift) eller enligt de andra grunder som anges i taxan. 7 I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Sådan avgift tas ut för varje halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00 lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 8 Kommunstyrelsen får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2013. Avgifter för prövning 9 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 10 Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 11 Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. 12 Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås. 13 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 14 Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 15 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift genom att den handläggningstid som anges i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Om en anmälan omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för övriga verksamheter. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 16 Avgift för handläggning av anmälan ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. 17 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. 2

Avgift för tillsyn i övrigt 18 För regelbunden tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller hälsoskyddsverksamhet som anges i taxebilaga 2 ska betalas en årlig tillsynsavgift som baseras på den tillsynstid som kommunstyrelsen tilldelar anläggningen eller verksamheten. Tillsynstiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen eller verksamheten bestående av en avgiftsklassificering enligt taxebilaga 2. Den årliga tillsynsavgiften beräknas genom att tilldelad tillsynstid multipliceras med timtaxan. Om bristande efterlevnad medför tillsyn som går utöver den normala tillsynen, ska avgift för denna extra tillsyn betalas för den extra tillsynstiden multiplicerad med timtaxan. 19 Avgifter för tillsyn i övrigt ska betalas i form av fast årlig avgift genom att den handläggningstid som anges för anläggningen eller verksamheten i taxebilaga 1 multipliceras med timtaxan eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Inspektioner och andra tillsynsinsatser med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder förelägganden eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. 20 För verksamhet som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 ska full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 21 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. 22 Avgift för tillsyn ska betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken, ska tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Nedsättning av avgift 23 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift i ett enskilt fall enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 24 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Salakommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 25 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 26 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 27 Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 3

Annika Krispinsson Kommunfullmäktiges ordförande Magnus Holmberg-Muhr Kontorschef, 4

FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Remiss ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT Tillsyn i övrigt Tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs Timavgift i de fall tillsynen inte ingår i den årliga tillsynsavgiften enligt taxebilaga 2 SKYDD AV OMRÅDEN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna Prövning av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde Prövning av ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- och kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde timavgift timavgift timavgift Anmälan Handläggning av anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom naturoch kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde timavgift Tillsyn Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten timavgift MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: 2(6) Prövning Prövning av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd avseende: 1. Inrättande av vattentoalett med sluten tank 2 h 2. Inrättande av vattentoalett med avloppsutsläpp till mark eller 7 h vatten 3. Inrättande av annan avloppsanordning enligt vad kommunen 5 h föreskrivit 4. Inrättande av vattentoalett med sluten tank och BDT 5 h avloppsanordning på samma fastighet och vid samma tillfälle 5. Anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning 4 h 6. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 7 h 6-25 personekvivalenter 7. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 12 h 26-100 personekvivalenter 8. Inrättande av gemensam tillståndspliktig avloppsanordning för 15 h 101-200 personekvivalenter Prövning av ansökan enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd att inrätta värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt vad kommunen föreskrivit avseende: 1. Berg- eller ytjordvärmepump 2 h 2. Övriga anläggningar 2 h Anmälan Handläggning av anmälan avseende: 1. Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 3. Anmälningspliktig verksamhet enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 4. Ändring av anmälningspliktig verksamhet enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 5 h 2 h Belopp som motsvarar den årliga tillsynsavgiften som utgår för verksamhet enligt taxebilaga 2 timavgift Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet avseende: 1. Berg- eller ytjordvärmepump 1,5 h 2. Övriga anläggningar 1,5 h Tillsyn SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: 3(6) Återkommande tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt Årlig tillsynsavgift enligt taxebilaga 2 timavgift HÄLSOSKYDD ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN Prövning Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet 1. Nötkreatur, häst, get, får eller svin timavgift 2. Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur timavgift 3. Orm timavgift Prövning av ansökan om spridning av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Per spridningstillfälle Prövning av ansökan att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förmultningstoalett Prövning av ansökan att inrätta luftvärmepump med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Annan prövning av frågor om tillståndsdispenser enligt lokala föreskrifter för människors hälsa timavgift 2 h 2 h timavgift Anmälan Handläggning av anmälan att inrätta luftvärmepump med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning av anmälan om spridning av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning av anmälan att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förmultningstoalett Handläggning av anmälan om att anlägga gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning enligt 37 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Handläggning av anmälan enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att driva eller arrangera x h 0,5 h 1 h 0,5 h/ansökan SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: 4(6) 1. Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta genom användning av skalpeller, akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg 2. Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor 3. Skol- och fritidsverksamhet Skola med mer än 400 elever Skola med mer än 100 och mindre än 400 elever Skola med högst 100 elever Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet eller förskoleklass Tillsyn Återkommande tillsyn över hälsoskyddsverksamhet enligt förteckning i taxebilaga 2. Tillsyn över verksamhet som berörs av föreskrifter som meddelats enligt 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Tillsyn i övrigt av hälsoskydd 3 h 3 h 4 h 3 h 2 h 2 h Årlig tillsynsavgift enligt Taxebilaga 2 timavgift timavgift MILJÖSKADOR ENLIGT 10 KAP. MILJÖBALKEN Prövning Prövning enligt 10 kap. 14 miljöbalken om de åtgärder som en verksamhetsutövare har redogjort för enligt 10 kap. 12 eller 13 miljöbalken är lämpliga och tillräckliga. Anmälan Handläggning enligt 10 kap. 11-13 miljöbalken med anledning av underrättelse från verksamhetsutövare. Tillsyn Tillsyn i övrigt av mark- och vattenområden, grundvatten, byggnader och anläggningar samt allvarliga miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken timavgift timavgift timavgift VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN Tillsyn Tillsyn i övrigt av vattenverksamhet timavgift JORDBRUK OCH ANNAN VERKSAMHET ENLIGT 12 KAP. MILJÖBALKEN Anmälan SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: 5(6) Handläggning av anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Tillsyn Tillsyn i övrigt av jordbruk och annan verksamhet timavgift timavgift KEMISKA PRODUKTER ENLIGT 14 KAP. MILJÖBALKEN (se Underlag 11, sid. Fel! Bokmärket är inte definierat.) Prövning Prövning av ansökan enligt 14 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Anmälan Handläggning av anmälan enligt 11 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Handläggning av anmälan enligt 9 kap. 1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor Information Handläggning av information enligt 28 förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen av utrustning som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC Handläggning av information enligt 4:1 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor, om att installera anordning enligt 1:1 eller 1:2 samt 1:3 (krav på information gäller inte anordningar enligt 1:2 som avses installeras inomhus): 1. Förvaring av mer än 1 m 3 dieselolja eller eldningsolja i öppen cistern i mark. 2. Markförlagda rör- och slangledningar som är anslutna till öppna cisterner ovan mark och avsedda för förvaring av brandfarliga vätskor samt spillolja. 3. Förvaring av eldnings- eller dieselbrännolja i öppen cistern ovan mark med tillhörande rörledningar om cisternen rymmer mer än 1 m 3 men högst 10 m 3. 4. Hantering av mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde. Tillsyn Återkommande tillsyn av anläggningar som innehåller CFC, HCFC, halon, HFC vilka ska lämna rapport enligt 29 förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser Tillsyn i övrigt av kemiska produkter 3.h 2 h 1 h 1 h 1 h 1 h 1 h 1 h 1 h/år timavgift AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR ENLIGT 15 KAP. MILJÖBALKEN Prövning SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-04 Dpb: Dnr: 6(6) Prövning av ansökan om dispens/tillstånd att själv återvinna och bortskaffa avfall på fastigheten enligt 15 kap. 18 tredje och fjärde styckena miljöbalken Prövning av ansökan om dispens avseende anmälan enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering Uppehåll i hämtning Gemensam behållare Total befrielse Prövning av övriga ansökningar Anmälan Handläggning av anmälan från fastighetsägare om att på fastigheten kompostera eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall enligt 45 avfallsförordningen (2011:927) Total befrielse Handläggning av övriga anmälningar Tillsyn Återkommande tillsyn över transportörer av farligt avfall med tillstånd enligt 26 eller 27 avfallsförordningen (2001:1063) Tillsyn i övrigt av avfallshantering och producentansvar 0,5 h 0,5 h 0,5 h 0,5 h 0,5 h 0,5 h 1 h timavgift timavgift timavgift SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Exp. Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000 vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

Taxebilaga 2 Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskyddsverksamheter Med tidsfaktor (TF) avses i denna bilaga, antal timmar per år för respektive verksamhet som kommunens gällande avgift multipliceras med. I denna taxebilaga anges både verksamhetskod och i förekommande fall klassningskod (med kursiv stil) för sådana verksamheter som omfattas av bestämmelserna i miljöprövningsförordningen (2013:251). För övriga verksamheter anges koderna på samma sätt som i tidigare taxebilaga. För de verksamheter där årligt tillsynsbesök kan krävas enligt 1 kap 10 a miljötillsynsförordningen (2011:13) anges aktuell IED-kod. Följande förkortningar används i tabellen: MPF= Miljöprövningsförordning (2013:251) VK/KK= Verksamhetskod/Klassningskod IED= IED-kod (anges när sådan finns) TF= Tidsfaktor i timmar PN= Prövningsnivå A och B= tillståndsplikt C= anmälningsplikt U= utan prövnings-/anmälningsplikt 1

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning JORDBRUK Djurhållning 2 kap 1 1.10 6.6a-c 12 B Anläggning för djurhållning med 1. mer än 40 000 platser för fjäderfän, 2. mer än 2 000 platser för slaktsvin och obetäckta gyltor som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor och betäckta gyltor. 2 kap 2 1.11-12 B Anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar. 2

Lagrum i MPF VK/ KK 2 kap 3 1.20 IED TF PN Beskrivning - C Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. 1.20-1 1.20-2 6 6 Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikten gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. - Mer än 200 djurenheter - Mer än 100 djurenheter Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion 2 kap 4 1.30 - T C Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. Odling 3

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK 3 kap 1 5.10-6 B Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. 3 kap 2 5.20-4 C Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. UTVINNING, BRYTNING OCH BEAR- BETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Berg, naturgrus och andra jordarter 4 kap 1 10.10 - T B Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap 2 10.11-20 B Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 4 kap 3 10.20 - B Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, om verksamheten inte 1. omfattas av en bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, 2. är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, 3. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2, eller 4. endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. 10.20-1 10.20-2 10.20-3 10.20-4 10.20-5 10.20-6 10.20-7 10.20-8 10.20-9 15 15 15 15 15 14 14 14 14 - Mer än 5 000 000 ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än 1 000 000 ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än 200 000 ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än 50 000 ton tillståndsgiven mängd berg. - Högst 50 000 ton tillståndsgiven mängd berg. - Mer än 1 000 000 ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än 500 000 ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än 200 000 ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. - Mer än 50 000 ton tillståndsgiven mängd natur- 4

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 10.20-10 14 grus eller andra jordarter. - Högst 50 000 ton tillståndsgiven mängd naturgrus eller andra jordarter. 4 kap 4 10.30-10 C Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd naturgrus. 4 kap 5 10.40 - T C Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd berg, 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än 50 000 kubikmeter totalt uttagen mängd torv. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten 1. omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. 4 kap 6 10.50-8-per uppställning C Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 4 kap 7 10.60-8 C Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår. Råpetroleum, naturgas och kol 4 kap 8 11.10-30 A Utvinning av råolja eller naturgas inom de fjällområden som anges i 4 kap. 5 miljöbalken. 4 kap 9 11.20-10 B Utvinning av råolja eller naturgas inom andra områden än de som avses i 8. 4 kap 10 11.30-10 C Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. Malm och mineral 4 kap 11 13.10-140 A Gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3, 4 eller 5. 4 kap 12 13.20 2,1 70 A Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 13. 4 kap 13 13.30-50 B Anläggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm för provändamål. 4 kap 14 13.40-140 A Anläggning för annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15. 4 kap 15 13.50-55 B Provbrytning inklusive annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller kol än rostning och sintring. 4 kap 16 13.60 3,2 T B Anläggning för utvinning och produktion av 5

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning asbest. Annan utvinningsindustri 4 kap 17 13.70 - T C Djupborrning som inte är tillståndspliktig enligt 8 eller 9. 5 kap 1 15.10 15.10-1 15.10-2 6.4a 75 35 B LIVSMEDEL OCH FODER Animaliska råvaror Slakteri för en produktion baserad på mer än 12 500 ton slaktvikt per kalenderår. - Mer än 50 000 ton slaktvikt per kalenderår. - Mer än 12 500 men högst 50 000 ton slaktvikt per kalenderår. 5 kap 2 15.20-20 B Slakteri för en produktion baserad på mer än 7 500 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1. 5 kap 3 15.30-8 C Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. 5 kap 4 15.40 6.4bi 20 80 70 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast frysning eller paketering. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18. Charkuteri och styckning Slakteriprodukter eller animaliskt avfall Fiskberedning 5 kap 5 15.41-80 B Anläggning för tillverkning av livsmedel ur produkter av animaliskt ursprung baserad på mer än 40 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 4 eller 9. 5 kap 6 15.50 - C Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 9. 15.50-1 15.50-2 15.50-3 15.50-4 40 30 20 10 -Chark och styckning - för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. - Chark och styckning - för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår. - Beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. - Beredning och behandling av animaliska råva- 6

Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 7 15.60 IED TF PN Beskrivning - B ror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår. Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på 1. mer än 2 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. Tillståndsplikten gäller inte 1. hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning, eller 2. verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 4 eller 9. 15.60-1 78 - Mer än 5 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.60-2 35 - Minst 500 ton men högst 5 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.60-3 78 - Mer än 10 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.60-4 35 - Mer än 2 000 ton men högst 10 000 ton fisk eller skaldjur per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 5 kap 8 15.70-6 C Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning eller om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 7 eller 9. 5 kap 9 15.80 - C Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst 18 500 ton rökta produkter per kalenderår. 15.80-1 15.80-2 10 6 - Mer än 500 ton men högst 18 500 ton rökta produkter per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 500 ton rökta produkter per kalenderår. 7

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning Vegetabiliska råvaror 5 kap 10 15.90 6.4bii 65 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av 1. mer än 75 000 ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18 eller endast innebär paketering. 5 kap 11 15.100-12 C Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10. 5 kap 12 15.110 - B Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på 1. mer än 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1, eller 2. mer än 10 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. Tillståndsplikten gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 10. 15.110-1 60 - Mer än 75 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.110-2 55 - Minst 25 000 ton men högst 75 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.110-3 60 - Mer än 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.110-4 55 - Mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 5 kap 13 15.120-25 C Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara 8

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 10 eller 12. 5 kap 14 15.130-10 C Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 5 kap 15 15.140 - C Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 1 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10. 15.140-1 15.140-2 5 kap 16 15.150-40 12 B - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker för en produktion av 1. mer än 25 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1, eller 2. mer än 10 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10. 15.150-1 15.150-2 15.150-3 15.150-4 60 55 60 55 - Mer än 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 10. - Mer än 25 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28. kap 1. - Mer än 25 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 10. - Mer än 25 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28. kap 1. 9

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 5 kap 17 15.160-20 C Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 eller 16. Kombinerade råvaror 5 kap 18 15.165 6.4biii 70 B Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, både i separata och kombinerade produkter, för en produktion av 1. mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om slutprodukternas innehåll av animaliskt material uppgår till 10 viktprocent eller mer, eller 2. mer än det antal ton produkter per kalenderår som motsvarar 75 000 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 5 625 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukternas innehåll. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten innebär endast paketering. Mjölk, oljor och fetter 5 kap 19 15.170 6.4c 40 B Anläggning för framställning av mjölkprodukter baserad på en invägning av mer än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde. 5 kap 20 15.180 - C Anläggning för framställning av mjölkprodukter (utom glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19. 15.180-1 15.180-2 15.180-3 5 kap 21 15.190-40 30 10 B - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 20 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 500 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 5 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4, 10 eller 19. 15.190-1 15.190-2 15.190-3 70 55 35 - Mer än 100 000 ton per kalenderår. - Mer än 50 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Mer än 5 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. 5 kap 22 15.200-10 C Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4, 10, 19 eller 21. 5 kap 23 15.210 - B Glass Anläggning för tillverkning av glass för en pro- 10

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning duktion av mer än 15 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10 eller 19. 15.210-1 15.210-2 15.210-3 55 45 35 - Mer än 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 25 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Mer än 15 000 ton per kalenderår men högst 25 000 ton per kalenderår. 5 kap 24 15.220-6 C Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 10, 19 eller 23. Drycker 5 kap 25 15.230-75 B Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 5 000 ton ren etanol per kalenderår. 5 kap 26 15.240 - C Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 10 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 25. 15.240-1 15.240-2 15.240-3 35 16 10 - Mer än 500 ton men högst 5 000 ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår. 11

Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 27 15.250 IED TF PN Beskrivning - B Bryggeri eller annan anläggning för framställning av 1. malt, 2. mer än 1 000 kubikmeter läskedryck per kalenderår, eller 3. mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår. Tillståndsplikten gäller endast om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.250-1 15.250-2 15.250-3 15.250-4 15.250-5 15.250-6 15.250-7 15.250-8 15.250-9 40 35 30 35 30 25 40 35 30 - Mer än 50 000 ton malt per kalenderår. - Mer än 2 500 men högst 50 000 ton malt per kalenderår. - Högst 2 500 ton malt per kalenderår. - Mer än 20 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 5 000 men högst 20 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 1 000 men högst 5 000 m³ läskedryck per kalenderår. - Mer än 20 000 m³ maltdryck per kalenderår. - Mer än 5 000 men högst 20 000 m³ maltdryck per kalenderår. - Mer än 1 000 men högst 5 000 m³ maltdryck per kalenderår. 5 kap 28 15.260-20 C Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10. Annan livsmedelstillverkning 5 kap 29 15.270-75 B Anläggning för tillverkning av 1. mer än 100 ton jäst per kalenderår, eller 2. startkulturer av mikroorganismer för livsmedelsindustri eller jordbruk, om anläggningen har en sammanlagd reaktorvolym om minst tio kubikmeter. 5 kap 30 15.280 - C Anläggning för 1. tillverkning av mer än 500 ton choklad eller konfektyr per kalenderår, 2. tillverkning av mer än 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår, eller 3. rostning av mer än 100 ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10. 15.280-1 40 - Mer än 20 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. 12

Lagrum i MPF VK/ KK 15.280-2 15.280-3 15.280-4 15.280-5 15.280-6 5 kap 31 15.290 IED TF PN Beskrivning - 30 10 10 35 10 - Mer än 5 000 men högst 20 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. - Mer än 500 men högst 5 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. - Mer än 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår. - Rostning av mer än 3 000 ton kaffe per kalenderår. - Rostning av mer än 100 ton men högst 3 000 ton kaffe per kalenderår. B Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton livsmedel per kalenderår, om verksamheten 1. inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1 30, och 2. medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.290-1 15.290-2 5 kap 32 15.300-80 55 C - Mer än 15 000 ton slakteriprodukter per kalenderår. - Mer än 15 000 ton andra livsmedel per kalenderår. Anläggning för framställning av 1. mer än 15 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1 31, och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1, eller 2. mer än 1 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1 31, och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.300-1 40 - Mer än 15 000 ton slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.300-2 20 - Mer än 15 000 ton andra livsmedel, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 15.300-3 20 - Mer än 1 000 ton men högst 15 000 ton livsmedel, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1. 5 kap 33 15.310 6 C Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt någon av 1 32. 13

Lagrum i MPF VK/ KK 5 kap 34 15.320 IED TF PN Beskrivning 6,5 B Foder Anläggning för framställning av produkter som kan användas som djurfoder genom bearbetning av animaliska biprodukter som är kategori 3- material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och där av framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/20022, om produktionen baseras på mer än 2 500 ton råvara per kalenderår. 15.320-1 15.320-2 80 35 - Mer än 10 000 ton råvara per kalenderår. - Mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton råvara per kalenderår. 5 kap 35 15.330 6.4bi 35 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 34 eller 39. 5 kap 36 15.340 - C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom endast mjölk) för en produktion av mer än 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 34, 35 eller 39 eller 29 kap. 30, 31 eller 32. 15.340-1 35 - Mer än 5 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår. 15.340-2 12 - Mer än 500 ton men högst 5 000 ton produkter per kalenderår. 5 kap 37 15.350 6.4bii 25 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av 1. mer än 75 000 ton produkter per kalenderår, eller 2. mer än 600 ton per dygn, om anläggningen är i drift i högst 90 dygn i rad under ett kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39 eller endast innebär paketering. 5 kap 38 15.360-10 C Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av vegetabiliska råvaror för en produktion av mer än 5 000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten innebär annat än endast paketering. Anmälningsplikten gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska 14

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 37 eller 39. 5 kap 39 15.370 6.4biii 30 B Anläggning för framställning av foder med beredning och behandling av animaliska och vegetabiliska råvaror, både i separata och kombinerade produkter, för en produktion av 1. mer än 18 500 ton produkter per kalenderår, om slutprodukternas innehåll av animaliskt material uppgår till 10 viktprocent eller mer, eller 2. mer än det antal ton produkter per kalenderår som motsvarar 75 000 minskat med det tal som bestäms genom att multiplicera 5 625 med talet för det animaliska materialets viktprocent av slutprodukternas innehåll. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten innebär endast paketering. 6 kap 1 17.10 6,2 B TEXTILVAROR Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 2 500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. 17.10-1 17.10-2 6 kap 2 17.20-100 50 B -Mer än 20 000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. - Mer än 2 500 ton men högst 20 000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår. Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 200 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton textilmaterial per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten 1. är tillståndspliktig enligt 1, eller 2. består av en beredningsprocess som inte medför utsläpp av avloppsvatten och utsläpp till luft av mer än 3 ton flyktiga organiska föreningar per kalenderår. 17.20-1 50 - Annan beredning än förbehandling eller färgning av mer än 2500 ton textilmaterial per kalenderår. 17.20-2 45 - Förbehandling eller färgning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 1000 ton men högst 2500 ton textilmaterial per kalenderår. 17.20-3 35 - Förbehandling eller färgning av mer än 200 ton men högst 1000 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 200 ton men högst 1 000 ton textilmaterial per kalenderår. 6 kap 3 17.30-10 C Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 10 15

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning ton textilmaterial per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. PÄLS, SKINN OCH LÄDER 7 kap 1 18.10 6,3 70 B Garveri för en produktion av mer än 4 000 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn per kalenderår. 7 kap 2 18.20-70 B Anläggning för 1. kromgarvning för en produktion som baseras på mer än 100 ton råvara per kalenderår, eller 2. garvning för en produktion som baseras på mer än 1 000 ton råvara per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 29 kap. 30. 7 kap 3 18.30 - C Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 eller 29 kap. 30. 18.30-1 18.30-2 20 12 - Mer än 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn. - Mer än 2 ton men högst 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn. TRÄVAROR 8 kap 1 20.05 6.10 30 B Anläggning för behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel för en produktion av mer än 18 500 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per kalenderår, om verksamheten inte endast består av behandling mot blånadssvamp. 8 kap 2 20.10-20 C Anläggning för yrkesmässig behandling av trä och träprodukter med träskyddsmedel, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 19 kap. 1 eller 2. 8 kap 3 20.20 - B Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 70 000 kubikmeter per kalenderår. 20.20-1 20.20-2 20.20-3 8 kap 4 20.30-65 50 35 C - Mer än 500 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 200 000 kubikmeter men högst 500 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 70 000 kubikmeter men högst 200 000 kubikmeter per kalenderår. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 6 000 kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3. 20.30-1 20.30-2 25 16 - Mer än 30 000 kubikmeter men högst 70 000 kubikmeter per kalenderår. - Mer än 6 000 kubikmeter men högst 30 000 16

Lagrum i MPF VK/ KK 8 kap 5 20.40 IED TF PN Beskrivning - C kubikmeter per kalenderår. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av 1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter fast mått eller 3 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller 2. pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning. 20.40-1 20 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. 20.40-2 15 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 10 000 kubikmeter men högst 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. 20.40-3 8 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. 20.40-4 20 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. 20.40-5 15 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 20 000 kubikmeter men högst 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. 20.40-6 8 - I form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 3 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. 20.40-7 10 - I form av pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. 8 kap 6 20.50 6.1c 70 B Anläggning för tillverkning av mer än 150 000 kubikmeter OSB-skivor, träfiberskivor eller spånskivor per kalenderår. 8 kap 7 20.60-25 C Anläggning för tillverkning av 1. fanér eller plywood, eller 2. mer än 500 kubikmeter OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6. 8 kap 8 20.70 - B Anläggning för lagring av 1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är 17

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning anmälningspliktig enligt 10. 20.70-1 20.70-2 20.70-3 8 kap 9 20.80-25 20 15 C - 1. mer än 200 000 kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 100 000 kubikmeter i vatten. -1. Mer än 80 000 kubikmeter men högst 200 000 kubikmeter på land med begjutning av vatten, eller 2. Mer än 10 000 kubikmeter men högst 40 000 kubikmeter i vatten. - 1. Mer än 20 000 kubikmeter men högst 80 000 kubikmeter med begjutning av vatten, eller 2. Mer än 10 000 kubikmeter men högst 40 000 kubikmeter i vatten. Anläggning för lagring av 1. mer än 2 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning, 2. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 8, eller 3. mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 8. 20.80-1 15 - Mer än 10 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter på land med vattenbegjutning 20.80-2 10 - Mer än 500 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter på land med vattenbegjutning. 20.80-3 6 - Mer än 2 000 kubikmeter på land utan vattenbegjutning. 20.80-4 15 - Mer än 5 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter i vatten. 20.80-5 10 - Mer än 500 kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter i vatten. 8 kap 10 20.90 - T C Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m 3 fub) i vatten. 9 kap 1 21.10 6.1a A MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR Anläggning för framställning av pappersmassa av trä, returfiber eller andra fibrösa material i industriell skala. 21.10-1 21.10-2 110 90 - Mer än 300 000 ton massa (sulfat/sulfit) med blekning per kalenderår. - Högst 300 000 ton massa (sulfat/sulfit) med 18

Lagrum i MPF VK/ KK 21.10-3 21.10-4 21.10-5 IED TF PN Beskrivning 70 75 60 blekning per kalenderår. - Massa (sulfat/sulfit) utan blekning per kalenderår. - Mer än 200 000 ton massa (mekanisk/kemimekanisk) per kalenderår. - Högst 200 000 ton massa (mekanisk/kemimekanisk) per kalenderår. 9 kap 2 21.30 6.1b 55 A Anläggning för framställning av mer än 7 000 ton papper, papp eller kartong per kalenderår. 9 kap 3 21.40-25 B Anläggning för framställning av papper, papp eller kartong i industriell skala, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 2. FOTOGRAFISK OCH GRAFISK PRODUKTION 10 kap 1 22.10-25 C Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2 eller 3. 10 kap 2 22.20-10 C Anläggning med tillverkning av metallklichéer. 10 kap 3 22.30-20 B Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår. 10 kap 4 22.40 - C Anläggning 1. utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller 2. med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3. 22.40-1 6 - Utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. 22.40-2 12 - Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 kvadratmeter men högst 50 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. 22.40-3 8 - Med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter framkallas per kalenderår. STENKOLSPRODUKTER, RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER OCH KÄRN- BRÄNSLE 11 kap 1 23.05-110 A Anläggning för överföring av bituminös skiffer till gas- eller vätskeform. 11 kap 2 23.10 1.3, 1.4a, 6.8 A Anläggning för 1. tillverkning av koks, 2. överföring av kol till gas- eller vätskeform, eller 3. tillverkning av hårt kol inklusive grafit som inte är tillståndspliktig enligt 17 kap. 4. 19

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 23.10-1 23.10-2 23.10-3 75 110 140 - Tillverkning av koks - Överföring av kol till gas- eller vätskeform - Tillverkning av hårt kol, inklusive grafit 11 kap 3 23.20-75 B Anläggning för tillverkning av produkter ur kol, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 2 eller 17 kap. 4. 11 kap 4 23.30 1,2 60 A Anläggning för raffinering av mineralolja eller naturgas. 23.30-1 23.30-2 - Mer än 500 000 ton per kalenderår. - Högst 500 000 ton per kalenderår. 11 kap 5 23.40-60 A Anläggning för 1. upparbetning av bestrålat kärnbränsle, 2. framställning eller anrikning av kärnbränsle, eller 3. behandling, lagring eller slutförvaring av bestrålat kärnbränsle. 11 kap 6 23.50-60 A Behandling eller lagring av obestrålat kärnbränsle. 12 kap 1 24.10 4.1a-k, 4.2a-e, 4.4, 4.5, 4.6 A KEMISKA PRODUKTER Anläggning för att genom kemiska reaktioner i industriell skala tillverka 1. organiska ämnen, 2. kloralkali, eller 3. mer än 100 000 ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte tillverkning av ytaktiva ämnen (tensider), bindemedel för färg och lack eller bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. 24.10-1 24.10-2 24.10-3 24.10-4 24.10-5 12 kap 2 24.20 4.1a-k, 4.2a-e, 4.4, 4.5, 4.6 12 kap 3 24.40 4.1a, 4.1b, 100 90 120 100 100 - Mer än 5 000 ton organiska ämnen per kalenderår. - Högst 5 000 ton organiska ämnen per kalenderår. - Kloralkali med amalgammetoden. - Kloralkali med annan metod än amalgammetoden. - Mer än 100 000 ton andra oorganiska ämnen än kloralkali per kalenderår. 50 B Anläggning för att genom biologiska reaktioner i industriell skala tillverka organiska ämnen. B Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner i industriell skala tillverka 20

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 4.1d, 4.1f, 4.1h, 4.1i, 4.1k 1. ytaktiva ämnen (tensider), 2. bindemedel för färg och lack, eller 3. bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. 24.40-1 24.40-2 24.40-3 110 100 100 95 90 - Mer än 5 000 ton ytaktiva ämnen (tensider) per kalenderår. - Högst 5 000 ton ytaktiva ämnen (tensider) per kalenderår. - Bindemedel för färg och lack i form av basplastpolymerer av epoxi- eller polyuretanpolymerer. - Bindemedel för färg och lack - övriga ämnen. - Bränsle ur vegetabiliska eller animaliska oljor. 24.40-4 24.40-5 12 kap 4 24.50-50 B Anläggning för tillverkning i industriell skala 1. genom biosyntetiska reaktioner av a) alkohol för bränsle eller andra tekniska ändamål, b) organiska syror, eller c) biopolymerer, eller 2. av biotekniska organismer för bekämpningsändamål. 12 kap 5 24.60 24.60-1 24.60-2 24.60-3 24.60-4 4.2a-e, 4.3 130 110 35 35 B Anläggning för tillverkning i industriell skala genom kemiska eller biologiska reaktioner av fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel, kemiskt eller biologiskt framställd gas eller andra oorganiska ämnen. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av klorgas eller natriumhypoklorit i anslutning till bassängbad, 2. tillverkning av natriumhypoklorit i vatten med högst 2 procent aktiv klorhalt för desinfektion i den verksamhet där tillverkningen sker, 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 21 kap. 1 eller 2, eller 4. om verksamheten är anmälningspliktig enligt 21 kap. 3. - Fosfor-, kväve- eller kaliuminnehållande gödselmedel. - Sprängämnen, fotokemikalier och bekämpningsmedel. - Acetylengas, lustgas och annan kemiskt framställd gas. - Andra oorganiska ämnen än de som nämns i 24.60-1, 24.60-2 eller 24.60-3. 12 kap 6 24.81-20 C Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. 12 kap 7 24.90-20 C Anläggning för att genom kemiska eller biologiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller 21

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning laboratorieskala eller annan icke industriell skala. 12 kap 8 24.100-16 C Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning. 12 kap 9 24.110 - B Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. gas- eller vätskeformiga kemiska produkter, 2. läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material, 3. sprängämnen, 4. pyrotekniska artiklar, eller 5. ammunition. Tillståndsplikten gäller inte 1. tillverkning av mindre än 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten inte används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, 2. tillverkning av färg eller lack, om tillverkningen uppgår till högst 1 000 ton per kalenderår, 3. tillverkning av rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om tillverkningen uppgår till högst 2 000 ton per kalenderår, 4. tillverkning av gasformiga kemiska produkter genom destillation, eller 5. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2. 24.110-1 24.110-2 24.110-3 24.110-4 24.110-5 55 45 35 35 25 - Mer än 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 2 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 2 000 ton färg och lack per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 2 000 ton per kalenderår (utom färg och lack). - Högst 100 ton per kalenderår, om det i verksamheten används eller tillverkas någon kemisk produkt som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig. 22

Lagrum i MPF VK/ KK 12 kap 10 24.120 IED TF PN Beskrivning - C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, 2. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9, 3. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9, 4. mer än 5 000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår, om tillverkningen sker genom destillation, eller 5. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2. 24.120-1 25 - Mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, eller mer än 5 000 ton gasformiga kemiska produkter per kalenderår genom destillation, eller tillverkning av andra kemiska produkter. 24.120-2 20 - Naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material. 24.120-3 12 - Mer än 1 000 ton men högst 2 000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. 24.120-4 10 - Mer än 10 ton men högst 1 000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår. 12 kap 11 24.130-20 C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, 4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, 5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per kalenderår, eller 6. andra kemiska produkter. 12 kap 12 24.140 - C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikten gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2. 24.140-1 24.140-2 35 20 - Mer än 100 ton kalenderår. - Mer än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. 23

Lagrum i MPF VK/ KK 24.140-3 IED TF PN Beskrivning 12 - Mer än 500 kg men högst 10 ton per kalenderår. - Högst 500 kg per kalenderår. 24.140-4 60 12 kap 13 24.150-20 C Anläggning för behandling av mellanprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 1 12. 12 kap 14 24.160 3.1c 30 B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 12 500 ton magnesiumoxid per kalenderår. 13 kap 1 25.10 - B GUMMI OCH PLASTVAROR Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 2 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2. 25.10-1 25.10-2 13 kap 2 25.11-60 40 C - Mer än 10 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 2 000 ton men högst 10 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 19 kap. 2 eller 3. 25.11-1 25.11-2 25.11-3 25.11-4 13 kap 3 25.20-30 20 12 8 B - Mer än 500 ton men högst 2 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av 1. polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår, 2. polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår, eller 3. annan plast, om produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår. 25.20-1 25.20-2 25 30 - Polyuretan utan användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår. - Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om 24

Lagrum i MPF VK/ KK 25.20-3 IED TF PN Beskrivning 20 produktionen baseras på mer än 500 ton plastråvara per kalenderår. - Polyuretan med användning av toluendiisocyanat, om produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 500 ton plastråvara per kalenderår, eller annan plast om produktionen baseras på mer än 20 men högst 500 ton plastråvara per kalenderår. 13 kap 4 25.30-12-18 C Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3. 13 kap 5 25.40-20 B Anläggning för flamlaminering med plast. 13 kap 6 25.50 - C Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för 1. tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning, eller 2. beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt 19 kap. 2 eller 3. 25.50-1 25.50-2 25.50-3 25.50-4 25.50-5 25.50-6 25.50-7 25.50-8 14 kap 1 26.10 3.3, 3.4 15 8 6 25 15 10 8 6 - Mer än 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår. - Mer än 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 5 ton men högst 10 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 3 ton men högst 5 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. - Mer än 1 ton men högst 3 ton plastråvara per kalenderår för beläggning eller kalandrering med plast. ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER Glas, glasvaror och keramiska produkter 50 B Anläggning för 1. tillverkning av mer än 5 000 ton glas eller glasfiber per kalenderår, eller 2. smältning av mer än 5 000 ton mineraler per kalenderår, inklusive tillverkning av mineralull. 25

Lagrum i MPF VK/ KK 14 kap 2 26.20 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 5 ton glasråvaror med tillsats av blyeller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. 26.20-1 35 - Mer än 1 000 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. 26.20-2 20 - Mer än 5 ton men högst 1 000 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår. 26.20-3 35 - Mer än 2 000 ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår. 26.20-4 20 - Mer än 500 ton men högst 2 000 ton andra glasråvaror (än sådana med tillsats av bly- eller arsenikföreningar) förbrukas per kalenderår. 14 kap 3 26.30-10 C Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. 14 kap 4 26.40-20 C Anläggning för tillverkning av glasfiber, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1. 14 kap 5 26.50 3,5 35 B Anläggning för att genom bränning 1. tillverka mer än 18 500 ton keramiska produkter per kalenderår, eller 2. tillverka keramiska produkter med en ugnskapacitet som överstiger fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet som överstiger 300 kilogram per kubikmeter. 14 kap 6 26.51-35 B Anläggning för att genom bränning tillverka mer än 50 ton keramiska produkter per kalenderår, om glasyr med tillsats av tungmetaller används. Cement, betong, kalk, krita och gips 14 kap 8 26.70 3.1a 130 A Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 125 000 ton cement per kalenderår, eller 2. i annan ugn tillverka mer än 12 500 ton cement per kalenderår. 26

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 14 kap 9 26.80-130 B Anläggning för tillverkning av cement, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 8. 14 kap 10 26.90 3.1b 30 B Anläggning för tillverkning i ugn av mer än 12 500 ton kalk per kalenderår. 14 kap 11 26.100-20 C Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt 8, 9 eller 10. 14 kap 12 26.110-12 C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. 14 kap 13 26.120-25 C Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår. 14 kap 14 26.130 3,2 55 B Anläggning för tillverkning av asbestbaserade produkter. 14 kap 15 26.140-55 B Anläggning för behandling eller omvandling av asbest, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 14 eller 4 kap. 16. 14 kap 16 26.150 - C Asfaltverk eller oljegrusverk 1. som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 26.150-1 20 - Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. 26.150-2 15 - Utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. 14 kap 17 26.160-10 C Anläggning för tillverkning av varor av asfalt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 29 kap. 9 eller 10. 15 kap 1 27.10 2,2 A STÅL OCH METALL Anläggning för produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning, om produktionen överstiger 15 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. 27.10-1 160 - Om produktionen överstiger 1 000 000 ton per kalenderår. 27.10-2 1000 - Om produktionen överstiger 100 000 ton men inte 1 000 000 ton per kalenderår. 27.10-3 60 - om produktionen överstiger 15 000 ton men inte 100 000 ton per kalenderår. 27.10-4 50 - Anläggning med induktionsugnar ESRanläggning, om produktionen överstiger 15 000 ton per kalenderår. 15 kap 2 27.20 - A Anläggning för 1. produktion av järn eller stål (primär eller sekundär produktion), eller 27

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 2. behandling av järnbaserade metaller genom varmvalsning. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 3. 27.20-1 27.20-2 15 kap 3 27.30 2.3a-c 70 60 A - Mer än 50 000 ton men högst 120 000 ton per kalenderår. - Högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom 1. varmvalsning av mer än 120 000 ton råstål per kalenderår, 2. hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt, eller 3. anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår. 27.30-1 27.30-2 27.30-3 27.30-4 27.30-5 27.30-6 27.30-7 27.30-8 27.30-9 120 80 80 60 50 30 15 60 50 - Varmvalsning av mer än 500 000 ton råstål per kalenderår - Varmvalsning av mer än 120 000 ton men högst 500 000 ton råstål per kalenderår. - Hammarsmide, om slagenergin per hammare överstiger 50 kilojoule och den använda värmeeffekten överstiger 20 megawatt. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 10 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. - Anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och varmförzinkning med en förbrukning av zink av högst 100 ton per kalenderår. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 10 000 m 3 process- eller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 1 000 m 3 men högst 10 000 m 3 pro- 28

Lagrum i MPF VK/ KK 27.30-10 27.30-11 IED TF PN Beskrivning 30 15 cess- eller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av mer än 100 m 3 men högst 1 000 m 3 processeller sköljvatten. - Annat anbringande av skyddsbeläggningar av smält metall med en inmatning som överstiger 12 000 ton råstål per kalenderår och med utsläpp av högst 100 m 3 process- eller sköljvatten. 15 kap 4 27.31-40 A Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av mer än 100 000 ton stål per kalenderår. 15 kap 5 27.32 - B Anläggning för behandling av järnbaserade metaller genom kallvalsning av högst 100 000 ton stål. 27.32-1 27.32-2 15 kap 6 27.40 2,4 45 30 B - Mer än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Högst 20 000 ton per kalenderår. Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 5 000 ton järn eller stål per kalenderår. 27.40-1 27.40-2 27.40-3 27.40-4 15 kap 7 27.50-40 35 25 15 B - Mer än 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där form- eller gjutsand används. - Mer än 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används. - Mer än 5 000 ton men högst 10 000 ton järn eller stål per kalenderår där inte form- eller gjutsand används. Anläggning för gjutning för en produktion av 1. mer än 500 ton järn eller stål per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6, eller 2. mer än 500 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 14. 27.50-1 27.50-2 27.50-3 27.50-4 25 20 15 15-1. mer än 1000 ton men högst 5 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 1000 ton men högst 5 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 500 ton men högst 1 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst 1 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 1000 ton men högst 5 000 ton järn eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. - 1. mer än 500 ton men högst 1 000 ton järn 29

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning eller stål per kalenderår, eller 2. mer än 500 ton men högst 1 000 ton aluminium, zink eller magnesium per kalenderår. 15 kap 8 27.60-6 C Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 6, 7 eller 14. 15 kap 9 27.70 2.5a A Anläggning för att av malm, slig eller sekundärt råmaterial producera mer än 1 000 ton ickejärnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte gjuterier. 27.70-1 120 - Av malm eller slig producera mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.70-2 70 - Av malm eller slig producera mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.70-3 35 - Av malm eller slig producera mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.70-4 30 - Av malm eller slig producera mer än 1 000 ton men högst 3000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.70-5 100 - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.70-6 50 - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton ickejärnmetall per kalenderår. 27.70-7 35 - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton ickejärnmetall per kalenderår. 27.70-8 30 - Av sekundärt råmaterial (skrot m.m.) producera mer än 1 000 ton men högst 3 000 ton ickejärnmetall per kalenderår. 15 kap 10 27.80 2.5a 25 B Anläggning för att av malm, slig eller sekundärt råmaterial producera icke-järnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska, kemiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9. 15 kap 11 27.90 - A Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera mer än 1 000 ton ickejärnmetall per kalenderår, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9 30

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning eller 10. 27.90-1 120 - Mer än 80 000 ton icke-järnmetall per kalenderår. 27.90-2 75 - Mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton ickejärnmetall per kalenderår. 27.90-3 45 - Mer än 1 000 ton men högst 20 000 ton ickejärnmetall per kalenderår. 15 kap 12 27.91-20 B Anläggning för att av anrikad malm, stoft eller koncentrat producera icke-järnmetall, om produktionen sker genom metallurgiska eller elektrolytiska processer. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 9, 10 eller 11. 15 kap 13 27.100 2.5b A Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än 1 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. 27.100-1 27.100-2 27.100-3 15 kap 14 27.101 2.5b 130 95 70 B - Mer än 50 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. - Mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton bly eller kadmium per kalenderår. Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall, för en produktion av mer än 5 000 ton metaller per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13. 27.101-1 27.101-2 15 kap 15 27.110-85 75 B - Mer än 20 000 ton metaller per kalenderår. - Mer än 5 ton men högst 20 000 metaller per kalenderår. Anläggning för smältning av icke-järnmetall eller återvinningsprodukter, inklusive framställning av legeringsmetall. Tillståndsplikten gäller inte 1. gjuterier, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller 14. 27.110-1 27.110-2 35 25 - Mer än 1 000 ton men högst 5 000 ton ickejärnmetall eller återvinningsprodukter. - Högst 1 000 ton icke-järnmetall eller återvinningsprodukter. 31

Lagrum i MPF VK/ KK 15 kap 16 27.120 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för yrkesmässig smältning eller raffinering av icke-järnmetall ur annan råvara och genom andra processer än de som anges i 9 15. Tillståndsplikten gäller inte gjuterier. 27.120-1 120 - Mer än 80 000 ton per kalenderår. 27.120-2 27.120-3 27.120-4 15 kap 17 27.130-85 45 25 B - Mer än 20 000 ton men högst 80 000 ton per kalenderår. - Mer än 3 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Högst 3 000 ton per kalenderår. Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 50 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13 eller 14. 27.130-1 27.130-2 27.130-3 27.130-4 27.130-5 27.130-6 90 50 35 25 20 15 - Mer än 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Mer än 3 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Mer än 1 000 ton men högst 3 000 ton per kalenderår. - Mer än 200 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. - Mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. 15 kap 18 27.140-8 C Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 13, 14 eller 17. METALL- OCH PLASTYTBEHAND- LING, AVFETTNING OCH FÄRGBORT- TAGNING 16 kap 1 28.10 2,6 B Anläggning för järnfosfatering eller annan kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 30 kubikmeter. 28.10-1 28.10-2 28.10-3 28.10-4 45 35 20 12 - Verksamheten ger upphov till mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 32

Lagrum i MPF VK/ KK 16 kap 2 28.20 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om 1. behandlingsbaden har en sammanlagd volym som överstiger 1 kubikmeter, och 2. verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. betning med betpasta, 2. järnfosfatering, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. 28.20-1 28.20-2 28.20-3 28.20-4 16 kap 3 28.30-40 25 15 15 B - Verksamheten ger upphov till mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. - Verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anläggning för 1. beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, eller 2. våttrumling av annan metall än aluminium eller stål, om verksamheten ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod. 28.30-1 40 - Mer än 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 28.30-2 25 - Mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 28.30-3 20 - Mer än 100 kubikmeter men högst 1 000 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 28.30-4 15 - Mer än 10 kubikmeter men högst 100 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. 16 kap 4 28.40-8 C Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. beläggning med metall som sker med vakuummetod, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3. 16 kap 5 28.50 - B Anläggning för termisk ytbehandling i form av varmdoppning eller termisk sprutning med en metallförbrukning av mer än 2 ton per kalender- 33

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning år. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15 kap. 3. 28.50-1 40 - Metallförbrukning av mer än 10 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. 28.50-2 25 - Metallförbrukning av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. 28.50-3 15 - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. 28.50-4 10 - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår utan uppsamling och filter. 28.50-5 25 - Metallförbrukning av mer än 10 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. 28.50-6 15 - Metallförbrukning av mer än 1 000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. 28.50-7 10 - Metallförbrukning av mer än 100 ton men högst 1 000 ton per kalenderår med uppsamling och filter. 28.50-8 8 - Metallförbrukning av mer än 2 ton men högst 100 ton per kalenderår med uppsamling och filter. 16 kap 6 28.60-8 C Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte 1. betning med betpasta, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. 16 kap 7 28.70 - C Anläggning för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt 19 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5, 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallförbrukningen uppgår till mer än 500 kilo- 34

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning gram per kalenderår. 28.70-1 12 - Anläggning för produktion som omfattas av flera än två punkter ovan. 28.70-2 8 - Anläggning för produktion som omfattas av högst två punkter ovan. 16 kap 8 28.71-6 C Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvadratmeter yta, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 7. 16 kap 9 28.80-25 B Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg från mer än 50 ton metallgods per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19 kap. 1, 2 eller 4. 16 kap 10 28.90-15 C Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 9 eller 19 kap. 1, 2 eller 4. ELEKTRISKA ARTIKLAR 17 kap 1 31.10-120 A Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där kadmium, bly eller kvicksilver ingår. 17 kap 2 31.20-55 B Anläggning för tillverkning av batterier eller ackumulatorer där inte kadmium, bly eller kvicksilver ingår. 17 kap 3 31.30-10 C Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor. 17 kap 4 31.40 6,8 140 A Anläggning för tillverkning av grafitelektroder genom bränning eller grafitisering. 17 kap 5 31.50-140 A Anläggning för tillverkning av kol- eller grafitelektroder, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 4. 17 kap 6 31.60-15 C Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel. METALLBEARBETNING Motorer, turbiner och reaktorer 18 kap 1 34.10-15 C Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår. 18 kap 2 34.20-8 C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer. 18 kap 3 34.30 - B Motorfordon Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 25 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 1 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 34.30-1 34.30-2 140 100 - Fler än 200 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 100 000 motorfordon men högst 200 000 motorfordon med en totalvikt per fordon 35

Lagrum i MPF VK/ KK 34.30-3 34.30-4 34.30-5 34.30-6 34.30-7 IED TF PN Beskrivning 40 80 100 60 30 som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 50 000 motorfordon men högst 100 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 25 000 motorfordon men högst 50 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. - Fler än 20 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än 5 000 motorfordon men högst 20 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. - Fler än 1 000 motorfordon men högst 5 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 18 kap 4 34.40-25 C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3. Järnvägsutrustning och flygplan 18 kap 5 34.50-25 C Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan. Maskinell metallbearbetning 18 kap 6 34.60-90 A Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning med en tillverkningsyta (utom yta för endast montering) större än 100 000 kvadratmeter. 18 kap 7 34.70 34.70-1 34.70-2 - 60 35 B Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 3 eller 6. Med total tankvolym avses såväl volymen i ett fast centralt system för vätskor som volymen i lösa behållare som är kopplade antingen till metallbearbetningsmaskin eller till öppnade behållare som används för påfyllning av metallbearbetningsmaskin. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 75 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter men högst 75 kubikmeter. 36

Lagrum i MPF VK/ KK 18 kap 8 34.80 IED TF PN Beskrivning - C Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 1 10. Med total tankvolym avses det samma som i 7 andra stycket. 34.80-1 34.80-2 34.80-3 25 12 8 - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter. - Total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter. Gas- och oljeplattformar 18 kap 9 35.10-140 A Byggande av en plattform som är avsedd att användas vid utvinning av olja eller gas inom havsområden, om verksamheten inte prövas enligt 11 kap. miljöbalken. Skeppsvarv 18 kap 10 35.20-8 C Skeppsvarv. FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖS- NINGSMEDEL 19 kap 1 39.10 6,7 75 B Anläggning för ytbehandling av material, föremål eller produkter med en förbrukning av organiska lösningsmedel, om förbrukningen uppgår till mer än 150 kilogram per timme eller 200 ton per kalenderår. Med förbrukning avses lösningsmedelstillförseln minskad med den mängd som i tekniskt eller kommersiellt syfte återvinns för återanvändning, där även återanvändning av lösningsmedel som bränsle ingår men inte lösningsmedel som slutligt bortskaffas som avfall. 19 kap 2 39.20 - B Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas 1. med mer än 25 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, 37

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja, 2. med mer än 50 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter, eller 3. med mer än 100 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. Med förbrukning avses detsamma som i 1 andra stycket. 39.20-1 39.20-2 65 55-1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, 38

Lagrum i MPF VK/ KK 39.20-3 39.20-4 39.20-5 39.20-6 39.20-7 IED TF PN Beskrivning 50 65 55 65 55 n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 1. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 25 ton men högst 50 ton per kalenderår i a) rulloffset med heatsetfärg, b) djuptryck av publikationer, c) djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, d) ytrengöring, e) fordonslackering, f) bandlackering, g) beläggning av lindningstråd, h) beläggning av träytor, i) träimpregnering, j) läderbeläggning, k) skotillverkning, l) laminering av trä eller plast, m) limbeläggning, n) annan beläggning, o) omvandling av gummi, eller p) utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. - 2. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. - 2. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av farmaceutiska produkter. - 3. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. - 3. Organiska lösningsmedel förbrukas med mer än 100 ton men högst 200 ton per kalenderår i tillverkning av lack, tryckfärg, lim eller andra beläggningspreparat. 19 kap 3 39.30-10 C Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon kemisk produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med riskfraserna misstänks kunna ge cancer, kan ge cancer, kan ge ärftliga genetiska skador, kan ge cancer vid inandning, kan ge nedsatt fortplantningsförmåga eller kan ge fosterskador, 4. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 39

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 5. mer än 500 kilogram i fordonslackering, 6. mer än 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. mer än 15 ton i beläggning av träytor, 8. mer än 1 kilogram i kemtvätt, 9. mer än 10 ton i läderbeläggning, 10. mer än 5 ton i skotillverkning, 11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. mer än 5 ton i limbeläggning, 13. mer än 5 ton i annan beläggning, 14. mer än 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i 1 andra stycket. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. 19 kap 4 39.40-55 B Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 25 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som i 1 andra stycket. Vid tillämpningen av första stycket ska inte sådana organiska lösningsmedel medräknas som omfattas av förordningen (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av den förordningen. Tillståndsplikten enligt första stycket gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 eller 2. Tillståndsplikten enligt första stycket 2 gäller inte sjukhus. 19 kap 5 39.50 - C Anläggning där det per kalenderår förbrukas 1. mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel, eller 2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel. Med förbrukning avses detsamma som 1 andra stycket. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1, 2, 3 eller 4. 39.50-1 20-1. Mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. 39.50-2 20-2.Mer än totalt 10 ton men högst totalt 25 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. 39.50-3 12-2. Mer än totalt 5 ton men högst totalt 10 ton organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår. HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER 20 kap 1 39.60 - B Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska pro- 40

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning dukter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 500 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 50 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 200 000 ton vid ett och samma tillfälle. 39.60-1 39.60-2 60 40 - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 500 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 5 000 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 500 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 2 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 250 000 ton men högst 500 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 2 500 000 ton men högst 5 000 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna 41

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än 25 000 ton men högst 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 250 000 ton men högst 500 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 1 000 000 ton men högst 2 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. 39.60-3 20 - Anläggning för lagring eller annan hantering av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 50 000 ton men högst 250 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 500 000 ton men högst 2 500 000 ton per kalenderår, 2. andra kemiska produkter som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerade eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton men högst 25 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hanteras mer än 50 000 ton men högst 250 000 ton per kalenderår, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 200 000 ton men högst 1 000 000 ton vid ett och samma tillfälle. 20 kap 2 39.70-12 C Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om det i anläggningen lagras mer än 5 000 ton vid ett och samma tillfälle, 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig, och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett 42

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning och samma tillfälle, eller 3. andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle. 20 kap 3 39.80-15 B Anläggning för lagring av mer än 50 miljoner normalkubikmeter naturgas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1. 20 kap 4 39.90-6 C Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNS- LEN, EL, VÄRME OCH KYLA Gas- och vätskeformiga bränslen 21 kap 1 40.05 1.4b 55 B Anläggning för överföring av bränslen till gaseller vätskeform med en total installerad tillförd effekt av 20 megawatt eller mer, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 11 kap. 2. 21 kap 2 40.10-35 B Anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 11 kap. 1, 2 eller 4. 21 kap 3 40.20-15 C Anläggning för framställning av gasformigt bränsle, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1 eller 2 eller 11 kap. 1, 2 eller 4. 21 kap 4 40.30 - A 21 kap 5 40.40 1,1 A Kärnkraft Kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor. Förbränning Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. 40.40-1 40.40-2 21 kap 6 40.50 1,1 100 40 B - Total installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt. - Gasturbin Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 50 megawatt eller mer, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5. 40.50-1 65 - Total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 300 megawatt. 40.50-2 40 - Total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt. 21 kap 7 40.51-35 B Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 20 megawatt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 eller 6. 21 kap 8 40.60 - C Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av 1. mer än 500 kilowatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas, eller 2. mer än 10 megawatt, om inget annat bränsle 43

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning används än eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikten gäller inte 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 5, 6, 7 eller 9. 40.60-1 10 - Total installerad tillförd effekt av mer än 5 megawatt men högst 20 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. 40.60-2 6 - Total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 megawatt, om annat bränsle används än enbart eldningsolja eller bränslegas. 40.60-3 10 - Total installerad tillförd effekt av mer än 10 megawatt men högst 20 megawatt, om inget annat bränsle än eldningsolja eller bränslegas används. 21 kap 9 40.70-25 C Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft 21 kap 10 40.90-8 B Verksamhet med 1. två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. 21 kap 11 40.95-6 B Verksamhet med 1. sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), om vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, 2. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i 1, eller 3. ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10. 44

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 21 kap 12 40.100-4 C Verksamhet med 1. ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, 2. två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller 3. ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter det att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 10 eller 11. Värme- och kylanläggningar 21 kap 13 40.110-15 C Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikten gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt. 21 kap 14 40.120-6 C Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 megawattimmar. AVVECKLING AV KÄRNREAKTORER 22 kap 1 45.10 - A Verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen. FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELS- HANTERING 23 kap 1 50.10 - C Anläggning för tvättning av 1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. 50.10-1 50.10-2 20 8 - Tvättning av 1. fler än 15 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 1 000 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 5 000 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 3 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. - Tvättning av 1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. 45

Lagrum i MPF VK/ KK 23 kap 2 50.20 IED TF PN Beskrivning - C Anläggning där det per kalenderår hanteras 1. mer än 1 000 kubikmeter flytande motorbränsle, eller 2. mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 20 kap. 1, 2 eller 3. 50.20-1 50.20-2 50.20-3 50.20-4 50.20-5 8 6 4 8 6 - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 000 kubikmeter flytande motorbränsle. - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 000 kubikmeter flytande motorbränsle. - Automatstation med enbart diesel - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. - Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsett som motorbränsle. HAMNAR OCH FLYGPLATSER 24 kap 1 63.10 - B Hamnar Gäller för hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än 1 350. Tillståndsplikten gäller inte 1. hamn för Försvarsmakten, eller 2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp per kalenderår. 63.10-1 63.10-2 63.10-3 63.10-4 63.10-5 160 100 60 20 15 - Allmän hamn med mer än 5 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 2 000-5 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 50-2 000 anlöp per kalenderår. - Allmän hamn med 10-50 anlöp per kalenderår - Allmän hamn med högst 10 anlöp per kalenderår. 24 kap 2 63.20-15 C Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikten gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt 1. 24 kap 3 63.30 - A Flygplatser Civil flygplats med en instrumentbana som är längre än 1 200 meter. Tillståndsplikten gäller inte flygplats som är tillståndspliktig enligt 4. 63.30-1 63.30-2 63.30-3 140 80 60 - Mer än 50 000 landningar per kalenderår. - Mer än 20 000 landningar men högst 50 000 landningar per kalenderår. - Mer än 5 000 landningar men högst 20 000 46

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning landningar per kalenderår. - Högst 5 000 landningar per kalenderår. 63.30-4 30 24 kap 4 63.40-45 B Flottiljflygplats eller civil flygplats med infrastruktur för militär flygverksamhet, om instrumentbanan på flottiljflygplatsen eller den civila flygplatsen är längre än 1 200 meter. 24 kap 5 63.50-8 C Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikten gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 3 eller 4. LABORATORIER 25 kap 1 73.10-15 C Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter. Anmälningsplikten gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i denna förordning, 2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 26 kap 1 74.10 - B TANKRENGÖRING Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av kemiska produkter och där någon kemisk produkt, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad eller uppfyller kriterierna för att klassificeras med de riskfraser som ingår i faroklasserna mycket giftig, giftig, frätande, cancerframkallande, mutagen, reproduktionstoxisk eller miljöfarlig. 74.10-1 25 - Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av mer än 500 kubikmeter per kalenderår. 74.10-2 15 - Rengöring av cisterner, tankar eller fat som i annan verksamhet än den egna används för förvaring eller transport av högst 500 kubikmeter per kalenderår. 26 kap 2 74.20-12 C Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 27 kap 1 85.10-25 C Sjukhus med fler än 200 vårdplatser. 47

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 27 kap 2 85.20-10 C Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel. 28 kap 1 90.10 - B RENING AV AVLOPPSVATTEN Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 personekvivalenter. 90.10-1 90.10-2 90.10-3 28 kap 2 90.20-80 60 40 C - Anslutning av fler än 100 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 100 000 personekvivalenter. - Anslutning av fler än 20 000 personer men högst 100 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 20 000 personekvivalenter men högst 100 000 personekvivalenter. - Anslutning av fler än 2 000 personer men högst 20 000 personer eller mottagande av en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 personekvivalenter men högst 20 000 personekvivalenter. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 1. 90.20-1 90.20-2 20 15 - Dimensionerad för mer än 500 personekvivalenter. - Dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter. 48

Lagrum i MPF VK/ KK 28 kap 3 90.25 IED TF PN Beskrivning 6,11 B Avloppsreningsanläggning som tar emot avloppsvatten från en eller flera sådana anläggningar som avses i 2 kap. 1, 4 kap. 12 eller 16, 5 kap. 1, 4, 10, 18, 19, 34, 35, 37 eller 39, 6 kap. 1, 7 kap. 1, 8 kap. 1 eller 6, 9 kap. 1 eller 2, 11 kap. 2 eller 4, 12 kap. 1, 2, 3, 5 eller 14, 14 kap. 1, 5, 8, 10 eller 14, 15 kap. 1, 3, 6, 9, 10, 13 eller 14, 16 kap. 1, 17 kap. 4, 19 kap. 1, 21 kap. 1, 5 eller 6, 28 kap. 3 eller 29 kap. 3, 18, 19, 22, 23, 24, 25, 30, 35, 36, 38, 39, 49, 50, 54 eller 58 men som drivs av en annan verksamhetsutövare. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 1 eller 2 eller enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 90.25-1 90.25-2 90.25-3 80 60 30 - Mottagande av avloppsvatten från mer än tio sådana anläggningar som drivs av en eller flera andra verksamhetsutövare. - Mottagande av avloppsvatten från mer än en men högst tio sådana anläggningar som drivs av en eller flera andra verksamhetsutövare. - Mottagande av avloppsvatten från en sådan anläggning som drivs av en annan verksamhetsutövare. AVFALL Mellanlagring Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av 1. mer än 10 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 30 000 ton avfall, om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas. 29 kap 1 90.30 - B 90.30-1 90.30-2 90.30-3 35 25 20-1. Mer än 100 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 300 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. - 1. Mer än 50 000 ton men högst 100 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. mer än 150 000 ton men högst 300 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. - 1. Mer än 10 000 ton men högst 50 000 ton avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 49

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 2. mer än 30 000 ton men högst 150 000 ton avfall om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. 29 kap 2 90.40-12 C Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. 29 kap 3 90.45 5,5 40 B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. 50

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 4 90.50 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Tillståndsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3. 90.50-1 90.50-2 90.50-3 90.50-4 35 25 20 12 - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 5. mer än 10 ton men högst 50 ton annat farligt avfall. - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 25 ton men högst 50 ton oljeavfall, eller 5. mer än 5 ton men högst 10 ton annat farligt avfall. - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 15 ton men högst 25 ton oljeavfall, eller 5. mer än 2,5 ton men högst 5 ton annat farligt avfall. - Om mängden farligt avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton men högst 15 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton men högst 50 ton blybatterier, 4. mer än 30 ton men högst 50 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton men högst 2,5 ton annat farligt avfall. 51

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 29 kap 5 90.60-6 C Anläggning för mellanlagring av farligt avfall 1. som utgörs av uttjänta motordrivna fordon där mängden avfall inte uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall, eller 2. om mängden farligt avfall inte vid något tillfälle uppgår till a. mer än 5 ton oljeavfall, b. mer än 30 ton blybatterier, c. mer än 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, d. mer än 30 ton impregnerat trä, eller e. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anmälningsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. anläggning för lagring som en del av insamling om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till mer än 1 ton elektriska eller elektroniska produkter, 1 500 kilogram blybatterier eller 200 kilogram annat farligt avfall, eller 3. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 3. Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning 29 kap 6 90.70 - B Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte sortering av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål. 90.70-1 35 - Den hanterade avfallsmängden är större än 75 000 ton per kalenderår. 90.70-2 30 - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton men högst 75 000 ton per kalenderår. 29 kap 7 90.80-12 C Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 6. 29 kap 8 90.90-12 C Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja. 52

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 9 90.100 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 30 eller 50. 90.100-1 90.100-2 29 kap 10 90.110-80 40 C - Den hanterade avfallsmängden är större än 50 000 ton per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9, 30, 31, 32 eller 50. 90.110-1 90.110-2 20 15 - Den hanterade avfallsmängden är större än 5 000 ton men högst 10 000 ton avfall per kalenderår. - Den hanterade avfallsmängden är högst 5 000 ton avfall per kalenderår. 29 kap 11 90.119 - B Uttjänta motordrivna fordon Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta motordrivna fordon som inte omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). 90.119-1 50 - Den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. 90.119-2 20 - Den hanterade avfallsmängden är högst 10 000 ton per kalenderår. 29 kap 12 90.120-12 C Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). 29 kap 13 90.130 - B Användning för anläggningsändamål Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa. 90.130-1 90.130-2 90.130-3 35 30 25 - Mer än 10 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 1 000 ton men högst 2 500 ton totalt 53

Lagrum i MPF VK/ KK 90.130-4 90.130-5 IED TF PN Beskrivning 20 15 upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Mer än 50 ton men högst 1 000 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. - Högst 50 ton totalt upplagda massor på en och samma sammanhängande plats. 29 kap 14 90.140-6 C Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Biologisk behandling 29 kap 15 90.150-120 A Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 30. 29 kap 16 90.160 - B 90.160-1 60 Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte 1. park- och trädgårdsavfall, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15, 30, 49 eller 50. 90.160-2 90.160-3 29 kap 17 90.170-30 15 C - Den tillförda mängden avfall är större än 50 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om 1. den tillförda mängden annat avfall än parkoch trädgårdsavfall är större än 10 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15, 16, 49 eller 50. 90.170-1 90.170-2 90.170-3 10 8 6 - Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. 54

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 18 90.180 IED TF PN Beskrivning 5.2b A Förbränning Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton per kalenderår. 90.180-1 90.180-2 90.180-3 29 kap 19 90.181 5.2b 200 140 80 A - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton per kalenderår. 90.181-1 200 - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 25 000 ton per kalenderår. 90.181-2 140 - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. 90.181-3 80 - Den tillförda mängden farligt avfall är mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. 29 kap 20 90.190-30 B Samförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18. 29 kap 21 90.191-30 B Avfallsförbränningsanläggning där farligt avfall förbränns, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 19. 29 kap 22 90.200 5.2a 120 A Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. 29 kap 23 90.201 5.2a 120 A Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. 29 kap 24 90.210 5.2a 80 B Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 22. 29 kap 25 90.211 5.2a 80 B Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 18 000 ton per kalenderår. 55

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 26 90.220 IED TF PN Beskrivning - B I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 23. Samförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 22 eller 24. 90.220-1 90.220-2 90.220-3 29 kap 27 90.221-30 20 15 B - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 18 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. Avfallsförbränningsanläggning där avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall är större än 50 ton per kalenderår. I den tillförda mängden inräknas inte 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall som energiåtervinns, eller 2. rent träavfall som energiåtervinns. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 23 eller 25. 90.221-1 30 - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 18 000 ton per kalenderår. 90.221-2 20 - Den tillförda mängden avfall är större än 1000 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. 90.221-2 15 - Den tillförda mängden avfall är större än 50 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. 29 kap 28 90.230-6 C Samförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22, 24 eller 26. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. 29 kap 29 90.231-6 C Avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23, 25 eller 27. Anmälningsplikten gäller inte anläggning där endast 56

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 30 90.240 IED TF PN Beskrivning 6,5 B 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller 2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. Animaliska biprodukter Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 2 500 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/2009, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 5 kap. 34 eller 7 kap. 1. 90.240-1 60 - På annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 10 000 ton animaliska biprodukter. 90.240-2 30 - På annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 2 500 ton men högst 10 000 ton animaliska biprodukter. 29 kap 31 90.250-30 C Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/2009, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 30 eller 5 kap. 34. 29 kap 32 90.260-12 C Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter, om verksamheten inte är tillståndseller anmälningspliktig enligt 30 eller 31 eller 5 kap. 34. 29 kap 33 90.270 - B Uppläggning Uppläggning av muddermassa 1. på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken inte endast är ringa, eller 2. i större mängd än 1 000 ton. 90.270-1 30 - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd än 2 500 ton. 90.270-2 15 - Där föroreningsrisken inte endast är ringa, eller i större mängd är 1 000 ton men högst 2 500 ton. 29 kap 34 90.280-6 C Uppläggning av 1. högst 1 000 ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet. Deponering 29 kap 35 90.290 5,4 120 A Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. 57

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 36 90.300 IED TF PN Beskrivning 5,4 B Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än 25 000 ton. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 35 eller 41. 90.300-1 90.300-2 90.300-3 29 kap 37 90.310-55 30 20 B - Den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 35, 36 eller 41. 90.310-1 90.310-2 90.310-3 29 kap 38 90.320 5,4 40 16 15 A - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är högst 2 500 ton per kalenderår. Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton per kalenderår. 90.320-1 225 - Den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. 90.320-2 160 - Den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. 90.320-3 120 - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. 29 kap 39 90.330 5,4 70 B Anläggning för deponering av farligt avfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall som deponeras i anläggningen är större än 25 000 ton. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38 eller 41. 58

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 40 90.340 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för deponering av farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38, 39 eller 41. 90.340-1 40 - Den tillförda mängden avfall är större än 1 000 ton men högst 2 500 ton per kalenderår. 90.340-2 15 - Den tillförda mängden avfall är högst 1 000 ton per kalenderår. 29 kap 41 90.341-6 C Sluttäckt anläggning för deponering av avfall där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, fram till dess åtgärder inte längre behöver vidtas enligt 33 samma förordning. Annan återvinning eller bortskaffande 29 kap 42 90.350-120 A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor, om den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38 eller 44. 29 kap 43 90.360 - B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 38, 39, 40, 42 eller 44. 90.360-1 30 - Mer än 10 000 ton men högst 20 000 ton uppgrävda massor per år. 90.360-2 20 - Mer än 500 ton men högst 10 000 ton uppgrävda massor per kalenderår. 90.360-3 20 - Högst 500 ton uppgrävda massor per kalenderår. 29 kap 44 90.370-15 C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om 1. anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 36, 37, 38, 39 eller 40. 29 kap 45 90.375-15 C Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod och mängden avfall som behandlas är högst 2 000 ton. 59

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 46 90.380 IED TF PN Beskrivning - B Anläggning för behandling av farligt avfall, om avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns. Tillståndsplikten gäller inte behandling som leder till materialåtervinning eller om verksamheten är anmälningspliktig enligt 45. 90.380-1 90.380-2 50 20 - Mer än 25 000 ton farligt avfall per kalenderår. - Högst 25 000 ton farligt avfall per kalenderår. 29 kap 47 90.390-8 C Anläggning för behandling av farligt avfall, om 1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning. 29 kap 48 90.400 - B Anläggning för destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller fullständigt eller ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner eller halon. 90.400-1 90.400-2 29 kap 49 90.405 5.3aiiv 29 kap 50 90.406 5.3av, 5.3biiv 35 25 - Mer än 75 000 behandlade enheter. - Högst 75 000 behandlade enheter. 40 B Anläggning för att bortskaffa annat avfall än farligt avfall genom 1. biologisk behandling, 2. fysikalisk-kemisk behandling, 3. förbehandling av avfall för förbränning, eller 4. samförbränning eller behandling av slagg eller aska. Tillståndsplikten gäller endast om den tillförda mängden avfall är större än 12 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 50 eller 28 kap. 1 eller 2 eller enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 50 B Anläggning för att återvinna, eller en anläggning att återvinna eller bortskaffa, annat avfall än farligt avfall genom biologisk behandling, förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning, behandling av slagg eller aska eller fragmentering av metallavfall, om 1. den tillförda mängden avfall är större än 18 500 ton per kalenderår, eller 2. den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår och verksamheten består av endast anaerob biologisk behandling. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 28 kap. 1 eller 2 eller enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 60

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 29 kap 51 90.410-100 A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 100 000 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6 10, 13 17, 22 37, 44 och 45. 29 kap 52 90.420 - B Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om den mängd avfall som tillförs anläggningen är större än 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6 10, 13 17, 22 37 och 44 51. 90.420-1 80 - Den tillförda mängden avfall är större än 20 000 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. 90.420-2 50 - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 20 000 ton per kalenderår. 90.420-3 30 - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. 90.420-4 20 - Den tillförda mängden avfall är större än 1 000 ton men högst 2 500 ton per kalenderår. 90.420-5 15 - Den tillförda mängden avfall är större än 500 ton men högst 1 000 ton per kalenderår. 29 kap 53 90.430-6 C Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 1, 2, 6 10, 13 17, 22 37, 44, 45 och 49 52. 29 kap 54 90.435 5.1a-k A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt ett förfarande som anges i R2, R5, R6, R7, R8 eller R9 i bilaga 2 eller i D4, D8, D9, D13 eller D14 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), om den tillförda mängden farligt avfall är större än 2 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 18, 19, 38 eller 39. 90.435-1 90.435-2 90.435-3 225 140 65 - Den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. 61

Lagrum i MPF VK/ KK 29 kap 55 90.440 IED TF PN Beskrivning - A Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton per kalenderår. Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 4, 5, 8, 11 14, 18 26, 30 34, 38 48 och 54. 90.440-1 90.440-2 90.440-3 29 kap 56 90.450-225 140 65 B - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 25 000 ton per kalenderår. - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 10 000 ton men högst 25 000 ton per kalenderår. - Om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar och den tillförda mängden avfall är större än 2 500 ton men högst 10 000 ton per kalenderår. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikten gäller inte 1. förorenade uppgrävda massor, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av 4, 5, 8, 11 14, 18 26, 30 34, 38 48, 54 och 55. 90.450-1 55 - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än 1 000 ton men högst 2 500 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. 90.450-2 40 - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa mer än 50 ton men högst 1 000 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. 90.450-3 20 - Anläggning för att återvinna eller bortskaffa högst 50 ton farligt avfall per kalenderår, om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Långtidslagring, djupt bergförvar och underjordsförvar 29 kap 57 90.455-120 A Anläggning för permanent lagring av kvicksilveravfall med minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar. 62

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning 29 kap 58 90.456 5,6 120 A Underjordsförvar av mer än totalt 50 ton farligt avfall. 29 kap 59 90.457-65 A Underjordsförvar av farligt avfall, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 58. 29 kap 60 90.458-80 B Underjordsförvar av annat avfall än farligt avfall. Radioaktivt avfall 29 kap 61 90.460-100 A Anläggning för behandling av högaktivt radioaktivt avfall, slutförvaring av radioaktivt avfall eller lagring av radioaktivt avfall. 29 kap 62 90.470-100 A Anläggning för bearbetning, lagring, slutförvaring eller annan hantering av använt kärnbränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220), om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 61. SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 30 kap 1 92.10-15 B Skjutfält för skjutning med grovkalibriga vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller för sprängningar av ammunition, minor eller andra sprängladdningar. 30 kap 2 92.20 - C Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för mer än 5 000 skott per kalenderår. 92.20-1 92.20-2 92.20-3 10 8 T - Mer än 100 000 skott per kalenderår. - Mer än 20 000 skott men högst 100 000 skott per kalenderår. - Mer än 5 000 skott men högst 20 000 skott per kalenderår. 30 kap 3 92.30 - T C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon. TEXTILTVÄTTERIER 31 kap 1 93.10-10 C Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikten gäller inte om 1. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 28 kap. 1, eller 2. verksamheten är anmälningspliktig enligt 19 kap. 3. 32 kap 1 93.20-15 B BEGRAVNINGSVERKSAMHET Krematorium. HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER 1 Utbildningsverksamhet och liknande - 200.10-2 - 2 C Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med mer än 50 elever. 1 Vid riktigt små verksamheter (ensamföretagare) kan det vara rimligt att i första hand använda sig av timavgifter istället för fasta årliga avgifter. 63

Lagrum i MPF VK/ KK IED TF PN Beskrivning - 200.10-3 - 2 C Gymnasieskola eller gymnasiesärskola med högst 50 elever. - 200.10-4 - 2 C Internationell skola. - 200.10-5 - 2 C Grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola. - 200.10-6 - 2 C Förskola. - 200.10-7 - 2 C Förskoleklass, öppen förskola. - 200.10-8 - T U Familjedaghem. Samlingslokaler och liknande - 200.20-1 - T U Samlingslokaler, folkhögskola utan boende, universitet och högskolor. - 200.20-2 - 2 C Fritidshem och öppen fritidsverksamhet. - 200.20-3 - T U Fritidsgård och liknande. - 200.30-1 - T U - 200.30-2 - T U - 200.30-3 - T U Skönhetsvård och liknande Solarium. Skönhetsvård, hudvård, manikyr, pedikyr. Frisersalong. Vård och hälsa - 200.40-1 - T U Lokaler för vård 2 eller annat omhändertagande >5 boende. - 200.40-2 - 2 C Fotvård. - 200.40-3 - 2 C Tatuering, akupunktur eller piercing som egen verksamhet. - 200.40-4 - T U Kiropraktor, naprapat, sjukgymnastik och liknande. - 200.40-5 - T U Övriga alternativa behandlingar. Idrott och liknande - 200.50-1 - T U Idrottsanläggning, gym eller motsvarande. - 200.50-2 - 2 C Bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor. - 200.50-3 - T U Strandbad. - 200.60-5 - T U Hotell, kursgård med övernattningsmöjlighet, folkhögskola med boende, vandrarhem, kriminalvård. - 200.60-6 - T U Camping/stuganläggning. - 200.60-7 - T U Bed & breakfast. - 200.60-8 - T U Övrigt tillfälligt boende. T Förvaring av djur 2 Såväl kommunen som Socialstyrelsen har tillsyn över vårdlokaler, vilket betyder att en gränsdragning behöver göras. Vi bedömer att miljönämnden (motsvarande) har tillsyn över boende och allmänna utrymmen i hygieniskt avseende [se krav på bostäder enligt 33 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd], avfallshantering, kemikalieanvändning, sällskapsdjur, o.s.v. under det att socialstyrelsen har tillsyn över vården och de utrymmen där vård förekommer. 64

Lagrum VK/ i MPF KK IED TF PN Beskrivning - 200.70-1 - T U Lokaler för förvaring av djur. T= timtaxa 65

1(1) MILJÖENHETEN 2014-04-08 Dpb: ADM Magnus Gunnarsson, 0224-74 73 71 Dnr: Beräkning av timkostnaden för taxor till 2014 Beräkningen utgår från de kostnader som relaterar till miljöenhetens tillsynspersonal samt Sveriges kommuner och landstings vägledningsmaterial om taxor: Kostnadsslag Totalkostnad för administrativt stöd (t.ex. förvaltningschef, administrativ personal, bilar, lokaler, datorer, telefoni, övrig utrustning m.m.). Genomsnittlig lönekostnad för miljöenhetens handläggare (inklusive sociala avgifter). Kompetensutveckling inklusive resor och Kostnad/handläggare på miljöenheten (kr) 260 000 510 000 10 000 boende. Nämnder 20 000 Enhetschef miljö 60 000 SUMMA 860 000 Med en effektiv handläggartid (debiterbar tid) om 1000 timmar blir timkostnaden 860 kr/h. Vid uppskattning av effektiv handläggartid utgår miljöenheten från den tidredovisning som miljöenhetens handläggare utfört SAMHÄLLSBYGGANDSKONTORET Magnus Gunnarsson miljöchef SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-74 70 00 vx 0224-74 73 08 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

1(2) MILJÖENHETEN 2014-04-16 Dpb: Adm Magnus Gunnarsson Dnr: 2014.592 Miljö- och byggnämnden Revidering av Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808) Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att anta miljöenhetens förslag till taxa med tillhörande bilagor, föreslå kommunfullmäktige att besluta att - anta Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (1998:808) - att timtaxan (timavgiften) ska vara 860 kronor per timme kontrolltid. Sammanfattning En förändring av förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har medfört att tillsynsmyndigheten nu behöver se över och ändra den klassificering som tillsynsobjekten inom kommunen har. Omklassningen kommer att pågå under första halvåret 2014 och får till konsekvens att den taxa som idag används inte kommer att kunna tillämpas. Taxan som är uppbyggd på klassificeringen av verksamheterna behöver därför revideras. Utgångspunkten för den nu föreslagna revideringen är att de nuvarande taxorna skall bibehållas i den utsträckning det är möjligt. Endast mindre justeringar har gjorts. Förslaget innebär att de totala avgiftsintäkter som taxan ger inte kommer att förändras med det nya förslaget. Förändringen är en ren anpassning till den förändrade lagstiftningen. Timtaxan ligger kvar på 860 kr/timme. Det upprättade förslaget bygger på Sveriges kommuner och landsting (SKL) underlag för taxa enligt miljöbalken. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Magnus Gunnarsson miljöchef SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

MILJÖENHETEN 2014-04-16 Dpb: Adm Magnus Gunnarsson Dnr: 2014.592 2(2) Bilaga 1. Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 2. Taxebilaga 1 3. Taxebilaga 2 4. Beräkning av timtaxa 2014. Kopia Kommunfullmäktige Miljöchefen Akten SALA KOMMUN Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Org.nr Box 304 Stadshuset 0224-747000vx 0224-747308 12 39 10-2 19-212000-2098 733 25 SALA Stora Torget E-post: byggmiljo@sala.se

Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2014 Antagen av kommunfullmäktige, xx april 2015 Kommunstyrelsens förslag 150407 1

Innehållsförteckning Övergripande kommentarer och organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommunchefen har ordet... 4 Kommunens organisation och styrning... 5 Förvaltningsberättelse... 9 Heby kommun en översikt... 9 Ekonomisk sammanfattning i korthet... 13 Uppföljning av inriktningar... 24 Kvalitet... 31 Personalekonomisk redovisning... 36 Kommunstyrelsen... 40 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott... 43 Miljö- och byggnämnden... 47 Sociala nämnden... 48 Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor... 51 Beredningen för skolfrågor... 55 Beredningen för kultur- och fritidsfrågor... 59 Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor... 61 Kommunfullmäktiges revisorer... 63 Räkenskaper... 64 Revisionsberättelse... 81 2

Övergripande kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Befolkningen har ökat med 40 personer, och nu är vi 13 490! Det är mycket positivt och det beror på det gynnsamma geografiska läget, bra kommunikationer, inflyttning och bostadsbyggande. I Morgongåva växer nu flera av de spännande E-handelsföretagen. De anställer fler människor och nya företagslokaler byggs. Tärnsjö Garveri utvaldes till Årets företag på lokal och regional nivå samt tilldelades även utmärkelser på nationell nivå för sin högklassiga och miljövänliga läderproduktion. Vid Östamässan visade hela det mångfacetterade närings- och föreningslivet upp sig. Jag vill understryka hur viktigt det är för kommunens medborgare att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är där de nya jobben skapas och företagen är en förutsättning för tillväxt och välstånd i Heby kommun. Kommunen arbetar mycket aktivt tillsammans med näringslivet och dess organisationer för att företagsklimatet hela tiden ska förbättras. Det har genomförts dialogmöten om upphandling, bygglov, bioenergi och solel samt att kommunföreträdare har genomgått utbildningen Förenkla helt enkelt! Sedan Upptågstrafiken startade har resandet ökat kraftigt. Och under 2014 fick vi ytterligare två turer som körs av Tågkompaniet. Pendlarparkeringen vid stationen i Heby har byggts ut. Buss 513 mellan Östervåla och Tierp går numera året runt. Byggstart skedde i maj av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö och byggnationen förväntas pågå till 2017. Det är en mycket stor statlig satsning på nästan en halv miljard kronor. IT-kommunikationen behöver förstärkas i Heby kommun, och till stöd för det arbetet har en Bredbandsplan beslutats. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa det är vår målsättning. Därför är det väldigt positivt att meritvärdet förbättrats kraftigt för eleverna i årskurs 9, och är det högsta Heby kommun någonsin har haft. Bakom förbättringarna ligger ett målmedvetet utvecklingsarbete. Naturskolan startade och arbetar enligt devisen Att lära in ute. Arbetet med Framtidens äldreomsorg har nu gått in i ett genomförandeskede, och mötesplatser för äldre har startats på Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Förskolebarn, ungdomar och äldre serveras nu fisk, nötkött, fläskkött, grönsaker och frukt som producerats i Uppland sedan den nya livsmedelsupphandlingen trädde i kraft. Kommunens ekonomiska resultat 2014 slutade på plus 7,4 miljoner. Det är 10 miljoner under den nivå som budgeterades. Det beror på en glädjande inflyttning med behov av fler förskole- och grundskoleplatser. Det beror också tyvärr på mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom vård och omsorg, som alltjämt utmanar långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. Vi arbetar vidare för att skapa en hållbar kommun och till stöd för det har beslut fattats om en Kvalitetspolicy. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla kommunanställda, förtroendevalda, medborgare, föreningar och företag för era engagerade och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Vi kan alla vara stolta över Heby kommun! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande 3

Kommunchefen har ordet Allt vi gör ska syfta till att åstadkomma en så god kommunal service som möjligt. Allt vi gör ska vi göra för dem vi är till för. För mig är därför den enskilt viktigaste frågan för Heby kommun under 2014 fokuseringen på kvalitetsfrågorna. Kommunfullmäktige fattade i september beslut om en kvalitetspolicy som ska fungera som utgångspunkt för allt arbete som bedrivs i Heby kommun. Förvaltningens ledningsgrupp har utifrån detta initierat och startat ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete benämnt Bästa Heby. Det handlar inte om att det vi gör inte är bra. Det handlar om att det vi gör alltid kan göras ännu bättre. Det handlar om att ta tillvara på medarbetarnas kreativitet, att få alla att förstå sin roll i organisationen och att skapa värde i och stolthet för sitt uppdrag. Att utveckla kvaliteten är en långsiktig process och det kommer att ta flera år innan vi ser full effekt av det arbete vi nu gör. Därför blir målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Min övertygelse är att god kommunal service är en förutsättning för kommunens utveckling. Vi ser ett Heby kommun i förändring där goda kommunikationer gör att allt fler pendlar till arbeten i omgivande större städer. Vi ser hur fastighetspriserna ökar kraftigt och vi ser hur trenden med ökad inflyttning håller i sig. Ett exempel på att situationen i Heby kommun håller på att ändra sig är det behov av nya förskoleavdelningar som uppstod under 2014. När vi tidigare stått med överskott av lokaler får vi nu utöka för att inrymma barnen i förskolan. En parallell kan dras till näringslivet där det för första gången på många år uppstod behov av byggnation av större företagslokaler, vilka nu inrymmer ett av landets mest expansiva företag, Apotea. Fokuseringen på att skapa ett än bättre näringslivsklimat fortsätter. Under året genomfördes SCB:s medborgarundersökning. Det positiva är att kommunen har förbättrat sina resultat inom i princip alla områden. Men samtidigt är vi inte nöjda med att medborgarna inte upplever en högre grad av tillfredställelse med de tjänster som tillhandahålls. Vi har ett fortsatt utvecklingsarbete att göra. Helhetsgreppet är taget genom Bästa Heby och fokuseringen måste vara total. I detta är de anställda i kommunen den direkt avgörande faktorn. Det är därför bekymrande att sjukskrivningstalen under 2014 ökade. Det är en trend som måste brytas. Vi måste ta hand om vår viktigaste resurs på ett optimalt sätt. Med friskare personal ökar också kraften i utvecklingsarbetet. Frågan måste därför prioriteras. Heby kommun har ett gynnsamt geografiskt läge. Det lokala engagemanget är enormt. Se exempelvis på Fest i Heby som i år lockade fantastiska 19 000 besökare. Kommunen sjuder av entreprenörer och småföretagare. Föreningslivet har alltid varit starkt. Ett otroligt utvecklingsarbete pågår ständigt i de kommunala verksamheterna. Sammantaget har vi alla förutsättningar att utveckla kommunen och dess verksamheter i rätt riktning. Jag avslutar därför med ett stort och innerligt TACK till alla som bidrar till att göra Heby kommun till en bra kommun att leva och bo i. Jag känner stor inspiration och glädje i att fortsätta den gemensamma utvecklingsresan tillsammans med er alla! Peter Lund kommunchef 4

Kommunens organisation och styrning Politisk organisation Gemensam nämnd för överförmyndarfrågor i Uppsala län Kommunfullmäktige Hebyfastigheter AB Valnämnden Fullmäktiges revisorer Verksamhetsutskottet Kommunstyrelsen Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Sociala nämnden Miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar och beslutar om inriktningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet 8 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Lokala partiet 4 Miljöpartiet 2 Moderaterna 6 Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 5

Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för det uppdrag som tilldelats. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Vidare är kommunstyrelsen skiljenämnd om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Verksamhetsutskott Kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KsVU) ansvarar som utförare för den kommunalt drivna verksamheten förutom den som beredningen för skolfrågor ansvarar för. Verksamheten bedrivs på uppdrag, som utformas i överenskommelser mellan KsVU och beställande beredningar och nämnder. Kommunstyrelsen tilldelar verksamhetsutskottet driftansvar för verksamheterna genom sin delegationsordning. Finansiering av KsVU sker huvudsakligen genom intäkter från de uppdrag man får från beredningar och nämnder som dokumenteras i överenskommelser. Beredningarna för äldre- och omsorgsfrågor, miljö- och samhällsbyggnadsfrågor samt kultur- och fritidsfrågor Beredningarna är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningarna ansvarar för finansiering av verksamheter, oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift, samt för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Beredningen för skolfrågor Beredningen för skolfrågor är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningen för skolfrågor ansvarar för finansiering och uppföljning av det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna. Den ansvarar också för driften av den kommunala verksamheten inom området. Inom beredningen för skolfrågor säkerställs frågor om konkurrensneutralitet genom internkontroller som initieras av kommunstyrelsen. Utöver detta har fullmäktiges revisorer i sitt uppdrag att kontrollera att fattade beslut följs, det vill säga att exempelvis konkurrensneutralitet råder. Konkurrensneutraliteten säkerställs således genom kontroller. Nämnderna Nämnderna fullgör kommunens uppgifter inom respektive myndighetsområde. De tar fram förslag till inriktningar. De ansvarar för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde och för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Nämnderna intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida www.heby.se. 6

Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig beredning/nämnd/ styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket långsiktig Kommunfullmäktige Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policies 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Riktlinjer Efter behov/tills vidare Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) 1-3 år Kommunfullmäktige Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision Heby kommun, en växande landsbygdskommun, med trygghet, närhet och livskvalitet. Utifrån visionen lämnar beredningar, nämnder och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2014 och plan 2015-2016 och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policies, planer och ekonomiska anslag. Policies och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument, ska beställande beredningar och nämnder samt kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den kvalitet som ska uppnås av utförarna för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en 7

koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för respektive beställande beredning och nämnd. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott ansvarar för den kommunala utförarverksamheten, förutom inom beredningen för skolfrågors ansvarsområde. Det står kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet och beredningen för skolfrågor fritt att besluta om ytterligare effektmål i syfte att styra och följa upp den egna verksamheten. Kommunstyrelsen, dess verksamhetsutskott, nämnderna och beredningen för skolfrågor styr även med riktlinjer. För myndighetsutövningen svarar sociala nämnden och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor när det gäller socialtjänstverksamheten och miljö- och byggnämnden när det gäller miljö- och byggfrågor. Beredningen för skolfrågor ansvarar för myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Myndighetsutövning i överförmyndarfrågor utövas av länets gemensamma nämnd för dessa frågor. Myndighetsutövningen styrs i hög grad av lagstiftningen, men myndighetsnämnderna styr också med effektmål och riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker månadsvis av respektive ansvarig nämnd och beredning samt av kommunstyrelsen och verksamhetsutskottet. Uppföljning av effektmål och ekonomi görs även vid tertialbokslut med måluppföljning per 30 april, delårsrapport per 31 augusti och årsredovisning per 31 december. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 8

Förvaltningsberättelse Heby kommun en översikt Samtlig information är hämtad ur www.kolada.se Invånarantalet har sedan 2000 legat på relativt konstant nivå och i nivå med medeltalet för invånarantalet för gruppen pendlingskommuner. Åldersstrukturen för invånarna i Heby kommun är lik åldersstrukturen i grupperna pendlingskommuner och riket. I jämförelse med Uppsala län har Heby kommun något lägre andel invånare i åldrarna 0 64 år och något högre andel i de äldre åldersgrupperna. En åldrande befolkning kräver mer samhällsservice samtidigt som den genererar mindre skatteintäkter, vilket medför ökade kostnader och minskade intäkter. För att motverka detta krävs, sett ur enbart ett befolkningsperspektiv, inflyttning av fler människor i arbetsför ålder. 9

Medellivslängden för kvinnor är högre i Heby kommun än i de jämförda populationerna. Männens medellivslängd är högre än männens i pendlingskommuner och i riket. En slutsats som kan dras av detta är att om denna trend fortgår kommer trycket på tjänster för äldre, såsom åldringsvård, vara högre i Heby kommun än i de övriga jämförelsekommunerna. Att medellivslängden är högre för såväl män som kvinnor i Heby kommun jämfört med jämförelsekommunerna torde vara en signal om hög livskvalitet. Heby kommun har större andel förvärvsarbetande i åldrarna 20 64 år än i riket och i pendlingskommuner. Åldersstrukturen är ungefär densamma i de jämförda populationerna. 10

Andel 2013 100 80 60 40 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heby Alla kommuner, ovägt medel Bor och arbetar i kommunen, (%) Heby Alla kommuner, ovägt medel Utpendlingsomfattning i kommunen, (%) Det är större andel kvinnor som bor och arbetar i kommunen än som pendlar ut från kommunen. För männen är andelarna ungefär lika stora. I jämförelse med riket är utpendlingsomfattningen större i Heby kommun för både kvinnor och män. Således är Heby mycket beroende av en fungerande infrastruktur vad gäller kommunikationer. 11

Andelen arbetslösa i Heby kommun har under 2000-talet fram till 2009 varit lägre än i riket, Uppsala län och pendlingskommuner. Härefter är den högre än i Uppsala län men lägre än i riket och i pendlingskommuner. Trenden för Heby med låg andel långtidsarbetslösa, är positiv, men långtidsarbetslöshet är ett samhällsproblem som kommunen tillsammans med andra samhällsaktörer aktivt måste fortsätta arbeta med. Andelen av befolkningen i åldrarna 25-64 år i Heby kommun har ökat sedan 2013 medan den har minskat i de jämförda populationerna. Skattesatsen har under hela 2000-talet varit högre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer. Från och med 2012 överfördes ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget. En skatteväxling skedde mellan kommunerna och landstinget utan att den kommunala skattesatsen i Heby kommun sänktes i motsvarande mån, vilket innebar en indirekt skattehöjning. Skattekraften har under hela 2000-talet varit lägre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer, men ökningen följder de övriga kurvorna. 12

Ekonomisk sammanfattning i korthet Årets resultat Årets resultat för Heby kommun uppgick till 7 362 tkr (14 563 tkr år 2013), vilket är 10 731 tkr lägre än budgeterat resultat på 18 093 tkr. I delårsrapporten per 31 augusti låg årsprognosen på 6 484 tkr. Den avvikelsen i förhållande till bokslutsutfallet har endast förbättrats marginellt med 878 tkr. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans är att budgeten följs. En positiv uppgift är att invånartalet i Heby ökade med 39 invånare i jämförelse med föregående års uppgifter och uppgår nu till 13 490 invånare. Dessa siffror avser helåret och inte den mätning vid 1 november som skatteintäkterna beräknades på. Trenden är ändå tydlig. Invånarantalet 2010 var 13 382 och inflyttningen ökar. Detta ger bra signaler och påverkar ekonomin positivt med viss eftersläpning. Driftredovisningen från nämnder och beredningar Driftsredovisning (tkr) Budget 2014 Bokslut 2014 per nämnd och beredning Kommun Övriga Kommun Övriga anslag intäkter Kostnader anslag intäkter Kostnader Resultat Kommunstyrelsen (inkl KsVU) 70 727 485 104-555 831 70 727 497 674-569 339-938 Miljö- och byggnämnden 6 739 2 160-6 739 6 739 2 789-9 044 484 Sociala nämnden 61 194 10 204-71 398 61 194 10 737-74 754-2 823 Berednigen för Äldre- och omsorgsfrågor 202 988 2 767-205 755 202 988 2 966-213 348-7 394 Beredningen för Samhällsbyggnadsfrågor 11 100 33 360-44 460 11 100 36 378-47 761-283 Beredningen för skolfrågor 311 972 28 009-339 981 311 972 38 937-357 317-6 408 Beredningen för Kultur- och fritidsfrågor 26 397 0-26 397 26 397 0-26 123 274 Valnämnden 376 356-732 376 478-704 150 Finansförvaltningen -4 015 42 175-38 160-4 015 132 091-125 698 2 378 Resultat 687 478 604 135-1 289 453 687 478 722 050-1 424 088-14 560 Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott redovisar ett underskott jämfört med budget 2014 med sammanlagt 938 tkr. De större avvikelserna inom kommunstyrelsen och verksamhetsutskottets resultat var 439 tkr i överskott inom räddningstjänsten, vilket beror på uteblivna hyreshöjningar när byggnationen av brandstationen försenats. Överförmyndarnämnden fick ett överskott med 859 tkr på grund av faktiskt lägre kostnader än budgeterat. Den gemensamma sociala verksamheten hade ett överskott med 349 tkr på grund av vakanta tjänster. Individ och familjeomsorgen uppvisade ett överskott på 2 586 tkr, vilket främst berodde på att utökningen av öppenvårdsverksamheten för barn och unga kom igång sent på året. Inom verksamheten ordinärt boende startade den förebyggande verksamheten under sommaren och då uppstod ett överskott med 525 tkr. Däremot har särskilt boende ett underskott med 870 tkr främst beroende på ökade personalkostnader för brukare med särskilda behov. Verksamheten hälso- och sjukvård har ett underskott med 1 207 tkr på grund av svårigheter med att rekrytera personal. Detta har medfört dyrare lösningar för inhyrd personal och timvikarier för att klara verksamheten. Det enskilt största underskottet står stöd till funktionshindrade för med 7 181 tkr. Orsakerna är bland annat kvarstående personalkostnader under längre period än planerat i samband med en entreprenadupphandling, fler brukare med behov av olika insatser, prisökningar för köp av daglig verksamhet och boende. Central planering har ett överskott med 343 tkr på grund av ett lägre nyttjande av konsulttjänster under året. Kostproduktionen har ett överskott i jämförelse med budget på 823 tkr, vilket förklaras med att kostnader för extra timvikarier ej behövde användas, att det sålts fler portioner än planerat samt att ett 13

förskolekök hållits stängt. De kommungemensamma stödfunktionerna uppvisade ett överskott med 687 tkr, vilket förklaras av återhållsamhet och lägre kapitalkostnader för IT-enheten. Miljö- och byggnämnden redovisade ett överskott jämfört med budget med 484 tkr på grund av lägre kostnader för bygg- och miljöförvaltningen, högre intäkter från miljö- och hälsoskydd samt för bygglov. Sociala nämnden redovisade ett underskott på 2 823 tkr jämfört med budget. Underskottet återfinns inom individ- och familjeomsorgen, där kostnader inom barn- och familjeområdet för institutionsplaceringar var höga jämfört med budget. Inom försörjningsstöd minskade antalet ärenden, vilket medförde överskott jämfört med budget. Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor redovisade ett underskott på totalt 7 392 tkr jämfört med budget. De verksamheter, som redovisade större underskott är ordinärt boende med 2 875 tkr, särskilt boende med 450 tkr, hälso- och sjukvård med 1 286 tkr och stöd till funktionshindrade med 1 868 tkr. Även färdtjänsten redovisade ett underskott i jämförelse mot budget med 620 tkr. Beredningen för skolfrågor redovisade ett underskott i jämförelse med budget med 6 408 tkr. Gemensam verksamhet redovisade ett överskott på 4 988 tkr beroende på att IT-investeringar påbörjades senare under verksamhetsåret än planerat samt att en post avsatt för extraordinära stödåtgärder budgeterats inom denna verksamhet. Förskola, familjedaghem och fritidshem ger ett underskott jämfört med budget med 1 945 tkr, vilket främst förklaras av att antalet barn i förskola blev 23 fler än budgeterat. Skola och förskoleklass redovisade ett underskott med 3 283 tkr och även det beror på volymförändringar. Även särskoleverksamheten uppvisade ett underskott i jämförelse med budget med 2 273 tkr. Den största förklaringen till underskottet är volymförändringar när det gäller barn och elever. Beredningen för kultur- och fritidsfrågor redovisade ett överskott i förhållande till budget med 274 tkr. Överskottet beror på lägre arvodeskostnader och återbetalning av ett anslag för att prova på aktiviteter. Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor redovisade ett mindre underskott i förhållande till budget med 283 tkr. Det har varit högre kostnader för asfaltering och skötsel av grönytor men samtidigt lägre kostnader för arvoden och en intäkt relaterad till skogsavverkning, som balanserar upp underskottet. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 2 378 tkr, vilket förklaras av lägre kostnad för semesterlöneskuldsförändring och högre interna intäkter än de faktiska kostnaderna för pensioner och POpålägg. Då investeringsnivån har ökat har även de interna ränteintäkterna ökat. Avsatta medel för hyreshöjningar har inte fullt ut tagits i anspråk. 14

Resultaträkning med kommentarer RESULTATRÄKNING (tkr) Tusen kronor Not KOMMUNEN Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 1 154 648 117 908 Verksamhetens kostnader 2-795 120-814 148 Avskrivningar 3-5 051-5 161 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -645 523-687 479-701 401 Skatteintäkter 4 497 112 511 697 513 518 Generella statsbidrag och utjämning 5 174 813 194 680 195 989 Finansiella intäkter 6 4 164 4 315 2 313 Finansiella kostnader 6-16 003-5 120-3 057 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 14 563 18 093 7 362 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER 14 563 18 093 7 362 Skatt på årets resultat PERIODENS RESULTAT 14 563 18 093 7 362 Resultatet på 7 362 tkr vid årsbokslutet innebar ett resultatöverskott med 1,04 procent, vilket är 1,52 procent lägre än budgeterat överskott på 2,56 procent. Det lägre utfallet i jämförelse med budget innebär också att kommunen inte heller har möjlighet att öronmärka medel i en resultatutjämningsreserv, som sedan kan användas i balanskravsutredningen för att utjämna framtida konjunkturcykler med svagare skatteunderlag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 2014 7% 4% 3% 1% Bidrag Taxor och avgifter 36% Hyror och arrenden 49% Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljningsintäkter Övriga intäkter Diagram: Olika intäktsslags procentuella fördelning år 2014 15

Av Heby kommuns resultaträkning 2014 framgår att verksamhetens intäkter minskade från 154 648 tkr 2013 till 117 908 tkr 2014, vilket motsvarar en minskning med 23,8 procent. En del av minskningen beror på förra årets återbetalning av Fora avtalsförsäkring. En annan del beror på att personlig assistans är utlagd på entreprenad, vilket minskar ersättningen från Försäkringskassan. Hur de övriga intäkterna fördelats procentuellt från bidrag till övriga intäkter framgår av diagrammet och även i not 1 i räkenskapsdelen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader 2014 2% 13% 8% 5% 4% 20% 48% Löner och sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Övriga kostnader Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Pensionskostnader Övriga tjänster Diagram: Olika kostnadsslags procentuella fördelning år 2014 Verksamhetens kostnader uppgick 2014 till 814 148 tkr. Personalkostnaden utgjorde 48 procent av bruttokostnaderna, vilket är en något lägre andel än 2013 (50,3 procent). Köpt verksamhet utgjorde 20 procent, lokalhyror motsvarade knappt 8 procent. Försörjningsstöd är en krympande kostnad och utgjorde 2014 knappt två procent. Resterande 13 procent bestod av övriga kostnader, vilka innehåller bland annat transporter, elförbrukning, livsmedel och förbrukningsinventarier. Vid jämförelse mellan åren (som framgår av not 2 i räkenskaperna) har löner och sociala avgifter minskat marginellt med cirka 3 procent och köp av huvudverksamhet minskat med cirka 11 procent. Däremot har övriga poster ökat med mellan 15 och 30 procent. Personalkostnaderna är och förblir den största enskilda kostnadsposten, vilket understryker vikten av god uppföljning av dem. 20 procent av kommunens kostnader utgörs av köpt verksamhet. För en kommun av Hebys storlek kan detta utgöra en risk, eftersom man i köpta verksamheter inte helt kan följa och påverka kostnadsutvecklingen på samma sätt som för inomkommunala verksamheter. Samtidigt ska Heby kommun inte utföra verksamheter där det kan finnas kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar, som en större leverantör kan göra. Lokalkostnader utgjorde 2014 cirka 8 procent av Heby kommuns totala kostnader. Relationen mellan fastighetsbolaget och kommunen är viktig för båda parter. En pågående diskussion mellan parterna, är viktig för att utveckla värdet i fastighetsbolagets tillgångar samtidigt som det är viktigt att kommunens lokalkostnader är transparanta och påverkbara. 16

Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgick till 98,9 procent vilket innebär att den uppsatta inriktningen att Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling ej nås. Effektmålet att verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximala 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppfylls ej heller. Jämför man verksamhetens nettokostnader mellan 2013 och bokslutet och sedan rensar det från föregående års Foraintäkt, har nettokostnaden ökat med 7 procent. Samtidigt har skatteintäkter och statsbidrag ökat med endast 5,6 procent. En central fråga för Heby kommun är att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Arbetet med ekonomisk planering och uppföljning bör även framgent vara inriktat på att hitta verktyg för att följa upp de kostnader och intäkter som är påverkbara fullt ut. Den långsiktiga ekonomiska stabiliteten i Heby kommun, med minskande nettokostnadsmarginaler, är en tydlig signal om att kommunen har höga kostnader jämfört med dess intäkter. 102 101 100 99 Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag Andel 98 97 96 95 94 93 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram: Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag bokslut 2004 2014 Enligt den norm och praxis som etablerats bör kommuner ha ett resultatöverskott som motsvarar två procent av summan av skatter och statsbidrag. För Heby kommun motsvarar det knappt tolv miljoner kronors överskott per år. Ett ekonomiskt överskott kan användas för att 1. Återställa och värdesäkra eget kapital. 2. Bygga upp ett eget kapital som kan användas för att helt eller delvis finansiera investeringar. Enligt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting är ett antal kriterier uppställda som riktmärken för kommande tre års ekonomiska planering. Bland annat föreskrivs åtgärdsplaner med återställningstid av negativa resultat inom tre år. Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag. 2013 2014 96,1% 98,9% 17

Intäkter Skatteintäkter är Heby kommuns huvudsakliga finansieringskälla och står för 62 procent av kommunens intäkter. Förändringen mellan 2013 och 2014 vad avser finansiering är liten mellan de tre intäktsslagen taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Kommunal finansiering 2014 24% 14% Taxor och avgifter Skatter Statsbidrag 62% Heby kommun erhöll 827 415 tkr 2014 genom taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Av dessa tre intäktsslag kan kommunens taxor och avgifter i någon mån påverkas av direkta beslut medan skatter och statsbidrag är en följd av indirekta och mindre påverkbara beslut på nationell nivå. Således är drygt 80 procent av intäkterna alltjämt mindre påverkbara. Finansiella poster De finansiella intäkterna 2014 understeg de finansiella kostnaderna. Finansnettot uppgick till -744 tkr. Jämfört med 2013 har finansnettot förbättrats med 11 095 tkr. Likviditet Likviditeten minskade från 161 076 tkr till 103 218 tkr. Minskningen om 57 858 tkr beror främst på att Heby kommun under året avsatt medel till Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse. Kassalikviditeten uppgår till 127 procent, vilket innebär att de likvida medlen är större än de kortfristiga skulderna. Soliditet Soliditeten beskriver ekonomisk styrka på lång sikt utifrån möjlighet att kunna finansiera skulder med tillgångar vid en långsiktig svår ekonomisk situation. Måttet anger också i vilken grad kommunen klarat att finansiera sina tillgångar med eget kapital. Ju högre soliditet desto större del av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Omvärldsförändringar kan göra att en liten marginal snabbt kan minska eller försvinna. Även Heby kommuns långsiktiga betalningsförmåga (soliditeten) bör vara så stark att man kan finansiera hälften av investeringar med eget kapital. Heby kommun hade vid bokslutet 2013 en soliditet motsvarande 42,6 procent medan den var 41,4 procent 2014. Soliditeten har således minskat med 1,2 procentenheter. Skälet till minskningen handlar om att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Det lägre utfallet på årets resultat som tillförs det egna kapitalet får då till följd att soliditeten sjunker och den finansiella styrkan försvagas något ur ett längre perspektiv. 18

Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Soliditeten exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras. Heby 2011 Riket 2011 27,7 49,8 Heby 2012 Riket 2012 25,3 49,4 Heby 2013 Riket 2013 42,6 50,4 Heby 2014 Riket 2014 41,4 49,6 Källa: Kolada Skuldsättningsgrad Definieras som skulder i förhållande till totala tillgångar. Heby kommuns skuldsättningsgrad var 2,5 gånger 2014 medan värdet minskat från 7,7 gånger 2013. Innebörden är att tillgångarna överstiger skulderna med knappt 2,5 gånger. Den långsiktiga betalningsförmågan utifrån nyckeltalet, påvisar en marginell ökning av skuldsättningsgraden i jämförelse med 2013. Pensionsförpliktelser Pensionsstiftelse I kommunens årsredovisning finns den så kallade ansvarförbindelsen redovisad. Heby kommuns skuld för pensioner intjänade före 1998 uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 295 787 tkr. Enligt den så kallade blandmodellen tas beloppet inte upp i balansräkningen, utan belastar resultatet det år det utbetalas. Enligt kommunallagen ska en kommun ange i vilka tillgångsslag som pensionsmedlen har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur pensionsmedlen förvaltats. Kommunfullmäktige beslutade under november månad 2012, att Heby kommun ska medverka i Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse som en aktiv åtgärd för att avsätta medel till de ökande pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna för Heby kommer att eskalera under de kommande 20 åren och nå sin topp åren 2029-2030. Under 2013 registrerades pensionsstiftelsen hos länsstyrelsen och har godkänts av finansinspektionen. Placeringsråd och administratör av kapitalet har upphandlats. Medel har avsatts under 2014 till ett belopp av 86 982 tkr inklusive löneskatt. I och med att denna avsättning genomförts har den förväntade utgiftspuckeln för framtida pensionsutbetalningar kunnat tryggas. Den avsättning till pensionsstiftelsen som verkställts bedöms täcka de framtida behoven. Balanskravsutredning Avstämning mot balanskravsutredning enligt KL 8:5 och exkludering av resultatstörande poster för att se vilka poster som är påverkningsbara, men även vilka poster som är verksamhetsrelaterade. Årets resultat 2014 enligt resultaträkningen (SEK) 7 362 000 Avgår realisationsvinster 0 Resultat enligt balanskravet 7 362 000 Exkludering av extraordinära poster 0 19

Årets resultat (efter balanskravsutredning och exkludering av extraordinära poster) 7 362 000 Investeringar och självfinansiering Heby kommun hyr sina verksamhetslokaler av framförallt Hebyfastigheter AB. Att kommunen inte själv äger sina verksamhetslokaler gör att redovisade investeringar är förhållandevis små. Redovisade nettoinvesteringar har skett inom VA-området och uppgår 2014 till 2,9 mnkr. Kommunen självfinansierade alla investeringar fullt ut utan externa lån. Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Pol org Ändamål Kommentarer Teknisk plattform Omfattar kostnader för ny kommungemensam serverplattform. Projektet är avslutat, och den nya Ks 1 500 1 000 2 500 1 003 150 plattformen är driftsatt. Trådlöst nätverk Investeringar för drift av nätverksfunktioner i den nya Ks 1 000 1 000 317 200 kommgemensamma plattformen. Operativsystem Progravvara för drift av den nya Ks 1 000 1 000 907 200 kommungemensamma plattformen. Ks Hårdvara 300 300 300 Ej startat Ks Nätverkslogik o säkerhet 300 300 300 Ej startat Ks Webbplattform 800 800 Behöver ej tas i anspråk Ks Räddningstjänst 150 150 Projektet avslutat, investering av HFAB ipads till förtroendevalda Pågår, Begäran om att investeringen skulle fortgå under 2015 skulle ha lämnats in. Ks 372 372 322 Detta har inte skett. Oförutsett Ks 1 330 3 000 4 330 2 192 Ks -Varav IP telefoni 1 192 Projektet avslutat Ks -Varav Bibliotek i Östervåla 14 Projektet avslutat Ks -Varav Rivning av Harbo gamla skola 330 Projektet avslutat Reinvestering har skett för att ersätta utslitna sängar på vård- och Ks -Varav Sängar Särbo 201 omsorgsboenden. Ks - Varav IT-enheten - Möbler 197 Projektet avslutat Projektet avslutat. Mötesplatserna för seniorer har utrustats med matsalsmöbler, konferensmöbler och sittmöbler. Ks,- Varav mötesplatser ÄO 259 Ks Förstärkt inloggning 400 400 Ej startat Ks Logghantering 500 500 Ej Startat Ks Markköp 1 000 SN/BFÄO Inventarier blå huset 150 150 156 SN/BFÄO Investeringar datorer VOF 4 Utemiljö BfMS 513 100 613 660 BfMS Exploatering bostadsområden 2 000 2 000 Inventarier Blå huset avser kontorsmöbler i samband med utbyggnad av lokalerna. Projektet avslutat. Under anläggningsarbetena fanns det fundament i marken som gjorde schaktningen mer kostsam. Vidare har också lekplatsen på Härvsta i Heby tillgänglighetsanpassats för att klara av nya krav. 20

Pol org Ändamål G/C-väg Morgongåva-Heby Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Kommentarer Kommunens kostnader för vägplanen har beräknats till 900 tkr, varav 200 tkr budgeterades för 2013. Hela summan kom sedan att faktureras under 2014 vilket inte framgick förrän efter att budget för 2014 tagits politiskt. BfMS 700 700 840 BfMS Parkeringsplatser Heby/Harbo 400 400 325 Projektet avslutat i Heby BfMS Trafikåtgärder Heby 200 200 Ej startat. BfMS Nytt verksamhetsområde Hebron 1 352 2 800 4 152 1 138 - Varav genomförda delar Arbetet kommer att vara klart under våren BfMS 1 089 2015. BfMS -Varav Projektering 0 50 Projekteringen är klar. Utökat verksamhetsområde Arbetet blev billigare än förväntat. BfMS Huddunge 1 200 1 200 762 Reservvattentäkter Arbetet har försenats på grund av BfMS 5 049 1 500 6 549 589 svårigheter att få fram el till pumpen. Det ordnades till sist och arbetet fortgår. Reningsverk reinvestering utrustning Har inte genomförts då det mesta blev klart redan 2013, och vakanser gjort att det inte BfMS 3 000 1 000 4 000 kunnat prioriteras under 2014. Driftövervakning Arbetet försenades i slutet av 2014 på grund av svårigheter att få åtkomst till installationerna. Detta innebär att projektet inte blir klart förrän under våren 2015. BfMS 1 000 1 000 375 Reinvestering dricksvatten Har på grund av vakanser inte genomförts. BfMS 500 500 BfMS Avvattning Tärnsjö/Heby 322 322 Ej startat BfSK Möbler 71 250 321 284 Projektet avslutat. BfSK IT-utrustning 4 048 4 048 3 140 Förvaltningens IT-projekt om 6 miljoner kronor med uppbyggnad av bl.a. trådlöst i kommunen pågår fortfarande. Projektet planerades för att vara klart inom en tre års period. En senareläggning av de olika delprojekten har gjort att projektet kommer att pågå vid ingången av år 2015. Steg 5 som gällde Allmänna investeringar har pågått under höstterminen 2014 och beräknas vara klart under februari 2015. Till februari 2015 beräknas den totala investeringen uppgå till cirka 5,3 miljoner. De återstående 700 tkr som inte är utnyttjade gäller en ny skolplattform där det idag finns oklarheter hur arbetet skall fortskrida. BfSK -Varav IKT-projekt 5 BfSK -Varav Datorer IT-projekt 1 583 BfSK -Varav trådlöst nätverk 40 BfSK -Varav tgrådlöst hårdvara 16 BfSK -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) 0 1 496 BfKF Energibesparande åtgärder 500 226 500 -Varav Badplatser 0 BfKF BfKF -Varav Elstolpar 0 20 206 I samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet har nya bryggor inköpts, upprustning av omklädningsrum, toaletter, lekutrustning samt utkörning av ny sand. Tack vare samarbetet mellan enheterna blev kostnaden lägre än planerat. Summa 17 185 22 122 36 907 13 242 2 550 21

Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår förutom kommunen, Hebyfastigheter AB dess dotterbolag Hebygårdar AB. Kommunen äger dessa båda till 100 procent, Kommunkoncernens resultat blev 10 911 tkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med 5 000 tkr gjort att fastighetskoncernens resultat för 2014 hamnar på 3 549 tkr. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för 2014 ett resultat om 2,048 tkr medan Hebygårdar AB gjorde ett resultat om 174 tkr. Bolaget har under året genomfört värdering av fastigheter där det funnits nedskrivningsbehov på nyproducerade fastigheter, som utifrån beräknat marknadsvärde och bokfört värde genererat negativa avvikelser. I två fall har nedskrivning skett. Det gällde 2 000 tkr, som avser en fastighet på Kyrkbacken i Heby, och 3 000 tkr i en fastighet på Torngatan i Östervåla. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag har delvis uppfyllts i boksluten för 2014, där moderbolaget har en soliditet motsvarande 27,7 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet). För dotterbolaget uppnåddes inte ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgick till 18,9 procent i bokslutet för 2014. År 2013 År 2014 Fastighetskoncernen Summa eget kapital 86 210 89 759 Summa skulder och eget kapital 620 233 633 284 Soliditet fastighetskoncernen 13,9% 14,2% Hebyfastigheter AB Summa eget kapital 86 938 88 986 Summa skulder och eget kapital 329 549 321 577 Soliditet HFAB 26,4% 27,7% Hebygårdar AB Summa eget kapital 74 701 74 875 Summa skulder och eget kapital 377 461 396 995 Soliditet HGAB 19,8% 18,9% Kommunkoncernen Summa eget kapital 175 464 190 242 Summa skulder och eget kapital 936 619 986 940 Soliditet kommunkoncernen 18,7% 19,3% Heby Kommun Summa eget kapital 173 369 183 961 Summa skulder och eget kapital 406 924 444 330 Soliditet Heby kommun 42,6% 41,4% 22

Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt 4 975 58 494 17 557 Kostnad 70 644 4 057 6 325 Finansiella poster Intäkt 734 Kostnad 0 331 403 Långa skulder Tillgång 2 750 Skuld 2 750 Korta skulder Tillgång 6 869 289 6 813 Skuld 327 11 699 1 945 Borgen Givare 489 593 Mottagare 212 234 277 359 Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. 23

Uppföljning av inriktningar Hur bra har vi närmat oss inriktningar/inriktningarna? Läshänvisning till tabellen: För att närma sig inriktningarna har nämnderna, beredningarna och kommunstyrelsen beslutat om effektmål. Dessa är olika många till antalet för olika inriktningar. I matrisen nedan redovisas en sammanfattande bedömning av hur man närmat sig inriktningarna. Efter varje inriktning anges inom parentes hur många effektmål som är beslutade för att nämnderna, beredningarna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt samtliga effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Gult effektmålen kopplade till inriktningarna är uppnådda delvis, antingen alla eller största delen, aktiviteter för att uppnå effektmålen vid mätperiodens slut är påbörjade. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller aktiviteter för att uppnå dem vid mätperiodens slut är inte påbörjade. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning 30 april Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (8) 31 aug 31 dec Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (13) Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. (4) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (9) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (5) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (7) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (3) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (6) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) 24

Heby kommun ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av företagsklimatet. (1) Inriktningar för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska ligga i linje med intentionerna i Äldreplanen och Plan för arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.(0) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och sociala nämnden samt ett av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns och äldres trygghet, att alla ska ha ett boende samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. För att öka barnens trygghet utförs arbete enligt handlingsplanen mot barnfattigdom mellan kommunen och andra samhällsaktörer. Handlingsplanen följs upp av Trygghetsrådet. Inom verksamheten försörjningsstöd prioriteras barnfamiljer, som är beviljade stöd under längre tid och andelen barnfamiljer med genomförandeplaner har ökat. Vidare pågår samarbetet mellan olika delar inom förvaltningen för förbättringar för föräldrar och barn. Patientsäkerheten för äldre personer som bor i särskilda boenden följs upp genom registrering av dels antalet riskbedömningar och dels antalet åtgärder. För alla boende har gjorts riskbedömning och åtgärder har registrerats för nästan 80 % av de boende. Även registreringen inom hemsjukvården ligger på en hög nivå. För att möjliggöra boende för alla har antalet träningslägenheter ökat under året. Målet, att de som bor i träningslägenhet inom något år ska få annan lägenhet, har börjat få effekt i och med planerade utflyttningar. Samarbetsmöten mellan förvaltningen och Hebygårdar har hållits. För att öka tryggheten i samhället tillförs trygghetsaspekter i detaljplanearbetet och ett kontinuerligt samarbete sker med Polisen. Aktiviteter har också utförts för att medborgarna ska vara nöjda med gator och vägar, bland annat har asfaltering gjorts under hösten. Arbetet med ny g/c-väg mellan Heby och Morgongåva har påbörjats. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Fyra är beslutade av vardera kommunstyrelsen och sociala nämnden samt fyra av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt ökning av förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och inom missbruksvården. Heby kommun har under året fått en ny hemsida och arbetet med att uppdatera informationen sker kontinuerligt. I syfte att förbättra informationen till medborgare och brukare publiceras information på hemsidan enligt av SKL framtagen publikation samt för de särskilda boendena har en informationsbroschyr tagits fram. 25

I syfte att förbättra ungdomars möjlighet att framföra synpunkter till politikerna har två ungdomsdialoger genomförts. För nyanlända erbjuds parallellt med SFI-undervisningen, möjlighet till validering av tidigare utbildning och språkstödsutbildning för att snabbare komma in i det svenska utbildningssystemet. Totalt 44 personer inom Heby kommun omfattas idag av etableringsreformen. Ett fåtal av dessa har fått arbete under året. I syfte att minska arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år sker samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Inom vård- och omsorgsområdet förbättras de anställdas utbildning, särkilt om bemötandet, och handledning ges. Inom äldreomsorgen har en undersökning av hur anhöriga upplever personalens bemötande gjorts, med mycket positiv återkoppling. Brukarnas inflytande stärks dels genom samtal om genomförandeplaner, dels genom brukarråd inom funktionshinderområdet. För att kunna erbjuda större valfrihet inom daglig verksamhet utvecklas utbudet och utredning om ett eventuellt införande av LOV har pågått under hösten och färdigställs under början av 2015. Förebyggande insatser har utökats inom missbruksvården och ett långsiktigt arbete har påbörjats med att motivera familjer med behov av insatser. Under året har utbildningar av behandlare och personalförstärkning till mottagningsfunktionen gjorts. Barnen involveras mer systematiskt än tidigare och nya utredningsmetoder har införts. För att mäta barns delaktighet i utredningsdelarna används barnenkät systematiskt. Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta. Två är beslutade av kommunstyrelsen och två av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. Kommunens soliditet har sjunkit från 42,6 % till 41,4 % vilket innebär att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 98,9 % och överstiger därmed det satta målet på 98 %. Jämfört med 2013 har nettokostnaderna ökat med 7 % (exklusive Fora-återbetalningen) under året. I syfte att hålla verksamhetens nettokostnad på målnivån har arbete efter Lean-filosofin påbörjats inom några enheter inom central förvaltning. Arbetet med att driva ut slöseri ur arbetsprocesserna sker kontinuerligt. Förbättringar av kvaliteten på gatunätet har gjorts under året i form av asfaltering. Miljöpåverkan av de kommunala transporterna kan förbättras. Bland annat planeras en elbil att leasas under 2015. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. För att närma sig inriktningen är nio effektmål satta. Sju av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och ett av beredningen för kultur- och fritidsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen, lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, ökat öppethållande på biblioteken, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. 26

Antalet startade företag per 1000 invånare har ökat under året. Även antalet företag med hästprofil fortsätter att öka. För att förbättra företagsklimatet och göra Heby kommun än mer näringslivsvänlig har anställda och förtroendevalda deltagit i utbildningssatsningen Förenkla helt enkelt! tillsammans med ett antal andra kommuner i länet. Genom goda diskussioner inom Heby kommun, och med andra kommuner, har en utvecklingsplan och ett antal fokusområden tagits fram för att förbättra företagsklimatet i kommunen. Vidare har all myndighetsutövande personal, som har kontakt med företag, genomgått en tvådagars utbildning arrangerade av Stockholm Business Alliance. Antalet besöksmål med många besökande har blivit fler. Ökningen beror på kommunens broschyrer, hemsida och ett bra samarbete med Visit Uppland, men till största delen på ett stort engagemang från entreprenörerna. I syfte att minska sjukfrånvaron och öka medarbetarengagemanget görs ett fortsatt aktivt arbete med hälsofrämjande arbetsplatser och ett gott rehabiliteringsarbete. Kommunen tilldelades Landstingets folkhälsopris 2014 för arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser. Sjukfrånvaron har dock ökat jämfört med 2013, vilket är en trend i hela landet. I kommunen ökar sjukskrivningarna inom alla grupper, men främst bland män och åldersgruppen 50 år och äldre. Även långtidssjukskrivningarna har ökat, exempelvis har biblioteken inte kunnat öka sina öppettider på grund av ökad långtidssjukskrivning bland personalen. För att öka möjligheten till att använda kollektivtrafik ska antalet pendlarparkeringar öka och de befintliga förbättras. Under året har pendlarparkeringen i Heby byggts ut och pendlarparkeringarna i Harbo och Morgongåva är under projektering och upphandling. Antalet nya avgångar med Upptåget har ökat från och med december 2014. I syfte att kommunens grönytor ska av vara inbjudande har en rad mindre upprustningsprojekt runt om i kommunen genomförts. Ett fokusområde har varit lekplatser. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. För att närma sig inriktningen är fem effektmål satta av beredningen för skolfrågor. Fyra av effektmålen lägger fokus på ökade kunskapsresultat i skolan och det femte målet är att utveckla metoder för att mäta genomsnittliga meritvärden i åk 6. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen görs insatser för att ge lärarna nya undervisningsmetoder. Feedback ges kontinuerligt till eleverna för att de ska känna till kunskapskraven och få förståelse för sin egen utveckling. Skolan strävar efter att ha behöriga lärare i alla ämnen. Utbildning i bedömning och betygsättning genomförs för lärarna. Resultaten på nationella proven analyseras noga, för att upptäcka vilka behov som finns för att ge ett flexibelt stöd där det behövs. Siffror från avslutat läsår 2013/2014 visar att det gjorts förbättringar i åk 3 och 9. För åk 6 blir 2013/2014 basår då det är första året med tillförlitliga resultat. Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. 27

För att närma sig inriktningen är sju effektmål satta av beredningen för skolfrågor. Effektmålen lägger fokus på stödet till eleverna, ökad feedback om resultatet för eleverna, elevernas upplevelse av lärarnas förväntningar på dem samt föräldrarnas nöjdhet med förskolans arbete med utveckling och lärande. Målen avser elever i åk 5 och åk 8. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen utformar arbetslagen i skolan gemensamt nya arbetssätt och metoder. Utvecklingssamtalet förbättras och lärarna kommunicerar kontinuerligt med eleverna om hur de ligger till mot kunskapskraven. Skolan låter eleverna ta ett ökat ansvar och kommunicerar detta tydligt med eleverna. Resultaten från SKL:s enkät visar på en förbättring inom majoriteten av effektmålen För att öka förskolebarnens föräldrars nöjdhet sänds regelbundet informationsbrev till dem. Den pedagogiska dokumentationen ska göras mer synlig för föräldrarna. Föräldrarnas nöjdhet med fritidsverksamheten har ökat jämfört med föregående mätning 2012. Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling.. För att närma sig inriktningen är tre effektmål satta av beredningen för skolfrågor. Effektmålen lägger fokus på att arbetet i skolan ska göra eleverna så nyfikna att de får ökad lust till lärande samt att föräldrarnas nöjdhet med fritidshemsverksamheten ska öka. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen sker ett mer varierat arbetssätt, ny teknik används och intressanta temadagar planeras. Eleverna stimuleras för att de ska känna mer lust i lärandet. Arbetslagen diskuterar och analyserar verksamheten för att den ska stimulera nyfikenhet hos eleverna. Resultaten från SKL:s enkät visar att andelen elever som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust till ökat lärande har ökat i åk 5 men minskat i åk 8. Fritidsverksamheten planeras så att det blir en koppling till läroplanen och god information ges till föräldrarna i syfte att öka nöjdheten med verksamheten. Förvaltningens enkät visar en ökning av föräldrarnas nöjdhet. Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. För att närma sig inriktningen är tre effektmål satta. Två är beslutade av beredningen för skolfrågor och ett av beredningen för kultur- och fritidsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på att öka elevernas trygghet och att utveckla kulturskolan. I syfte att uppnå effektmålen och närma sig inriktningen arbetar skolan med att förbättra arbetsmiljön bland annat genom att ha fler vuxna närvarande på rasterna och tydliga rutiner kring incidentrapportering. Andelen elever som känner sig helt trygga i skolan har ökat i årskurs 8 men minskat i årskurs 5. Kulturskolan erbjuder elever konstupplevelser och andra estetiska aktiviteter tillsammans med lokala konstnärer och andra externa aktörer. 28

Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. För att närma sig inriktningen är fem effektmål beslutade av miljö- och byggnämnden och ett av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på tillämpningen av tjänstedeklarationen för näringslivsarbetet, rättssäkerheten i biståndsbedömningen, att det finns rutiner som följs och på bemötandefrågor. Inom miljö- och byggnämnden tillämpas tjänstedeklaration för alla medborgare och inte enbart näringslivet. De interna aktivitetsmålen har följts upp och aktiviteterna är genomförda enligt planeringen. Ett effektmål gällande rättssäkerhet har fattats av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Beslut har fattats om att införa utrednings- och dokumentationsmetoden ÄIBC (äldres behov i centrum) och implementeringsarbetet pågår. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. För att närma sig inriktningen är två effektmål satta av miljö- och byggnämnden. Effektmålen lägger fokus på hög kvalitet i rättstillämpningen samt att nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. I uppföljningen uppges att få av miljö- och byggnämndens ärenden överklagas, men när så sker står sig besluten i allra flesta fall i överprövningen. Utbildning i aktuell lagstiftning har givits till nämndens ledamöter. Heby kommun ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av företagsklimatet. För att närma sig inriktningen är ett effektmål satta av miljö- och byggnämnden. Effektmålet fokuserar på samverkan med näringslivsfunktionen och företrädare för näringslivet i syfte att skapa ett gott företagsklimat. I uppföljningen redovisas att verksamheterna och näringslivet samverkar vid behov. Inriktningar för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska ligga i linje med intentionerna i Äldreplanen och Plan för arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inga effektmål är satta till inriktningen. Sammanfattande kommentar Till de 12 inriktningarna finns 61 effektmål. Effektmålen ska bland annat vara mätbara, realistiska och tidssatta. De kan omfatta en tidsperiod av ett till fyra år. Till 43 av effektmålen är en eller flera aktiviteter 29

beskrivna och uppföljda per 31 december 2014. 55 av effektmålen är satta till att uppnås 2014 och de resterande till 2015 eller 2016. Av dessa 55 har 23 uppnåtts. Resultatet för den övervägande delen av effektmålen kan jämföras både över tid och med andra kommuner. I några fall har resultatet för 2014 ännu inte inkommit varvid effektmålet inte kan mätas. Några resultat mäts för första gången, varför 2014 blir ett basår. Övervägande delen av effektmålen är att betrakta som resultatmål, medan några fokuserar på behov och volymer och ytterligare några är mål för aktiviteter inom förvaltningen. Uppföljningen visar att för 3 av Heby kommuns 12 inriktningar är effektmålen, som är kopplade till dessa, helt uppnådda, för 7 helt eller delvis uppnådda, för en inte uppnådd. För en inriktning saknas effektmål. 30

Kvalitet Kvalitetsutvecklingsarbetet och kvalitetspolicyn Förvaltningens ledningsgrupp har sett ett behov av att förstärka arbetet med kvalitetsutvecklingen i kommunen. Arbetet pågår redan inom kommunen, men behöver intensifieras och struktureras samt bli mer systematiskt. Kunskapen om styrkedjan i kommunen och om de styrande dokumenten behöver öka i de olika verksamheterna. Därför har resurser omfördelats för detta arbete inom förvaltningen. Arbetsgruppen har påbörjat sitt arbete under våren 2014 och arbetet benämns Bästa Heby. Kommunfullmäktige beslutade i september 2014 om en kvalitetspolicy, som tydliggör grundläggande förhållningssätt och fastställer vilka kvalitetskriterier som är viktigast. Policyn avser att utgöra en utgångspunkt för allt arbete, oavsett i vilket sammanhang, på vilken nivå i organisationen och av vilken leverantör, som uppdraget genomförs. Den ska vara en grund för styrningen och ett redskap för uppföljningen. Kvalitetsnätverk Bergslagen Kvalitetsnätverk Bergslagen har under året redovisat rapporten Kostnad per barn i förskolan, för bland andra förskolecheferna i nätverket. Projektledarna har erbjudit fortsatt stöd till verksamheten i analysarbetet. Arbetet med att analysera kommunernas lokalanvändande har påbörjats under hösten. Kvalitetsnätverk för framtagande av nyckeltal för en kommunstyrelseförvaltning Kvalitetsnätverk Bergslagen deltar sedan våren 2013 i ett större kvalitetsnätverk om totalt elva kommuner, som har i uppgift att ta fram nyckeltal för stödfunktionerna i en kommunstyrelseförvaltning. Mätningar för att testa föreslagna nyckeltal har påbörjats och fortsätter under 2015. Synpunkts- och klagomålshantering Sedan 1 januari 2014 har inkommit 18 klagomål och fem förslag till förbättringar. Två synpunkter har lämnats, som enbart ger beröm till verksamheten. En person, som lämnat in synpunkter, har önskat att vara anonym. Fem av klagomålen har besvarats inom utlovad tid, fyra svar har lämnats senare och nio klagomål har inte fått svar alls. Nio av synpunkterna rör äldreomsorgen, sex rör parker, gator och utemiljö och ett individ- och familjeomsorgen. Två klagomål rör fakturahanteringen. Klagomålen rörande äldreomsorgen handlar om bristande rutiner, långa handläggningstider och att vissa insatser inte ansetts blivit utförda. Klagomålen som rör utemiljön handlar om att platser är ovårdade och att det varit svårt att ta sig fram på gångbanor på grund av hindrande föremål. Åtgärder för att förbättra kunskapen om policyn för synpunkter och klagomål samt den rutin som är utarbetad för att policyn ska kunna följas, kommer att ske genom det arbete som görs för att förbättra kvalitetsutvecklingen, Bästa Heby. Kommunkompassen Heby kommun genomförde under våren 2014 Sveriges Kommuners och Landstings utvärdering Kommunkompassen. 31

Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder verktyget sedan 2002 och med en reviderad version från och med 2010. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet och Agder Universitet. Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje område ger maximalt 100 poäng. Heby kommuns poäng för de olika områdena Område Poäng Offentlighet och demokrati 55 Tillgänglighet och brukarorientering 49 Politisk styrning och kontroll 66 Ledarskap, ansvar och delegation 51 Resultat och effektivitet 52 Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik 42 Verksamhetsutveckling 40 Kommunen som samhällsbyggare 71 Bästa resultatet fick kommunen inom områdena Politisk styrning och kontroll samt Kommunen som samhällsbyggare. Områdena Personalpolitik och Verksamhetsutveckling har de största utvecklingsmöjligheterna. SCB:s medborgarundersökning I Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning får medborgarna tycka till om Heby kommun och dess verksamheter. När det gäller Nöjd Medborgar Index (NMI) och Nöjd Inflytande Index (NII) har Heby kommun ett något bättre resultat jämfört med när undersökningen genomfördes 2012. För Nöjd Region Index (NRI) har kommunen samma resultat som 2012. Högst betyg ger medborgarna om hur man upplever tryggheten i kommunen samt när det gäller verksamheterna räddningstjänst och vatten och avlopp. Inom flera områden strävar kommunen efter ett högre betyg, inte minst när det gäller hur medborgarna bedömer sina möjligheter till inflytande i kommunen. För detta index (NII) har Heby kommun, liksom övriga kommuner, knappt godkänt betyg. Positivt är dock att Heby kommuns betyg har förbättrats jämfört med tidigare år. 32

Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg som beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv och som kan användas för att se hur kommunens verksamheter står sig i en jämförelse med andra kommuner. Verktyget är framtaget och administreras av Sverige kommuner och landsting, med stöd från statistikdatabasen Kolada. Projektet genomfördes första gången 2006. Antalet deltagande kommuner har hela tiden vuxit och 2014 har drygt 220 kommuner deltagit. Heby deltog för första gången i 2010 års undersökning. Det är cirka 40 mått som används. En del hämtas ur offentlig statistik, andra inrapporteras av kommunerna själva. Måtten delas in i fem olika perspektiv på kommunal verksamhet: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten ger en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Eftersom resultaten redovisas varje år går det också att jämföra utvecklingen över tiden. Resultatet kan användas i medborgardialogen och i styrning, ledning och verksamhetsutveckling. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Heby står sig jämfört med andra kommuner är utfallet indelat i fyra grupper som färgmarkerats på följande sätt: Heby kommun tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna Heby kommun tillhör den näst bästa fjärdedelen av kommunerna Heby kommun tillhör den näst sämsta fjärdedelen av kommunerna Heby kommun tillhör den sämsta fjärdedelen av kommunerna Nedan visas de tre senaste årens resultat. Siffrorna anger det faktiska resultatet. Din kommuns tillgänglighet 2012 2013 2014 Andel som får svar på e-post inom 2 dagar,% 72 72 81 Andel som får svar på enkel fråga via telefon,% 44 30 47 Andel som får gott bemötande i telefon,% 83 75 85 Huvudbibliotekets öppettimmar utöver kl 8-17 på vardagar,tim 5 4 4 Simhallens öppettimmar utöver kl 8-17 vardagar,tim 24 48 47 Andel som får plats på förskola på önskat datum,% 35 36 38 Väntetid för plats på förskola på önskat datum,dagar 51 30 48 Genomsnittlig väntetid till SÄBO, dagar 38 16 37 Väntetid för försörjningsstöd, dagar 31 32 33

Trygghetsaspekter i din kommun 2012 2013 2014 Hur trygga känner sig kommunmedborgarna?,index 67 67 68 Antal vårdare som besöker en hemtjänstbrukare under 14 dagar 16 15 19 Antal barn i kommunens förskolor per årsarbetare, planerad 5,5 5,6 5,3 Antal barn i kommunens förskolor per årsarbetare, faktisk 4,1 3,9 4,4 Din delaktighet och kommunens information 2012 2013 2014 Valdeltagande, kommunvalet, % 82,3 Hur god är kommunens information på webben? 73 76 74 Medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling 54 53 54 Medborgarna inflytande över kommunens verksamhet 33 33 40 Din kommuns effektivitet 2012 2013 2014 Kostnad för inskrivet barn i förskolan, tkr 119 119 120 Resultat i nationella prov, åk 6 84 96 94 Resultat i nationella prov, åk 3 56 47 62 Andel behöriga till gymnasiets nationella program/yrkesprogram 87,8 87,6 88,1 Elevers syn på skolan och undervisningen, åk 8 75 72 78 Kostnad per betygspoäng 386 379 424 Andel elever som fullföljer gymnasiet 73 72 73,2 Kostnad för elever som inte fullföljer gymnasiet, tkr 31,6 35 32 Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Sammanvägt resultat, % 76 69 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, tkr/brukare 622 810 805 Nöjd Kund Index, äldreboende - helhet 89 87 90 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, sammanvägt resultat, % 61 82 Kostnad hemtjänst äldreomsorg, tkr/brukare 147 112 158 Nöjd Kund Index, hemtjänst (äldreomsorg) - helhet* 89 89 91 Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende, sammanvägt resultat, % 96 94 Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad utredning/insats, % 75 71 79 Din kommun som samhällsutvecklare 2012 2013 2014 Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar 78,9 79,1 79,3 Förändring i antalet förvärvsarbetande, per 1000 inv. 15,4 2,8 3,8 Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 5,2 3,7 4,5 Sjukpenningtalet 10,1 11,6 11,9 Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 43 31 32 Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar, % 85 47 Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, % 9 10 9 Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo i? 50 50 51 Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, % -1,1-0,9 0,3 Andel av befolkningen som får försörjningsstöd, % 4,5 4,7 4,5 34

För måtten om nationella prov har mätmetoden ändrats sedan 2012 varför resultaten inte är jämförbara. Redovisningen av kostnadsstatistiken inom äldreomsorgen är något förändrad mellan åren. Förbättringar har skett när det gäller att svara på e-post och bemötandet i telefonen. Medborgarna upplever större trygghet än vid mätningen 2012. Likaså upplever de att de har större möjlighet att delta i kommunens utveckling och även större inflytande. Resultaten i nationella prov i åk 3 har förbättrats, men de är fortfarande i den lägsta kvartilen. Elevernas i åk 8 syn på skolan och undervisningen har förbättrats och både andel behöriga till gymnasiet och andel som fullföljer sina gymnasiestudier har ökat. De som bor på äldreboenden är mer nöjda än vid förra mätningen trots att serviceutbudet har minskat något. Hemtjänstmottagarna är även de mycket nöjda och serviceutbudet har ökat. Andelen av befolkningen i åldrarna 20-64 år som förvärvsarbetar har ökat liksom nyföretagandet. Befolkningsförändringen de senaste fem åren visar på en ökning och andelen som får försörjningsstöd har minskat jämfört med förra året. Medborgarna anser i högre grad att kommunen är en attraktiv plats att bo på än vid mätningen 2012 även om resultatet i jämförelse med andra kommuner är inom den lägsta kvartilen. Generella utvecklingsområden är främst att förkorta vissa väntetider till service och att minska kostnaderna. 35

Personalekonomisk redovisning Ledningsorganisation En ledningsorganisation är primärt till för att stödja verksamhetens drift och utveckling så optimalt som möjligt. Ledningen av Heby kommun skall organiseras så att den tillgodoser hög rättssäkerhet och god kvalité i verksamheten samt främjar kostnadseffektiviteten. Ledningsansvaret skall vara tydligt ur såväl brukar- som tillsynsperspektiv. Ledningsorganisationen skall medge en enkel organisation, korta beslutsvägar och stort utrymme för egna initiativ. Kärnan skall vara personalens ökade inflytande över arbetet. Ledarskapet skall vara nära verksamheten och medge ökat inflytande och ansvar för våra medarbetare, det vill säga stödja utvecklingen av medarbetarskapet i organisationen. Den rådande principen skall därmed vara att problem skall lösas på lägsta möjliga nivå. Därför skall rätten att fatta beslut överföras så långt som möjligt ut i organisationen i syfte att stödja denna princip. Antal medarbetare Vid utgången av 2014 hade Heby kommun 861 tillsvidareanställda (906 år 2013), vilket omräknat i heltidsanställda motsvarar 775 årsarbetare jämfört med 814 årsarbetare föregående år. Årsarbetare avser här arbetstid enligt anställningsavtal. Det minskade antalet tillsvidareanställda respektive årsarbetare beror i huvudsak på att LSS-verksamheten avseende personlig assistans upphörde i januari 2014 i samband med att verksamheten lades ut på entreprenad. Under december 2014 tjänstgjorde 348 visstidsanställda personer, i varierande omfattning, med månadslön eller timlön (307 under december 2013). Visstidsanställningarna är till största delen en ersättning för tillsvidareanställda medarbetare när de är frånvarande. Kön, ålder och genomsnittlig anställningstid Heby kommun har en, i stort sett, oförändrad könsfördelning sedan föregående år där männens andel är 13,6 procent (14,0 procent 2013) och kvinnornas andel är 86,4 procent (86,0 procent 2013). Den genomsnittliga anställningstiden har minskat med 0,3 år sedan förra året och medelåldern är oförändrad. "Tabell Medelålder och genomsnittlig anställningstid 2014" Anställningstid och Ålder Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig anställningstid (år) 15,2 (15,4) 12,2 (12,8) 14,8 (15,1) Medelålder 49,0 (48,9) 47,9 (47,8) 48,8 (48,8) Siffrorna inom parentes visar 2013 års uppgifter. Extern och intern personalrörlighet - tillsvidareanställd personal Under 2014 gick 28 anställda (22 under 2013) i pension, 66 slutade på egen begäran (45 under 2013) och 66 slutade av annan orsak (20 under 2013). I den sist nämnda gruppen finns 51 personer som gått över till nya befattningar inom kommunen, bland annat i samband med organisationsförändringar inom vård- och omsorgsförvaltningen. Antalet nyanställda uppgick till 115 personer (91 under 2013). Det ökade antalet avgångar beror till stor del på att LSS personlig assistans, som nämnts ovan, upphörde inom ramen för kommunens verksamhet i början av 2014. "Tabell Personalrörlighet 2014" Personalrörlighet Kvinnor Män Totalt Pensionsavgångar 23 (17) 5 (5) 28 (22) Slutat på egen begäran 57 (37) 9 (8) 66 (45) Övriga avgångar 58 (16) 8 (4) 66 (20) Avgångar totalt 2014 138 (70) 22 (17) 160 (87) Siffrorna inom parentes visar 2013 års uppgifter. 36

Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 89,7 procent år 2014, (89,6 procent 2013), varav 89,0 procent för kvinnor (89,1 procent 2013) och 94,3 procent för män (93,3 procent 2013). Löneutveckling och lönekostnader m m Följande uppgifter utgår inte bara från löneöversyn utan speglar hela lönebildningen, exempelvis även nyanställdas löner. Vid utgången av 2014 var den genomsnittliga heltidslönen 26 222 kronor. Det är en ökning med 1007 kronor eller 3,99 procent jämfört med motsvarande tid föregående år. Medellönen för kvinnor är nu 25 842 kronor och för män 28 642 kronor per månad. "Tabell Medellön tillsvidareanställda 2014" Medellön, tillsvidareanställda 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Medellön för kvinnor och män totalt 22 091 23 025 23 421 23 755 24 496 25 215 26222 Kvinnor 21 741 22 705 23 071 23 470 24 228 24 908 25842 Män 24 081 24 993 25 743 25 628 26 139 27 121 28642 I jämförelse med 2013 har ersättningen för obekväm arbetstid minskat med 14,2 procent till 12,1 miljoner kronor (14,1 kronor år 2013). Antal timmar som anställda fullgjorde i form av fyllnadstid och övertid uppgick till 25 918 timmar 2014 (39 465 timmar 2013). Semester-, övertid-, ferie- och uppehållslöneskuld Kommunen har varje år en semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid med anledning av sparade semesterdagar och övertid. Vid årsskiftet 2014/2015 var semester-, ferie- och uppehållslöneskulden samt skulden för okompenserad övertid inklusive arbetsgivaravgifter 25,4 miljoner kronor (25,0 miljoner kronor 2013). Arbetsmiljö Heby kommun arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Den årliga uppföljningen av SAM visade överlag en god kunskap hos chefer och medarbetare om riktlinjer, policys och rutiner rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Personalspecialist har besökt ett antal arbetsplatsträffar inom vårdoch omsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att informera och utbilda om arbetsmiljöansvar samt arbetsskador och tillbud. Sjukfrånvaron har under 2014 ökat och var vid december månads utgång totalt 6,6 procent (jämfört med 5,5 procent för 2013). Det aktiva arbetet med rehabilitering av långtidssjukskrivna samt uppföljning av korttidssjukskrivningar fortgår, men trots idogt arbete stiger sjukskrivningsnivån till en ej tillfredställande nivå. Under 2014 infördes för kommunens chefer ett nytt rehabiliteringsdataprogram, Adato, som ett verktyg i rehabiliteringsprocessen. Medarbetare som varit sjukskrivna mer än sju gånger på ett år har erbjudits en tidig insats från företagshälsovården. Detta arbete pågår alltjämt. Arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser har fortsatt under året genom den hälsostrategiska arbetsgruppen och de 51 hälsolagledarna. Under 2014 har ett ökat uttag av friskvårdskuponger skett. Under 2014 hade 74 procent av medarbetarna använt sig av friskvårdskupongerna i olika grad, vilket är glädjande. Två välbesökta hälsolagledarträffar har genomförts. Den första med fokus på ergonomi, den andra med fokus på avslappning och stress, samt balans i kost och hälsa. Två kommungemensamma aktiviteter har genomförts i form av hälsobingo och "Motionera för kropp och själ". 37

Under året har personalenheten bjudit in kommunens chefer till frukostmöten med teman från personalområdet. Intern utbildning i arbetsmiljö för nytillträdda chefer inom förvaltningen har genomförts i personalenhetens regi. Sjukfrånvaro Uppgifterna om sjukfrånvaro redovisas i timmar i relation till total tillgänglig arbetstid och fördelas på kön och åldersgrupperna - 29 år - 30 49 år - 50 år "Tabell Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 2014" Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Samtliga anställda % 1.Total sjukfrånvaro 6,6 (5,5) Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) 50,9 (41,2) Total sjukfrånvarotid 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 6,9 (5,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,9 (2,9) Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre 4,5 (4,1) 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år 5,9 (5,3) 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 7,5 (5,9) Siffrorna inom parentes visar 2013 års uppgifter. Frånvaron i förhållande till antalet tillgängliga arbetstimmar framgår av tabellen. För alla anställda var sjukfrånvaron i genomsnitt 6,6 procent (5,5 procent 2013). Den totala sjukfrånvaron har ökat med 22,3 procent mellan 2013 och 2014. Sjukfrånvaron är störst i åldersgruppen 50 år eller äldre (7,5 procent). Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron utgjorde 50,9 procent (41,2 procent 2013). Sjukfrånvaron fördelad på kön visar att kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens, 6,9 procent för kvinnorna och 4,9 procent för männen. Sjukfrånvaron omräknat i antal dagar visar följande siffror: Dag 1 14 15-90 91- Totalt 8 645 (7 128) 3 464 (2 917) 5 178 (4 087) 17 288 (14 133) Siffrorna inom parentes visar 2013 års uppgifter 38

Antal medarbetare och chefer Antal chefer och antal medarbetare per chef Antal chefer Antal tillsvidareanställda per chef Antal visstids -anställda per chef Totalt antal medarbetare per chef Barn- och utbildningsförvaltningen 12 28 10 37 Vård- och omsorgsförvaltningen 17 21 11 32 Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 13 4 17 Centrala förvaltningen 5 8 1 8 39

Verksamheter Kommunstyrelsen Uppdraget Kommunstyrelsen har en ledande och samordnande roll. På uppdrag av fullmäktige har den ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamhet och utveckling. Styrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnder, gemensamma nämnder och kommunens bolag. Kommunstyrelsen har dessutom ansvar för bland annat näringslivsfrågorna, detalj- och översiktsplanarbetet, folkhälsofrågorna, kommunikationer och infrastrukturpolitik, markreserv, informations- och turismfrågor. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Bästa Heby ett utvecklingsarbete om kvalitet. Bästa Heby är ett utvecklingsarbete i Heby kommun med syfte att utveckla och säkerställa god kvalitet inom kommunens alla verksamheter. Utgångspunkt för arbetet är kommunens vision och kvalitetspolicy. Allt arbete sker med öppenhet och möjlighet till insyn för såväl den egna verksamheten som för medborgarna. För att lyckas arbetar vi med kvalitetsutveckling både utifrån ett strukturellt och ett kulturellt perspektiv. Vi fokuserar på fyra olika målbilder, som alla är beroende av varandra och tillsammans bildar en helhet: Vem är vi till för? Stolta medarbetare och chefer - alla med tydliga uppdrag! Tydlig intern styrning och struktur! En förebild för andra! Arbetet med kvalitetsutveckling pågår redan inom kommunen men intensifieras och struktureras med Bästa Heby för att bli mer systematiskt. En medvetenhet finns samtidigt att utvecklingsarbetet aldrig kommer att ta slut utan ständigt behöver pågå. Vi kan alltid bli bättre! Heby kommuns nya hemsida Under året bytte Heby kommun helt och hållet ut sin hemsida och sitt intranät. Behovet av detta har funnits under flera år, men först nu har ett publiceringsverktyg utvecklats, som motsvarar Heby kommuns krav. Kostnaden har dessutom kunnat hållas nere jämfört med traditionella publiceringsverktyg. Mottagande av den nya hemsidan och intranätet har varit mycket gott från alla berörda - allmänhet, förtroendevalda och personal. Befolkning För andra året i rad ökar Heby kommuns invånarantal. Antal invånare i Heby kommun uppgick till 13 490 per 31 december 2014. Antalet invånare under 2014 ökade med 39. Under 2013 ökade befolkningen med 86 invånare per sista december jämfört med 2012. Kollektivtrafik Pendlarna i västra Uppland fick två ytterligare turer med Upptåget/Tågkkompaniet på sträckan Uppsala Sala Uppsala i slutet av 2014. Linje 513 Östervåla - Tierp har övergått från att enbart trafikeras under terminerna till att bli ordinarie linje. I övrigt har kollektivtrafiken varit densamma som tidigare år. Detaljplanearbetet Under året vann två detaljplaner laga kraft. Ett flertal detaljplaner påbörjades och konsult anlitades för att klara av arbetsbelastning. Dock har inte lika många detaljplaner slutförts som önskvärt på grund av hög arbetsbelastning och att planerna varit mer komplexa än man först antagit. Planerna har ej heller funnits i digital form vilket gjort arbetet mer krävande. 40

Nyckeltal Brandskyddskontroller 2012 2013 Planerade 2014 Genomförda 2014 2-årsobjekt 2086 1459 1200 1252 4-årsobjekt 100 36 50 35 8-årsobjekt 200 176 450 304 Kommentarer: Den 1 januari 2015 kommer nya frister för brandskyddskontroll (endast 3- och 6-årsobjekt) att införas, vilket kommer att påverka genomförandet som längst fram till 2018 för 3-årsobjekten och 2021 för 6- årsobjekten. Befolkning per 31 december 2014 2011 2012 2013 2014 Antal inflyttade 724 741 867 835 Antal utflyttade 679 739 774 776 Antal döda 162 147 146 152 Antal födda 115 130 139 132 Källa:Kolada Intern kontroll Kommunstyrelsen har genomfört intern kontroll inom två områden år 2014: 1. Förvaltningens efterlevnad, information och återkoppling av kommunstyrelsens beslut. 2. Hur kvalitetssäkras informationen till medborgarna? Efterlevnad, information och återkoppling av beslut Kommunstyrelsen har följt upp i vilken grad förvaltningen följer de beslut som fattas av kommunstyrelsen. Uppföljningen har omfattat: Följs besluten? Får berörda verksamheter information om besluten? Hur sker återkoppling till kommunstyrelsen? Inga allvarliga eller stora brister har framkommit i den interna kontrollen. Av de beslut som slumpmässigt valdes ut har samtliga följts av förvaltningen, som har börjat agerat utifrån besluten. Berörda verksamheter får information om besluten via delgivning till ansvarig förvaltningschef från kommunstyrelsens sekreterare. Det har inte framkommit något i den interna kontrollen som visar att delgivningen inte fungerat. För en del beslut sker återkoppling till kommunstyrelsen enligt fastställda rutiner till exempel när det gäller den ekonomiska uppföljningen eller planprocessen. För övriga beslut framgår inte om, och i så fall när, kommunstyrelsen önskat en återkoppling. Det kan därför vara bra att föra en diskussion mellan förvaltning och kommunstyrelsen om kommunstyrelsen önskar återkoppling på fler beslut än som sker idag. Hur kvalitetssäkras information till medborgarna? Kommunstyrelsen har följt upp hur informationen kvalitetssäkras till medborgarna. Det finns en informations- och kommunikationspolicy, en grafisk profil samt riktlinjer för krisinformation, som är politiskt beslutade i kommunen. Några ytterligare riktlinjer, rutiner eller anvisningar för att 41

kvalitetssäkra informationen till medborgarna finns inte idag. Detta innebär inte per automatik att informationen är av dålig kvalitet, men det finns risk att den kan vara av varierande kvalitet. Därför har, i samband med internkontrollen, kommunstyrelsen beslutat uppdra till förvaltningen att se över aktuella, och vid behov, ta fram nya eller revidera styrande dokument i syfte att kvalitetssäkra informationen till medborgarna. Det finns en tydlig och genomarbetad grafisk profil i kommunen, som efterlevs till stora delar. Denna ger en enhetlig och professionell bild av informationen från kommunen. Den grafiska profilen bör beslutas som en riktlinje så att den blir en del av den beslutade strukturen för styrdokument i kommunen. 42

Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Uppdraget Kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KsVU) ansvarar som utförare för den kommunalt drivna verksamheten, förutom den som beredningen för skolfrågor har ansvar för. Verksamheten bedrivs på uppdrag, som utformas i överenskommelser mellan KsVU och beställande beredningar och nämnder. Kommunstyrelsen tilldelar verksamhetsutskottet driftansvar för verksamheterna genom sin delegationsordning. Finansiering av KsVU sker huvudsakligen genom intäkter från de uppdrag man får från beredningar och nämnder som dokumenteras i överenskommelserna. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Fest i Heby Fest i Heby, som är en aktivitetsvecka där olika arrangörer från alla delar av kommunen får möjlighet att visa upp sin verksamhet, blev framgångsrik. Arrangemanget omfattade cirka 170 evenemang som fick närmare 19 000 besökare, vilket innebar en större omfattning än tidigare år. Arrangörerna var mycket positivt överraskade av det stora antalet besökare och att de rest långt för att besöka just dem. Genom Fest i Heby har kommunen arbetat för att stärka samarbetet mellan deltagarna. Träna med boken i hand Genom bidrag från Sala Sparbank har det blivit möjligt att genomföra projektet Träna med boken i hand. Syftet med projektet är att stimulera idrottande ungdomar till läsning. Musikskolan har utökat samarbetet med skolan och även givit konserter tillsammans med ungdomsgårdarna. Allmänt om vård och omsorg Året har präglats av fortsatta ökningar avseende behov av insatser till barn och familjer, hemtjänst, hälsooch sjukvårdsinsatser samt insatser för personer med funktionsnedsättningar. Förvaltningen har under året påbörjat en organisationsförändring, för att effektivisera verksamheten, förbättra styrning och ledning och bättre kunna möta de framtida behoven hos medborgare och brukare. Samtliga verksamheter har fokuserat på bemötande under året. Barn och familj Antalet anmälningar har fortsatt att öka och därmed också behovet av insatser till barn och familjer. Ett omfattande omstruktureringsarbete pågår för att hitta verksamma utredningsmetoder i hem- och närmiljö, behandlingsinsatser som kan genomföras på hemmaplan samt metoder för mer effektivt arbete med placerade barn och deras föräldrar. Köp av institutionsvård har minskat. Missbruk Missbrukare med minderåriga barn i hushållet eller i umgänge har särskilt uppmärksammats under året och barnperspektivet är nu en viktig del i utredningarna. Kompetensutveckling har skett tillsammans med handläggarna inom Barn och familj och Försörjningsstöd. Öppenvård i egen regi har utökats. Antalet personer med beroendeproblematik är oförändrat, men problematiken blir allt mer komplex utifrån en ökad psykisk ohälsa. Försörjningsstöd Antalet barn i familjer med försörjningsstöd har ökat något efter en nedåtgående trend för de senaste fyra åren. Vid arbete med stöd mot självförsörjning prioriteras barnfamiljer med bidragsberoende över 6 månader. Arbetet inom STIG - stöd till personer som står mycket långt från arbetsmarknaden - har utvecklats och avslutats som projekt. Arbetet har varit framgångsrikt och fortsätter nu som ordinarie verksamhet. 43

Ensamkommande barn Under 2014 har Heby haft ett mottagande för ensamkommande barn, med totalt 13 platser varav sex platser för asylsökande. Avtalet har gällt för pojkar i åldern 15-17 år. Kommunen har under året fått 12 nya anvisningar. Socialpsykiatri Allt fler personer har beviljats boendestöd och verksamheten har utökats från 5 till 6-dagarsvecka, då behov av stöd även finns under helgerna Ordinärt boende och särskilt boende inom äldreomsorgen Det har varit ett markant ökat behov av hemtjänst under året. Antalet timmar har ökat med cirka 17 % och ökningen är jämt fördelad över kommunen. Det har varit svårt att bemanna verksamheten, trots utökning av antalet årsarbetare. En områdesindelning har genomförts inom hemtjänsten för att få ökad kontinuitet för brukarna. Samtliga medarbetare har deltagit i föreläsning om bemötande och sedan arbetat med frågan på varje arbetsplatsträff. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsverksamheten fortsätter att öka i volym. Det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt under året främst genom de nationella kvalitetsregistren. Mycket goda resultat har uppnåtts, vilket genererat prestationsbaserade medel till kommunen. Hälso- och sjukvårdsverksamheten har integrerats med övrig äldreomsorg, för att förbättra kommunikation och information. Förebyggande verksamhet Mötesplatser för seniorer har startat under året i Östervåla, Tärnsjö och Heby, vilka tagits emot mycket väl. Målsättningen är att via mötesplatser och anhörigstöd erbjuda en naturlig mötesplats för social samvaro, för att möjliggöra kvarboende i det egna hemmet samt avlastning och stöd för anhöriga. Stöd till funktionshindrade En genomlysning har under året genomförts av verksamheten ur ekonomiskt perspektiv i syfte att bedöma kostnadsbilden och skapa en tydlig inriktning för det fortsatta arbetet. Utredning har därefter påbörjats avseende organiseringen av daglig verksamhet och eventuellt införande av LOV. Biståndsbedömning I februari antogs reviderade riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Två medarbetare har utbildats i Äldres Behov i Centrum (ÄBIC), som är ett av Socialstyrelsen framtaget utrednings- och dokumentationssätt som ytterligare säkerställer den enskildes rättssäkerhet. ÄBIC kommer att införas under 2015. Kostproduktion Kostenheten har under året 2014 fått nya livsmedelsavtal som innebär att det färska köttet levereras från Faringe i Huddungeby, frukt, grönt och rotfrukter från Upplands trädgårdsprodukter i Månkarbo, fisken kommer från Stora risten i Östhammar och mjölken från Skånemejerier. Övriga livsmedel kommer från Menigo och Servera. Enhetens personal har utbildats i att laga mat mer miljösmart. De har också utbildats i livsmedelshygien. Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 Bibliotek Lån totalt 105274 92877 88009 84944 Lån per inv kommunen* 7,0 7,1 6,6 6,35 Kommentarer: 44

Antalet bibliotekskunder som besöker utställningar, läser tidningar och tidskrifter samt nyttjar publika datorer har ökat. Invånare kommunen per 31 dec 2013 (källa: SCB): 13 450. Sim/sporthallen 2011 2012 2013 2014 Besök per inv kommunen* 24450 40724 54893 58787 Kommentarer: Ökningen beror på flera faktorer. Simundervisningen har ökat och tidigare var inte all undervisning medräknad i statistiken. Kommunens satsning på friskvårdskuponger till personalen har kraftigt påverkat antal besökare till anläggningen. Gymmet blir alltmer populärt blanda alla åldrar och redovisar därmed en ökning. Fritidsgårdar, antal besök 2011 2012 2013 2014 Harbo 3764 2768 2283 2535 Morgongåva 5069 4882 5137 5906 Tärnsjö 3750 3223 1922 1518 Östervåla 1291 2102 1686 1449 Heby 4902 5349 5287 5086 Kommentarer: Förklaringen till Tärnsjögårdens minskning är att den varit stängd delar av året på grund av personalbyte. Antalet besökare kan också variera mellan åren beroende på storleken på årskullarna som slutar och börjar gå på gården. Med dagens personalstyrka på gårdarna finns det begränsningar av hur många fler besökare som kan tas emot. Kost 2011 2012 2013 2014 Antal portioner 292 235 279 358 310 650 369 297 Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev 42,92 43,82 47,38 48,8 Kommentarer: Antalet redovisade portioner har ökat med 20 % sedan 2013. Detta beror dels på en verklig ökning i levererade portioner men även i att redovisningen har blivit mer rättvisande under 2014. Äldreomsorg 2011 2012 2013 2014 Antal utförda hemtjänsttimmar i snitt/månad 2704 3654 4160 Antal tomplatser SÄBO 3,9 4,65 3 2 Beläggningsgrad SÄBO, % 95 93 96 95 Obelagda platser korttidsboende 4,38 6,1 4 2 Hälso- och sjukvård 2011 2012 2013 2014 Totalt antal personer som mottagit hälso- och sjukvårdsinsatser (inkl hjälpmedel) 947 1071 1193 Kostnad (tkr)* 1926 2089 Kostnad per person (tkr)** 1,8 1,75 Medicinska avvikelser 851 888 * Ingen hänsyn har tagits till intäkter ** Beräknat på den sammanlagda kostnaden fördelat på antal personer. Ingen hänsyn tagen till vårdtyngd. 45

LSS 2011 2012 2013 2014 Antal personer beviljade personlig assistans, per den sista i varje månad 37 37 40 Antal personer beviljade daglig verksamhet per den sista i varje månad 58 62 63 Antal personer beviljade gruppbostad, per den sista i varje månad 30 32 30 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 6 967 7 533 8 605 IFO 2011 2012 2013 2014 Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) 1,8 2,2 2 Barn och unga placerade i familjehem, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 62,2 64,4 56 Barn och unga placerade på institution, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 37,8 35,6 44 Nettokostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv* 774 732 612 Nettokostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv* 374 743 769 Nettokostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv* 551 560 1 086 Försörjningsstöd, väntetid 21 iu 31 32 * per 31 december förevarande år Intern kontroll Lokalkostnader och samarbete kring dessa Det finns rutiner som beskriver lokalsamordnarens uppdrag och vilken roll denne har, ärendegång i olika typer av ärenden, hur beställningar ska göras, ekonomiuppföljning och så vidare, och dessa följs överlag bra. Lokalsamordnaren och den största hyresvärden träffas en gång/månad för avstämning och uppföljning. Ambitionen är att ha en öppen dialog och det har också fungerat så. Lokalsamordnaren medverkar i chefsträffar på de olika förvaltningarna cirka 1 ggn/år, beroende på hur efterfrågan ser ut. När en lokal blir vakant, eller förväntas bli vakant undersöker lokalsamordnaren behovet av lokaler i övriga verksamheter i kommunen. Generellt sett är det svårast att planera lokalförsörjningen för förskoleverksamheten. Likabehandling inom Heby kommun Föreliggande likabehandlingsplan grundar sig på en enkätundersökning som medarbetarna i kommunen har fått besvara. Enkäten innehåller 89 frågor som fokuserar på likabehandling i verksamheten. 2009 genomfördes den första undersökningen och därefter upprättades den första likabehandlingsplanen. Hösten 2011 genomfördes en uppföljning av arbetet genom att samma enkät skickades ut till medarbetarna. Dessa svar ligger till grund för arbetet med likabehandlingsplanen för 2012-2014. Mål i föreliggande likabehandlingsplan har utformats med hänsyn till Heby kommuns visions- och inriktningsmål samt utifrån bestämmelser och anvisningar i lagen mot diskriminering i arbetslivet (2008:567). I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret och styr alla kommunens nämnder (inkl. kommunstyrelsen) och bolag. Visions- och inriktningsmål är politiskt bestämda av kommunfullmäktige och de övergripande mål som Heby kommun ska arbeta efter. 46

Miljö- och byggnämnden Uppdraget Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, livsmedelslagstiftning och plan- och bygglagen. Den ansvarar för myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Nämnden tar fram förslag till inriktningar. Den svarar för den övergripande uppföljningen inom sitt verksamhetsområde. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Totalt sätt redovisar verksamheterna ett överskott på 484 tkr. På grund av lägre kostnader för bygg- och miljöförvaltningen har en återbetalning från Sala gjorts med 113 tkr. Intäkterna från miljö- och hälsoskydd och bygglov ger ett överskott på 630 tkr. Kostnaden för bostadsanpassningsbidrag har varit cirka 300 tkr högre än budget. För att utveckla service och bemötande har kontoret deltagit i SBA-utvärderingsarbetet i början av 2014 och i utbildningssatsningen Förenkla helt enkelt under hösten. Kontoret har också genomfört särskilda bygglovinformationskvällar i Sala och Heby. Resursbrist kvarstår på miljöenheten, underbemanningen är kännbar inom miljöskydd, hälsoskydd och avlopp. Prioritering av verksamheterna 2015 sker genom beslut om planer för respektive enhets arbete. Intern kontroll Övervakning av budget: Nämnden har haft sju sammanträden (6 ordinarie, ett extra och ett inställt). Vid några tillfällen har man fått ekonomisk månadsrapport från ekonomienheten. Kontrollera att beslut är rättssäkert behandlade: Under perioden har vi fått tre beslut från rättsinstans på överklagade ärenden och alla tre har gått på nämndens linje (två byggärenden och ett miljöärende). Kontrollera att kunder får den livsmedelstillsyn som de har betalt för: Miljöenhetens livsmedelsinspektörer följer upp detta varje månad. Uppföljningen visar att verksamheten fungerar. Uppföljning av näringslivsfrågor på byggenheten: Vid de tillfällen Heby kommun ordnat möten om företagskontakter och företagsklimat har byggenheten medverkat. Nyckeltal Antal beviljade bygglov År Enbostadshus Flerbostadshus 2013 1 0 2014 1 3 47

Sociala nämnden Uppdraget Sociala nämnden ansvarar för myndighetsutövningen inom individ- och familjeomsorgen samt flyktingverksamheten avseende ensamkommande barn. Sociala nämnden tar fram förslag till inriktningar. Den ansvarar för den övergripande uppföljningen inom sitt verksamhetsområde och för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Nämnden intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Allmänt Året har präglats av fortsatta ökningar avseende behov av insatser till barn och familjer, hemtjänst, hälsooch sjukvårdsinsatser samt insatser för personer med funktionsnedsättningar. Förvaltningen har under året påbörjat en organisationsförändring, för att effektivisera verksamheten, förbättra styrning och ledning och bättre kunna möta de framtida behoven hos medborgare och brukare. Barn och familj Antalet anmälningar har fortsatt att öka och därmed också behovet av insatser till barn och familjer. Ett omfattande omstruktureringsarbete pågår för att hitta verksamma utredningsmetoder i hem- och närmiljö, behandlingsinsatser som kan genomföras på hemmaplan samt metoder för mer effektivt arbete med placerade barn och deras föräldrar. Antalet barn som placerats på institution, i konsulentstödda familjehem och i egna familjehem har minskat. Målsättningen med att i än högre utsträckning kunna erbjuda hemmaplanslösningar i närmiljön ligger fast. Missbruk Missbrukare med minderåriga barn i hushållet eller i umgänge har särskilt uppmärksammats. Kompetensutveckling har skett tillsammans med handläggarna inom Barn och familj och Försörjningsstöd, för att skapa en samsyn. Öppenvården i egen regi har utökats och fortsatt utbyggnad planeras. Försörjningsstöd Antalet barn i familjer med försörjningsstöd har ökat något, efter att ha minskat under de senaste 4 åren. Barnfamiljer med långvarigt bidragsberoende har varit fortsatt prioriterade under året och kompetensutveckling har skett inom området. Fokus under året har varit att utveckla samverkan med olika samarbetsparter. En större satsning har gjorts med en work-shop Granskning uppdrag tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Närpsykiatri, Landstinget och Samordningsförbundet. Syftet var att öka kunskapen och förståelsen för varandras uppdrag inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. STIG II - stöd till personer som står mycket långt från arbetsmarknaden - har utvecklats och avslutats som projekt. Arbetet har visat att många deltagare är i behov av mycket stöd och stora insatser för att kunna närma sig självförsörjning. Arbetet är långsiktigt och har varit framgångsrikt och STIG fortsätter nu som ordinarie verksamhet. Investeringar Ändamål Överfört fr 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Överförs 2015 Kommentarer - särskilt vid överföring mellan år Inventarier Blå Huset 0 64 64 0 Summa 0 64 64 0 Kommentarer: Inventarier Blå huset avser kontorsmöbler i samband med utbyggnad av lokalerna. 48

Nyckeltal IFO 2011 2012 2013 2014 Barn och unga 0-20 år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) 1,8 2,2 2 ** Barn och unga placerade i familjehem, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 62,2 64,4 56 ** Barn och unga placerade på institution, andel (%) av totala antalet placerade barn och unga 0-20 år 37,8 35,6 44 ** Nettokostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv* 774 732 612 ** Nettokostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv* 374 743 769 ** Nettokostnad institutionsvård barn och unga, kr/inv* 551 560 1 086 ** Försörjningsstöd, väntetid antal dagar 21 iu 31 32 * per 31 december förevarande år ** nyckeltal från Kolada, finns ej för 2014 Intern kontroll Interna och externa köp av verksamhet Målet för arbetet har varit att upprätta en rutin för uppföljning av avtal för att säkerställa kvaliteten i köpen, men också vad som är det mest kostnadseffektiva alternativet. En kartläggning har gjorts av alla köp gällande huvudverksamhet, dvs verksamhet riktad till medborgarna. En analys har gjorts av hela avtalsprocessen. Analys har genomförts av utbetalningar i Procapita och upptäckta felaktigheter avseende konton har åtgärdats. Förslag på rutin har tagits fram för hur förvaltningen ska arbeta när nya beslut fattas, hur avtalen ska hanteras och hur kontroll och uppföljning ska ske. Målsättningen är att få en strukturerad uppföljning av förvaltningens avtal och att alla avtal inom förvaltningen ska finnas med i KommersupphandlingElite enligt befintliga anvisningar. Utbildningsinsatser har genomförts, men fortsatta insatser krävs under 2015. IT-kostnader för verksamhetssystem Målet har varit att skapa ett underlag för att kunna bedöma kostnadsutvecklingen framåt för samtliga verksamhetssystem. Ett register har gjorts över vilka verksamhetssystem/andra IT-system som finns och avtalens utgångstid. Kontroll har genomförts av avtalstidernas längd. Avtalen har setts över, för att få en uppfattning om avtalsformuleringen gör att kostnaderna kommer att stiga på grund av volymförändringar. Analysen visar att det är mycket svårt att bedöma kostnadsutvecklingen för verksamhetssystemen. Granskningen visar dock att relativt få avtal påverkas av volymer och att en volymökning inte med säkerhet behöver innebära att kostnaden för systemet ökar. För fortsatt analys krävs annan kompetens än den som idag finns i förvaltningen. Ej verkställda beslut Målet har varit att skapa rutin för att kvalitetssäkra den kvartalsvisa rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En kartläggning har gjorts av befintliga rutiner och rutinerna har granskats i samband med rapporteringen vid årets första rapporteringstillfälle. Kartläggningen har resulterat i att det saknas en mer detaljerad beskrivning i den administrativa rutinen och att det behövs mer utbildning i 49

verksamhetssystemet gällande dokumentation. Utbildning har ej kunnat genomföras, då tjänsten som systemansvarig varit vakant under stor del av 2014. Planering kommer att ske snarast efter återbesättande. 50

Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Uppdraget Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ansvarar för myndighetsutövningen inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Den är också förtroendenämnd inom hälso- och sjukvården. Beredningen är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Den ansvarar också för den övergripande uppföljningen inom sitt verksamhetsområde. Beredningen har också att ansvara för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Den intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Allmänt Året har präglats av fortsatta ökningar avseende behov av insatser till barn och familjer, hemtjänst, hälsooch sjukvårdsinsatser samt insatser för personer med funktionsnedsättningar. Förvaltningen har under året påbörjat en organisationsförändring, för att effektivisera verksamheten, förbättra styrning och ledning och bättre kunna möta de framtida behoven hos medborgare och brukare. Samtliga verksamheter har fokuserat på bemötande under året. Socialpsykiatri Allt fler personer har beviljats boendestöd och verksamheten har periodvis utökats från 5 till 6- dagarsvecka. Flera personer har haft behov av boende med mer omfattande insatser än vad boendestödet kan erbjuda. I avsaknad av egna boendeplatser av denna kategori, har externa köp gjorts. Kartläggning av målgruppen har gjorts och en handlingsplan har tagits fram tillsammans med samarbetspartner, vilket har genererat prestationsbaserade medel till kommunen. Ordinärt boende Det ökade behovet av hemtjänst har varit markant under året. Antalet utförda timmar har ökat med cirka 17 procent mellan 2013 och 2014 och de fördelar sig relativt jämnt mellan norra och södra kommundelarna. Svårigheterna att bemanna verksamheten har varit central under hela året, trots att en utökning skett med 12 årsarbetare. I slutet av året inleddes ett utvecklingsarbete med områdesindelning, för att få ökad kontinuitet. Samtliga medarbetare har deltagit i föreläsning under temat bemötande, vilket därefter varit en stående punkt på varje arbetsplatsträff. Särskilt boende Inom särskilt boende har arbetet under året koncentrerats kring bemötande och kontinuerlig uppföljning av detta. Att arbeta med ett salutogent förhållningssätt tillsammans med arbete kring genomförandeplaner har också varit gemensamt för verksamheten. Beläggningen av platserna har varit hög under året både inom särskilt boende och på korttidsenheten. Behoven hos brukarna har också förändrats till att bli mer och mer omfattande. Utvecklingen har medfört behov av extra personal periodvis. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsverksamheten fortsätter att öka i volym, bland annat utifrån ökade behov inom hemtjänsten. Antalet insatser inom hälso- och sjukvården har ökat med cirka 9 procent mellan 2013 och 2014. Det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt under året, främst genom de nationella kvalitetsregistren. Mycket goda resultat har uppnåtts i Senior Alert, vilket också resulterat i att kommunen fått ta del av de statliga prestationsbaserade medlen. Med särskilt fokus på korttidsverksamheten, har arbete pågått under 2014 för att kvalitetssäkra verksamheten. Hälso- och sjukvårdsverksamheten har i slutet av året integrerats med övrig äldreomsorg. Förändringen har skett för att förbättra kommunikation och information och skapa gemensamt ledarskap/styrning oavsett personalkategori. Förebyggande verksamhet för seniorer I mars 2014 startade tre mötesplatser i kommunen för seniorer: Gräsbovägens mötesplats i Östervåla, 51

Kvarngatans mötesplats i Tärnsjö och Torgets mötesplats i Heby. Genom ett gott samarbete med frivilligorganisationer i kommunen erbjuds ett flertal aktiviteter samt social samvaro för kommunens seniorer, för att bryta isolering och ensamhet. Det anordnas även anhörigcafé en gång i månaden och åtgärder har vidtagits för att utveckla väntjänsten i kommunen. Målsättningen med dessa förebyggande insatser är att via mötesplatser och stöd till anhöriga erbjuda en naturlig mötesplats för social samvaro för att möjliggöra kvarboende och avlastning och stöd för anhöriga. Stöd till funktionshindrade En genomlysning har under året genomförts av verksamheten ur ekonomiskt perspektiv i syfte att bedöma kostnadsbilden och skapa en tydlig inriktning för det fortsatta arbetet. Utredning har påbörjats avseende organiseringen av daglig verksamhet och innehållet i verksamheten. Eventuellt införande av LOV för dagliga verksamheten utreds, med stöd av beviljade projektmedel från Socialstyrelsen. Arbetet med fokus på kost och hälsa har fortsatt inom verksamhetens boenden. Delaktighetsmodellen, ett instrument för att öka brukarnas delaktighet, har börjat införas. Biståndsbedömning I februari antogs reviderade riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen. Två medarbetare har utbildats i Äldres Behov i Centrum (ÄBIC), som är ett av Socialstyrelsen framtaget utrednings- och dokumentationssätt som ytterligare säkerställer den enskildes rättssäkerhet. ÄBIC kommer att införas under 2015. Investeringar Ändamål Överfört fr 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Överförs 2015 Kommentarer - särskilt vid överföring mellan år Inventarier Blå Huset 0 86 93 0 Sängar 0 0 201 0 Tagits från KS oförutsett Mötesplatser ÄO 0 0 259 0 Tagits från KS oförutsett Datorer VOF 0 0 4 0 Summa 0 86 557 0 Kommentarer: Inventarier Blå huset avser kontorsmöbler i samband med utbyggnad av lokalerna. Reinvestering har skett för att ersätta utslitna sängar på vård- och omsorgsboenden. Mötesplatserna för seniorer har utrustats med matsalsmöbler, konferensmöbler och sittmöbler. Nyckeltal Äldreomsorg 2011 2012 2013 2014 Antal utförda hemtjänsttimmar i snitt/månad 2704 3654 4160 Antal tomplatser SÄBO 3,9 4,65 3 2 Beläggningsgrad SÄBO, % 95 93 96 95 Obelagda platser korttidsboende 4,38 6,1 4 2 52

Hälso- och sjukvård 2011 2012 2013 2014 Totalt antal personer som mottagit hälso- och sjukvårdsinsatser (inkl hjälpmedel) 947 1071 1193 Kostnad (tkr)* 1926 2089 Kostnad per person (tkr)** 1,8 1,75 Medicinska avvikelser 851 888 * Ingen hänsyn har tagits till intäkter ** Beräknat på den sammanlagda kostnaden fördelat på antal personer. Ingen hänsyn tagen till vårdtyngd. Stöd till funktionshindrade 2011 2012 2013 2014 Antal personer beviljade personlig assistans, per den sista i varje månad 37 37 40 Antal personer beviljade daglig verksamhet per den sista i varje månad 58 62 63 Antal personer beviljade gruppbostad, per den sista i varje månad 30 32 30 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 6 967 7 533 8 605 ** Intern kontroll Interna och externa köp av verksamhet Målet för arbetet har varit att upprätta en rutin för uppföljning av avtal för att säkerställa kvaliteten i köpen, men också vad som är det mest kostnadseffektiva alternativet. En kartläggning har gjorts av alla köp gällande huvudverksamhet, d.v.s. verksamhet riktad till medborgarna. En analys har gjorts av hela avtalsprocessen. Analys har genomförts av utbetalningar i Procapita och upptäckta felaktigheter avseende konton har åtgärdats. Förslag på rutin har tagits fram för hur förvaltningen ska arbeta när nya beslut fattas, hur avtalen ska hanteras och hur kontroll och uppföljning ska ske. Målsättningen är att få en strukturerad uppföljning av förvaltningens avtal och att alla avtal inom förvaltningen ska finnas med i KommersupphandlingElite enligt befintliga anvisningar. Utbildningsinsatser har genomförts, men fortsatta insatser krävs under 2015. IT-kostnader för verksamhetssystem Målet har varit att skapa ett underlag för att kunna bedöma kostnadsutvecklingen framåt för samtliga verksamhetssystem. Ett register har gjorts över vilka verksamhetssystem/andra IT-system som finns och avtalens utgångstid. Kontroll har genomförts av avtalstidernas längd. Avtalen har setts över, för att få en uppfattning om avtalsformuleringen gör att kostnaderna kommer att stiga på grund av volymförändringar. Analysen visar att det är mycket svårt att bedöma kostnadsutvecklingen för verksamhetssystemen. Granskningen visar dock att relativt få avtal påverkas av volymer och att en volymökning inte med säkerhet 53

behöver innebära att kostnaden för systemet ökar. För fortsatt analys krävs annan kompetens än den som idag finns i förvaltningen. Ej verkställda beslut Målet har varit att skapa rutin för att kvalitetssäkra den kvartalsvisa rapporteringen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En kartläggning har gjorts av befintliga rutiner och rutinerna har granskats i samband med rapporteringen vid årets första rapporteringstillfälle. Kartläggningen har resulterat i att det saknas en mer detaljerad beskrivning i den administrativa rutinen och att det behövs mer utbildning i verksamhetssystemet gällande dokumentation. Utbildning har ej kunnat genomföras, då tjänsten som systemansvarig varit vakant under stor del av 2014. Planering kommer att ske snarast efter återbesättande. 54

Beredningen för skolfrågor Uppdraget Beredningen för skolfrågor ansvarar för driften av den kommunala verksamheten inom skolområdet. Den ansvarar också för myndighetsutövningen inom området. Inom beredningen för skolfrågor säkerställs frågor om konkurrensneutralitet genom internkontroller som initieras av kommunstyrelsen. Utöver detta har fullmäktiges revisorer i sitt uppdrag att kontrollera att fattade beslut följs, det vill säga att exempelvis konkurrensneutralitet råder. Konkurrensneutraliteten säkerställs således genom kontroller. Beredningen är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Den ansvarar också för den övergripande uppföljningen inom sitt verksamhetsområde. Beredningen har också att ansvara för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Den intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Förskola Antalet förskoleplatser har utökats under året på grund av ett större behov. Detta, tillsammans med politiskt beslut taget under året med målet minst 2/3 förskollärare på varje förskoleavdelning, har lett fram till att det under hösten 2014 rekryterades 7 nya förskolelärare. Under hösten togs även beslut om utbyggnad av Morgongåva förskola med en avdelning samt öppnandet och iordningställandet av två nya avdelningar i Vittinge respektive Heby. Alla barn har under året kunnat erbjudas plats inom den lagstadgade tiden om 4 månader, men föräldrar har haft synpunkter på att de ej blivit erbjudna plats utifrån önskat datum. Detta har lett till att förvaltningen informerat vårdnadshavare på olika sätt om vikten att som förälder tidigt till kommunen anmäla om behov av barnomsorg. Kommunen har svårt att skapa platser under den lagstadgade tiden om 4 månader. Skola Resultaten i år 9 har förbättrats och det genomsnittliga meritvärdet är det bästa som Heby kommunen har haft under de senaste 7 åren. 81,6 procent av eleverna i åk 6 har klarat kunskapskraven. Ett värde som ligger något över riket i övrigt. Skolorna har även under året fortsatt att arbeta systematiskt med att höja måluppfyllelsen genom att följa upp och analysera på flera nivåer. Eleverna har i undersökningen Liv och Hälsa Ung redovisat att de upplever en hög grad av trygghet och trivsel i skolan. CLL Den största organisationsförändring som skett inför år 2015 är att förvaltningens flyktingmottagning och arbetsmarknadsenhet flyttar över till kommunstyrelsen. Ekonomi- och personalansvar kommer dock att ligga kvar på rektor för Centrum för livslångt lärande (CLL). Inom CLL:s ansvarsområde är bl.a. kvoten höjd för ensamkommande barn och flyktingfamiljer, vilket innebär att flera kommer att delta i kommunens verksamheter under året. 55

Investeringar Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 Ändamål Möbler 71 250 321 284 IT-utrustning 4 048 4 048 3 140 -Varav IKT-projekt -Varav Datorer IT-projekt -Varav trådlöst nätverk -Varav tgrådlöst hårdvara 5 1 583 40 16 överförs till 2015 -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) 0 1 496 Kommentarer Förvaltningens IT-projekt om 6 miljoner kronor med uppbyggnad av bl.a. trådlöst i kommunen pågår fortfarande. Projektet planerades för att vara klart inom en tre års period. En senareläggning av de olika delprojekten har gjort att projektet kommer att pågå vid ingången av 2015. Steg 5 som gällde Allmänna investeringar har pågått under höstterminen 2014 och beräknas vara klart under februari 2015. Till februari 2015 beräknas den totala investeringen uppgå till cirka 5,5 miljoner. De återstående 500 tkr som inte är utnyttjade gäller en ny skolplattform, där det idag finns oklarheter hur arbetet skall fortskrida. Nyckeltal Antal placerade barn/elever Medeltal 2011 Medeltal 2012 Medeltal 2013 Medeltal 2014 Förskola 1-2 år* 293 301 320 186 Förskola 3-5 år 249 264 253 400 Summa förskola 1-5 år 542 565 573 586 Pedagogisk omsorg 1-2 år 11 12 11 7 Pedagogisk omsorg 3-5 år 6 8 8 12 Summa pedagogisk omsorg 17 20 19 19 Förskoleklass 122 110 134 142 Skola årskurs 1-3 420 393 371 369 Skola årskurs 4-6 434 446 436 428 skola årskurs 7-9 454 429 407 414 Summa Förskoleklass till årskurs 9 1430 1378 1348 1353 Skolbarnomsorg/fritidshem 443 416 400 438 Specialklass (särskola, Nova, förbered.klass) 26 25 22 29 Fristående verksamheter i kommunen ingår i tabell Barn/elever hos andra utövare än Heby kommun igår ej i tabellen ovan, (interkommunala) *Från 2014-01-01 förändrades åldersindelning i förskolan till 1-2 år och 3-5 år. (tidigare 1-3 år och 4-5 år) 56

Utbildningsform CLL Elevantal ht 11 Elevantal ht 12 Elevantal ht 13 Elevantal ht 14 Yrkesutbildning 23 25 37 22 SFI Svenska för invandrare 55 56 43 60 Grundläggande/SAS 22 28 15 13 Gymnasial vuxenutbildning 100 98 118 117 Särvux 18 19 21 22 Särgymn 14 14 14 14 Gymnasium 595 574 530 488 Språkintro (ensamkommande) 6 9 20 Intro 17 11 - - LUB Lärlingsutbildning 8 4 1 - Gymnasial vuxenutbildning studerande via CLL Internkontroll Rätt underlag till budget Det är viktigt att underlaget från förvaltningen håller en god kvalité för att undvika överraskningar under det aktuella budgetåret. Beredningen för skolfrågor har därför valt att se över vilka rutiner som idag finns för att ta fram underlag till kommande års budget. Efter att kontroll genomförts konstateras att förbättringar är nödvändiga, då skriftliga rutiner för området tidigare saknats. Förvaltningen har därför tagit fram skriftliga rutiner för hur kommande års budget upprättas. Denna rutin är även under förändring eftersom kommunens budgetprocess kommer att ändras i grunden under verksamhetsåret 2015. Ett annat område för internkontroll är att se hur volymer tas fram för elever och barn för kommande års budget. Det är viktigt att underlaget är så precist som möjligt så att det stämmer mot detaljbudgeten. Det svåraste för förvaltningen under de senaste åren har framförallt varit volymerna i förskolan och hur dessa förändras utifrån olika orter och olika år. Den nuvarande rutinen för hur detta antagande sker har presenterats på nämnd och även reviderats med förhoppning om att förvaltningen är mera precis i sina antaganden. Detta är ett svårt arbete och förvaltningen jobbar här med andra förvaltningar inom kommunen vad gäller framtida befolkningsprognoser. Det har vid internkontrollen även framkommit att rektorerna efterfrågar mera tydlighet och information kring budget, de olika kostnaderna och vad de baseras på. Utbildning och stöd ges till rektorer och förskolechefer i dessa frågor, utifrån verksamhetens önskemål. Hur sker kvalitetssäkring av undervisningen? Kvalitetssäkring sker genom enheternas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). I den årliga redovisningen beskriver rektorer och förskolechefer sitt arbete utifrån rådande styrdokument. Därutöver har utvecklingsledaren full tillgång till UNIKUM, där det går att följa insatser från organisationsnivå till individnivå. För att kvalitetssäkra undervisningen krävs att rektor/förskolechef fortsätter att fokusera på det systematiska kvalitetsarbetet i samråd med lärare. Detta arbete görs i samtliga enheter. Får barn i behov av särskilt stöd det stöd man har behov av? Svar på frågan om alla barn får det stöd de är i behov av kommer att vara obesvarad, men att alla gör det som åligger dem är viktigt för att kunna ge barn och elever förutsättningar att lyckas. Förvaltningen ska sträva efter att alla som går ut åk 9 ska vara behöriga till gymnasiet. Fortsatt arbete på enheterna med att ge bästa möjliga förutsättningar utifrån vetenskaplig grund är en pågående process som måste fortsätta. Skolorna följer i hög grad den rutin som finns kring stödåtgärder för eleverna. I enskilda fall saknas utvärdering. Kvaliteten på innehållet i ÅP (Åtgärdsprogrammen) varierar mellan enheterna och är ett utvecklingsområde. Det finns enheter som är föredömliga i sin systematik gällande rutinen, men alla håller 57

en nivå som är acceptabel. Den lagändring som skedde 1 juli 2014 och digitaliseringen (stödinsatser i Unikum) innebär att rutinen måste revideras. I och med 4 avstämningar dokumenterad bedömning - i UNIKUM per läsår finns stora möjligheter att uppmärksamma elever i behov av stöd och tillsammans med annan dokumentation även analysera om rätt åtgärder används. Kontinuerliga pedagogiska diskussioner om bedömning och undervisning är framgångsrikt för att ge alla elever rätt förutsättningar att lyckas med skolarbetet. I förskolan saknas skriftliga rutiner för barn i behov av särskilt stöd men ett välutvecklat arbete kring dessa barn utförs. Ett bra samarbete med BVC samt habilitering, möjliggör att barnen får det stöd de är i behov av. Då systemet för att fånga upp barn i behov av stöd bygger på att den enskilde barnskötaren/förskolläraren signalerar utifrån sin erfarenhet, finns ett behov av kompetensutveckling hos personal på förskolan. 58

Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Uppdraget Beredningen för kultur- och fritidsfrågor ansvarar för kultur- och fritidsverksamheten. Beredningen är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. De ansvarar också för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. Beredningarna har också att ansvara för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Fest i Heby, som är en aktivitetsvecka där olika arrangörer från alla delar av kommunen får möjlighet att visa upp sin verksamhet, blev framgångsrik. Arrangemanget omfattade cirka 170 evenemang som fick närmare 19 000 besökare, vilket innebar en större omfattning än tidigare år. Arrangörerna var mycket positivt överraskade av det stora antalet besökare och att de rest långt för att besöka just dem. Genom Fest i Heby har kommunen arbetat för att stärka samarbetet mellan deltagarna. Vid årets två val fanns möjlighet att förtidsrösta på biblioteken. Detta kan vara en bidragande orsak till att valdeltagandet i kommunvalet ökade jämfört med tidigare val. En ny aktivitet var att uppmärksamma de två idrottsutövare från Heby kommun som blivit världsmästare under året. Genom bidrag från Sala Sparbank har det blivit möjligt att genomföra projektet Träna med boken i hand. Syftet med projektet är att stimulera idrottande ungdomar till läsning. Musikskolan har utökat samarbetet med skolan och även givit konserter tillsammans med ungdomsgårdarna. Under hösten har förvaltningen startat ett service- och bemötandearbete med syfte att öka trivseln och ge alla medarbetare tydliga ramar och ökat ansvar. Detta arbete ingår numera i kommunens utvecklingsprojekt Bästa Heby. Investeringar Ändamål Energibesparande åtgärder Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 500 226 500 - Varav badplatser 220 - Varav elstolpar 20 Kommentarer: Alla utomhusbadplatser har rustats upp. Bryggor har bytts ut och omklädningsrum, toaletter samt lekutrustning har rustats upp. Arbetsmarknadsenheten utförde arbetet och kostnaderna kunde därmed hållas nere. Belysningen vid utomhusrinken i Morgongåva har bytts ut, eftersom den var i så dåligt skick att den inte kunde renoveras. 59

Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 Bibliotek Lån totalt 105274 92877 88009 84944 Lån per inv kommunen 31 december 2013 7,0 7,1 6,6 6,35 Sim/sporthallen 2011 2012 2013 2014 Besök per inv kommunen 31 december 2013 24450 40724 54893 58787 Fritidsgårdar, antal besök 2011 2012 2013 2014 Harbo 3764 2768 2283 2535 Morgongåva 5069 4882 5137 5906 Tärnsjö 3750 3223 1922 1518 Östervåla 1291 2102 1686 1449 Heby 4902 5349 5287 5086 Intern kontroll Bidragsöversyn Översyn av bidragsregler och reviderade underlag för utbetalning till föreningarna har genomförts. Den största skillnaden och förändring blev den gällande ändringen av åldersspannet för bidragsberättigade medlemmar från 7 25 år. Regelverket var för invecklat och behövdes dels förändras, dels förnyas. Badplatser Samtliga 7 badplatser är renoverade och upprustade. Det återstår endast några åtgärder vid Tenabadet. 60

Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Uppdraget Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor ansvarar för allmänna platser, VA- och avfallsfrågor samt miljö- och vattenfrågor. Beredningen är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. De ansvarar också för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. Beredningarna har också att ansvara för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Sammanfattning av årets viktigaste händelser: Avfall 2014 var det sista året som Heby kommun ansvarade för insamling av hushållsavfall (bortsett från slam) då detta övergår till kommunförbundet VAFAB 2015. Under året har mycket arbete lagts på överlämnande av uppgifter och kunskap till VAFAB. VA Avloppsreningsverkens och vattenverkens maskinpark har rustats och ersatts, ett arbete som har pågått under ett par år, och anläggningarna har nu överlag en mycket bra standard. Reservvattentäkten i Kärrbäck verkar lovande och provpumpning har förberetts efter ett längre stopp i processen i avvaktan på dragning av elkabel till pumpen. Verkställandet av ett tidigare beslut om nytt verksamhetsområde för kommunalt VA inleddes i Hebron och detsamma skedde i Huddunge, där verksamhetsområdet utvidgats för att omfatta fler fastigheter. Totalt berörs knappt 30 fastigheter i dessa två områden. Allmänna platser Byte av entreprenör skedde under sommaren gällande grönyteskötseln. I samband med en varm och regnig höst blev gräsklippningen dyrare och hanteringen av löv besvärlig. Även hantering av riskträd blev mer kostsam efter hösten. Flera lekplatser uppvisade också brister, som ur säkerhetsperspektiv har varit tvungna att åtgärdas. En större rustning av en lekplats skedde i Heby tätort under sommaren. Gata Under sommaren utökades pendlarparkeringen i Heby tätort med 25 platser och en hämta-lämnazon anlades för enkel åtkomst med bil till tågen. En ny entreprenör för vinterväghållningen upphandlades och kommunen har försett alla maskiner med gps-sändare för att kvalitetssäkra vinterväghållningen ytterligare. Internkontroll Hur säkerställs att entreprenörer inom vinterväghållning följer de riktlinjer som kommunen fastställt? I upphandlingens förfrågningsunderlag upplyses anbudslämnare om vilka riktlinjer som gäller i Heby kommun, till exempel att snöröjning ska inledas vid 7 cm snö. Inför säsongen hålls ett uppstartsmöte mellan kommunen och entreprenör (samordnare och förare), där riktlinjer gås igenom. Under säsongen sker stickprovskontroller varje vecka på utförda åtgärder. Centralt i samarbetet är en god dialog mellan förvaltning och entreprenör. Hur säkerställs att skogen sköts optimalt? Skogsskötseln följs upp av en grupp tjänstemän med olika kompetens för att säkerställa att olika aspekter (biologi, rekreation, ekonomi, ekologi o.s.v.) belyses. Olika åtgärder diskuteras i gruppen och målet är att nå koncensus. Dessutom kommer en ny skogsbruksplan tas fram för att säkerställa en framtida god skötsel av skogen och för att konfirmera det skogsinnehav som Heby kommun har. Även riktlinjer för skogsskötseln 61

kommer att arbetas fram för att ge en tydlig målstyrning. Tillsammans med entreprenör görs även inspektion av platser som är aktuella för åtgärder under året 62

Kommunfullmäktiges revisorer Uppdraget Uppdraget Revisionen är ett demokratiskt kontrollinstrument som granskar den kommunala verksamheten på uppdrag av kommunfullmäktige. Revisionen är oberoende och arbetar objektivt och förutsättningslöst. Revisorerna är kommunfullmäktiges och medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den kommunala självstyrelsen. Revisionen syftar ytterst till att ge kommunfullmäktige underlag för ansvarsprövningen av styrelsen och nämnderna. Revisorernas uppdrag regleras av kommunallagen, revisionsreglementet och god revisionssed. De ska bland annat granska all verksamhet som kommunstyrelsen och nämnderna bedriver. De ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom kommunstyrelsen och nämnderna är tillräcklig. Sammanfattning av årets viktigaste händelser Revisionen har genomfört löpande granskning av 2014 års bokslut och av delårsbokslut per 31 augusti. 2014. Fördjupade granskningar har gjorts enligt följande: Registerkontroll inom barn och utbildning samt socialtjänstens område. Granskning av omvärldsanalys i det kommunala uppdraget och demografiska effekter Projektgranskning av löneprocessen Ekonomiska avvikelser Revisionen Resultat 2013 Budget 2014 Resultat 2014-79 764 58 Redovisas även under kommunstyrelsen. 63

Räkenskaper Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Avsteg görs från RKRs rekommendation 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar. Anslutningsavgifter redovisas så att de reducerar det bokförda värdet, istället för att redovisas som förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kundfordringar i kommunen äldre än ett år reserveras som kundförlust. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår på sid 23. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. 64

Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av aktier, andelar, bostadsrätter, mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Avskrivningstider som normalt tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33 och 50 år. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Linjär avskrivning tillämpas, dvs lika stora nominella belopp varje år. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. Heby kommun gör avsteg från RKRs rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning används inte, men arbetet med att införa detta pågår. Komponentavskrivning införs under år 2015. Internränta Internränta beräknas på anläggningstillgångarnas bokförda värde från tidpunkten när tillgången tas i bruk. Under år 2014 var räntan 4,0 % (fg år 4,0%). Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 0,5 prisbasbelopp, vilket ger 22 200 kr för år 2014 (fg år 22 250 kr). Eget kapital Resultatutjämningsfond renhållning Resultatet från renhållningsverksamheten förs över till resultatutjämningsfonden och ingår i eget kapital. Fonden används enbart för den till 100 % taxefinansierade renhållningsverksamheten. Pensioner Den utgående pensionsskulden 1997-12-31 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade från och med 1998-01-01 redovisas i resultaträkningen i verksamhetens kostnader och skulden redovisas som avsättning för pensioner i balansräkningen. Förpliktelserna är beräknade enligt RIPS07. Andra avsättningar Under 2009 fattade kommunfullmäktige beslut om kommunal medfinansiering av Citybanan. Heby kommuns andel på 8 000 tkr är bokförd både som en tillgång och som en avsättning i balansräkningen. Upplösning av bidraget sker under 25 år. Avsättningen indexuppräknas varje år och betalas av mellan åren 2012-2017. 65

RESULTATRÄKNING (tkr) Tusen kronor Not KONCERNEN 130101-131231 140101-141231 130101-131231 KOMMUNEN Budget 2014 140101-141231 Verksamhetens intäkter 1 203 079 169 733 154 648 117 908 Verksamhetens kostnader 2-808 922-822 064-795 120-814 148 Avskrivningar 3-43 590-24 828-5 051-5 161 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -649 433-677 159-645 523-687 479-701 401 Skatteintäkter 4 497 112 513 518 497 112 511 697 513 518 Generella statsbidrag och utjämning 5 174 813 195 989 174 813 194 680 195 989 Finansiella intäkter 6 2 195 1 869 4 164 4 315 2 313 Finansiella kostnader 6-26 618-19 933-16 003-5 120-3 057 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -1 931 14 284 14 563 18 093 7 362 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER -1 931 14 284 14 563 18 093 7 362 Skatt på årets resultat -680-3 373 PERIODENS RESULTAT -2 611 10 911 14 563 18 093 7 362 66

BALANSRÄKNING (tkr) KONCERNEN KOMMUNEN Tusen kronor Not 131231 141231 131231 141231 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 618 652 640 278 56 115 61 546 Maskiner och inventarier 8 9 105 11 451 7 310 9 882 Finansiella anläggningstillgångar 9 19 855 106 145 103 182 189 436 Summa anläggningstillgångar 647 612 757 874 166 607 260 864 Bidrag till statlig infrastruktur 10 7 680 7 360 7 680 7 360 Omsättningstillgångar Förråd mm 11 13 451 13 374 13 451 13 374 Fordringar 12 53 959 55 331 58 110 60 249 Kassa, bank 213 917 153 736 161 076 103 218 Summa omsättningstillgångar 281 327 222 441 232 637 176 841 SUMMA TILLGÅNGAR 936 619 987 675 406 924 445 065 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 Årets resultat -2 611 10 911 14 563 7 362 Övrigt eget kapital 178 075 179 331 158 806 176 599 Summa eget kapital 175 464 190 242 173 369 183 961 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 14 71 118 72 962 71 118 72 962 Andra avsättningar 15 8 817 8 999 8 656 7 220 Skulder Långfristiga skulder 16 549 874 536 850 52 800 51 898 Kortfristiga skulder 17 131 346 178 622 100 981 129 024 Summa avsättningar och skulder 761 155 797 433 233 555 261 104 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 936 619 987 675 406 924 445 065 67

FINANSIERINGSANALYS Koncernen Kommunen Tusen kronor Not 131231 141231 131231 141231 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -2 611 10 911 14 563 7 362 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar 14, 15 944-1 436 944-1 436 Justering för ej likviditetspåverkande poster 21 47 798 32 478 9 097 10 557 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 46 131 41 953 24 604 16 483 Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar 11 764-1 372 8 580-2 139 Ökning (-) minskning (+) av förråd mm 1 725 77 1 725 77 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder -11 911 47 276-12 860 28 043 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47 709 87 934 22 049 42 464 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar 7,8-9 891-50 046-7 723-13 636 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 7,8 731 1 245 5 471 Investering i finansiella anläggningstillgångar 9-33 -147-112 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 9 2 2 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 191-48 948-7 716-13 277 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 293 461 Amortering av skuld -223 735-13 024-223 735-902 Ökning av långfristiga fordringar -3 474-86 143-86 143 Minskning av långfristiga fordringar 307 112 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 66 252-99 167 83 377-87 045 Årets kassaflöde 104 770-60 181 97 710-57 858 Likvida medel vid årets början 109 147 213 917 63 366 161 076 Likvida medel vid periodens slut 213 917 153 736 161 076 103 218 68

NOTER TILL RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING OCH FINANSIERINGSANALYS Not 1 Verksamhetens intäkter Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Bidrag 70 632 41 994 70 632 41 994 Taxor och avgifter 55 962 57 905 55 962 57 905 Återbetalning från FORA 10 183 0 10 183 0 Hyror och arrenden 121 863 129 629 7 928 8 153 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 7 071 4 790 7 071 4 790 Försäljningsintäkter 1 668 3 539 1 668 3 539 Exploateringsintäkter 617 202 617 202 Övriga intäkter 16 881 12 701 506 1 325 Realisationsvinster 81 0 81 0 Försäkringsersättningar 0 0 0 0 Avgår koncerninternt -81 879-81 027 0 0 Summa 203 079 169 733 154 648 117 908 Jämförelsestörande post Återbetalning Fora 10 183 0 10 183 0 Not 2 Verksamhetens kostnader Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Löner och sociala avgifter 415 282 405 168 399 962 388 386 Köp av huvudverksamhet 180 993 161 612 180 993 161 612 Övriga kostnader 134 740 153 332 81 006 105 228 Lokal- och markhyror 58 022 67 417 58 022 67 417 Lämnade bidrag 36 856 42 653 36 856 42 653 Pensionskostnader 26 195 32 823 25 096 32 062 Övriga tjänster 11 251 14 112 11 251 14 112 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 15 380 20 546 1 927 2 658 Realisationsförluster och utrangeringar 7 20 7 20 Avgår koncerninternt -69 804-75 619 0 0 Summa 808 922 822 064 795 120 814 148 Not 3 Avskrivningar Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Mark, byggnader, tekn. anläggningar 17 023 16 412 2 255 2 269 Maskiner och inventarier 3 217 3 416 2 796 2 892 Nedskrivningar 23 350 5 000 Summa avskrivningar 43 590 24 828 5 051 5 161 69

Not 4 Skatteintäkter Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Preliminär kommunalskatt 500 051 514 880 500 051 514 880 Preliminär slutavräkning innevarande år -3 260 94-3 260 94 Slutavräkningsdifferens föregående år 321-1 456 321-1 456 Mellankommunal kostnadsutjämning 0 0 0 0 Summa skatteintäkter 497 112 513 518 497 112 513 518 Not 5 Generella statsbidrag Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Inkomstutjämning 144 501 143 843 144 501 143 843 Strukturbidrag 1 398 1 398 Kostnadsutjämningsbidrag -2 792 15 028-2 792 15 028 Kommunal fastighetsavgift 23 982 24 476 23 982 24 476 Bidrag för LSS-utjämning 3 034 8 125 3 034 8 125 Regleringsbidrag 6 088 3 119 6 088 3 119 Summa 174 813 195 989 174 813 195 989 Not 6 Finansiella intäkter och kostnader Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Finansiella intäkter Ränteintäkter 2 393 1 113 3 614 862 Utdelning på aktier och andelar 28 7 28 7 Övriga finansiella intäkter -226 749 522 1 444 Finansiella intäkter 2 195 1 869 4 164 2 313 Finansiella kostnader Räntekostnader 20 589 18 525 9 554 1 650 Ränta på pensionsavsättningar 5 502 628 5 502 628 Övriga finansiella kostnader 527 780 947 779 Finansiella kostnader 26 618 19 933 16 003 3 057 Finansnetto -24 423-18 064-11 839-744 70

Not 7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Anskaffningsvärde 945 078 984 630 210 729 216 136 Ackumulerade avskrivningar -299 726-312 652-154 614-154 590 Ackumulerade nedskrivningar -26 700-31 700 Bokfört värde 618 652 640 278 56 115 61 546 Redovisat värde vid årets början 652 241 618 652 51 793 56 115 Investeringar 2 379 6 104 2 379 1 875 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar -630-1 149-375 Nedskrivningar -23 350-5 000 0 Återförda nedskrivningar 0 0 0 Avskrivningar -17 023-16 412-2 255-2 270 Överföring från eller till annat slag av tillgång 1 617 0 1 617 0 Förändring pågående 3 418 38 083 2 581 6 201 Utgående balans 618 652 640 278 56 115 61 546 Specifikation (endast kommunen) Fastigheter för affärsverksamhet, tex vattenverk 14 762 14 237 och renhållningsverk Publika fastigheter, t ex gator, vägar och parker 17 400 16 859 Verksamhetsfastigheter, t ex förvaltningshus och 2 156 2 547 skolor Övriga fastigheter 432 376 Fastigheter för annan verksamhet 7 018 7 328 Markreserv 10 493 10 145 Pågående investeringar 3 854 10 054 Summa 56 115 61 546 Not 8 Maskiner och inventarier Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Anskaffningsvärde 54 218 44 559 45 995 36 010 Ackumulerade avskrivningar -45 113-33 108-38 685-26 128 Ackumulerade nedskrivningar 0 0 0 Bokfört värde 9 105 11 451 7 310 9 882 Redovisat värde vid årets början 8 329 9 105 7 348 7 310 Investeringar 4 094 5 859 2 763 5 560 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar -101-96 -5-96 Nedskrivningar 0 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 0 Avskrivningar -3 217-3 416-2 796-2 892 Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 0 71

Övriga förändringar 0 0 0 Utgående balans 9 105 11 451 7 310 9 882 Specifikation (endast kommunen) Inventarier 2 053 5 267 Bilar och andra transportmedel 0 91 Konst mm 111 111 Maskiner 3 051 2 670 Övriga maskiner och inventarier 2 095 1 743 Summa 7 310 9 882 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Aktier i Hebyfastigheter AB 83 478 83 478 Aktier 2 882 2 992 2 877 2 987 Andelar 3 968 4 004 3 822 3 822 Bostadsrätter 556 556 556 556 Grundfondskapital 7 7 7 7 Långfristiga fordringar: Sala-Heby Energi AB 8 398 7 785 8 398 7 785 Hebygårdar/Fastigheter AB 0 0 Arena Tegelvallen 4 044 3 819 4 044 3 819 Pensionsstiftelse 70 000 70 000 Löneskatt avsättning pensionsstiftelse 16 982 16 982 SUMMA 19 855 106 145 103 182 189 436 Not 10 Bidrag till statlig infrastruktur Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Bidrag statlig infrastruktur Citybanan 8 000 8 000 8 000 8 000 Ack avskrivning -320-640 -320-640 SUMMA 7 680 7 360 7 680 7 360 Upplösning sker under 25 år. Not 11 Förråd mm Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Tomtmark för försäljning 13 451 13 374 13 451 13 374 Utgående balans 13 451 13 374 13 451 13 374 72

Not 12 Kortfristiga fordringar Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Kundfordringar 6 947 7 660 6 433 7 601 Statsbidragsfordringar 24 469 20 503 24 469 20 503 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 18 702 14 067 24 190 19 588 Ingående mervärdeskatt 3 001 10 418 3 001 10 418 Övriga kortfristiga fordringar 840 2 683 17 2 139 SUMMA 53 959 55 331 58 110 60 249 Not 13 Eget kapital Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Ingående eget kapital 176 708 176 101 157 439 173 369 Årets resultat -2 611 10 911 14 563 7 362 Förändring Resultatutjämningsfond VA och renhållning 1 367 3 232 1 367 3 232 Övriga justeringar -2-2 Utgående eget kapital 175 464 190 242 173 369 183 961 I beloppet för eget kapital ingår fonder för Va- och renhållningsverksamheten Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 VA 4 632 5 648 4 632 5 648 Renhållning 1 561 3 777 1 561 3 777 Summa 6 193 9 425 6 193 9 425 Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Specifikation - avsatt till pensioner Särskild avtals-/ålderspension 0 0 0 0 Förmånsbestämd/kompl pension 10 852 13 782 10 852 13 782 Ålderspension 45 516 44 677 45 516 44 677 Pension till efterlevande 865 258 865 258 Summa pensioner 57 233 58 717 57 233 58 717 Visstidspension 0 0 0 0 Löneskatt 13 885 14 245 13 885 14 245 Totalt avsatt till pensioner 71 118 72 962 71 118 72 962 73

Avsatt till pensioner Ingående avsättning 66 854 71 118 66 854 71 118 Nya förpliktelser under året 13 721 12 084 13 721 12 084 Årets utbetalningar -10 290-10 600-10 290-10 600 Förändring av löneskatt 833 360 833 360 Totalt avsatt till pensioner 71 118 72 962 71 118 72 962 Aktualiseringsgrad 50,0% 59,8% Not 15 Andra avsättningar Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Medfinansiering av Citybanan Redovisat värde vid årets början 8 000 8 000 8 000 8 000 Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar -944-2 380-944 -2 380 Outnyttjade belopp som återförts 0 0 0 0 Förändring av nuvärdet 1 600 1 600 1 600 1 600 Totalt Citybanana 8 656 7 220 8 656 7 220 Betalningsplan: 2013 10% 2014 15% 2015 25% 2016 25% 2017 25% Uppskjuten skatt i obeskattade reserver 161 535 0 0 Uppskjuten skatteskuld hänförlig till skillnad mellan skattemässiga och bokföringsmässiga avskrivningsplaner 1 244 Summa avsättningar 8 817 8 999 8 656 7 220 Not 16 Långfristiga skulder Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Lån i banker och kreditinstitut 549 874 536 740 52 800 51 788 Statliga investeringsbidrag 110 110 74

Summa 549 874 536 850 52 800 51 898 Genomsnittlig ränta 3,1% 2,8% 3,9% 2,8% Genomsnittlig räntebindningstid 8 år 6 år 11 år 8 år Lån som förfaller inom 1 år 11 000 98 910 11 000 1 175 2-3 år 181 673 94 782 0 6 800 3-5 år 82 858 111 165 21 800 23 813 5- år 274 343 231 883 20 000 20 000 Not 17 Kortfristiga skulder Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Leverantörsskulder 23 333 40 011 13 169 23 542 Upplupna semesterlöner inkl avg 23 410 23 243 21 612 21 597 Övriga skulder avseende personal 46 078 57 800 44 851 57 800 Skulder till kreditinstitut 9 590 28 044 1 000 1 175 Övriga kortfristiga skulder 6 834 6 996 4 612 4 212 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 101 22 528 15 737 20 698 SUMMA 131 346 178 622 100 981 129 024 Not 18 Panter och därmed jämförliga säkerheter Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Fastighetsinteckningar 7 108 7 108 0 0 Not 19 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Ingående ansvarsförbindelse 229 963 245 617 229 963 245 617 Aktualisering 0 0 Ränteuppräkning 19 469 0 19 469 Basbeloppsuppräkning 0 0 Ändringar av föräkringstekniska grundar 0 0 Övrig post -3 815-7 578-3 815-7 578 Årets utbetalningar 0 0 Summa pensionsförpliktelser 245 617 238 039 245 617 238 039 Löneskatt 59 587 57 748 59 587 57 748 Utgående ansvarsförbindelse 305 204 295 787 305 204 295 787 75

Aktualiseringsgrad för underlaget 50,0% 59,8% 50,0% 59,8% Summa på kapital avsatt till gemensam pensionsstiftelse i Uppsala län 71 358 Not 20 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Dotterbolag Hebyfastigheter AB 217 501 212 234 Hebygårdar AB 280 970 277 359 Övriga Kommunalt förlustansvar för egna hem 396 339 396 339 Vafab Miljö AB 8 568 8 725 8 568 8 725 Sala-Heby Energi AB 4 250 4 250 4 250 4 250 Sala-Heby Energi Elnät AB 1 000 1 000 1 000 1 000 Heby-Sala Bioenergiutveckling AB 400 200 400 200 SUMMA 14 614 14 514 513 085 504 107 Kommunal borgen Kommuninvest i Sverige AB Heby kommun har i oktober 2002 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Heby kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 501 972 132 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 488 108 168 kronor. Not 21 Ej likviditetspåverkande poster Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Av- och nedskrivningar 43 590 24 828 5 051 5 161 Avsatt till pensioner 4 264 1 844 4 264 1 844 1 618 76

Övriga avsättningar 1 600 0 1 600 0 Resultatfond VA 1 367 3 232 1 367 3 232 Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 320 320 320 320 Realisationsvinster/-förluster 125 2 160 63 Övrigt -3 468-1 524-3 568 SUMMA 47 798 32 478 9 097 10 557 Not 22 Leasing Operationella leasingavtal Koncern Kommun 131231 141231 131231 141231 Minimileaseavgifter Med förfall inom 1 år 5 227 3 181 3 703 2 475 Med förfall inom 1-5 år 240 570 1 890 2 382 882 Med förfall senare än 5 år 1 194 0 0 Finansiella leasingavtal Maskiner och inventarier Totala minimileasingavgifter 386 296 Nuvärde minimileaseavgifter 0 0 646 749 Med förfall inom 1 år 122 318 Med förfall inom 1-5 år 524 431 Med förfall senare än 5 år 0 0 Variabla avgifter som ingår i årets resultat 48 50 77

SÄRSKILD REDOVISNING VA RESULTATRÄKNING (tkr) 130101-131231 140101-141231 Verksamhetens intäkter 21 949 21 819 Verksamhetens kostnader -19 672-19 506 Avskrivningar -1 501-1 576 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 776 737 Finansiella intäkter 14 13 Finansiella kostnader -790-750 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER 0 0 BALANSRÄKNING (tkr) Not 131231 141231 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 14 662 16 842 Maskiner och inventarier 2 4 987 4 192 Summa anläggningstillgångar 19 649 21 034 Omsättningstillgångar Fordringar 1 499 1 322 Likvida medel Summa omsättningstillgångar 1 499 1 322 SUMMA TILLGÅNGAR 21 148 22 356 EGET KAPITAL OCH SKULDER, Eget kapital 4 632 5 648 därav periodens resultat 0 0 Långfristiga skulder 15 528 14 275 Kortfristiga skulder 988 2 433 Summa skulder 16 516 16 708 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 21 148 22 356 78

Not 1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 131231 141231 Ingående balans 15 222 14 661 Investeringar 129 2 864 Nedskrivning/utrangering Flyttningar Avskrivningar -689-684 Utgående balans 14 662 16 842 Not 2 Maskiner och inventarier 131231 141231 Ingående balans 3 196 4 987 Investeringar 2 603 217 Nedskrivning/utrangering -120 Flyttningar Avskrivningar -812-892 Utgående balans 4 987 4 192 79

Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 Antal invånare den 31 december 13 382 13 381 13 364 13 450 13 490 Kommunalskatt kr 22,50 22,50 22,50 22,50 22,50 Totala tillgångar per invånare, kr 33 664 38 506 46 593 30 369 32 992 Eget kapital per invånare, kr 10 259 10 667 11 781 12 890 13 637 Långfristiga skulder per invånare, kr 11 066 15 007 20 693 3 926 3 847 Nettokostnad per invånare, kr 46 427 47 812 48 079 47 994 51 994 Skatteintäkter & generella statsbidrag per invånare, kr 46 847 48 201 49 297 49 957 52 595 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 99% 99% 98% 96% 99% Eget kapital kkr 137 290 142 734 157 439 173 369 183 961 Årets resultat 4 383 2 791 16 980 14 563 7 362 Soliditet (eget kapital i % av totala tillgångar) 30% 28% 25% 42% 41% Skuldsättningsgrad (skulder i % av totala tillgångar) 57% 60% 63% 38% 41% 80

Revisionsberättelse 81

82

Inriktning Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. Effektmål Barnfattigdomsindex ska årligen minska i Heby kommun. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10% 10% 12 % 14% 12% 12% Källa: Statens folkhälsoinstitut Politiskt organ Uppföljning 31/12 31/12 31/8 30/4 Ks En handlingsplan för barnfattigdom har tagits fram. Handlingsplanen revideras två gånger per år och följs upp i Trygghetsrådet. I arbetet med budget- och skuldrådgivning prioriteras barnfamiljer om det skulle uppstå kö. Uppgift för 2013 och 2014 års barnfattigdomsindex saknas NRI (Nöjd Region Index) för trygghet ska öka år 2014 jämfört med år 2010. 2010 2012 2014 61 67 68 Källa: SCB:s medborgarundersökning Ks Index för 2014: 68 Kommunen deltar i Tryggare Uppsala län. Trygghetsrådet är kommunens övergripande forum. Det förekommer ett samarbete med polisen i Trygghetsrådet, styrgruppen för barn och unga samt arbetsgruppen för Tommymodellen. Medborgarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar ska vid SCB:s medborgarundersökning öka till mer än index 4,2 år 2016. Bfms Arbetet har ännu inte påbörjats men kommer att starta under 2015. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar vid SCB:s medborgarundersökning ska öka till lika eller mer än index 4,6 år 2015. Bfms Asfaltering har skett som planerat under hösten.

Alla kommuninvånare i Heby kommun ska ha ett boende. Sn Samverkansmöten har genomförts med Hebygårdar. Olika rutiner för boendefrågor har uppdaterats. Dokument som stöd till handläggarna kopplat till boendefrågor har tagits fram (t ex lathundar, flödesscheman). Omvärldsbevakning har skett för att lära av hur andra kommuner arbetar med bostadsfrågan. Antalet barnfamiljer med försörjningsstöd har blivit färre. 2010 2011 2012 2013 122 100 95 91 2014 Sn I 19% av aktuella barnfamiljer finns genomförandeplaner. I 12% har hembesök gjorts. Andelen barnfamiljer av totala antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat från 33% till 32%. Alla försörjningsstödshandläggare samarbetar med budget- och skuldrådgivaren. Alla barn med känd beteendeproblematik och/eller kända brister i omsorgen får stöd och hjälp. 2010 2011 2012 2013 146 135 122 270 2014 295 Sn Arbetet med att utveckla mottagningsfunktionen och dess ansvar har fortsatt. Motivivationsarbete till rätt insatser på rätt nivå i ett tidigt skede, har skett för att minska utredningstiderna. Behandlarna inom öppenvården har påbörjat uppbyggnaden av vård på hemmaplan tillsammans med utredarna och övriga berörda.

Patientsäkerheten ska öka. Bfäo Målet är satt till 100 % registrering i Senior alert inom SÄBO och korttidsenhet. 99 % är riskbedömda under perioden 140101-141231. Målet anses uppfyllt. Målet är satt till 90 % inmatade åtgärder, 79 % har registrerade åtgärder under perioden 140101-141231. Målet är delvis uppfyllt. Målet för registrering inom hemsjukvården är 25 % ökning utifrån före- gående mätning (24 st), 141231 (78 st). Målet är uppfyllt. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Kommunens webbinformation till medborgarna, enligt SKL s webbinformationsundersökning, ska öka år 2014 jämfört med år 2010. 2010 2011 2012 2013 2014 63% 72% 73% 76% 74% Källa:Kolada Ks Administrativa enheten lämnar information på hemsidan utifrån SKL:s skrift Information till alla. Sju olika områden bevakas. Fem av dem är helt eller delvis effektuerade. Förändringar finns främst inom skolområdet samt sökfunktion på hemsida, enligt SKL:s undersökning

Brukare och deras anhöriga ska uppleva att de får ett värdigt bemötande av personalen inom vårdoch omsorg. Bfäo Medarbetare utan psykiatrisk utbildning har gått distansutbildning i psykiatri. Personalen arbetar med egenhandledning och tar in extern handledning vid behov. Gruppen har fått en medarbetare med pedagogisk utbildning, vilket höjt kompetensen i gruppen ytterligare. Riskbedömning har genomförts för alla nya ärenden, vilket ökat tryggheten. Överlämning av information till hemtjänsten fungerar enligt rutin. ÄO: - Utvärdering av genomförandeplaner och uppföljningar har gjorts på alla enheter var 6:e månad och/eller vid behov. - Återkopplingen på frågeformulären har varit mycket positiva. HSL: -95 % av tillsvidareanställd personal och 50 % av långtidsvikarierna har deltagit i bemötandeutbildning. All tillsvidareanställd personal och långtidsvikarie kommer genomgå uppföljning kring detta på APT. Målet är delvis uppfyllt. Värdegrund finns inom samtliga verksamheter. Genomgångar av LSSlagstiftningen och FN.s konvention om de mänskliga rättigheterna har skett vid APT inom enheterna. Brukarråd finns inom alla enheter.

Brukarnas påverkan på genomförandeplanen ska öka. Bfäo ÄO: - All personal har reflekterat om det salutogena genomförandeplan-samtalet på APT, planerings-dagar etc. - Salutogena samtal med brukare/anhöriga har genomförts på alla verksamheter. Genomförandeplanerna behöver fortsatt bearbetas för att vara fullt ut anpassade för LSS. Fortsatt behov av utbildning för medarbetarna i hur genomförandeplanerna ska användas. En särskild metod har börjat användas, Delaktighetsmodellen, för att efterhöra och ta vara på brukares och anhörigas synpunkter. Tillgängligheten till information om verksamheten ska förbättras för medborgarna. Bfäo Arbetet med nya hemsidan har fortsatt. ÄO: - Informationsbroschyr har tagits fram för SÄBO och finns tillgänglig på medborgarkontor, hemsida och boenden. HSL: -Broschyrer har tagits fram för delar av verksamheten. Information har uppdaterats på hemsida. Målet är delvis uppfyllt.

Andelen elever i åk 7 och 9 som upplever att de har stora eller mycket stora möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer ska öka 2015 jämfört med 2013. Åk 7 2009 2011 2013 2015 20,5% 25% 15% Åk 9 2009 2011 2013 2015 21,5% 19,8% 11,4% Källa: Liv och hälsa Ung, fråga 21 Ks Mäts 2015 Två medborgardialoger mellan elever i årskurs 7-9 och förtroendevalda i Heby kommun har genomförts. Första dagen hölls dialogen i Heby folkets hus och andra dagen på Fokus i Östervåla. Återkoppling i form utav besök hos medverkande skolor gällande resultatet av dialogerna, gjordes under maj månad 2014. En ansvarig tjänsteman vars uppdrag är att ta fram förslag på upplägg för fortsatt arbete med ungas inflytande i Heby kommun har utsetts. Fortsatt arbete med planering för träff med intresserade ungdomar pågår under hösten 2014. Tillgången till individuellt anpassad daglig verksamhet ska öka. Bfäo Utredning om eventuellt införande av LOV har pågått under hösten och kommer att färdigställas under februari 2015. Genomlysning har skett av den dagliga verksamheten under hösten 2014. Handlingsplan för utvecklingsarbetet är under framtagande och kommer att presenteras under februari 2015. Brukarnas hälsa ska öka - individuella planer för måltider och fysisk aktivitet ska dokumenteras. Bfäo Fysisk aktivitet finns schemalagd 1 gång/dag inom verksamheterna.

Flexible missbruksvård som når alla kommuninvånare som behöver den erbjuds. Sn MI motiverande samtal används som metod. CRA används som behandlingsinstrument, för att bygga ut en flexibel öppenvård. Inga frivilliga placeringar finns idag, då beroendeteamet nu kan erbjuda ett ökat stöd. Flexibel öppenvårdsbehandling ske erbjudas barn och föräldrar som har behov av detta. Sn Öppenvården erbjuder och utvecklar nya insatser. Behandlarna har deltagit i flera utbildningar. Fortsatt arbete behöver göras kring samverkan mellan utredare och behandlare. Mottagningsfunktionen har förstärkts med en socialsekreterare med huvudansvar för mottagningsarbetet, för snabb handläggning, Motivationsinriktat arbete samt hänvisning till andra vårdgivare pågår med syfte att bygga upp fler samarbeten med andra vårdgivare. Fortsättningsvis sker information och kommunikation ut till alla berörda samverkanspartners. Barnets röst/synpunkter ska synliggöras i utredningarna. Sn Arbete pågår med att föra in nya utredare i enkätarbetet samt hitta goda uppföljningssystem, för att arbeta med rätt utvecklingsområden. Bemötandeutbildning genomförd och återkommer för att alla ska få utbildningen. Påbörjat planering av barnrum för att hålla barn-och ungdomssamtal i en trygg och inbjudande miljö.

De förebyggande och tidigare insatserna för barn och unga ska öka. Sn Diskussioner pågår i styrgruppen för barn och unga vad vi gemensamt kan prioritera och erbjuda föräldrar. Närvårdsgruppen har beslutat om gemensam kompetensutveckling. Behandlarna inom öppenvården har samarbetsmöten med BVC. Nystart planeras för lokal SUFgrupp (Samverkan Utveckling Föräldraskap) i samverkan mellan kommun/landsting.

Andelen nyanlända* som efter 2 års vistelse i kommunen har påbörjat gymnasie- eller högre studier eller fått arbete, ska öka jämfört med 2012. Antalet nyanlända som omfattas av etablerings-reformen var under 2012 ca 20 personer. Källa Af * den del av de nyanlända som omfattas av Etableringsformen enligt lag 2010:97. Ks För 2014 var 44 personer inskrivna i etableringsreformen. Etableringsreformen omfattar i stort alla vuxna nyanlända med anvisad plats från Migrationsverket och varar i 24 månader. Totalt har åtta nyanlända i Heby kommun fått jobb under 2014. Från 2011-2014 är det totalt 17 personer som påbörjat olika typer av studier. Tendensen är att merparten som studerar efter sfi erbjuds olika typer av utbildningar i arbetsförmedlingens regi eller exempelvis vård- och omsorgsutbildningar genom komvux. Av personer mottagna 2014 så är det ett fåtal personer som hunnit påbörja en utbildning. Via arbetsförmedlingen erbjuds parallellt med SFI-undervisning möjlighet till validering av tidigare utbildning och språkstödsutbildning för att snabbare komma in i det svenska utbildningssystemet.

Andelen arbetslösa i åldrarna 16-24 år ska år 2014 understiga 7,3%. Ks 8,30% 2012 2014 7,3% 8,3% Källa: Kolada (definition öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, mars månad) Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Soliditeten exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras. Heby 2011 Riket ovägt medeltal 2011 27,7 49,8 Heby 2012 Riket ovägt medeltal 2012 25,3 49,4 Heby 2013 Riket ovägt medeltal 2013 42,6 50,3 Ks Soliditeten 2013 uppgick till 42,6% och vid bokslutet 2014 har den sjunkit till 41,4% vilket betyder att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Det lägre utfallet på årets resultat som tillförs det egna kapitalet får då till följd att soliditeten sjunker och den finansiella styrkan försvagas något ur ett längre perspektiv. Heby 2014 Riket 2014 41,4 49,6 Källa: Kolada

Verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag. 2014 98,9% Ks Verksamhetens nettokostnader uppgår till 98,9% vilket överstiger det satta målet om 98% och i jämförelse med föregående år har verksamhetens nettokostnader ökat med 7% exklusive återbetalningen från Fora på 10 183 tkr. Administrativa enheten fortsätter arbetet enligt Lean-filosofin. I värdeflödeskartläggningen har även personalenheten involverats. Heby kommun ska år 2013 underhålla minst 15 000 kvm gatubeläggning, och senast 2016 unerhålla minst 30 000 kvm gatubeläggning. Bfms Asfaltering har skett på ungefär 10000 kvm gata. Heby kommun ska begränsa sin negativa miljöpåverkan genom att kommunens bilpark ska minska förbrukningen av fossila bränslen med minst 10 % till år 2016. Bfms Bil har ännu inte köpts in.

Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Antalet nya företag/ 1000 invånare som startats under år 2014 ska öka jämfört med år 2010. 2010 2011 2012 2013 2014 5,1 4,8 4,4 3,7 8.3 Källa: Tillväxtanalys, Insikt 2012, 2014 Utifrån registreringsdatum av företag i Heby kommun under år 2014 - i ForReg). Ks Andelen nya företag / 1000 invånare som startats under år 2014: 8,3 Kommunen med anställda och förtroendevalda deltar under 2014/15 i utbildningen "Förenkla helt enkelt!" som ett led att göra Heby kommun än mer näringslivsvänlig. Resultatet i SBA:s och Swecos undersökning Insikt ska öka. 2011 2013 2015 54 62 Ks Nästa undersökning görs 2015 All myndighetsutövande personal som har kontakt med företag har genomgått en tvådagars utbildning. Utbildningen arrangerades av SBA och hölls på plats i Heby Folkets hus. Efter utbildningen har alla enheter som jobbar med dessa frågor uppdraget att vidtaga åtgärder inom de områden där resultaten inte är som önskade. Det gäller främst miljö, bygg och mark- och plan, men även alkoholhandläg gare, i viss mån medborgarkontoret etc.

Kommunens fem största turistmål ska öka i attraktivitet. 2009 2010 2012 2014 20495 25265 44 680 50 700 Ks Trenden är att vi har fått fler stora besöksmål, Folkets Hus, Älgparken och Fest i Heby har alla över 10 000 besökare per år. Antalet besökare ökar även på de mindre besöksmålen. Ökningen beror delvis på kommunens broschyrer och hemsida, men till största delen på ett stort engagemang från entreprenörerna. Antal företag med hästprofil ska öka Basår 2012 2013 2014 48 49 54 Källa: SNI-koder 01430;93114;93191 Personalens sjukfrånvaro ska vara mindre än 4,0 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. 2011 2012 2013 2014 4 % 4,7% 5,5% 6,6% Ks Ks Glädjande är att Heby kommun, med tydlig hästinriktning, ser att företag med hästprofil fortsätter att öka år 2014 jämfört föregående år Den samlade sjukfrånvaron för 2014 i Heby kommun var 6.6%, vilket är en ökning från 2013 motsvarande period (5.5%). I Heby kommun ökar sjukskrivningen inom alla grupper. Främst inom långtidssjukskriva, men även markant bland män och åldersgruppen 50 år och äldre. Administrativa enheten har en punkt för hälsolagledaren vid varje APT. Bland annat noterar var och en något positivt sedan förra mötet samt den aktuella arbetssituationen.

Medarbetarengagemanget i kommunens medarbetarenkät ska vara över genomsnittet för de kommuner som mäter HME. 2013 2015 79 Källa: SKL Ks HME mäts nästa gång 2015 i medarbetarenkäten. Administrativa enheten arbetar tillsamamns med andra enheter i enlighet med Lean-filosofin Kollektivtrafikens andel av det totala motoriserade resandet ska öka jämfört med år 2010. basår 2010 = 18% 2013 2014 19 % Källa: Kollektivtrafikbarometern Kommunens grönytor ska hållas på en inbjudande nivå. Medborgarnas nöjdhet med parker, grönområden och strövområden ska vid SCB:s medborgarundersökning år 2015 ha ett index på minst 6,5. Ks Bfms Resultat för 2014 ännu inte publicerat Upptåget utökades med tre nya avgångar från och med december 2014. Pendlarparkeringen i Heby har byggts ut. Pendlarparkering i Morgongåva och Harbo under projektering och upphandling. Ny grön mötespunkt i Harbo har börjat anläggas i Harbo i form av en så kallad fickpark. Flera mindre parkupprustningar har skett under året. Öppettiderna på biblioteken ska öka Bfkf Biblioteken har drabbats av flera långvariga sjukskrivningar vilket omöjliggjort att öka öppettiderna. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. Kunskapsresultaten i skolan ska förbättras. 2011/2012 2012/2013 2013/2014 205,8 202,5 > 205,8 Bfsk Kunskapsresultat genomsnittliga meritvärdet 207,6 Mätmetod: Genomsnittligt meritvärde i åk 9.

Andel elever i åk 9, som lägst nått betyg E i samtliga ämnen, ska öka. Siffror kommer i november. 2011/2012 2013/2014 74% >74% Jämförs med andel elever som nått G i samtliga ämnen 2011/2012 Bfsk Resultat andel elever som lägst nått betyg E i samtliga ämnen, 78,9% Andel elever i åk 6, som lägst nått betyget E i samtliga ämnen, ska öka jämfört med 2012/2013. Andel elever i åk 3, som lägst nått godtagbara kunskapskrav i svenska, matematik,, NO, och SO ska öka jämfört med 2012/2013. 2012/2013 2013/2014 85 % >85% Bfsk Bfsk Resultat andel elever som lägst nått E samtliga ämnen, 81,8% År 2013/2014 blir basår då det är första året med tillförlitliga resultat. Resultat lägst nått godtabara kunskapskrav 94,36 En metod för att kunna mäta genomsnittliga meritvärden för åk 6 tas fram. Bfsk

Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Andel elever, i åk5 som upplever att lärarna på deras skola, hjälper dem med skolarbetet om de har behov av hjälp, ska öka. Andel av elever som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 96,5% Åk 5: 2014: >96,5% Källa: SKL s enkät Bfsk Då elevantalet skiftar mellan åren och svarsfrekvensen var lägre för år 5 i år, är det svårt att göra jämförelser då antalet elever är relativt lågt vilket ger stort utslag i %. Vi håller oss på samma goda nivå som i fjol (96%) Andel elever, i åk8 som upplever att lärarna på deras skola, hjälper dem med skolarbetet om de har behov av hjälp, ska öka. Andel av elever som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 83% Åk 8: 2014: >83% Bfsk 93% Källa: SKL s enkät Andel elever, i åk5 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 87% ÅK5: 2014: >87% Bfsk 85% Källa: SKL s enkät

Andel elever, i åk8 som upplever att de får veta hur det går för dem i skolarbetet, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 71,5% Åk8: 2014: >71,5% Bfsk 84% Källa: SKL s enkät Andel elever, i åk5 som upplever att alla lärare förväntar sig att de ska nå målen, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 81% ÅK5: 2014: >81% Källa: SKL s enkät Bfsk 83% Andel elever, i åk8 som upplever att alla lärare förväntar sig att de ska nå målen, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 81% ÅK8: 2014: >81% Källa: SKL s enkät Bfsk 79% Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande ska bibehållas. Skala 1-5. 2013 2015 4,37 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens enkät. Genomförs vartannat år. Bfsk Mäts inte detta år

Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Andel elever, i åk5 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 70,5% ÅK5: 2014: >70,5% Källa: SKL s enkät Andel elever, i åk8 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 39% ÅK8: 2014: >39% Källa: SKL s enkät Bfsk 71% Bfsk 32% Utöver de satta aktiviteterna kommer man att arbeta med elevmedverkan vid planeringen av undervisningen och via elevråd Föräldrarnas nöjdhet med verksamheten i fritidshemmen ska öka. Skala 1-5. 2012 2014 3,58 4,03 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens enkät. Genomförs vartannat år. Bfsk 4,03

Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Andel elever, i åk5 som känner sig helt trygga i skolan, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk5: 2013: 94% ÅK5: 2014: >94% Källa: SKL s enkät Bfsk 89% Värdet ligger fortfarande på en hög nivå. Vid samtal med rektorerna så anser de att de påbörjade aktiviteterna som är beskrivna förhoppningsvis även höjer de redan höga värdena. Andel elever, i åk8 som känner sig helt trygga i skolan, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. Åk8: 2013: 90,5% ÅK8: 2014: >90,5% Källa: SKL s enkät Bfsk 95% Elever erbjuds möjligheter att pröva olika estetiska aktiviteter för att kunna utveckla kulturskolan. Bfkf På grund av chefsbyte för kuturenheten har karläggningen av kulturaktörer ej genomförts. Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. Aktuella rutiner ska finnas som säkerställa kvalitén i handläggningen för olika delar av verksamheten. Verksamheter som betalar fast årlig tillsynsavgift skall få den tillsyn de betalar för. Mb Mb Rutiner finns för olika arbetsuppgifter, och rutinerna diskuteras fortlöpande och revideras vid behov. Tillsynsplanen är fastställd med prioritering av de verksamheter med fast avgift. Uppföljning visar att enheten följer plan.

Tjänstedeklarationer ska finnas som ger medborgare och företag en tydlig beskrivning av innehåll och kvalitet i de tjänster som erbjuds i kontakt med miljö- och byggnämnden och samhällsbyggnadskontoret. Mb Samhällsbyggnadskontoret tillämpar den tjänstedeklaration som finns upprättad i Heby gällande näringslivet, för alla medborgare Samhällsbyggnadskontorets personal ska bemöta medborgare och företagare på ett professionellt och trevligt sätt. Mb Personalen är utbildad i konsultativt förhållningssätt, och bemötandefrågor diskuteras fortlöpande. Personalen deltog i SBA-utvärdering i början av året och deltar under hösten i utbildningen Förenkla helt enkelt. Rättssäkerheten gällande biståndsbedömning ska öka. Bfäo Beslut har fattats om att införa utrednings- och dokumentationsmetoden ÄBIC (Äldres behov i centrum). Processledare har utsetts och utbildats. Nätverk har bildats i länet under ledning av Regionförbundet. En första kontakt upprättas inom en vecka efter ansökan inkommit till handläggaren. Mb Vid byggenhetens ärenden skickas ett bekräftelsebrev med uppgift om vem som är handläggare samtidigt som ärendet fördelas till handläggare. 90 % av 59 ärenden i Heby och Sala fick bekräftelsebrev inom föreskriven tid. Miljöenheten bedömer att 90% får bekräftelse inom föreskriven tid. Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Beslutsunderlagen ska ha sådan kvalité att fattat beslut sker efter aktuell rättstillämpning. Mb Få ärenden överklagas, men när så sker står sig besluten i allra flesta fall i överprövningen. 3 ärenden har avgjorts. Samtliga till nämndens fördel.

Nämndens ledamöter ska ha nödvändig kunskap om lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Mb Varje mandatperiod ordnar Bygg och miljö en information för ledamöterna gällande den aktuella lagstiftningen. Varje år deltar ett par politiker i utbildningsdagar tillsammans med personal inom byggområdet. Heby kommun ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av företagsklimatet. Samhällsbyggnadskontoret samverkar med Heby kommuns näringslivsfunktion för att skapa goda kontakter mellan kommunen och näringslivet. Mb Vid de tillfällen näringslivsfunktionen ber om medverkan från Bygg och miljö vid träffar med näringslivet deltar personal.

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Ks 79 Dnr 2014/291 042 Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Årsredovisning 2014, 7 april 2015, antas. Sammanfattning Årsredovisning för 2014 presenteras. Heby kommun visar ett resultat på 7 362 tkr. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014, 25 februari 2015. Förslag Marie Wilén (C): Årsredovisning 2014, 7 april 2015, antas. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Protokollsanteckning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lämnar följande protokollsanteckning: 2014 års resultat visar på 7 362tkr, det ska ses tillsammans med budget 18 093tkr. Vilket då visar på 10 731tkr lägre än det budgeterade resultat för år 2014. 2014 har ingen återbetalning av AFA premier från FORA Avtalsförsäkringar skett, det som tidigare år har kraftigt förbättrat resultaten. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 7 %, i pengar räknat 13 922tkr. Det har funnits en uppmana till återhållsamhet ut till verksamheten Detta kan man bara se som konstgjord andning, kostnader för kommunen som återkommer på annat sätt. Vilket bl.a. redan nu går att se med den ökade sjukfrånvaro från 5,5% till 6,6%. Åter igen vill vi från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet påpeka att det kommer att behövas en total översyn av prioriteringen av de ekonomiska resurserna framöver. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (16) Sammanträdesdatum 3 februari 2015 Bmn 14 Bokslut 2014 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att anta underlag till bokslut 2014 samt redovisning av måluppfyllan under 2014. Beslutsunderlag Underlag till bokslut 2014, bilaga 1 och 2 samt måluppfyllelse. Delges: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (25) - VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN - 18 mars 2015 Von 36 Dnr 2015/86 041 Årsredovisning 2014 Vård- och omsorgsnämnden beslutar Årsredovisning för 2014 för den del som avser redovisning för Vård- och omsorgsnämnden godkänns Redovisningen överlämnas till Kommunfullmäktige Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram en årsredovisning för 2014 i enlighet med anvisningarna. Förvaltningschef presenterar årsredovisningen för beredningen för vård- och omsorgsfrågor samt sociala utskottet år 2014 för nämnden. Beslutsunderlag PM, Årsredovisning 2014, 9 mars 2015 Årsredovisning 2014, Enbart sociala nämnden och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor, 18 mars 2015 Delges: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (20) Sammanträdesdatum 18 mars 2015 Kfn 26 Dnr 2015/17 041 Bokslut/årsredovisning 2014, beredningen för kultur- och fritidsfrågor Kultur- och fritidsnämndens beslut Beredningen för kultur- och fritidsfrågors delar i årsredovisningen 2014, daterad 20 mars 2015, antas. Sammanfattning Beredningen för kultur- och fritidsfrågors delar i årsredovisning 2014, daterad 20 mars 2015 presenteras. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 för beredningen för kultur- och fritidsfrågor, 20 mars 2015 Förslag Torbjörn Ivarsson (LP): Beredningen för kultur- och fritidsfrågors delar i årsredovisningen 2014, daterad 20 mars 2015, antas. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Delges Kommunstyrelsen Administrativ chef Kommunsekreterare Kultur- och fritidschef Förvaltningsekonom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (20) Sammanträdesdatum 19 mars 2015 Sbn 25 Dnr 2015/32 042 Årsredovisning 2014 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar Årsredovisning för 2014 för den del som avser redovisning för samhällsbyggnadsnämnden godkänns. Redovisningen överlämnas till Kommunfullmäktige Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram en årsredovisning för 2014 i enlighet med anvisningarna och förvaltningschef presenterar årsredovisningen för beredningen för samhällsbyggnadsfrågor år 2014 för nämnden. Miljöstrateg informerar om målen för kommunens bilar och hur anställda använder privata bilar i arbetet. Nämnden informeras också om att man under våren kommer genomföra en utredning över användandet av privata bilar inom den kommunala verksamheten. Beslutsunderlag PM, Årsredovisning 2014, 9 mars 2015 Årsredovisning, Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor 2014 Delges: Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- UTBILDNINGSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (21) Sammanträdesdatum 20 mars 2015 Ubn 28 Dnr 2015/20 041 Årsredovisning 2014 beredningen för skolfrågor Utbildningsnämndens beslut Beredningen för skolfrågors delar i årsredovisningen 2014, daterad 20 mars 2015, antas med redaktionella förändringar. Förvaltningen får i uppdrag att redigera dokumentet. Sammanfattning Beredningen för skolfrågors delar i årsredovisningen 2014, daterad 20 mars 2015, presenteras. Beslutsunderlag Årsredovisning 2014 för beredningen för skolfrågor, 20 mars 2015. Förslag Tomas Bergström (FP): Beredningen för skolfrågors delar i årsredovisningen 2014, daterad 20 mars 2015, antas med redaktionella förändringar. Förvaltningen får i uppdrag att redigera dokumentet. Förslagsordning Ordföranden ställer det egna förslaget mot avslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Delges Kommunstyrelsen Förvaltningschef, barn- och utbildning Förvaltningsekonom Administrativ chef Kommunsekreterare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) Sammanträdesdatum 13 april 2015 Kf rev 28 Dnr 2014/291 042 Årsredovisning 2014- revisionsberättelse och revisorernas redogörelse för 2014 Revisionens beslut Revisorernas redogörelse 2014 antas och överlämnas till kommunfullmäktige. Revisionsberättelse 2014 antas och överlämnas till kommunfullmäktige. Rapport från KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning 2014 överlämnas till kommunfullmäktige. Rapport från KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning 2014 och revisorernas redogörelse 2014överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom och yttrande senast 5 juni 2015. Revisionen föreslår kommunfullmäktige besluta Bevilja fullmäktiges beredningar och dess ledamöter ansvarsfrihet för 2014. Bevilja kommunstyrelsen och dess ledamöter, verksamhetsutskottet och dess ledamöter samt nämnderna och dess ledamöter ansvarsfrihet för 2014. Godkänna årsredovisningen för 2014. Sammanfattning Sven Erik Eriksson föredrar förslag till revisorernas redogörelse och revisionsberättelse. Dessutom föreligger rapport från KPMG Granskning av bokslut och årsredovisning 2014 samt årsredovisning kommunstyrelsen 7 april 2015. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 Bilaga Till Kommunfullmäktige i Heby kommun Revisorernas redogörelse för år 2014 1 Inledning För att kunna ge ett underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsens, beredningarnas och nämndernas verksamhetsområden och då prövat om: verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen som görs inom kommunstyrelsen, nämnderna och beredningarna är tillräcklig de av kommunfullmäktige uppställda målen har uppnåtts Grunden för fullgörande av uppdraget är en väsentlighets- och riskbedömning och den har styrt valet av revisionsinriktning under året. Granskningen av räkenskaper och förvaltning har skett fortlöpande med hjälp av revisionskonsulter från KPMG. Granskningen har omfattat hela koncernen. Två av revisorerna (Pär Rickman och Stig Johansson) har varit lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag Hebygårdar AB och Hebyfastigheter AB. Bland annat genom dem har vi fått information om bolagen. Förutom årsrevisionen har följande granskningsinsatser genomförts under året. Övergripande granskning Den övergripande granskningen har skett genom sammanträffanden mellan revisorerna och företrädare för kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet, nämnderna och beredningarna samt genom

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 granskning av protokoll och andra dokument. Dessutom har tjänstemän hörts i vissa frågor. 2 (5) Fördjupade granskningar Under året genomförde revisorerna följande fördjupade granskningar som särskilda projekt: Granskning av omvärldsanalys i det kommunala uppdraget och demografiska effekter Registerkontroll inom barn och utbildning samt socialtjänstens område Löneprocessen 2 Allmänna iakttagelser Ekonomi Granskningen bygger på bland annat Årsredovisningen 2014, 7 april 2015. Det redovisade resultatet i kommunen för 2014 är 7,3miljoner kronor. Det redovisade resultatet är 10,8 miljoner kronor lägre än budgeterat. I KPMG:s Granskning av bokslut och årsredovisning 2014 redovisas iakttagelser som gjorts vid revideringen av årsredovisningen. Vi bedömer att bokslutet i allt väsentligt är rättvisande. I en särskild balanskravsutredning där resultatet ska rensas från extraordinära poster och realisationsvinster som gjorts visar att några poster inte skall räknas från resultatet. Vi konstaterar att Heby kommun för år 2014 uppfyller kravet på balans i ekonomin enligt kommunallagen 8 kap 5. Även ett uppfyllt balanskrav är emellertid inte tillräckligt för att kravet på en god ekonomisk hushållning (KL 8:1) skall anses uppfyllt. Kommunfullmäktige har för 2014 ställt upp målet att verksamhetens nettokostnad inte ska överstiga 98 % av summa skatter och statsbidrag. Nu hamnade nettokostnaderna på 98,9 % Vi kan således konstatera att Heby kommun för år 2014 enligt kommunfullmäktiges beslut inte uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen 8 kap 1.

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 3 (5) Kommunen har uppfyllt balanskravet men inte målet för en god ekonomisk hushållning i och med att nettokostnaderna överstiger 98 % av skatteintäkter och statsbidrag samt har en sjunkande likviditet. Det är mycket oroande att man trots ökade skatteintäkter och statsbidrag på cirka 3 miljoner kronor jämfört med budget gör ett resultat som understiger det budgeterade med 10,8 miljoner kronor. Ett stort fokus måste därför läggas på att begränsa kostnaderna i framtiden för att förbättra den ekonomiska situationen i kommunen. Arbetet med detta bedömer vi börjar med en striktare budgetering vilket gör att budgetprocessen måste förbättras och ge budgeten en mer verklighetsförankrad inriktning. Mål och måluppfyllelse I årsredovisningen för 2014 finns en redovisning av mål och måluppfyllelse. Av redovisningen framgår vilka inriktningsmål som finns samt hur många effektmål som finns per inriktningsmål och vem som fastställt dessa. Redovisningen är dock inte komplett. Redovisningen innehåller sedan en beskrivning av vad som görs för att nå de olika effektmålen. I de fall alla effektmål inte är uppfyllda så saknar vi en samlad bedömning om målet kan anses uppfyllt eller inte. Kommunstyrelsen har alltså inte gjort någon samlad bedömning av respektive mål. 3.1 Fördjupade granskningsprojekt Granskning av omvärldsanalys i det kommunala uppdraget och demografiska effekter, Registerkontroll inom barn och utbildning samt socialtjänstens område och Löneprocessen har genomförts under året. Rapporterna har överlämnats till berörda styrelser, nämnder och beredningar för yttranden och åtgärder. Rapporterna har delgivits kommunfullmäktige. 3.2 Övriga granskningsprojekt Revisionen har genom kontakter med nämnder och tjänstemän genomfört ett antal granskningar av specifika frågor. 4 Fullmäktigeberedningarna Enligt sina instruktioner är beredningarna beredningar åt fullmäktige. Vi har gått igenom beredningarnas protokoll samt sammanträffat med företrädare för dem.

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 4 (5) 5 Nämnderna och styrelsen Vi har gått igenom nämndernas och styrelsens protokoll och sammanträffat med nämndernas och styrelsens presidier. I samband med granskningen av delårsbokslutet sammanträffade revisionen med kommunstyrelsens, verksamhetsutskottets och beredningen för äldre och omsorgsfrågors presidier. Vid bokslutsgranskningen har sammanträffande med kommunstyrelsens presidium skett. Vid granskningen har uppmärksammats att de stora överskridandena för 2014 liksom tidigare finns inom vård- och omsorgsförvaltningen samt att det har uppstått ett stort överskridande inom utbildningsförvaltningen.. I samband med delårsbokslutet per den 31 augusti 2014 då det redovisades ett överskott på 17,7 miljoner kronor prognostiserade man ett helårsresultat på 6,4 miljoner kronor. Denna prognos skall jämföras med budgeterade 18 miljoner kronor i vinst och det verkliga resultatet på 7,3 miljoner kronor. Revisionen uppmärksammar att prognosen var betydligt mera rättvisande detta är jämfört med tidigare års prognoser. Vår förhoppning är att detta är ett tecken på att den delen av ekonomistyrningen har förbättrats. 6. Revisionens arbetsformer Förutom revisionens månatliga sammanträden har vi haft möten med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet, beredningarna och nämnderna. Vi har deltagit i utbildningar och erfarenhetsutbyte med revisorer i andra kommuner. Samtliga protokoll från kommunstyrelsen, utskottet, nämnderna och beredningarna har granskats. Revisionens ordförande har vid fullmäktigesammanträdena informerat om färdigställda granskningsrapporter samt om vissa gjorda iakttagelser. Maire Lautakoski har haft jäv avseende granskningen av beredningen för äldre och omsorgsfrågor samt för valnämnden och har därför inte deltagit i denna granskning.

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 5 (5) Heby 13 april 2015 Leif Nilsson Maire Lautakoski Anders Eriksson Stig Johansson Pär Rickman Ulf Fahlstad Sven Erik Eriksson

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Till Kommunfullmäktige i Heby kommun Revisionsberättelse för år 2014 Kommunfullmäktiges revisorer har under 2014 granskat kommunstyrelsens, verksamhetsutskottets, nämndernas och fullmäktigeberedningarnas verksamhet. I vår roll som lekmannarevisorer har vi även granskat verksamheten i kommunens bolag. Styrelse, utskott, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och redovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. De iakttagelser som gjorts finns redovisade i Revisorernas redogörelse för 2014 (bilaga) samt i de granskningsrapporter som löpande överlämnats till fullmäktige (se förteckning i bilaga). Vi bedömer sammantaget att styrelse, utskott, nämnder och beredningar i Heby kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt men inte helt tillfredställande från ekonomisk synpunkt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Resultatet enligt årsredovisningen är inte förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige har ställt upp. Inom vård- och omsorgsförvaltningens område finns stora delar av det ekonomiska underskott som kommunen har. Det drabbar Sociala nämndens verksamhet med 2,8 miljoner kronor, Kommunstyrelsens verksamhetsutskott med 5,6 miljoner kronor och Beredningen för äldreoch omsorgsfrågor med 7,3 miljoner kronor. Beredningen för skolfrågor redovisar ett underskott på 6,4 miljoner kronor. Revisionen ser allvarligt på hanteringen av de ekonomiska frågorna men lämnar ingen ytterligare kritik mot utskottet, nämnden och beredningarna.

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 2 (2) Kommunstyrelsen har i sitt övergripande ansvar för ekonomin noggrant följt den ekonomiska utvecklingen och har i delårsrapport per den 31 augusti 2014 redovisat ett resultat på 17,2 miljoner kronor och ett prognostiserat resultat för helåret på 6,4 miljoner kronor. Det redovisade resultatet kom att bli 7,3 miljoner kronor mot budgeterat 18 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet i delårsrapporten hamnade detta år närmare det faktiskt redovisade resultatet. Revisionen är fortsatt oroad över att kommunen trots ökade skatteintäkter och statsbidrag på sammanlagt cirka 3 miljoner kronor inte kan nå ett budgeterat resultat. Kostnaderna fortsätter att öka i högre grad än intäkterna, nettokostnadsökningen är 14 miljoner kronor högre än budget. Ett fortsatt fokus på att hålla nere kostnadsökningarna har högsta prioritet. Bristerna i ekonomistyrningen föranleder ingen ytterligare kommentar från revisionen. Den gemensamma överförmyndarnämnden i Uppsala har för Hebys del inneburit ett överskott på 0.8 miljoner kronor jämfört mot budget. Av genomförd granskning finns inget som föranleder någon anmärkning. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar fullmäktigeberedningarna och dess ledamöter ansvarsfrihet för 2014. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet och nämnderna och dess ledamöter ansvarsfrihet för 2014. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2014 godkänns.

KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER 2015-04-13 REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 3 (2) Maire Lautakoski har inte deltagit i granskningen av valnämnden samt beredningen för äldre och omsorgsfrågor på grund av jäv. Heby den 13 april 2015 Leif Nilsson Maire Lautakoski Anders Eriksson Stig Johansson Pär Rickman Ulf Fahlstad Sven Erik Eriksson Bilagor Revisorernas redogörelse för 2014 Granskningsrapport Granskning av omvärldsanalys i det kommunala uppdraget och demografiska effekter Granskningsrapport Registerkontroll inom barn och utbildning samt socialtjänstens område Granskningsrapport Löneprocessen KPMG: rapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014 Granskningsrapport Hebyfastigheter AB Granskningsrapport Hebygårdar AB

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Ks 97 Dnr 2014/83 106 Gemensam samverkansnämnd för IT med Knivsta kommun Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut En gemensam nämnd för IT, benämnd Samverkansnämnden, för Knivsta och Heby kommuner från 1 juli 2015 med Knivsta kommun som värdkommun, bildas. Samverkansnämnden tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016, Reglemente för Samverkansnämnden, februari 2015 antas Heby kommun ingår avtal för Samverkansnämnden. Kommunstyrelsens beslut Förvaltningen får i uppdrag att informera kommunstyrelsen om grunderna för fördelningen av startkostnaderna mellan kommunerna. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, 71, 8 april 2014 att ge förvaltningen i uppdrag att planera för en gemensam nämnd i syfte att bedriva samverkan inom IT-verksamheten mellan Heby och Knivsta kommun. Kommunstyrelsen gav också förvaltningen i uppdrag att återkomma med beslutsunderlag i ärendet. Beslutsunderlaget innehåller förutom utredning, även förslag till beslut, förslag på reglemente och förslag på avtal för samverkansnämnden. Beslutsunderlag PM, 31 mars 2015 Förslag februari 2015 Förslag Marie Wilén (C): En gemensam nämnd för IT, benämnd Samverkansnämnden, för Knivsta och Heby kommuner från 1 juli 2015 med Knivsta kommun som värdkommun, bildas. Samverkansnämnden tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016, Reglemente för Samverkansnämnden, februari 2015, antas Heby kommun ingår avtal för Samverkansnämnden. Carina Schön (S): Förvaltningen får i uppdrag att informera kommunstyrelsen om grunderna för fördelningen av startkostnaderna mellan kommunerna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

- KOMMUNSTYRELSEN - Delges: IT-chefen Knivsta kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Förslagsordning Ordförande ställer förslagen mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

PM 1 (1) Datum 31 mars 2015 Diarienr/Dplankod Centrala Förvaltningen Åsa Nylander Controller/processledare Samverkan i gemensam nämnd för IT, Heby och Knivsta Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att bilda en gemensam nämnd för IT, benämnd Samverkansnämnden, för Knivsta och Heby kommuner från 1 juli 2015 med Knivsta kommun som värdkommun, att Samverkansnämnden tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016, att anta reglemente för Samverkansnämnden, samt HEBY100 v 1.0 2005-11-28, W:\Avskilt\Administrativa enheten\politiska möten\kf 2015\150421\Gemensam it-nämnd\beslutsunderlag 20150331 KS gemensam nämnd.doc att ingå avtal för Samverkansnämnden. I enlighet med bifogat beslutsunderlag Samverkan i gemensam nämnd för IT mellan Knivsta och Heby kommuner, Förslag februari 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i 71 den 8 april 2014 att ge förvaltningen i uppdrag att planera för en gemensam nämnd för att driva samverkan inom IT-verksamheten mellan Heby och Knivsta kommun. Kommunstyrelsen gav också förvaltningen i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen med ett beslutsunderlag för att inrätta en gemensam nämnd mellan Heby och Knivsta kommun. Det färdiga beslutsunderlaget bifogas, och innehåller förutom utredning, även förslag till beslut, förslag på reglemente och förslag på avtal för samverkansnämnden. I tjänsten Magnus Giertz, IT-chef gm Åsa Nylander, Controller Delges: Nämnder Kommunchef Förvaltningschefer IT-chef Controller Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se

Samverkan i gemensam nämnd för IT mellan Knivsta och Heby kommuner Förslag februari 2015

2 (22)

3 (22) Februari 2014 Samverkan i gemensam nämnd för IT mellan Knivsta och Heby kommuner Innehållsförteckning 1. Syfte och mål... 4 2. Bakgrund... 4 3. Uppdraget... 4 4. Tidplan... 5 5. Framtida organisation i en gemensam nämnd... 5 5.1 Ledamöter och ersättare... 5 5.2 Ersättning till ledamot och ersättare... 6 5.3 Avtal om samverkan och reglemente... 6 6. Nuläge... 6 6.1 Ledning... 6 6.2 Operativ drift, egen personal... 7 6.3 Operativ drift, externa tjänsteleverantörer... 7 6.4 Projektverksamhet... 7 6.5 IT-upphandling och inköp... 7 6.6 Ekonomi... 7 6.7 Övrigt... 8 6.8 IT-användningen... 8 7. Framtida gemensam förvaltning... 9 7.1 Hantering av informationssäkerhetsfrågor... 10 7.2 Avgränsningar... 10 8. Ekonomi... 10 8.1 Fördelning av kostnader... 10 8.2 Ledning, administration och lokaler... 10 8.3 Investeringar... 10 8.4 Verksamhetssystem... 11 8.5 Förvaltningsnät... 11 8.6 Uppstartskostnader... 11 9. Övrigt... 11 9.1 Ägarstyrning... 11 9.2 Implementering... 12 9.3 Kommunikationsplan... 12 10. Förslag till beslut... 12 11. Bilagor... 13 Avtal om gemensam Samverkansnämnd i Knivsta och Heby kommuner... 14 Reglemente för gemensam Samverkansnämnd i Knivsta och Heby kommuner... 18 Nuvarande IT-kostnader... 22

4 (22) Genomförandeutredning - gemensam Samverkansnämnd mellan Knivsta och Heby kommuner. 1. Syfte och mål Utredningen ska senast 2015-02-28 lämna ett förslag på organisation för en gemensam ITnämnd, benämnd Samverkansnämnden, mellan Knivsta och Heby kommuner från och med den 1 juli 2015. Utredningen ska vara underlag för kommunfullmäktiges beslut om inrättande av en gemensam nämnd för IT-frågor. Inrättandet av en gemensam nämnd ska åstadkomma en effektivare och mindre sårbar ITverksamhet i de bägge kommunerna. En gemensam nämnd kommer även att säkerställa att samverkande kommuner är bättre rustade för kommande förändringar och utveckling i verksamheten. I framtiden finns det möjligheter att öka uppgifterna för nämnden med andra samverkansområden. 2. Bakgrund Kraven, och förväntningarna, på IT-stödet från allmänhet, kommunernas nämnder och verksamheter ökar för varje år. Även staten och dess myndigheter ställer högre och högre krav på kommunernas IT- verksamhet gällande både utveckling och säkerhet. Detta har gjort att offentlig sektor idag genomgår en långsiktig förändring mot en digitaliserad verksamhet i syfte att göra vardagen enklare för medborgare och företag samt att öka öppenhet, säkerhet, kvalitet och effektivitet i verksamheten. Med en förstudie genomförd 2013/2014 ( Förstudie avseende utvidgad samverkan mellan Knivsta och Heby kommun 2014-02-25, Torbjörn Sjölin) som grund, har kommunstyrelserna i Knivsta (2014-02-24, 91) och Heby (2014-04-08, 71) beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att planera för en gemensam nämnd för att driva samverkan inom IT-verksamheten på det sätt som redovisas i förstudien. att återkomma till Kommunstyrelsen med ett beslutsunderlag för att inrätta en gemensam nämnd. 3. Uppdraget Utifrån de beslut som fattats under våren 2014 i Knivsta och Heby kommuner har genomförandeutredningen i uppdrag att presentera en organisation för en framtida gemensam nämnd för IT för Knivsta och Heby kommuner. Utredningen ska därmed belysa frågor som samverkansområden, ekonomi, personal och juridik men även frågor som lokal tillgänglighet och service, information, rekrytering, lokaler, arkiv och plan för verksamhetsövergång av de samverkande kommunernas verksamheter.

5 (22) I utredningen har deltagit representanter från samverkande kommuner. Utredningen har genomförts av kanslichef Åsa Franzén, IT-chef Magnus Giertz, controller Åsa Nylander och förstudiens projektledare Torbjörn Sjölin. Styrgrupp har varit kommuncheferna Lena Fransson och Peter Lund. Bo Frändén från effektiviseringsberedningen har varit projektledare. 4. Tidplan Beslut om en gemensam nämnd för IT bör tas av fullmäktige i varje medverkande kommun senast sista maj 2015. 5. Framtida organisation i en gemensam nämnd Kommunallagen ger sedan 1997 en möjlighet för kommuner och landsting att bilda gemensamma nämnder. Vid bildandet av en gemensam nämnd utses en av de samverkande kommunerna att vara värdkommun och nämnden ingår i den kommunens organisation. Utredningen föreslår att en gemensam nämnd för IT-verksamheten för Knivsta och Heby kommuner bildas från den 1 juli 2015. Utredningen föreslår att den gemensamma nämnden kallas Samverkansnämnd med Knivsta som värdkommun och att den tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016. De områden som utredningen rekommenderar för ett fördjupat samarbete omfattar följande: Hantering av övergripande IT-strategiska och taktiska frågor IT-drift & teknisk IT-utveckling Upphandling och inköp av IT Helpdesk/sevicedesk Hantering av telefoni Ansvaret för frågor kring förvaltning och verksamhets- (process) utveckling samt organisation för LIS/informationssäkerhet och hantering av informationssäkerhetsfrågor ligger hos varje kommun, men den gemensamma nämnden kan ges i uppdrag att ta fram olika beslutsunderlag i dessa frågor. 5.1 Ledamöter och ersättare Varje kommun måste vara representerad av minst en ledamot samt lika många ersättare. Det är enligt kommunallagen värdkommunen som utser ordförande och vice ordförande i en gemensam nämnd. Detta innebär dock inte att värdkommunen är bunden att utse ledamöterna från den egna kommunen utan det är även möjligt att välja ordförande och vice ordförande från någon av de andra samverkande kommunerna. Utredningen föreslår att nämnden består av två ledamöter från Knivsta kommun och en ledamot från Heby kommun samt att ordförande utses från Knivsta kommun och att vice ordförandeposten utses från Heby kommun.

6 (22) 5.2 Ersättning till ledamot och ersättare Arvode och kostnadsersättning beslutas av varje samverkande kommun för sina ledamöter och ersättare. Utredningen föreslår även att ersättningen betalas ut och administreras av ledamotens respektive ersättarens kommun. 5.3 Avtal om samverkan och reglemente Samverkan i en gemensam nämnd ska utgå från att nämndens uppgifter, verksamhet och arbetsformer ska grundas på ett avtal om samverkan och ett reglemente. Båda dessa rättsliga instrument behövs men har i stort skilda funktioner. Avtalet ingås mellan de samverkande parterna och ska reglera samarbetets gränser och parternas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Reglementet fastställs av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna och ska reglera nämndens verksamhet och arbetsformer. Utredningens förslag till avtal om samverkan och reglemente bifogas utredningen bilaga 1 och 2. 6. Nuläge Verksamheten i Knivsta och Heby kommun har under de senaste åren haft (och har fortlöpande) många förändringsprojekt att arbeta med, stora såväl som små. Några av dem är kommunövergripande och andra är viktiga för enskilda verksamheter. Resurser i olika former har ibland varit svåra att uppbringa vilket i vissa fall skapat orimliga krav och förväntningar på IT- enheten och på verksamheterna. Kommunernas IT-verksamhet har idag en likartad struktur med anställda IT-samordnare, servicesamordnare och It-tekniker. Ledningen av IT är sedan några år gemensam där rollerna IT-driftschef och IT-chef delas mellan kommunerna. Bägge kommunerna har avtal med en extern driftsleverantör som ansvarar för all drift och helpdesk. På ett par punkter skiljer sig dock organisationen. I Knivsta har anställts två verksamhetsutvecklare som visserligen inte tillhör IT organisatoriskt, men som samarbetar nära med IT-enheten. Vidare har Knivsta en anställd strateg som arbetar med informationssäkerhet. 6.1 Ledning Sedan ett flertal år tillbaka delas både den strategiska och driftsmässiga ledningen av IT mellan Knivsta och Heby. Det finns idag en IT-chef och en IT-driftschef med ansvar för bägge kommunernas verksamhet. IT-chefen är formellt anställd av Knivsta kommun och ITdriftschefen av Heby kommun. Båda cheferna delar sin tid lika mellan kommunerna. För övergripande styrning & prioritering av IT:s verksamhet finns i respektive kommun en estyrgrupp som leds av kommunchefen i Heby kommun och av kanslichefen i Knivsta kommun. I respektive estyrgrupp finns alla verksamhetsområden representerade.

7 (22) 6.2 Operativ drift, egen personal På operativ nivå är respektive IT-organisation mycket liten beroende på att alla tjänster avseende drift, helpdesk, projektledning och nätinfrastruktur köps av extern leverantör. Organisationen med egen personal ser ut enligt följande: Funktion Knivsta Heby Kommentar IT-samordnare 1 1 IT-tekniker 1 2 Servicesamordnare, inriktning telefoni 1 1 Samtlig personal enligt ovan har en heltidsanställning och har sitt arbete förlagt till respektive kommun. 6.3 Operativ drift, externa tjänsteleverantörer Bägge kommunerna har tecknat avtal med Qbranch om tillhandahållande av driftstjänster och helpdesk. Avtalen är innehållsmässigt identiska och tecknade vid samma tidpunkt. En förlängning av dessa har skett och avtalen upphör att gälla oktober 2016. 6.4 Projektverksamhet Både Knivsta och Heby bedriver löpande en projektverksamhet. Resurserna för intern projektledning är mycket begränsade och i normalfallet köps projektledning som en extern tjänst. 6.5 IT-upphandling och inköp IT-enheterna i respektive kommun har idag ingen specifik upphandlingskompetens utan hämtar stöd från kommunernas centrala funktioner. Kommunerna har ett decentraliserat ansvar för upphandlingar där varje verksamhet själva ansvarar för att planera och genomföra sina upphandlingar. I Heby har man en upphandlingsansvarig till sin hjälp och i Knivsta en upphandlingsstrateg. Dessa fungerar som interna upphandlingskonsulter och ger råd och stöd när verksamheten efterfrågar denna tjänst samt ansvarar även för metodutveckling, rutiner/riktlinjer, upphandlingssystemet, samordning etc. 6.6 Ekonomi IT-kostnader som bokförs centralt på respektive IT-enhet framgår av tabell i bilaga 3. Förutom kostnader i bilaga 3 så finns en betydande andel kostnader för IT som bokförs direkt i verksamheterna. Dessa avser framför allt kostnader för verksamhetssystem.

6.7 Övrigt Utöver vad som nämnts ovan finns i Knivsta 2 st. verksamhetsutvecklare (VU) som inte är organisatoriskt knutna till IT men som arbetar mycket nära IT-verksamheten. VU är verksamheternas representanter och har en välutvecklad förmåga att tolka verksamhetens behov och översätta dessa till IT-åtgärder som stöder verksamheten, man fungerar som en brygga mellan verksamhet och IT. Heby arbetar för likvärdiga resurser. 8 (22) Arbetsuppgifterna omfattar förvaltningen av befintligt IT-stöd såväl som att identifiera nya behov och att skapa nya och bättre processer som kombinerat med nytt IT-stöd effektiviserar och underlättar verksamheten. Verksamhetsutvecklartjänsterna i Knivsta är länken mellan verksamheten och IT. I Heby finns personer utsedda i organisationen som avsätter delar av sin arbetstid till att hantera dessa frågor. Det handlar huvudsakligen om att stödja verksamheten genom att agera som en brygga mellan verksamhet och IT. Denna funktion är i Heby dock inte organisatoriskt centraliserad och har därmed inget övergripande ansvar för de samlade förvaltningsinsatserna, metodstöd eller för beredning av frågor till Hebys estyrgrupp. Diskussioner pågår i Heby om en eventuell förändring av denna funktion till att mer efterlikna Knivstas koncept. Detta skulle på ett mycket positivt sätt påverka samverkansmöjligheterna. 6.8 IT-användningen I nedanstående tabell redovisas antal användare, datorer, nätverksutrusting, etc. för respektive kommun. Siffrorna för 2014 var aktuell under 1:a kvartalet 2014. Ett försök har gjorts att, utifrån vad som idag är känt, prognosticera motsvarande siffror två år fram i tiden, till 2016. I dessa siffror finns således, och givetvis, en osäkerhet. Antal användarkonton Antal ADM-datorer Tunna klienter, ADM Konton, elever & ped. personal Antal skoldatorer Nätverkskomponenter Accesspunkter (trådlöst nätverk) Noder i förvaltningsnätet Antal verksamhetssystem Databasservrar Knivsta Heby Kommentar 2014 2016 2014 2016 1032 1800 1390 1500 400 550 322 400 0 0 140 0 2511 3000 2860 2500 700 900 350 500 101 130 173 190 202 499 202 400 45 60 52 50 46 50 46 50 9 9 4 4 Endast större system, ej skrivbordsverktyg

9 (22) Nätverksanslutna skrivare & kopiatorer Surfplattor 130 135 72 72 150 400 1100 1250 7. Framtida gemensam förvaltning Den framtida gemensamma IT-nämnden kommer att ansvara för de båda kommunernas ITdrift och IT-strategiska frågor. De kommunala bolagen kommer fortsatt kunna köpa ITtjänster av den nya nämnden. En gemensam förvaltning bildas genom att slå ihop de båda IT-organisationerna till en. Lokal bemanning behålls i Heby kommun för att säkra den lokala servicen. Samtliga medarbetare i de två tidigare IT-organisationerna får dock båda de två kommunerna som arbetsområde mot idag endast den ena. Varje nuvarande medarbetare kan dock räkna sin ursprungskommun som placeringsort. Placeringsort skrivs in i nya anställningsavtal när de tecknas. För de arbetstagare som byter huvudman från Heby kommun till Knivsta kommun (värdkommun) men har Heby som arbetsställe, (d.v.s. det är från Heby som arbetet utgår) så är det arbetsresor som sker på arbetstid vid utresa från Heby. Det omvända gäller för arbetstagare med Knivsta som placeringsort. I och med att det är arbetsresor så ska arbetsgivaren betala för dessa enligt gällande regelverk. Resor till och från placeringsort från hemmet ersätts inte av arbetsgivaren. Då detta betraktas som en verksamhetsövergång så kommer berörd personal i Heby kommun att skriftligt erbjudas en likartad anställning i Knivsta kommun. Nya anställningsbeslut upprättas efter förhandlingar med berörda fackliga organisationer. Kollektivavtalet Allmänna bestämmelser gäller fortsättningsvis för samtlig personal. Berörd personal i Heby kommun har rätt att tacka nej till erbjudandet om anställning i Knivsta kommun. Då kvarstår anställningsavtalet i Heby kommun och en omplaceringsutredning alt turordning startar enligt reglerna i Lagen om anställningsskydd och MBL. Ytterligare information om villkoren kommer att lämnas till personalen innan skriftliga erbjudanden går ut. I förslag till avtal om samverkan ska ansvaret för eventuella pensionsåtaganden som uppstått för tiden före ett övertagande av personal stanna hos ursprungskommunen. Inarbetade förmåner, övertidstimmar, sparad semester m.m. följer med från ursprungskommunen till den gemensamma nämnden. Huvudsakliga arbetsområden som berörs av verksamhetsövergången framgår av avsnitt 5. Den gemensamma nämnden kan ta åt sig extra uppdrag i de fall kompetens saknas hos de ingående kommunerna. Dessa uppdrag debiteras en avgift enligt fastställd prislista från den gemensamma nämnden.

10 (22) 7.1 Hantering av informationssäkerhetsfrågor Ansvaret för informationssäkerheten, och för de konsekvenser som kan uppstå på grund av säkerhetsmässiga brister, kan inte hänskjutas till en gemensam nämnd utan är knutet till juridisk person, d.v.s. till respektive kommun. Det gäller exempelvis ansvaret enligt personuppgiftslagen, PUL. Däremot finns ett antal operativa arbetsuppgifter i informationssäkerhetsarbetet där en samverkan förutses vara mycket gynnsam. 7.2 Avgränsningar Den gemensamma nämnden ansvarar för driften av kommunernas verksamhetssystem och program där så är avtalat, se vidare avsnitt 8.4. Det innebär att varje förvaltning/enhet köper och ansvarar för sina verksamhetssystem. Den nya nämnden ansvarar för driften av dessa. 8. Ekonomi 8.1 Fördelning av kostnader Grundprincipen när det gäller fördelningen av kostnader för IT-tjänster är att kostnaderna ska belasta den verksamhet där de uppstår. Den gemensamma nämnden tar fram en tjänstekatalog för IT-tjänster samt tecknar IT-tjänstavtal med de olika verksamheterna i enlighet med beslutad finansieringsmodell. Med IT-tjänster avses datorer, skrivare, smarta telefoner o dyl. delar av telefoni, tillgång till nätverk (fasta och trådlösa), support, standardprogramvaror, licenser mm. 8.2 Ledning, administration och lokaler Gemensamma kostnader för nämnden såsom ledning och administration hos värdkommunen fördelas lika mellan Heby kommun och Knivsta kommun. Nämnden ansvarar för att ordna och bekosta ändamålsenliga lokaler för IT-personalen. 8.3 Investeringar Den gemensamma nämnden ansvarar för att göra samtliga investeringar i infrastrukturen för kommunernas IT-tjänster undantaget verksamhetssystem. När det gäller strategiska investeringar i infrastrukturen så beslutar ägarsamrådet i vilket politiskt organ beslut om dessa ska ske. Nämnden följer värdkommunens beslut om internränta. Värdkommunen bör i sin tur följa SKL s rekommendationer när det gäller nivån på internräntan. Investering för den gemensamma serverplattformen säljs till den gemensamma nämnden till bokfört värde i samband med verksamhetsövergången och därmed påförs den gemensamma nämnden kapitaltjänstkostnaden för detta. Övriga befintliga IT-relaterade anläggningstillgångar avskrivs enligt plan i respektive kommun. Framtida investeringar som ska ersätta nuvarande anläggningstillgångar genomförs i den gemensamma nämnden.

11 (22) 8.4 Verksamhetssystem Det finns två olika kategorier av verksamhetssystem: Verksamhetssystem som är gemensamma för samtliga förvaltningar t ex ekonomisystem, diariesystem osv. Systemägaren finns nästan alltid inom central förvaltning. Verksamhetssystem som är specifika för en förvaltning t ex Procapita, Extens, Tekis. Systemägaren är ansvarig nämnd. Grundprincipen för verksamhetssystem är att systemägaren, dvs. respektive nämnd, betalar samtliga kostnader som är kopplade till det specifika systemet. Det innebär att systemägaren betalar program, licenser, installation, uppdateringar o dyl. för sina system. Systemägaren betalar också specifika kostnader i den tekniska plattformen avseende systemet och bekostar nödvändiga investeringar. Den gemensamma nämnden blir systemägare för IT-specifika verksamhetssystem. Den gemensamma nämnden ansvarar för att ha en övergripande kunskap om vilka verksamhetssystem som används i de båda kommunerna samt för att samordna den tekniska driften av dessa på ett kostnadseffektivt sätt. Den gemensamma nämnden ansvarar också för att på sikt samordna och planera för att fler verksamhetssystem blir gemensamma för de båda kommunerna. 8.5 Förvaltningsnät Kostnader för kommunernas förvaltningsnät kommer fortsatt att hanteras av respektive kommun fram till dess tjänsten upphandlas på nytt. Administrationen av förvaltningsnäten kommer dock hanteras av den nya nämnden. 8.6 Uppstartskostnader I samband med att verksamheterna förs över till en förvaltning krävs det en anpassning av arbetssätt, IT-system och rutiner. Det krävs även en informationsinsats för att nå ut till alla som berörs av verksamhetsövergången. Det kommer att startas en projektgrupp, där vardera kommun bidrar med resurser. Ett flertal förstudier bör genomföras för att migrera de båda kommunernas infrastrukturer. Uppstartskostnaderna uppskattas till 900 000 kr år 2016 och föreslås fördelas lika mellan kommunerna. 9. Övrigt 9.1 Ägarstyrning Kommunstyrelserna i Knivsta och Heby kommuner har tillsammans ansvaret för ägarstyrning och ska kalla till ägarsamråd med nämndens ledamöter minst två gånger per år, dels vid budgetbehandling, dels vid bokslutsgenomgång. Däremellan genomförs regelbundna möten

på förvaltningsnivå. Värdkommunens mål- och budgetprocess gäller för nämndens löpande arbete. Formerna för ägarstyrning får närmare utvecklas i det fortsatta arbetet av de båda kommunerna. 12 (22) 9.2 Implementering Nämnden föreslås inrättas från 1 juli 2015 och det föreslås att den tar över ansvaret för verksamhet och budget från 1 januari 2016. Då får nämnden ett halvt år till förberedelsearbete. Först därefter kan det egentliga arbetet med att harmonisera verksamheterna ta sin början. För att uppnå full effekt av en sådan harmonisering krävs ett målmedvetet arbete under flera år. 9.3 Kommunikationsplan En gemensam kommunikationsplan tas fram för införandet där båda kommunerna tillsätter resurser. Internt ska alla förvaltningar informeras om beslut och ny organisation för ITverksamheten. Informationsmöten och samverkan med de fackliga organisationerna anordnas vid behov. 10. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående utredning föreslås Knivsta kommun och Heby kommun besluta att bilda en gemensam nämnd för IT, benämnd Samverkansnämnden, för Knivsta och Heby kommuner från 1 juli 2015 med Knivsta kommun som värdkommun, att Samverkansnämnden tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016, att anta reglemente för Samverkansnämnden, samt att ingå avtal för Samverkansnämnden. Knivsta och Heby den 10 februari 2015 Lena Fransson Peter Lund

13 (22) 11. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Förslag till avtal om samverkan Förslag till reglemente Nuvarande IT-kostnader

14 (22) Bilaga 1 Avtal om gemensam Samverkansnämnd i Knivsta och Heby kommuner Knivsta och Heby kommuner överenskommer att från 1 juli 2015 inrätta en gemensam nämnd för sin IT-verksamhet. Detta görs med stöd av 3 kap. 3 a kommunallagen. Nämnden tar över ansvar för verksamhet och budget från 1 januari 2016. Nämnden kallas Samverkansnämnden. 1 Värdkommun Knivsta kommun är värdkommun. Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. 2 Uppdrag och uppgifter Den gemensamma nämnden ansvarar för de båda kommunernas IT-drift och IT-strategiska frågor och omfattar följande områden: Hantering av övergripande IT-strategiska och taktiska frågor IT-drift & teknisk IT-utveckling Upphandling och inköp av IT Helpdesk/sevicedesk Hantering av telefoni Ansvaret för frågor kring förvaltnings- och verksamhetsutveckling samt organisation för LIS/informationssäkerhet och hantering av informationssäkerhetsfrågor ligger hos varje kommun, men den gemensamma nämnden kan ges i uppdrag att ta fram olika beslutsunderlag i dessa frågor. De kommunala bolagen kommer fortsatt kunna köpa IT-tjänster av den nya nämnden. 3 Mandatperiod Den gemensamma nämndens första mandatperiod börjar den 1 juli 2015 och löper därefter till den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet, då nästkommande mandatperiod påbörjas. Härefter kommande mandatperioder löper fyra år. 4 Nämndens sammansättning Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare. Knivsta kommun (värdkommun) väljer två ledamöter och två ersättare, Heby kommun väljer en ledamot och en ersättare. Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. Värdkommunen väljer vice ordförande från Heby kommun. Ersättare har rätt att delta vid nämndens möten även om de inte är tjänstgörande. 5 Arvoden och ekonomiska förmåner Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden beslutas och utbetalas av den kommun som valt dem enligt respektive kommuns arvodesbestämmelser för förtroendevalda.

15 (22) 6 Reglemente Den gemensamma nämnden regleras av särskilt reglemente. 7 Organisation Värdkommunen är huvudman för den gemensamma nämnden. Nämnden har en förvaltning som svarar för beredning och verkställighet av nämndens ansvarsområden. Förvaltningen är placerad i värdkommunen och samtliga arbetstagare i den gemensamma förvaltningen har sin anställning i värdkommunen. 8 Verksamhetsstyrning och budget Kommunledningarna i Knivsta och Heby kommuner ska övergripande styra verksamheten och följa upp densamma. Verksamhetens mål, omfattning, inriktning, kvalitet och kostnader specificeras årligen i verksamhetsbudget och plan för verksamheten. I enlighet med 8 kap. 4 kommunallagen ska budget upprättas av värdkommunen i samråd med samverkande kommun. 9 Fördelning av kostnader Gemensamma kostnader för nämnden såsom ledning och administration hos värdkommunen fördelas lika mellan Heby kommun och Knivsta kommun. Kostnader för lokaler och lös egendom se 12. Kostnader i övrigt för den gemensamma förvaltningen (totala faktiska kostnader för verksamhet, personal, administration m.m.) för den gemensamma nämndens verksamhet ska fördelas mellan kommunerna enligt gällande finansieringsmodell. Om någon kommun anser att överenskommelsen enligt ovan är oskälig äger vederbörande kommun rätt att uppta förhandlingar med den andra kommunen i denna fråga. 10 Ersättning till värdkommunen Ersättning enligt 9 ska av Heby kommun betalas till värdkommunen tertialvis. Fakturering sker mars, augusti och december med 30 dagars betalningstid. Verksamhetens kostnader ska slutregleras senast den 15 februari året efter verksamhetsåret enligt beslutad kostnadsfördelningsmodell. Över- eller underskott regleras mellan kommunerna i samband med bokslut. 11 Engångsersättning Värdkommunen ska senast vid bokslut 2016, från Heby kommun erhålla en ersättning som motsvarar kostnaden för övertagen personals outtagna semester och okompenserad övertid, fyllnadstid, jour- och beredskap för den gemensamma nämndens verksamhet. För eventuella pensionsåtaganden för tiden före övertagande av personal svarar ursprungskommunen. 12 Upplåtelse av lokaler och lös egendom

Nämnden ansvarar för att ordna och bekosta ändamålsenliga lokaler för IT-personalen och ansvarar för nya investeringar avseende lös egendom. 16 (22) 13 Insyn i förvaltningen Deltagande kommuner har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller den gemensamma nämndens verksamhet. Den gemensamma nämnden ska till respektive fullmäktige i de deltagande kommunerna varje tertial rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. 14 Arkivhantering Värdkommunen ansvarar för att nämndens arkiv vårdas i enlighet med bestämmelser i de regelverk och föreskrifter som gäller för nämndens verksamhetsområden. För tillsyn över nämndens arkivverksamhet svarar arkivmyndigheten i värdkommunen. För nämnden upprättas en dokumenthanteringsplan. Samtliga pågående ärenden ska överflyttas till den gemensamma nämnden. Slutarkivering av ärenden sker i värdkommunen. 15 Omförhandling Deltagande kommuner har rätt att påkalla omförhandling av detta avtal om det inträffar omständighet som väsentligt förändrar förutsättningarna för avtalet. 16 Försäkringar Värdkommunen tecknar och vidmakthåller erforderliga försäkringar för nämndens verksamhet. 17 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas av parterna i samråd. Kan inte enighet uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol. 18 Avtalets giltighet och upphörande Detta avtal gäller från och med 1 juli 2015 under förutsättning att kommunfullmäktige i Knivsta och Heby kommuner har godkänt avtalet genom beslut som vunnit laga kraft. Avtalet löper tillsvidare och skall för upphörande sägas upp senast två år före innevarande mandatperiods utgång. 19 Upphörande av verksamheten I det fall den gemensamma verksamheten upphör fördelas tillgångar och avvecklingskostnader på samma sätt som kostnaderna för den gemensamma nämndens verksamhet. För Knivsta kommun För Heby kommun Datum:. Underskrift Datum: Underskrift

17 (22)

18 (22) Bilaga 2 Reglemente för gemensam Samverkansnämnd i Knivsta och Heby kommuner Antaget av kommunfullmäktige i Knivsta 2015-xx-xx Antaget av kommunfullmäktige i Heby 2015-xx-xx Knivsta och Heby kommuner har i avtal kommit överens om att 1 juli 2015 inrätta en gemensam nämnd inom IT-verksamheten. Detta görs i enlighet med 3 kap. 3 a kommunallagen och i övrigt i enlighet med bestämmelser i gällande speciallagar inom området. Nämnden kallas för Samverkansnämnden och övertar ansvar för verksamhet och budget 1 januari 2016. Knivsta kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett av kommunerna ingånget avtal för den gemensamma nämnden. 1 Uppgifter Den gemensamma nämnden ansvarar för de båda kommunernas IT-drift och IT-strategiska frågor och omfattar följande områden: Hantering av övergripande IT-strategiska och taktiska frågor IT-drift & teknisk IT-utveckling Upphandling och inköp av IT Helpdesk/sevicedesk Hantering av telefoni Ansvaret för frågor kring förvaltnings- och verksamhetsutveckling samt organisation för LIS/informationssäkerhet och hantering av informationssäkerhetsfrågor ligger hos varje kommun, men den gemensamma nämnden kan ges i uppdrag att ta fram olika beslutsunderlag i dessa frågor. De kommunala bolagen kommer fortsatt kunna köpa IT-tjänster av den nya nämnden. 2 Ekonomisk förvaltning Nämnden sköter den ekonomiska förvaltningen inom sitt förvaltningsområde inom ramen för den för nämnden fastställda budgeten. 3 Mandatperiod Den gemensamma nämndens första mandatperiod börjar den 1 juli 2015 och löper därefter till den 1 januari året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige hållits i hela landet, då nästkommande mandatperiod påbörjas. Härefter kommande mandatperioder löper fyra år.

4 Sammanträden 19 (22) Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i värdkommunen om inte nämnden själv bestämmer annat. Sammanträden skall hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det, eller om ordförande anser att det behövs. 5 Närvarorätt Ersättare har rätt att delta vid nämndens möten även om de inte är tjänstgörande. Nämnden kan vid behov adjungera andra personer. 6 Val av ledamöter och ersättare Nämnden består av tre ledamöter och tre ersättare. Knivsta kommun (värdkommun) väljer två ledamöter och två ersättare, Heby kommun väljer en ledamot och en ersättare. 7 Ordförande och vice ordförande Värdkommunen väljer ordförande och vice ordförande. Värdkommunen väljer ordförande från Knivsta kommun och vice ordförande från Heby kommun. Det åligger ordföranden för nämnden att - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, - främja samverkan mellan den Samverkansnämnden och kommunernas övriga nämnder, samt - företräda nämnden, med rätt att sätta annan i sitt ställe, vid förhandlingar, sammanträden, uppvaktningar och konferenser med myndigheter, företag och enskilda. 8 Ledamöternas och ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från den som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionerligt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige fastställda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti har dock alltid rätt att träda in istället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som avbrutit tjänstgöringen på grund av annat hinder än jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti har trätt in. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. 9 Ersättare för ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens samtliga uppgifter.

20 (22) Om ordföranden på grund av sjukdom eller annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 11 Kallelse Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara på sammanträdet, senast åtta dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten gör det. 12 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämndens kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande kommuns anslagstavla. 13 Reservation En ledamot som har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera sin reservation ska göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. 14 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 15 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutats av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denna av annan ledamot och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar.

16 Delegation av beslutanderätt Omfattning av den delegering som den gemensamma nämnden har rätt till enligt kommunallagen och övriga regelverk för verksamheten, bestämmer den gemensamma nämnden i särskild delegationsordning. 21 (22)

22 (22) Bilaga 3 Nuvarande IT-kostnader Konto Prognos aug jan-dec 2014 Heby Knivsta Totalt Utfall jan-dec 2013 Prognos aug jan-dec 2014 Utfall jan-dec 2013 Prognos aug jan-dec 2014 Utfall jan-dec 2013 Kommunbidrag 9 044 000 7 412 000 12 967 000 12 831 999 22 011 000 20 243 999 Kommunbidrag ny hemsida internt -300 000 0 0 0-300 000 0 Anställningsstöd personal 0 0 0 18 782 0 18 782 Försäljning koncernbolag inom resp. kommun 420 000 416 500 981 000 999 800 1 401 000 1 416 300 Försäljning mellan Heby och Knivsta 0 128 000 45 000 0 173 000 Internleasing IT och kopiatorer 4 921 200 4 766 100 4 123 000 3 606 945 9 044 200 8 373 045 SUMMA INTÄKTER 14 085 200 12 722 600 18 071 000 17 502 526 32 156 200 30 225 126 0 0 Löner inkl personalomkostnadspålägg 2 713 000 1 784 600 2 686 000 1 969 350 5 399 000 3 753 950 Fastighetskostnader / arbetsplatser 8 200 5 500 0 2 400 8 200 7 900 Bilkostnader inkl. drivmedel m.m. 100 000 2 300 24 000 19 700 124 000 22 000 Förbrukningsinventarier & materiel 183 200 182 600 1 348 000 654 355 1 531 200 836 955 Telefoni (växel, fast- och mobil) 1 701 000 1 294 000 104 000 945 000 1 805 000 2 239 000 Datakommunikation / förvaltningsnät 2 034 000 3 147 000 1 470 000 1 422 409 3 504 000 4 569 409 Övr verksamhetskostnader inkl. vidarefakturering 35 000-14 600 366 000 872 054 401 000 857 454 IT-drift inkl. licencer 5 757 400 5 099 400 9 397 000 9 267 453 15 154 400 14 366 853 IT-Konsulter 0 585 900 1 199 000 2 879 245 1 199 000 3 465 145 Avskrivningar 1 573 000 905 000 1 659 000 1 440 781 3 232 000 2 345 781 Internränta 383 000 68 500 164 000 106 445 547 000 174 945 Övriga intäkter o kostnader 26 100 16 600 0 23 372 26 100 39 972 SUMMA KOSTNADER 14 513 900 13 076 800 18 417 000 19 602 565 32 930 900 32 679 365 RESULTAT -428 700-354 200-346 000-2 100 038-774 700-2 454 238

- KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 (43) Sammanträdesdatum 7 april 2015 Ks 95 Dnr 2014/197 531 Buss 865, motion Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut Motionen anses behandlad med hänvisning till kommunens fortsatta arbete med att se över framtida kollektivtrafikförsörjning i Runhällen. Sammanfattning Margaretha Gadde-Jennische (M), Mats Jennische (M) och Ewa Westling Olzon (M) med motionen Busslinje 865, daterad 2 september 2014. I motionen föreslås kommunfullmäktige ska besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta för att busslinje 865 skall fortsätta att gå i huvudsak enligt samma sträckning som idag och passera både Blomsterängen och Enåkers kyrka. Förvaltningen anser att hur riksväg 56 och dess nya sträckning kommer att påverka kollektivtrafiken i Runhällen är avgörande för hur kollektivtrafikförsörjningen kommer att se ut i Runhällen. Hur Runhällen kommer att trafikeras av busslinje 865 i framtiden beror på flera olika faktorer som behöver utredas vidare. Förvaltningen kommer att fortsätta arbeta med frågan för att finna en hållbar lösning för Runhällen och Heby kommun som helhet. Beslutsunderlag PM, 17 mars 2015 Karta från Trafikverket Kf 93, 16 september 2015 Motion, 2 september Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Motionen anses behandlad med hänvisning till kommunens fortsatta arbete med att se över framtida kollektivtrafikförsörjning i Runhällen. Förslagsordning. Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

1 (3) Kommunstyrelsen Mark- och planeringsenheten Sofie Fröbom 0224-362 26 sofie.frobom@heby.se Datum Diarienr/Dplankod 17 mars 2015 2014/197 531 Busslinje 865, motionssvar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Motionen anses behandlad med hänvisning till kommunens fortsatta arbete med att se över framtida kollektivtrafikförsörjning i Runhällen. Sammanfattning HEBY100 v 1.0 2005-11-28, W:\Avskilt\Administrativa enheten\politiska möten\ks 2015\Ks150407\Busslinje 865, motion\ts4fsme4.docx Till KF 95, 16 september 2014, inkom Margaretha Gadde-Jennische (M), Mats Jennische (M) och Ewa Westling-Olzon (M) med motionen Busslinje 865, daterad 2 september 2014. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta för att busslinje 865 skall fortsätta att gå i huvudsak enligt samma sträckning som idag och passera både Blomsterängen och Enåkers kyrka. Förvaltningen anser att hur riksväg 56 och dess nya sträckning kommer att påverka kollektivtrafiken i Runhällen är avgörande för hur kollektivtrafikförsörjningen kommer att se ut i Runhällen. Hur Runhällen kommer att trafikeras av busslinje 865 i framtiden beror på flera olika faktorer som behöver utredas vidare. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med frågan för att finna en hållbar lösning för Runhällen och Heby kommun som helhet. Förvaltningens synpunkter UL (Upplands Lokaltrafik) är sedan 1 januari 2012 en förvaltning, kollektivtrafikförvaltningen, inom Landstinget i Uppsala län. Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för utveckling av länets regionala kollektivtrafik. Landstinget har tillsatt en kollektivtrafiknämnd som fattar de beslut som styr förvaltningens verksamhet. UL är en del av Landstinget i Uppsala län och därmed är det kollektivtrafiknämnden i Uppsala Län som fattar beslut om eventuella hållplatsförändringar i Heby kommun. Förvaltningen verkar för en hållbar lösning för kollektivtrafikförsörjningen i Heby kommun. Dialog förs med UL (Upplands Lokaltrafik) och Trafikverket Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se

Datum 2 (3) 17 mars 2015 beträffande framtida trafikering av kollektivtrafiken i Runhällen. Busslinje 865 trafikerar flera tätorter inom Heby kommun. UL kan se hur många resenärer som kliver på respektive av bussen på olika hållplatser vilket ger dem statistik för hur resandet med busslinje 865 i kommunen ser ut. Statistiken används som underlag för framtida planering av kollektivtrafikförsörjningen. Tabell 1. Tabellen visar de hållplatser som ligger längs med nuvarande riksväg 56:s sträckning, antal påstigande och om det finns väderskydd vid hållplatserna. Hållplatser markerade med en stjärna är de som ligger i Runhällen. Visar helgfri dag perioden september-december 2013. Källa: KTF UL. I och med den fastställda arbetsplanen för rv 56 sträckan Stingtorpet Tärnsjö skapas det nya förutsättningar för hur kollektivtrafiken kommer att trafikera Runhällen. Detta eftersom den gamla riksvägen kommer att grävas av på vissa sträckor, se bilaga. Mark- och planeringsenheten skrev i sitt yttrande från 12 januari 2007 1 att de förordade en framtida hög och jämn vägstandard på detta centrala avsnitt av Räta Linjen. Det framgår inte av yttrandet hur den gamla vägen kommer att påverka kollektivtrafiken. I mark- och planeringsenhetens yttrandet från den 18 februari 2008 2 framhålls däremot att kollektivtrafikens och skolskjutsarnas linjedragningar kommer att behöva förändras men att acceptabla nya lösningar för dessa bör kunna hittas. Kommunstyrelsen har ställt sig bakom dessa yttranden. Den 11 mars 2009 3 skrev kommunstyrelsen i sitt yttrande till Vägverket att de hade inget att erinra mot att arbetsplanen för rv 56 Stingtorpet- Tärnsjö fastställes. Därmed beslutades det att kollektivtrafiken kommer att trafikera den nya sträckningen av riksväg 56 från Tärnsjö - Runhällen samt att det kommer att anläggas en ny hållplats utanför tätorten Runhällen för att sedan fortsätta på den gamla riksvägen mot Heby. 1 dnr 2007.110 2 dnr 2008.574 3 dnr 2009.860

Datum 3 (3) 17 mars 2015 Det pågår samtidigt en förstudie av skolskjutsutvecklingen i Heby kommun. Förstudien kommer att resultera i en rapport som kommer att se över beställningstrafik respektive linjetrafik. Denna rapport kan komma att påverka kollektivtrafiken i kommunen beroende på rapportens utfall. Förvaltningen anser att hur riksväg 56 och dess nya sträckning kommer att påverka kollektivtrafiken i Runhällen är avgörande för hur kollektivtrafikförsörjningen kommer att se ut i Runhällen. Därmed ligger det i förvaltningens intresse att arbeta med denna fråga samt att kontinuerligt föra en dialog med berörda parter för att kunna påverka den framtida trafikeringen av kollektivtrafik i Runhällen. Att Blomsterängen och Enåkers kyrka anses som viktiga platser tas i beaktande, men hur Runhällen kommer att trafikeras av busslinje 865 i framtiden beror på flera olika faktorer som behöver utredas vidare. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med frågan för att finna en hållbar lösning för Runhällen och Heby kommun som helhet. I tjänsten Sofie Fröbom Samhällsplanerare Bilaga: Översiktskarta Väg 56 Heby - Tärnsjö Delges:

± 56 56 Stingtorpet 56 56 GÄVLE Teckenförklaring D Körfältsindelning Ny väg Väg rivs Ny cirkulationsplats D 1 km Gång- och cykelport 0 km D D Arnebo 895 Ulebo Bruskebo Siggbo Heby SALA HEBY 72 0 200 400 600 800 1 000 Meter

Teckenförklaring Körfältsindelning D Ny väg Väg rivs 56 8 km GÄVLE Sveden Fallet 7 km Hedåker Runhällen Busshållplats D Befintlig väg rustas upp Lövåsen Björnabo D D 5 km 56 4 km Aspnäs Källviken Backa 3 km Horsbo ± HEBY Bussvändslinga 0 200 400 600 800 1 000 Meter

± Råsbo 15 km 56 Östanås 56 GÄVLE 14 km L. Runhällen Hällby 13 km Rosendal D Hornhäll Blomsterängen D Möjligt att gå/cykla 12 km D 11 km Mårtsbo D Kroksbo D 10 km HEBY 9 km Teckenförklaring Körfältsindelning 0 200 400 600 800 1 000 Meter D Ny väg Väg rivs

± Tärnsjö GÄVLE Södra Storgatan D D 20 km Hemmingsbo 56 19 km Rotfallet Åby 56 18 km 17 km Sifferhällen 16 km Teckenförklaring Körfältsindelning 0 200 400 600 800 1 000 Meter HEBY 15 km D Ny väg Väg rivs