Statistik. om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se

Ekonomiskt bistånd 2013 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Strategy denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bakgrund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet. Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - stadens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd och till och med 2012 för introduktionsersättning). Rapporten omfattar tre olika typer av ersättningar till hushåll: 1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsföringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1 ). 2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invandrare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag). 3. Introduktionsersättning: Nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd har erbjudits introduktionsersättning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekonomiskt bistånd, från staden. Ersättningen upphörde att utbetalas i juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt övergått till Etableringsersättning på Arbetsförmedlingen. Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,06 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ekonomiskt bistånd används genomgående. När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och biståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet.

Ekonomiskt bistånd 2013 Innehåll FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 EKONOMISKT BISTÅND... 6 Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd... 6 Stadsdelsförvaltningarna... 8 Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd... 8 Antalet biståndshushåll minskade med 3,3 procent... 10 Stadsdelsförvaltningarna... 11 Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret... 12 Stadsdelsförvaltningarna... 15 Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010... 16 Medelbidraget... 18 Stadsdelsförvaltningarna... 21 Oförändrad genomsnittlig biståndstid... 22 Stadsdelsförvaltningarna... 23 Minskad hushållsstorlek... 24 De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 30 49 år... 26 Stadsdelsförvaltningarna... 27 Minskat biståndstagande i befolkningen... 28 Stadsdelsförvaltningarna... 30 Hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa... 31 Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), men andelen övrigt ekonomiskt bistånd ökar... 34 Ökning av antalet nytillkomna biståndshushåll... 36 Stadsdelsförvaltningarna... 38 Biståndstider i ett längre perspektiv... 39 Stadsdelsförvaltningarna... 41 Avslagsbeslut 2013... 43 Stadsdelsförvaltningarna... 44 Avslutade hushåll 2013... 45 Avslutsorsak... 48 Stadsdelsförvaltningarna... 48 DEFINITIONER... 50 Ekonomiskt bistånd... 50 Introduktionsersättning... 51 Ersättning enligt LMA... 51 Underlag för statistiken från PARAPLYET... 51 Nettostatistik... 51 Avseendemånad... 52 Biståndshushåll... 52 Biståndstagare... 52 Födelseland och Medborgarskapsgrupper... 52 Försörjningshinder... 53 Avslag... 53 Avslutade... 53 Symboler och förkortningar som används i tabellerna... 53 KODFÖRTECKNING... 54 Försörjningshinder... 54 Ändamål... 54 Avslag av ekonomiskt bistånd... 55 Avslutskoder för ekonomiskt bistånd... 56 TABELLFÖRTECKNING... 57

Ekonomiskt bistånd 2013 SAMMANFATTNING Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 969 mnkr i staden 2013. Det var en kostnadsminskning med 19 mnkr eller 1,9 procent jämfört med föregående år. 16 590 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med ca 560 hushåll eller -3,3 procent jämfört med 2012. I ett historiskt perspektiv är kostnaderna för ekonomiskt bistånd låga. Trots inflationen ligger kostnaderna på samma nivå som i inledningen av lågkonjunkturen 1990-talet. Antalet biståndshushåll har inte varit så lågt sedan före 1965. Kostnadsminskningen 2013 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade något. Kostnadsminskningen motverkades dock av att medelbidraget per person ökade samt en marginell ökning av den genomsnittliga biståndstiden. Medelbidraget per person var 4 748 kr per månad 2013 vilket var en ökning med 90 kronor eller 1,9 procent jämfört med 2012. Observera att måttet tar hänsyn till förändringar av hushållsstorleken. Ca 1,03 procentenheter av ökningen förklaras av den genomsnittliga höjningen av riksnormen 2013. Inflationen (KPI) var 0,27 procent under 2013. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 8 107 kronor 2013. Det var en ökning med 109 kronor eller 1,4 procent jämfört med 2012. Hushållsstorleken har minskat till i genomsnitt 1,71 personer vilket förklarar varför medelbidraget per hushåll inte ökade lika mycket som medelbidraget per person. Den genomsnittliga biståndstiden var 7,2 månader för hushållen 2013, vilket var en marginell ökning jämfört med 2012. 42 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 12 månader under året. De fick 72 procent av den totala biståndskostnaden. Det är i stort sätt samma relation som under de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv hade 29 procent, 4 860, av alla biståndshushåll 2013 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 12 månader per år). De ökade med 110 hushåll jämfört med 2012. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade 3 450 hushåll haft långvarigt biståndsbehov, mellan 49 60 biståndsmånader under de åren. Det var en ökning med 240 hushåll. Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med -1,9 procent mellan 2012 och 2013 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -32,5-3,3 Mindre hushållsstorlek -5,3-0.5 motverkades av Högre medelbidrag per person 18,9 1,9 Något ökad biståndstid 0,3 0,0 Synergieffekt -0,6-0,1 Summa -19,2-1,9 1

Ekonomiskt bistånd 2013 De 16 590 biståndshushållen omfattade 28 320 personer 2013. De motsvarade 3,2 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,1 procentenheter jämfört med 2012. Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i staden sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft. I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 59 år med 3,6 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, 18 24 år. 2013 hade 3,0 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2012. 9 890 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 5,7 procent av stadens barn levde i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2012. I genomsnitt hade barnhushållen 2,1 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 53 procent, medan 34 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 13 procent med en ensamstående pappa. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2013 liksom tidigare år. De minskade med 330 hushåll, eller -3 procent jämfört med 2012. Även de ensamstående med barn, män och kvinnor, minskade med -1 procent. Parhushållen med och utan barn minskade med -11 procent. Den större minskningstakten av de stora hushållen gav en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken till 1,71 personer per biståndshushåll 2013. 48 procent av biståndstagarna (vuxna och barn) 2013 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna var alltså födda utanför Sverige. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden, 2,0 procent och högst bland de födda utom Norden, 7,8 procent. Det var en liten minskning av biståndstagandet i befolkningen född i Sverige och övriga Norden, och en större minskning, med 0,5 procentenheter, bland de födda utanför Norden. 11 790 personer eller 64 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång under 2013. Det var en minskning med 240 personer jämfört med 2012 men en ökad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag, eller varit i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. En något minskad andel har varit i någon form av aktivitet vilket oftast inneburit aktivitet via Jobbtorg Stockholm eller Arbetsförmedlingen. 23 procent eller 4 280 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året och 22 procent eller 4 080 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var en något minskad andel av biståndstagarna och en minskning av antalet personer i båda kategorierna jämfört med 2012. 5 140 hushåll eller 31 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2013. Det var 160 fler nytillkomna hushåll jämfört med 2012. En ökad andel av de nytillkomna hushållen, 39 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 25 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna såsom de oftast är. 2

Ekonomiskt bistånd 2013 5 145 hushåll avslutades 2013. Det innebar att 31 procent av biståndshushållen avslutades under året. Unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 26 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel av de avslutade hushållen var avslutsorsaken Okänt. 3

Ekonomiskt bistånd 2013 EKONOMISKT BISTÅND Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 969 mnkr 2013. Det var en minskning av kostnaden med 19 mnkr eller 1,9 procent jämfört med 2012. Av kostnaden utgjorde 0,06 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.) Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 2013 Mnkr 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 OBS att 1990 1994 är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyanlända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m. 1995 1 tom juni 2012. I ett drygt 20-årigt perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent). I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhållande till utvecklingen i riket som helhet 2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden trots hög, och under senare delen av 2012 ökande, arbetslöshet. 1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion. 2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och 2009. Beräkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersättningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent. 4

Ekonomiskt bistånd 2013 I följande diagram kan den relativt dämpade utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i staden under de senaste konjunkturmässigt turbulenta åren jämföras med utvecklingen i Göteborg och Malmö samt Stockholms län 3. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i alla redovisade kommuner utom i Stockholms stad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Stockholms län, Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-2013 Tkr Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna medan Stockholm ligger lägst. Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-2013 Kronor Stockholm Göteborg Malmö 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År 3 Årsuppgift för länet och Riket 2013 publiceras av Socialstyrelsen i juni 2014. 5

Ekonomiskt bistånd 2013 Stadsdelsförvaltningarna Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskade något i de flesta stadsdelsförvaltningarna 2013 jämfört med 2012. Den största procentuella minskningen skedde i Skärholmen, -9,4 procent eller -7,6 mnkr, och i Kungsholmen, -9,1 procent eller -1,9 mnkr. I Bromma minskade kostnaden med 7,9 procent eller 3,0 mnkr och i Farsta med 7,2 procent vilket motsvarade 6,0 mnkr. I Hässelby-Vällingby, Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten, Liljeholmen och på Enheten för hemlösa ökade dock kostnaden. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Tkr 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2012 2013 De största procentuella ökningarna skedde på Enheten för hemlösa med 8,3 procent och i Hässelby-Vällingby med 4,0 procent. Det motsvarade en ökning med 2,4 mnkr på Enheten för hemlösa och med 4,3 mnkr i Hässelby-Vällingby. I Enskede-Årsta-Vantör ökade kostnaden med 2,8 procent eller 3,6 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan. Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på den nyinrättade Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2013 redovisas 3,2 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Totalt 2,9 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2013 varav 2,4 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,4 mnkr utbetalades från stadsdelsförvaltningarna, mestadels i början av året. De ytterligare 0,4 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är ekonomiskt bistånd som de avlidna fått tidigare under 2013. Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 351 mnkr högre 2013 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 44 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden endast ökat med 2,9 procent. Den största delen av kostnadsökningen 6

Ekonomiskt bistånd 2013 2013 jämfört med 1990 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste fyra åren har kostnaden i fasta priser minskat något. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990-2013 Mnkr 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Löpande priser Fasta priser År Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansättningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas. Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen 2012 2013 har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan). Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 1,9 procent, mellan 2012 och 2013 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -32,5-3,3 Mindre hushållsstorlek -5,3-0,5 motverkades av Högre medelbidrag per person 18,9 1,9 Marginellt ökad biståndstid 0,3 0,0 Synergieffekt -0,6-0,1 Summa -19,2-1,9 Kostnadsminskningen i staden 2013 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal biståndshushåll och att hushållsstorleken minskade något. Minskningen motverkades av ett högre medelbidrag per person samt en marginell ökning av den genomsnittliga biståndstiden. Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. I Skärholmen minskade kostnaden främst på grund av en minskning av antalet biståndshushåll och mindre hushållsstorlek men även genom att medelbidraget per person och månad 7

Ekonomiskt bistånd 2013 minskade något medan det i genomsnittligt i staden ökade. I Kungsholmen minskade kostnaden främst genom att medelbidraget per person minskade samt att både antalet biståndshushåll och biståndstiden minskade medan hushållsstorleken ökade. På Enheten för hemlösa ökade kostnaden främst genom en ökning av medelbidraget per person samtidigt som också antalet biståndshushåll och biståndstiden ökade något. I Hässelby-Vällingby ökade kostnaden främst genom ökat medelbidrag per person men också ett något ökat antal biståndshushåll och ökad genomsnittlig hushållsstorlek medan biståndstiden var oförändrad. (Tabell 70 i tabellbilagan.) Antalet biståndshushåll minskade med 3,3 procent 16 590 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2013. Det var en minskning med 560 hushåll eller 3,3 procent jämfört med 2012. Som nämnts bidrog minskningen av antalet biståndshushåll till kostnadsminskningen med 3,3 procentenheter. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 2013 Antal 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll med 48 procent. Den nedåtgående trenden som följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. Efter att antalet biståndshushåll minskat under högkonjunkturen 2005 till 2008 vände trenden uppåt i lågkonjunkturen 2009, men mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet eller i början av 2000-talet. 2013 är antalet biståndshushåll 45 procent lägre än högkonjunkturåret 1990. Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan 1990-2013 inte är orsakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre biståndstider. 8

Ekonomiskt bistånd 2013 Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till konjunkturmåttet arbetslöshet. Det har som förväntat funnits en koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När arbetslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Andelen arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala antalet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av 2007. Under 2007 ökade andelen arbetslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten 2008. Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFIstuderande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa. Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 dec 2013 25 000 20 000 Arbetslösa enl Af 15 000 10 000 Vuxna biståndstagare 5 000 Därav arbetslösa biståndstagare 0 Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43. När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan arbetslösheten i staden ökade med hela 62 procent. Perioden 2009 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och under 2013 har antalet vuxna biståndstagare minskat successivt medan arbetslösheten legat kvar på en hög och ökande nivå. Antalet arbetslösa biståndstagare har varit relativt oförändrat de fyra senaste åren. Stadsdelsförvaltningarna Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar utom i Hässelby-Vällingby och Enheten för hemlösa där antalet ökade något 2013 jämfört med 2012. För de flesta förvaltningar handlar det om relativt små förändringar. 9

Ekonomiskt bistånd 2013 Antalsmässigt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Skärholmen, - 139 hushåll eller -10,0 procent, Södermalm -134 hushåll eller -10,4 procent, och i Farsta, -132 hushåll eller -9,2 procent. Den procentuellt största minskningen skedde i Älvsjö, -10,9 procent eller -36 hushåll. Tabell 48 i tabellbilagan. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Antal 3000 2012 2013 2500 2000 1500 1000 500 0 Arbetslöshet det dominerande försörjningshindret Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder. Det finns 29 fördefinierade försörjningshinder. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader. För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning 4. Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK) Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26 Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23 Vård av barn: kod 08, 17, 27 Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28 Arbetar heltid: kod 18, 29 Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22 4 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med introduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012. 10

Ekonomiskt bistånd 2013 Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42 Ersättning enl. LMA (ett fåtal som för SoS ingår i Övriga) I följande diagram blir det tydligt att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen kommer från arbetslöshet, sjukskrivning och sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för drygt 90 procent av totalkostnaden 2013 (484 mnkr, 193 mnkr respektive 196 mnkr). Det var en något ökad andel jämfört med 2012. Biståndskostnaden var störst för arbetslösheten, 50 procent av totalkostnaden 2013. Det var en större kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, 1,5 procentenheter. Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. 266 mnkr eller 27 procent av totala biståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 26 mnkr jämfört med 2012. Det skedde däremot en ökning av kostnaden för arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen med 17 mnkr till totalt 85 mnkr 2013 samt för arbetslösa utan ersättning med 7 mnkr till totalt 98 mnkr. Se detaljerad tabell 18 i tabellbilagan. Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2012 och 2013 Tkr 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2012 2013 Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18. Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 193 mnkr, vilket var en minskning med närmare 15 mnkr jämfört med 2012 och utgjorde 20 procent av den totala biståndskostnaden. Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 20 procent av den totala kostnaden eller 193 mnkr 2013. Det var en minskning med drygt 3 mnkr jämfört med 2012. Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via Försäkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 250 mnkr eller nära 26 procent av biståndskostnaderna 2013. 11

Ekonomiskt bistånd 2013 Följande diagram visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året 5. Sedan 2005 har varje person i genomsnitt nära 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Se tabell 17 i tabellbilagan. 11 790 personer eller 64 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång 2013. Det var en minskning med 240 personer jämfört med 2012 men en ökad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (50 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person (41 084 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (48 091 kronor) och de sjukskrivna (45 233 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna. Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2012 och 2013 Antal 2012 2013 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17. Inom kategorin arbetslösa hade 7 060 eller 38 procent av de vuxna biståndstagarna försörjningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa i aktivitet någon gång under året 2013. Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm. 4 690 personer eller 25 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en liten ökning av antal arbetslösa (utan ersättning) som inte var i aktivitet, och en minskning 5 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrerades endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmånader. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder. 12

Ekonomiskt bistånd 2013 med 780 personer av dem i aktivitet jämfört med 2013. Däremot ökade antalet arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program med 390 personer. Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till i aktivitet redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet. Inom kategorin sjukskriven finns 4 280 personer eller 23 procent av biståndstagarna någon gång under året. Det var en minskning med 430 personer jämfört med 2012. Gruppen fick i genomsnitt 45 233 kronor per person av detta skäl under året. 4 080 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2013 vilket var en minskning med 330 personer jämfört med 2012. De utgör 22 procent av de vuxna biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 48 091 kronor per person under året. De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder. Stadsdelsförvaltningarna Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser mycket olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning. Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2013 % Arbetslös Sjukskriven Arbhinder/Sociala skäl 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 I ovanstående diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostnader av arbetslöshetsskäl än i innerstaden. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är inte lika vanligt. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga staden. 13

Ekonomiskt bistånd 2013 I stora drag tenderar innerstaden att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden. De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder. Den största andelen av de avlidna hade dock fått försörjningshindret Utan försörjningshinder - har inkomst över norm. Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshinder under året. Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under glappet innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls. I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2011-2013 Antal 70 år 2011 år 2012 år 2013 60 50 40 30 20 10 0 14

Ekonomiskt bistånd 2013 Under 2013 fick 251 hushåll ekonomiskt bistånd enligt någon av de tre försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen 6. Det var ca 150 fler än åter innan. 2013 fanns det något etablerings-hushåll på alla stadsdelsförvaltningar, även i innerstaden, i Älvsjö och på Enheten för hemlösa. Flest etableringshushåll finns i Spånga- Tensta och Hässelby-Vällingby. I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt dessa tre försörjningshinder, sammantaget 9,2 mnkr i staden. Det var en ökning med 7,0 mnkr jämfört med 2012. Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder fanns i Rinkeby-Kista följt av Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby. Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2011-2013 Tkr år 2011 år 2012 år 2013 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 De 251 hushållen som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 4,2 mnkr. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade kan inte identifieras i denna statistik. 6 Försörjningshindren Nyanländ i etablering och Nyanländ 25-75 % etablering är i rapporten inordnade i kategorin Arbetslös. Försörjningshindret Nyanländ 0-24 % etablering finns i kategorin Övrig. 15

Ekonomiskt bistånd 2013 Medelbidraget Medelbidraget påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Den årliga normhöjningen för 2013 var i genomsnitt för hushållen 1,03 procent (grundad på KPI-förändringen mellan 2011 och 2012). Under 2013 ökade dock priserna på utgifter som ingår i normen och dem som inte ingår i normen med ytterligare 0,27 procent (genomsnittligt KPI-ökning under 2013). Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad. Medelbidraget per person och månad ökade med 90 kronor, 1,9 procent, till 4 748 kr 2013 jämfört med 2012. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kostnadsökning på 19 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och därmed till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst. I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 5 989 kronor per månad 2013. Det var en ökning med 100 kr per viktad person eller 1,7 procent jämfört med 2012. Detta mått har ökat något mindre jämfört med 2012 än måttet medelbidrag per person. Det beror främst på att de ensamstående vuxna, som har högre kostnadsvikt, utgjorde en större andel av biståndstagarna. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990-2013 Kronor 7 000 6 000 5 000 Löpande priser 4 000 3 000 2 000 Fasta priser 1 000 0 Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2013 per viktad person var 3 947 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostnaden per viktad person med 1,4 procent jämfört med 2012. En ökning som alltså inte beror på ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll eller biståndstider. Skillnaden får sökas i en normhöjning eller utgiftrökning högre än inflationen och/eller i att biståndshushållens inkomster minskat. 16

Ekonomiskt bistånd 2013 Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 8 107 kronor 2013 och en ökning med 1,4 procent eller 109 kronor jämfört med 2012. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,1 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mindre än det ökat per person beror på att hushållsstorleken minskat. Andelen ensamstående hushåll har ökat 2013. Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990-2013 Kronor 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Löpande priser Fasta priser De unga och de äldre hushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll. För de unga under 25 år var medelbidraget 6 404 kronor per månad 2013. Det var en ökning med 75 kronor jämfört med 2012 men var den åldersgrupp som hade det lägsta medelbidraget. Medelbidraget ökar med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 49 år som har det högsta medelbidraget med 8 751 kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 33 i tabellbilagan. Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2012 och 2013 Kronor 2012 2013 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga 17

Ekonomiskt bistånd 2013 Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2012 och 2013 Kronor 2012 2013 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Ensamst Ensamst man u barn man m barn Ensamst kv u barn Ensamst kv m barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2013 publiceras i den nationella statistiken i juni 2014. I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Kronor per hushåll och år, 2008 2013, i Stockholm, Göteborg, Malmö, Stockholms Län 7 och Riket Kronor Stockholm Göteborg Malmö Sthlms län Riket 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År 7 Antalet hushåll netto under året för länet och riket publiceras av Socialstyrelsen i juni 2014. 18

Ekonomiskt bistånd 2013 Stadsdelsförvaltningarna Medelbidraget per viktad person och månad är lägst i ytterstadsförvaltningarna Rinkeby- Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Skärholmen. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medelbidraget per viktad person. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar begravningskostnader. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Kronor 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2012 2013 Medelbidraget per viktad person har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna 2013. Den största ökningen skedde i Hägersten-Liljeholmen med 463 kronor vilket var en ökning med 7,8 procent. Även på Enheten för hemlösa, i Enskede-Årsta-Vantör och Farsta var ökningen stor, mellan 200 300 kronor, och procentuellt långt större än i staden som helhet. I några stadsdelsförvaltningar minskade dock medelbidraget per viktad person och månad. I Kungsholmen var det en minskning med 300 kronor eller -4,1 procent, i Östermalm var minskningen 254 kronor eller -3,5 procent och i Bromma, Skarpnäck och Skärholmen var minskningen mellan 40 50 kronor. Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Kronor 9 000 2012 2013 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 19

Ekonomiskt bistånd 2013 I ovanstående diagrammet presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning. När som här inte hänsyn är tagen till hushållens storlek och sammansättningen är bilden en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna. De proportionellt dyrare kostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre kostnader för större hushåll i ytterstaden (per månad). Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvaltningarna finns redovisade i tabell 58 60 i tabellbilagan. Oförändrad genomsnittlig biståndstid Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,2 månader 2013, vilket var i det närmaste oförändrat jämfört med 2012. Det är det första året på länge som inte ökad biståndstid bidragit till att öka kostnaden för ekonomiskt bistånd. I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och är nu den högsta som uppmätts i staden sedan mätningarna började 1980. Tabell 34 samt 38-40 i tabellbilagan. Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I den förra lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och ökade något i den fortsatt avmattade konjunkturen under 2012. Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990-2013 Månader/år 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Drygt 42 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 12 månader, under 2013. Det var en oförändrad andel jämfört med 2012. Endast 22 procent av biståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket var en något minskad andel jämfört med 2012. Det är också den lägsta uppmätta andel hushåll med kortvarigt behov sedan 1990. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd har kommit att vara långt ifrån det tillfälliga komplement till försörjning det är avsett att vara. Tabell 34 37 i tabellbilagan. 20

Ekonomiskt bistånd 2013 Biståndshushåll och kostnad fördelade efter hushållens biståndstid, %, 2013 % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel utbetalat bistånd Andel hushåll 1-2 mån 3-4 mån 5-6 mån 7-9 mån 10-12 mån Diagrammet illustrerar att hushåll med långa biståndstider ger höga årskostnader. 72 procent av kostnaden för ekonomiskt bistånd gick till de 42 procent av hushållen som hade långa biståndstider 2013. Det är en relativt oförändrad bild ända sedan 1997. Endast 3 procent av kostnaden 2013 gick till de 22 procent av hushållen som hade kort biståndstid. Det är också ett förhållande som är relativt oförändrat sedan 1997. Som jämförelse kan nämnas att 1990 gick drygt 50 procent av kostnaden till de knappt 20 procent av hushållen som hade långvarigt behov och 9 procent av kostnaden till de 45 procent som hade kortvariga behov. Stadsdelsförvaltningarna Den genomsnittliga biståndstiden är allmänt något längre i ytterstadsområdena än i innerstaden. 2013 var den oförändrad eller ökade med endast 0,1 månad i åtta av stadsdelsförvaltningarna. I Östermalm, Södermalm, Älvsjö och Skärholmen ökade den något mer, 0,2 0,5 månader, jämfört med 2012. Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Månader 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2012 2013 21

Ekonomiskt bistånd 2013 Endast i Bromma, Kungsholmen och Farsta minskade den genomsnittliga biståndstiden något. Den minskade biståndstiden bidrog till de relativt stora kostnadsminskningarna för ekonomiskt bistånd i dessa stadsdelsförvaltningar. Följande diagram visar hur andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov (10-12 månader) av biståndshushållen varierar mellan stadsdelsförvaltningarna samt hur andelen förändrats mellan 2012 och 2013. Stadsdelsförvaltningarna i ytterstadsområdena har mycket högre andel hushåll med långtidsbehov än innerstadsförvaltningarna. Störst andel hushåll med långa biståndstider finns i Rinkeby-Kista (49 procent) och Spånga-Tensta (48 procent) följt av Enskede-Årsta-Vantör, Älvsjö och Hässelby-Vällingby med 45 procent. Lägst andel finns i Östermalm (31 procent) följt av Bromma (32 procent) och Kungsholmen med 33 procent. Antalet långtidsberoende hushåll har minskat i tolv av stadsdelsförvaltningarna 2013. Både antalsmässigt och procentuellt skedde den största minskningen i Farsta, -60 hushåll eller med 10 procent. Sett i relation till det totala antalet biståndshushåll på förvaltningen hade också andelen långvarigt beroende biståndshushåll minskat i Farsta och även i Bromma och Kungsholmen. I tio av förvaltningarna hade dock andelen ökat och den var oförändrad i en förvaltning, Hässelby-Vällingby. Störst ökning av andelen långtidsberoende hushåll skedde i Älvsjö men också i Södermalm, Rinkeby-Kista och Skärholmen var ökningen relativt stor. (Se vidare tabell 65 67.) Andelen hushåll med långvarigt bistånd (10-12 månader) per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 % 60 2012 2013 50 40 30 20 10 0 Minskad hushållsstorlek Den genomsnittliga hushållsstorleken minskade något bland biståndshushållen för sjätte året i följd. 2013 var hushållsstorleken 1,71 personer per hushåll vilket var en minskning med 0,01 person per hushåll jämfört med 2012. (Tabell 4 i tabellbilagan.) Det bidrog något till att dämpa kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd, med 5,3 mnkr. 22

Ekonomiskt bistånd 2013 Observera att skalan i diagrammet inte börjar från noll för att tydliggöra förändringarna mellan åren. Förändringarna av hushållsstorleken kan synas som relativt små, men fler stora biståndshushåll med högre medelbidrag och som ofta också har långa biståndstider får ändå märkbara konsekvenser för kostnaderna. Genomsnittlig hushållsstorlek bland biståndshushållen 1990 2013 (Obs bruten skala) Personer per hushåll 1,90 1,85 1,80 1,75 1,70 1,65 1,60 1,55 1,50 1,45 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Förändring av hushållsstorleken kommer av att förhållandet mellan andelen stora och små hushåll förändras. 2013 är både andelen par och barn i hushållen lägre än tidigare. Antalet biståndshushåll efter hushållstyp 2012 och 2013 Antal 8 000 2012 2013 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Ensam man utan barn Ensam man med barn Ensam kvinna utan barn Ensam kvinna med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2013 liksom tidigare år. De minskade även med 3 procent jämfört med 2012, -330 hushåll. De ensamstående männen och kvinnorna med barn minskade med -1 procent medan parhushållen med och utan barn minskade med -11procent. Den större minskningstakten av de stora hushållen gav alltså en minskning av den genomsnittliga hushållsstorleken. 23

Ekonomiskt bistånd 2013 Andelen barnhushåll bland biståndshushållen var oförändrad, 29 procent, 2013 jämfört med 2012 efter att ha minskat de senaste åren. Mellan 2004 och 2008 var de 33 procent. I tabell 7-8, 11 och 13 i tabellbilagan finns information om biståndshushållens hushållstyper. De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 30 49 år Att både antalet biståndshushåll minskade och att biståndshushållens storlek minskade jämfört med 2013 gjorde att antalet biståndstagare minskade med 1 120 personer eller 3,8 procent till 28 320 år 2013. De 28 320 biståndstagarna som ingick i hushållen fördelar sig på åldersgrupper som i följande diagram. Av de vuxna är de i åldern 40 49 år den största gruppen tätt följd av de i åldern 30 39 år. Båda grupperna minskade antalsmässigt med 280 respektive 210 personer jämfört med 2012, -6 respektive -5 procent. De utgjorde 23 respektive 22 procent av de vuxna biståndstagarna 2013, vilket var något lägre andelar än 2012. (Tabell 2 i tabellbilagan samt tabell 45 för stadsdelsförvaltningarna.) Antalsmässigt skedde något mindre minskningar bland de unga vuxna, under 30 år. Gruppen 18-24 år minskade med 170 personer eller 7 procent jämfört med 2012 och de i åldern 25 29 år minskade med 15 personer eller 1 procent. Åldersgrupperna 50 59 år och 65 år och däröver minskade med 100 respektive 40 personer vilket motsvarade -3 respektive -5 procent. Endast antalet personer 60-64 år ökade med 20 personer. Antal biståndstagare efter åldersgrupp 2012 och 2013 Antal 12 000 2012 2013 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Barn 18-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-9 890 barn ingick i hushåll som hade behov av ekonomiskt bistånd någon gång under 2013. Antalet barn i biståndshushållen hade därmed minskat med 330 eller -3 procent jämfört med 2012. En minskning av antalet barn i biståndshushållen har pågått kontinuerligt sedan slutet av 90-talet. I genomsnitt hade barnhushållen 2 barn. I följande diagram visas hur barnen i biståndshushållen fördelat sig på de olika hushållstyperna under de senaste två åren. 24

Ekonomiskt bistånd 2013 Antalet barn i biståndshushåll efter hushållstyp 2012 och 2013 Antal barn 2012 2013 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Ensam man med barn Ensam kvinna med barn Par med barn Drygt hälften av de biståndsberoende barnen ingår i ett hushåll med en ensamstående mamma, 53 procent, vilket är en ökad andel och ett något ökat antal barn, -120, jämfört med 2012. Det kan konstateras att antalet barn också har ökat något i hushåll som består av en ensamstående pappa, 60 st. Antalet barn som lever med två vuxna har minskat kraftigt, -410. År 2013 levde 13 procent av barnen med en ensamstående pappa och 34 procent av barnen med två vuxna. Stadsdelsförvaltningarna De barn som lever i biståndshushåll fördelar sig på stadsdelsförvaltningarna som i följande diagram. De flesta bor i ytterstadsområdena, varav 54 procent av barnen i Västerort, 39 procent i Söderort och endast 6 procent i Innerstaden. (Tabell 45 i tabellbilagan.) Antalet barn i hushåll med biståndsbehov har minskat i de flesta stadsdelsförvaltningarna. I Skärholmen minskade antalet barn med 120, i Farsta med 90 och i Hägersten-Liljeholmen med 60 barn. I Hässelby-Vällingby har dock antalet barn ökat med nära 80 st 2013 och i Södermalm och Kungsholmen ökade de med ca 20 st. Antalet barn i biståndshushåll per stadsdelsförvaltning 2012 och 2013 Antal 2 500 2012 2013 2 000 1 500 1 000 500 0 Det finns information om biståndshushållens åldersfördelning (registerledarens ålder) i tabell 7, 9, 12, 14 och 15 i tabellbilagan samt tabell 50 för stadsdelsförvaltningarna. 25