221 SOCIALNÄMNDEN Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och måluppfyllelse Inom verksamheten för ekonomiskt bistånd har en viktig målsättning varit att säkerställa att den enskilde får en rättssäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt det är möjligt, blir självförsörjande. När det gäller rättssäkerheten håller socialkontoret en hög nivå. Utredningsmetodiken inom kontoret har utvecklats och förtydliganden har gjorts av både riktlinjer och förhållningssätt i beslutsfattande och insatsarbete. Möjligheterna att medverka till att den enskilde kan bli självförsörjande har ökat genom ett intensivare samarbete med andra aktörer och genom ett ökat antal klientkontakter. Både utbudet av platser och insatser har ökat jämfört med föregående år. Eftersom socialkontoret under förfogat över sju tillfälliga socialsekreterartjänster har en satsning kunnat ske på fördjupad kartläggning av klienter tillsammans med ett ökat antal klientbesök för att få igång klienten själv och för att hitta rätt aktiviteter eller insatser för att personen ska nå ut i egen försörjning. Arbetet på socialkontoret har även inriktats på att förbättra informationen till klienter och öka tillgängligheten genom att inrätta telefontider på avdelningen. Effektivisering av rutiner och riktlinjer har fortsatt och under året har avdelningen utvecklat bidragsbrottsarbetet. Ett ökat samarbete med Jobbtorget och andra aktörer tillsammans med det utvecklade arbetssättet har klienten kunnat få den stöd och hjälp som behövs för att flytta fram positionerna närmare arbetsmarknaden och fått möjlighet att kvalificera sig för Arbetsförmedlingens eller Försäkringskassans insatser. Allt detta har gett en dämpande effekt på kostnadsutvecklingen. För bogruppen är ett av målen att boende i akutboende inte ska vara längre än tre månader. Detta mål är ej uppfyllt. Målgruppen har odefinierade problem av psykisk karaktär och tenderar att bli kvar länge i akutboende. Ett projekt har startats tillsammans med den kommunala utföraren Råd och Stöd. Två personer arbetar som kontaktpersoner för ensamstående i akutboenden, med uppdraget att få dem komma vidare till eget kontrakt, behandling eller stödboende. För verksamheten familjehem är ett fortsatt intensivt rekryteringsarbete är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn bra familjehemsalternativ. Det är dessutom viktigt att ha tillgång till flera alternativ för att så bra som möjligt matcha barn och familjer för att kunna uppnå goda resultat. Att ha fler familjehemsalternativ leder också till kortare placeringstider hos jourfamiljer. Behovet av familjehem kommer sannolikt att vara större framöver. När det gäller ensamkommande flyktingbarn så kommer även en del av dem vara i behov av familjehem. Därutöver behöver dessa barn och deras familjehem ofta särskilda stödinsatser. Behovet av stöd för denna grupp kommer med största sannolikhet att öka de närmaste åren. Sedan flera år tillbaka har Länsstyrelsen gett Socialnämnden allvarlig kritik för att inte uppfylla lagens krav på utredningstider gällande barn som far illa. Angående lagens krav på fyra månaders handläggningstid i barnavårdsärenden, så har socialkontoret under 2008/ mer än halverat antalet pågående utredningar och även dem som pågått längre tid än fyra månader. Bekymren med långa utredningstider har koncentrerats till barn- och familjegruppen. Skälen till att utredningstiderna har varit långa på barngruppen är att hänföra till bland annat hög arbetsbelastning i kombination med psykiskt påfrestande arbetsuppgifter samt en tidigare osedvanligt hög personalomsättning. Under år har arbetsgruppen erhållit resursförstärkning med tre årsarbetare, men arbetsbelastningen är fortsatt hög. Det positiva är att personalomsättning och sjukfrånvaro har minskat radikalt och därför starkt bidragit till att effektiviteten blivit bättre. Inom avdelningen för äldre och funktionshindrade är handläggningstiderna fortfarande för långa. En ny gruppchef har tillsatts under året och dennes roll är att leda och fördela arbetet, samt att tillsammans med gruppen effektivisera arbetet mot en självständigare handläggning. Handläggningstiderna ska kunna minskas under år 2010 om personalstaten utökas enligt begäran till kommunstyrelsen med två årsarbetare.
222 Sammanfattande reflektioner och analys Den prioriterade aktiviteten för ekonomiskt bistånd som har gett mest resultat för helheten är fokuseringen på eget utvecklingsarbete med fördjupad kartläggning parallellt med ökad aktivitet i klientarbete, effektivisering av rutiner, tydliggörandet av förhållningssätt för klientarbetet i stort och i kombination med målarbete. Detta arbete har gett en stabil och tydlig bas för klientarbetet som i sin tur har resulterat i dynamiska klient- och samarbetsprocesser. Arbetet med den s.k. Linköpingsmodellen är ett långsiktigt arbete med att försöka hitta bra arbetsmodeller för arbete med flyktingar och invandrare som har stått länge utanför arbetsmarknaden och som behöver särskilda insatser för att kunna närma sig arbetsmarknaden och egenförsörjning som mål i nästa steg. Sedan starten på hösten 2008 har socialkontoret arbetat aktivt i projektet för att utveckla modellen och för att få så många som möjligt ut i egen försörjning med hjälp av insatserna där. Projektet utvecklas kontinuerligt och har gett upphov till många viktiga frågor att samarbeta kring med Arbetsförmedlingen och Jobbtorget. Arbetet i beredningsgruppen för Samordningsförbundet har gett goda möjligheter att vara med och påverka utbudet av de insatser som Samordningsförbundets styrelse ska fatta beslut om. Det gemensamma arbetet i beredningsgruppen med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och landstinget vad gäller rehabilitering av människor till arbetslivets behov och krav har gett fördjupad kunskap om varandras ansvar, befogenheter och förhållningssätt. Det i sig har gett synergieffekter för våra respektive ordinarie verksamheter som i slutändan bör komma Linköpingsbor tillgodo. Samverkan med Vär(l)dshuset inom Stadsmissionen har för resulterat i att försörjningsstödstagare från den gruppen som bedöms stå allra längst bort från arbetsmarknaden med olika sorters fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder har fått möjlighet att under 12 månaders startbidrag från socialkontoret i kombination med utvecklingsanställning från Arbetsförmedlingen, att utvecklas och sysselsättas i kombination med stöd för att sedan kunna få ordinarie anställning. De flesta som fick anställning under fick den hos Stadsmissionen. För 2010 måste det sociala företaget uppnå en viss egen ekonomisk bärighet för att fler kan bli anställda där. Framöver blir det också viktigt att följa upp hur många som kan få anställningar på den öppna arbetsmarknaden utanför Stadsmissionen. Hos boendegruppen har ett arbete påbörjats tillsammans med kommunjuristen och lokalstrategen för en övergång till hyresgarantier istället för andrahandskontrakt. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att garantier om boendestöd finns och kan utlovas till fastighetsägarna om problem uppstår. Idag är det svårt att erhålla boendestöd i den omfattning och med den inriktning som krävs. Frågan kommer att lyftas i kommande upphandlingsarbete av öppenvårdsinsatser, men även under vårens budgetdagar. Ett viktigt arbete framöver kommer att vara att skapa metoder för att arbeta effektivt tillsammans med polisen avseende ungdomar som begår brott första gången. Polisen, socialkontoret och den kommunala utföraren Råd och Stöd påbörjade under hösten ett arbete tillsammans rörande dessa ungdomar. Den nya metoden att arbeta med den här målgruppen har sin upprinnelse i det så kallade åtta punkts-programmet för att minska ungdomsbrottsligheten. Metoden innebär att den unge samt dennes föräldrar kallas till Råd och Stöd där en förhandsbedömning görs utifrån inkommen anmälan. Samtalet sker ihop med polisen inom 48 timmar efter det att brotts begåtts. Nya metoder och öppenvårdsinsatser för att minska placeringar i såväl familjehem som på institution kommer ha ett fortsatt starkt fokus. Under början av året startade den kommunala utföraren Råd och Stöd en ny metod för att arbeta med barn/ungdomar och deras familjer; IHF (intensiv hemmabaserad familjeterapi). Insatsen som hittills uppvisat goda resultat har tillkommit för att reducera antalet familjehemsplaceringar. När det gäller familjehem så har socialkontoret fått socialnämndens uppdrag att finna relevant jämförelsematerial med andra kommuner. Detta är ett arbete som kontoret kommer att fokusera på 2010. Omfattande effektiviseringar och metodutveckling har skett inom socialkontoret de senaste två åren för att tillgodose rättsäkerhet och de lagstadgade utredningskraven inom flera verksamheter, samt för att nå minskade kostnader. Eftersom socialkontoret står under ett fortsatt högt och ökande arbetstryck behövs, trots de effektiviseringar som är gjorda, en permanent förstärkning av personalresurserna ske för att möta det ökade inflödet av ärenden. En särskild begäran om permanent utökade personalresurser till socialkontoret har därför tillställts kommunstyrelsen i januari 2010.
223 EKONOMI Resultaträkning, tkr Budget Avvikelse Intäkter 101 641 60 000 41 641 Kostnader -359 198-315 296-43 902 Planenliga avskrivningar 0 0 0 Verksamhetens nettokostnad -257 557-255 296-2 261 Finansnetto 0 0 0 Resultat före kommunbidrag -257 557-255 296-2 261 Kommunbidrag 255 296 255 296 0 Årets resultat exkl. kommunal verksamhet -2 261 0-2 261 Nämndens verksamhet 0 0 0 Årets resultat -2 261 0-2 261 Driftsammandrag, tkr Budget Verksamhet Avvikelse Soc nämnd & gem funktioner 6 955 7 585 630 Ekonomiskt bistånd 183 468 183 468 0 Bogruppen 9 978 10 076 98 Familjehem 49 026 47 444-1 582 Utredningsplaceringar 7 637 6 223-1 414 Barnahus 493 500 7 Individ & familjeomsorg* 0 0 0 Äldre & funktionshindrade* 0 0 0 * redovisas hos oms. nämnden Summa 257 557 255 296-2 261 Ekonomiska kommentarer Socialnämndens underskott i bokslutet återfinns inom verksamheterna familjehem och utredningsplaceringar. Eftersom nämnden erhöll tilläggsanslag riktat till ekonomiskt bistånd under hösten är underskottet inom denna verksamhet helt eliminerat. Utan detta tillskott skulle det totala underskottet i bokslutet ha varit ytterligare - 8,8 mnkr jämfört med ursprunglig budget. Bedömningen är den att socialnämndens verksamheter kommer stå under ett fortsatt hårt tryck under år 2010, varför den reducerade budgeten detta år, jämte besparingar och underskott i bokslutet, är för lågt dimensionerad. Socialnämnden har därför i särskild handling i anslutning till sin internbudget för 2010 äskat tillskott med 24,5 mnkr hos kommunstyrelsen, för att täcka befarade underskott inom framförallt verksamheterna ekonomiskt bistånd och familjehem. Detta motsvarar en ökning av kostnaden med 3,5 % inom ekonomiskt bistånd jämfört med bokslutet. En bedömning som är mycket måttlig med tanke på att kostnadsökningen under jämfört med året innan var 8 % (även detta en låg siffra jämfört med riket som helhet). Motsvarande kostnadsökning inom familjehem bedöms bli 7 % för jämfört med utfallet i bokslutet.
224 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Alkoholhandläggning Referensgruppen för ansvarsfull alkoholservering ska träffas minst tre gånger under och två utbildningar i ansvarsfull alkoholservering för serveringspersonal ska genomföras (förebyggande tillsyn). Tillståndshavarna och deras företrädares ekonomiska skötsamhet avseende eventuella betalningsföreläggande ska kontrolleras veckovis via Justitia kreditinformation. Minst en gång under ska samtliga tillståndshavare samt dess företrädare granskas gentemot kronofogdemyndighetens register. Kontroll ska även ske avseende huruvida skatter och avgifter betalats till det allmänna. Deras personliga vandel ska också kontrolleras mot polismyndighetens register (inre tillsyn). Alla serveringsställen ska få minst ett tillsynsbesök under (yttre tillsyn). Målsättningen i tillsynsplanen har uppfyllts. När det gäller den inre tillsynen så har målsättningen i tillsynsplanen uppfyllts förutom kontrollerna av restaurangernas och dess företrädares ekonomiska skötsamhet hos Skatteverket och Kronofogdemyndigheten samt kontrollen av den personliga vandeln hos Polismyndigheten. Tillsynsplanens mål har i stora delar inte kunnat uppfyllas under. Orsaken till detta är brist på resurser och på för högt uppställda mål i tillsynsplanen. Alkoholhandläggarna har under genomfört 96 tillsynsbesök (yttre tillsyn) på restauranger med serveringstillstånd. 63 av kommunens 135 serveringställen har fått besök. Grön Gul Gul Socialnämnden har kostnader för politikernas arvoden, nämnd- och utskottssammanträden, samt utskick och tryck av nämndhandlingar. I detta ingår även kostnader för nämndledamöternas kurser och konferenser och driftkostnaden för verksamhetssystemet Sofia IFO. Under har även medel för förstärkning av 7 socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd funnits i denna gemensamma budgetpost. Ansvar för handläggning och tillsyn av serveringstillstånd, öl, tobak och nikotinläkemedel ligger inom omsorg och socialförvaltningens gemensamma förvaltningsadministration. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Kontroll av alkoholservering, samt försäljning av öl, tobak och vissa receptfria läkemedel. Uppföljning Alkoholhandläggarna har en viktig uppgift när det gäller att kontrollera att serveringsställena sköter alkoholserveringen på ett korrekt sätt. Detta gäller även kontrollen av detaljhandelsförsäljningen av öl, tobak och vissa receptfria läkemedel. Tillsynen i kombination med möjligheter till sanktioner är det viktigaste instrumentet för att restaurang- och detaljhandelsverksamheten ska kunna bedrivas enligt gällande lagar och bestämmelser. Att så sker är en förutsättning för att branschen ska kunna konkurrera på sunda och lika villkor.
225 Beskrivning Fastställd tillsynsplan ska finnas. Behov av utökade kontroller. Samarbete med polismyndigheten. Uppföljning Tillsynen bör vara såväl planerad som händelsestyrd. För att bibehålla kvaliteten i tillsynsarbetet med befintliga resurser kommer Socialkontoret tillsvidare att fortsätta det påbörjade arbetet med anonym tillsyn på serveringsställena. Anonym tillsyn innebär dock mer arbetsuppgifter för alkoholhandläggarna. Handläggningstiderna när det gäller serveringstillstånd har ökat på grund av att ärendena blivit mer komplicerade när det gäller att utreda den sökandes personliga och ekonomiska lämplighet. Det finns stora behov av att utöka kontrollen och prövningen av serveringstillstånden bland annat för att förhindra att oseriösa och kriminella tar över restauranger. Detta kräver i sin tur utökade resurser. Polismyndigheten kommer att förstärka sina tillslag både när det gäller alkoholen och tobaken och har krav och önskemål på att Socialkontorets handläggare ska delta i denna förstärkta tillsyn. Samarbetet med polisen när det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten har påbörjats och kommer att intensifieras under 2010. Verksamhetsmått Budget Verksamhetsmått Övrig myndighetsutövning Budgetavvikelse 2008 2007 Förändring 2008- % Serveringstillstånd - beslut/yttranden 260 300 40 281 290-7% - tillstånd, restauranger m.m. 135 140 5 141 127-4% Antal försäljning öl, tobak & nikotin 283 290 7 289 64-2% Tillsyn öl, tobak och nikotin 5 125 120 127 70-96% Beslut om lotterier 11 15 4 16 26-31% Tillsyn av enskild verksamhet 8 10 2 11 12-27%
226 EKONOMISKT BISTÅND Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Säkerställa att den enskilde får en rättssäker prövning och att medverka till att den enskilde, så långt möjligt, blir självförsörjande. Andel överklagade biståndsbeslut som går emot kontorets beslut skall vara högst 5 % per år. Handläggningstiden skall vara max 10 arbetsdagar från komplett ansökan till delegationsbeslut. Handläggningstiden skall vara max en månad från komplett ansökan till beslut i utskott. Måluppfyllelse Socialkontoret håller hög nivå vad gäller rättssäkerheten. Socialkontoret har arbetat med att utveckla utredningsmetodiken och förtydligat både riktlinjer och förhållningssätt i beslutsfattande och för insatsarbete. Möjligheterna att medverka till att den enskilde kan bli självförsörjande har ökat genom ett ökat samarbete med andra aktörer och genom ökat antal klientkontakter. Både utbudet av platser och insatser har ökat jämfört med föregående år. Socialkontoret håller hög nivå i rättssäkerhet vid handläggning av ansökningar om ekonomiskt bistånd. Det hör till undantag att vid rättslig prövning få besluten ändrade av länsrätt eller kammarrätt. I vissa fall är det till och med så att socialkontoret har uppmuntrat klienten att överklaga beslut för att få vägledning för handläggning i framtida ärenden med samma frågeställning. Måluppfyllelsen har blivit bättre jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen är 92 % och kan anses vara uppnått. Målet är uppnått. Grön Grön Grön Grön Verksamheten arbetar med utredning, beslut och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Utredning handlar om att utreda det ekonomiska förhållandet för den sökande, men även en utredning av hur arbetsförmåga, eventuella arbetshinder eller andra behov ser ut, för att kunna planera för egenförsörjning med hjälp av eget arbete eller annan socialförsäkringsförmån. Det ekonomiska biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Verksamheten skall vara förebyggande, rehabiliterande och syfta till att den enskilde så snabbt som möjligt ska kunna bli självförsörjande. Nettokostnaden för blev 183 468 tkr i jämförelse med det i april prognostiserade 189 700 tkr. Kostnadsutvecklingen för i jämförelse med 2008 gav en ökning på 7,8 %. För 2008 var ökningen 9,2 % i jämförelse med 2007. Antalet nya ärenden var i genomsnitt 208 per månad. I jämförelse med 2008 är det en minskning med två ärenden per månad. Vad gäller socialkontorets eget inre arbete och dess påverkan på resultatet så kan man se att trots ökat ärendetryck så har antalet nya ärenden kunnat minskas. Mottagningsgruppens rådgivningsarbete i kombination med förbättrad information och fokusering på arbete med hjälp till självhjälp och se till att rätta personer, det vill säga personer som inte kan tillgodose sina behov på annat sätt, får hjälp. Antalet avslutade ärenden var i snitt 194 ärenden per månad. Jämfört med 2008 har kontoret ökat takten med avslut i genomsnitt med fem ärenden per månad. Det aktiva arbetssättet med att träffa klienter i så stor utsträckning som möjligt har intensifierat processerna mot egenförsörjning och i många fall förkortat tiden i bidragsberoende. Av totalt 2 331 avslutade ärenden har 176 erhållit arbete, 128 erhållit annan försörjning, 48 erhållit pension eller sjukersättning och 181 påbörjat studier och är därmed ekonomiskt självförsörjande. Resterande 1798 hushåll har blandade orsaker till avslutet; flytt, dödsfall, ändrade familjeförhållanden, ej berättigade till bistånd eller personer som har avbrutit kontakten med socialkontoret utan att ange skäl.
227 Antalet avslagsbeslut var i snitt 478 st per månad under. Jämförelsesiffran för 2008 var 396 st per månad, vilket innebär att antalet avslagsbeslut har ökat i genomsnitt med 82 ärenden per månad. Detta är en betydande förändring som även den visar vad det aktiva arbetssättet jämfört med tidigare administrativ handläggning får för effekter. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, ökat flyktingmottagande och stora förändringar inom socialförsäkringsområdet parallellt med försämrad arbetsmarknadsläge och den ekonomiskt kärva situationen i samhället i stort har varit några av de främsta faktorerna som har påverkat års kostnadsutveckling för ekonomiskt bistånd. Under har socialkontoret märkt hur snabb genomslagskraft olika förändringar i samhället har på de grupper där möjligheter att påverka sin egen situation är begränsad. Arbetslöshetens omfattning och regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen har tvingat många att söka hjälp för sin försörjning från socialkontoret. De stora förändringarna i sjukförsäkringen har även de gett effekter för socialkontoret. Det har blivit svårare att få rätt till sjukpenning och sjukersättning och många arbetslösa har passerat gränsen där ersättningen sänks. För de långtidsarbetslösa som inte är medlemmar i a-kassan och som har passerat de första två faserna i jobb- och utvecklingsgarantin har det även inneburit att de i fas 3 har förlorat sin ersättning helt. I början på året hade socialkontoret drygt 500 hushåll vars huvudorsak till behovet av ekonomiskt bistånd var att de var arbetssökande utan rätt till ersättning från a-kasse- eller ALFA- systemet. Under året har socialkontoret försökt anvisa dessa personer till Jobbtorget i så stor utsträckning som möjligt för att påbörja relevanta insatser där i syfte att förbättra rustningen av personen för arbetsmarknadens krav och se till att han/hon kan kvalificera sig för relevanta arbetsmarknadsinsatser från Arbetsförmedlingen om man inte lyckas hitta egenförsörjning på annat sätt. Jobbtorgets statistik för visar att det är där de har lyckats bäst med sitt uppdrag gentemot socialkontorets målgrupper. Med hjälp av Jobbtorgets insats har man kunnat föra över 138 personer från socialkontorets målgrupper till insats via Arbetsförmedlingen. Motsvarande siffra för 2008 var 105 personer. Under har socialkontoret förfogat över sju tillfälliga socialsekreterartjänster. Syftet med dessa tjänster har varit att öka möjligheter till aktivt klientarbete där det nya arbetssättet med fördjupad kartläggning har varit en viktig del av arbetet. Socialkontoret har satsat på att öka antalet klientbesök för att få igång klienten själv och även för att få rätt aktiviteter/insatser i gång som syftar att personen ifråga så snabbt som möjligt ska kunna komma ut i egen försörjning. Under våren märktes det tydligt att antalet klientbesök ökade och parallellt med det även antalet avslagsbeslut. Huvudorsaken till detta var att socialsekreterarna och handläggarna genom bättre utredningar och beslutsunderlag kunde göra bedömningar som visade att man i en del fall att inte hade varit aktiv i sitt arbetssökande eller på annat sätt inte tagit ansvar för sin egen situation i tillräcklig omfattning. En del ärenden avslutades under den här perioden på grund av att klienter uteblev från bokade besök och lämnade inte heller någon ny ansökan för behandling till socialkontoret. År 2007 tillhörde 57 % av då aktuella klienterna kategorin bidragsberoende i mer än 2 år. För 2008 sattes det upp en målsättning att sänka siffran till 45 % och för sänkning till 40 %. Målsättningarna har uppfyllts för båda åren. Resultatet blev 39,8 %. Under hösten har all personal som har klientkontakter fått utbildning i försäkringsmedicin i syfte att öka kunskapen om hur man ska förhålla sig till sjukdom och arbetsförmåga enligt det rådande försäkringsmedicinska förhållningssättet som Försäkringskassan arbetar efter. Arbetet på socialkontoret har även inriktats på att förbättra informationen till klienter på olika sätt och öka tillgängligheten genom att inrätta telefontider för avdelningen. Effektiviseringsarbetet vad gäller rutiner och riktlinjer har fortsatt och man har under året utvecklat bidragsbrottsarbetet med hjälp av olika tillfälliga resurskonstellationer. I slutet på året fattades beslut om att omvandla en tillsvidare socialsekreterartjänst för bidragsbrottsarbete med start från januari 2010. Samarbetet med Jobbtorget har varit en viktig och prioriterad del av arbetet för socialkontoret under. Jobbtorget har trimmat sin organisation för att bättre kunna uppfylla de behov som socialkontoret har haft både angående anvisning av nya ärenden och även innehåll, rutiner och förhållningssätt för insatsarbetet. Med hjälp av den nya resursen, Jobbtorget Skäggetorp, har volymen för anvisningar från socialkontoret kunnat ökas och förutsättningar att få till stånd möjlighet till kontinuerligt intag av nya ärenden har ökat. Under året har socialkontoret tillsammans med Jobbtorget bland annat diskuterat förbättringar vid överföring av ärenden till socialkontoret vid introduktionstidens slut.
228 Från socialkontoret görs bedömningen att kontorets eget inre arbete med utveckling av utredningsarbete, effektiviseringar av olika rutiner, riktlinjer och fokuserat arbete med förhållningssätt i olika frågor har gett en bra grund till ökad professionalisering och dessa åtgärder tillsammans med ökat samarbete med Jobbtorget och andra aktörer, aktivt deltagande i olika projekt och att arbetet har bedrivits parallellt på olika nivåer har gett möjligheter att anvisa människor vidare till insatser som har i många fall resulterat i att man har blivit självförsörjande, fått det stöd och hjälp som behövs för att flytta fram positionerna närmare arbetsmarknaden och fått möjlighet att kvalificera sig för Arbetsförmedlingens eller Försäkringskassans insatser. Allt detta har gett dämpande effekter för kostnadsutvecklingen. Socialkontorets egen aktivitet och efterfrågan på att engagera andra huvudmän och aktörer i arbetet med främst de långtidsarbetslösa har även det gett positiva effekter både för klienter och för kostnadsutvecklingen. Genom detta sätt har man bland annat kunnat förkorta vägen ut i egen försörjning, fått andra aktörer att bekosta insatser och vissa klienter har kvalificerat sig för ersättning via beviljad aktivitet. Det arbete som påbörjades delvis redan under 2008 börjar nu ge resultat. De positiva resultaten visar att Linköping håller sig långt under de kostnadsökningar som har skett i riket i sin helhet och även i jämförelse med jämförelsekommunerna.
229 Prioriterade aktiviteter Beskrivning Implementeringen av pågående kvalitetsprojekt inom handläggningen. Delaktigheten inom det nya mottagandet och integrering av flyktingar och invandrare i samarbete med Jobbtorget. Samverkan med Vär(l)dshuset inom Stadsmissionen. Deltagande i den s.k. Linköpingsmodellen i samarbete med Jobbtorget. Stadsdelsutvecklingsprojektet i Skäggetorp/Ryd. FINSAM Uppföljning Själva projektet är avslutat och alla socialsekreterare har varit med i implementeringsprocessen. Grunden för arbetssättet är implementerat. Nu gäller det att hålla arbetet vid liv genom täta uppföljningar i olika former. Personalen har fått tydliga budskap om den höga prioritet som arbetet har. Socialkontoret har tillsammans med Jobbtorget månatliga möten där relevanta och angelägna frågor diskuteras för att hitta effektiviseringar och förbättringar för introduktionsarbetet. Socialkontoret har en representant i styrgruppen för projektet och har aktiv del i att både se till att hitta passande personer från socialkontorets målgrupper till initial anställning på Vär(l)dshuset och fortsatt anställning inom Stadsmissionen eller hos annan arbetsgivare på den öppna arbetsmarknaden. 10 personer har gått ut i egen försörjning under med hjälp av att först under 12 månader ha fått startbidrag från socialkontoret och utvecklingsanställning från Arbetsförmedlingen. Sammanlagt från hösten 2008 och t.o.m. har socialkontoret anvisat 151 personer till Linköpingsmodellen. Under 2008 fick man ut 37 % av deltagarna i egenförsörjning genom arbete eller studier. För är siffran 46 %. Under 2008 kunde man genom projektet få 3 % av deltagarna till insatser på Arbetsförmedlingens jobboch utvecklingsgaranti. För är siffran 14 %. Socialkontoret anvisar försörjningsstödstagare till Jobbtorget som i sin tur väljer den mest lämpade utföraren för personen. Tänk om-projektet är en av utförarna och 87 personer har deltagit i projektet under. Under har man lyckats få ut 10 personer i egenförsörjning. Socialkontoret har deltagit aktivt i arbetet i beredningsgruppen för Samordningsförbundet och medverkat i alla de projekt som har startats genom förbundet. Insatsernas huvudsyfte är att rusta personer på olika sätt för vidare avancemang i samhällets stöd- och insatskedja i syfte att få så många som möjligt självförsörjande främst genom arbete eller studier. I slutet på startades planering av två projekt som socialkontoret bedömer kunna ge stor hjälp i klientarbetet framöver. Det ena projektet Steget kommer att erbjuda arbetsprövningsplatser och hjälp med bedömning av arbetsförmåga. Det andra projektet Funktionsbedömningar kommer att ge hjälp att bedöma medicinska utlåtanden, ge svar på aktivitetsnivå och därmed ge förbättrat underlag för att kunna bedöma och planera för fortsatta insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
230 Jämförelser med andra kommuner Under tredje kvartalet i jämförelse med samma period med 2008 steg kostnaderna för ekonomiskt bistånd med 19 % i riket enligt SCB:s statistik för kategorin utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. För Linköpings del hamnade siffran på 8 % ökning och för våra jämförelsekommuner Västerås 16 %, Norrköping 20 %, Helsingborg 20 %, Borås 28 % och Örebro 36 %. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Borås 8 218 7 830 9 201 8 722 8 750 10 172 9 697 8 349 8 886 9 019 8 625 10 022 107 491 Helsingborg 13 719 13 873 17 081 15 977 14 850 16 362 16 733 14 411 16 045 14 963 16 034 17 870 187 918 Linköping 15 216 14 602 16 185 15 929 14 436 15 797 17 210 14 544 14 979 15 400 14 624 16 963 185 885 Norrköping 16 566 15 487 18 887 17 353 15 878 17 170 20 445 16 488 17 971 19 176 17 603 20 815 213 839 Västerås 16 600 16 765 18 961 17 870 16 902 17 130 17 968 15 670 16 868 17 239 17 684 19 232 208 889 Örebro 13 295 11 941 17 330 15 035 12 201 16 701 17 791 12 914 15 982 15 387 14 272 15 215 178 064 Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd var i genomsnitt 1 998 st/månad, medan det år 2008 var motsvarande 1 899 st/månad. Ökningen utgör således 99 hushåll, vilket motsvarar 5,2 %.
231 EKONOMISKT BISTÅND, ANTAL BIDRAGSHUSHÅLL MED UTBETALNING Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Snitt/mån Borås 1 230 1 255 1 333 1 374 1 356 1 458 1 438 1 293 1 343 1 371 1 351 1 574 1 365 Helsingborg 1 772 1 830 2 062 2 023 1 988 2 057 2 100 1 956 2 075 2 011 2 074 2 207 2 013 Linköping 1 919 1 899 2 010 2 001 1 959 2 036 2 152 1 949 1 956 1 989 1 955 2 155 1 998 Norrköping 2 331 2 202 2 456 2 407 2 285 2 425 2 635 2 315 2 429 2 594 2 499 2 805 2 449 Västerås 2 207 2 194 2 368 2 364 2 293 2 278 2 325 2 198 2 246 2 310 2 336 2 493 2 301 Örebro 1 967 1 829 2 222 2 209 1 947 2 296 2 371 2 001 2 215 2 215 2 170 2 264 2 142 Snittkostnaden per hushåll och månad var år 7 225 kronor/månad, medan motsvarande kostnad år 2008 var 7 055 kronor/månad. Kostnadsökningen per hushåll och månad har då varit 167 kronor, eller 2,4 %. Ökningen av snittkostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll och månad år jämfört med år 2008 är i Linköping och våra nätverkskommuner följande; Borås 7,9 %, Helsingborg 1,8 %, Linköping 2,4 %, Norrköping 1,5 %, Västerås 5,2 % och Örebro 4,4 %. Kostnadsökningen totalt brutto för ekonomiskt bistånd räknat i procent år jämfört med år 2008 är följande i samma kommuner; Borås 29,3 %, Helsingborg 24,1 %, Linköping 8,5 %, Norrköping 13,7 %, Västerås 15,4 % och Örebro 15,9 %. Ökningen av antalet hushåll i snitt i % från 2008- Kommun 2008 Differens i procent Borås 1 177 1 365 188 16,0% Helsingborg 1 651 2 013 362 21,9% Linköping 2 019 2 144 125 6,2% Norrköping 2 185 2 449 264 12,1% Västerås 2 098 2 301 203 9,7% Örebro 1 937 2 142 205 10,6% I jämförelse med jämförelsekommunerna har Linköping klarat sig bäst vad gäller kostnadsutvecklingen. I jämförelse med rikets utveckling har man även där klarat sig bra. Linköping är den enda av jämförelsekommunerna som hamnar i gruppen med 27 kommuner som har haft mindre än 10 %:ig ökning av kostnaderna för ekonomiskt bistånd.
232 Framtid Den långsiktiga inriktningen för socialkontorets arbete som påbörjades under kommer att vara rättesnöret även för 2010 års arbete. En viktig del i de positiva resultaten för är den att personalresurserna har haft en rimlig dimensionering i förhållande till ärendemängden. Förutom resurser för klientarbete måste det även finnas resurser för uppföljning och samarbete med andra viktiga aktörer i samhället. Under 2010 kommer arbetet att intensifieras med att följa de processer som sker inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. För socialkontorets del är det viktigt att få reda på vilka insatser som erbjuds av andra aktörer i samhället och, hur de direktiv som respektive myndighet får omsätts i praktisk verksamhet i form av prioriteringar och förhållningssätt. Förutom arbetet med långtidsarbetslösa är det viktigt att rikta in sig på att arbeta med personer som bedöms ha nedsatt arbetsförmåga av olika grader och av olika orsaker. Socialkontoret kommer att på olika fronter försöka påverka för att få till stånd relevanta insatser för målgruppen och kommer även att effektivisera och förtydliga egna interna rutiner, riktlinjer och förhållningssätt vad gäller arbetet med målgruppen. Socialkontoret kommer att fortsätta att arbeta med målsättningen med att minska bidragstiden och minska andelen långtidsberoende klienter från 39,8 % år till 32 % under 2010. Bidragsbrottsarbetet har från januari 2010 fått stabil bas genom omvandling av en socialsekreterartjänst till specialinriktningen och det förväntas ge tydliga signaler om ökade möjligheter att upptäcka och minska möjligheter till fusk. Socialkontoret kommer under 2010 att vara ägare för ett av Samordningsförbundet finansierat projekt med namnet Funktionsbedömningar. Syftet är att få möjlighet att kunna planera för arbetslivsinriktad rehabilitering även för de individer som inte har rätt till sjukpenning och som därmed inte heller har varit berättigade till sådana insatser från varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Från december 2010 kommer Arbetsförmedlingen att ta sig an ansvaret för nyanlända flyktingar. Detta arbete och det parallellt pågående arbetet på Jobbtorget av de redan nyanlända flyktingarna kommer vara viktigt att vara med och försöka påverka i så stor utsträckning som möjligt för att försöka minska antalet flyktingar som kommer att behöva söka ek. bistånd efter sin introduktionstid. I och med att antalet flyktingärenden har ökat på socialkontoret under kommer detta att vara viktigt område att fördjupa sig i för att hitta relevanta strategier som gör att dessa personer kan snabbare kunna komma ut i egen försörjning. Under 2010 kommer det att bli viktigt att följa hur Arbetsförmedlingen kommer att arbeta med och ta sitt ansvar för de utförsäkrade personerna från Försäkringskassan. Under 2010 kommer antalet personer att öka från cirka 100 personer i jobb - och utvecklingsgarantins fas 3 till prognostiserade cirka 1 000 personer. Det finns en överenskommelse mellan Jobbtorget och socialkontoret om att de personer som har enbart försörjningsstöd för sin försörjning ska få placering till varaktig samhällsnyttig sysselsättning under max 2 år med Jobbtorgets försorg och stöd och hjälp under tiden för att försöka få personen att hitta egenförsörjning innan tiden i jobb- och utvecklingsgarantin tar slut. Verksamhetsmått Budgetavvikelse Förändring 2008- % Verksamhetsmått Ekonomiskt bistånd Budget 2008 2007 Totalt antal aktuella hushåll i snitt/månad 2 861 2 900 39 2 721 3 400 5% Varav med utbetalning i snitt/månad 1 998 2 150 152 2 067 1 893-3% Varav nya i snitt/månad 208 210 2 210 196-1% Utbetalt kr/hushåll i snitt/månad 7 225 7 200-25 7 072 6 883 2% Antal avslag i snitt/månad 478 300-178 396 240 21% Kostnad per invånare inkl. flyktingar 1 380 1 590 210 1 589 1 250-13% Antal flyktinghushåll i snitt/månad, intro ers. 738 585-153 585 431 26%
233 BOGRUPPEN Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Antalet andrahandskontrakt ska vara högst 300 st. Boende i akutboende ska ej vara längre än tre månader. Måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Antalet andrahandskontrakt är nu 289 Målet ej uppfyllt. Det finns en målgrupp med odefinierade problem av psykisk karaktär som tenderar att bli kvar länge i akutboende. Personerna är svåra att utreda, medverkar inte till boendestöd och ibland inte heller till att söka ekonomiskt bistånd. Hösten 2008 startades ett tvåårigt projekt som Råd och Stöd driver i samverkan med socialkontoret. Två personer arbetar som kontaktpersoner för ensamstående som bor i akutboende, med uppdraget att hjälpa dem att komma vidare till eget kontrakt, behandling eller stödboende. Verksamheten/arbetsmetoden har visat sig mycket framgångsrik. Omsättningen på Stallgården har ökat, men trycket är fortsatt högt. De som inte kommer ut i andra boendeformer har svår och komplicerad problematik som kräver omfattande insatser. Grön Röd Socialnämnden ansvarar för att tillgodose behovet av akutboende. Omsorgsnämnden ansvarar för att stödboendeformer finns att tillgå. I december hade socialkontoret, 289 andrahandskontrakt. För att kunna tillgodose behovet av boende för bostadslösa personer har socialkontoret dessutom ett antal akutboenden. Stallgårdens akutboende för ensamstående utan missbruksproblem, (29 st 1-rumslägenheter) Akutboende för familjer med barn (9 st lägenheter) Akutboende för ungdomar (3 st 1-rumslägenheter) Boende Glyttinge camping 5 stugor Myndighetsuppdraget innebär att utreda den enskildes behov av insatser och bedöma rätten till akutboende och/eller andrahandskontrakt. Boendegruppen arbetar med ansökningar om boende, anmälningar om misskötsamhet, avhysningsärenden, fullmaktsskrivning gällande hyresbetalningar, beställningar av stöd i boendet samt uppföljningar av fattade beslut och enskildas övertagande av kontrakt.
234 Prioriterade aktiviteter Beskrivning Att tillgodose behov av akutboende och boende med andrahandskontrakt för de som är berättigade till denna form av bistånd. Att samverka med andra verksamheter för att i möjligaste mån undvika vräkningar av barnfamiljer, med fokus på barnens bästa (barnperspektivet). Att alla som på grund av hyresskuld, störningar eller andra orsaker riskerar att förlora sitt förstahandskontrakt skall erbjudas kontakt på socialkontoret. Syftet med detta är att undvika vräkning. Att minska underskottet mellan intäkter och kostnader gällande hyror. Avveckling av blockförhyrningar. Uppföljning Vi har under året i hög grad kunnat tillgodose behov av såväl akutboende som andrahandskontrakt. Vi har dock tvingats hitta andra lösningar för två romska barnfamiljer som fått bo i lägenheter på privat vandrarhem under lång tid. Vi hade vid årsskiftet en kö till andrahandskontrakt som består av 13 personer. Antalet andrahandskontrakt har sjunkit och är nu nere på en nivå på 289 andrahandskontrakt. Socialkontoret och omsorgskontoret har under året träffats regelbundet för att analysera behovet av flera olika typer av boendeformer med kopplade stödinsatser. Studiebesök har även gjorts ibland annat Norrköping. För samtliga typer av ärenden där enskilda eller familjer riskerar vräkning, finns fungerande rutiner. Alla hyresgäster som riskerar att avhysas och som saknar handläggare på socialkontoret kontaktas per brev. Avhysning av barnfamiljer följs upp med hembesök. Boendegruppen har en önskan om att kunna arbeta mer med förebyggande insatser i ett tidigare skede. Detta arbete behöver utformas i samverkan med flera olika aktörer, t.ex. fastighetsägare, ekonomihandläggare och ekonomisk rådgivare. Vissa som idag har andrahandskontrakt betalar inte sin hyra. Problematiken i dessa hushåll är varierande t.ex. missbruk och/eller olika typer av funktionshinder, huvudsakligen psykiska och neuropsykiatriska. Merparten är ensamhushåll. Under 2008 upprättade socialkontoret rutiner för att följa kommunens direktiv för indrivning av obetalda fordringar och detta arbete har fortgått under. Intäkterna på avskrivna fordringar ökat som ett resultat av detta arbete. Socialkontoret säger numera upp hyreskontrakt till följd av obetalda hyror. Dessa har vid behov erbjudits akutboende. En tydligare markering och konsekvens för den enskilde krävs när avbetalningsplaner inte fullföljs. Denna åtgärd kräver att socialkontoret har fler enklare boendealternativ. Det påbörjade arbetet med förändrat arbetssätt, nya rutiner och riktlinjer fortsätter. Samordning av kompetenser inom socialkontoret kring personer med sammansatt problematik, teckna fullmakter, förmå hyresvärdarna att överta förstahandskontrakt, minimera tomgångskostnader, återkräva kostnader avseende reparationer. Boendegruppen arbetar aktivt med månatlig uppföljning av hyresinbetalningarna och gör i enstaka fall avbetalningsplaner på obetalda hyror. Bogruppen har under fortsatt sitt arbete med att avveckla blockförhyrningar. Två blockförhyrningar (Götgatan och Rundelsgatan) med totalt 22 lägenheter har sagts upp. Kontraktet avseende Lilla Villan är uppsagt och uppsägningstiden har löpt ut.
235 Framtid Ett mål är att under år 2010 minska andrahandskontrakten ytterligare till 225 st. Boendekonsulenten kommer att prioritera arbetet med att få fastighetsägare att låta hyresgäster som bott utan anmärkningar minst arton månader få överta kontraktet. Fortsätta ställa krav på individen att på egen hand söka bostad och redovisa sina ansträngningar, innan deras ärende aktiveras hos boendegruppen, vilket förhoppningsvis medför fortsatt minskat inflöde. En inventering har visat att mer än hälften av andrahandskontrakten är 18 månader eller äldre, och att cirka hälften av dessa hyresgäster har känd missbruks- och/eller psykisk problematik. Resurser metoder och tidsplaner för att arbeta med detta behöver tillskapas. Socialkontoret deltar under 2010 i arbetet med upphandling av öppenvårdsinsatser samt upphandling av HVB för vuxna. I det arbetet presenteras behovet av fler alternativa stödboendeformer samt ett mer varierat boendestöd. Nya målgrupper som behöver särskilda lösningar och stödinsatser är missbrukare i underhållsbehandling, unga vuxna som varit i socialtjänstens hägn under uppväxten. Även romska barnfamiljer och andra barnfamiljer med särskilda behov. Dessa barnfamiljer behöver ofta en massiv insats med särskild kompetens, och stödbehovet finns på alla plan, skola, boende, arbete/sysselsättning, socialt samspel med omgivningen samt samhällslivet i stort, m.m. En fortsatt avveckling av blockförhyrningar planeras. Ett arbete har påbörjats tillsammans med kommunjuristen och lokalstrategen för en övergång till hyresgarantier istället för andrahandskontrakt. En förutsättning för att det ska kunna genomföras är att garantier om boendestöd finns och kan utlovas till fastighetsägarna vid uppkomst av problem. Idag är det svårt att erhålla boendestöd i den omfattning och med den inriktning som krävs. Frågan kommer att lyftas i kommande upphandlingsarbete av öppenvårdsinsatser men även under vårens budgetdagar. Avtalet avseende Glyttinge camping och de fem stugor som socialkontoret hyr där löper ut i juni 2010. Ställningstagande behöver göras under våren om avtalet ska sägas upp. Den målgrupp som idag bor där är inne i ett aktivt missbruk och är ej motiverade att gå in i behandling eller flytta till något stödboende. De har ett omfattande stödbehov men vill inte ta emot stöd. Problematiken kring denna målgrupp behöver lyftas på flera olika nivåer med målsättning att hitta en bra lösning främst för den enskilde men även ur ett ekonomiskt perspektiv. Verksamhetsmått Budgetavvikelse Förändring 2008- % Verksamhetsmått Bogruppen Budget 2008 2007 Antal andrahandskontrakt 289 300 11 301 311-4% Personer i kö 13 46 33 44 58-70%
236 FAMILJEHEM Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Rekrytera 50 nya familjehem varje år. Att erbjuda årligen återkommande utbildningsserier för familjehemmen. Måluppfyllelse Målet är uppnått. Målet är uppnått. Grön Grön Verksamheten arbetar bland annat med rekryteringsstöd och administration av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. I gruppen finns två familjehemskonsulenter som har ett speciellt uppdrag när det gäller att rekrytera nya familjehem samt vid behov stötta familjehemmen dygnet runt. Antalet familjehemsplacerade barn och ungdomar var under i snitt 197 stycken per månad varav cirka 16 stycken är organisationsfamiljer. Antalet akutplacerade barn och ungdomar i jourhem var 21 stycken (14 stycken år 2008) i snitt per månad. Placeringsgruppen har under haft en besvärlig situation där målet har varit att rekrytera 50 familjehem. Visserligen har gruppen överträffat målet och lyckats med 64 nyrekryteringar, men behovet har varit större. Det har lett till att barn varit placerade alltför långa tider i jourhem i avvaktan på ett permanent familjhem. Kontakter har etablerats med Norrköping, som har samma problem, för att försöka finna samverkansvinster istället för konkurrens. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Nya metoder och öppenvårdsinsatser för att minska placeringar i såväl familjehem som på institution har under året varit i fokus i många sammanhang. Under början av året startade den kommunala utföraren Råd och Stöd en ny metod för att arbeta med barn/ungdomar och deras familjer; IHF (intensiv hemmabaserad familjeterapi). Insatsen kan endast erhållas via biståndsbeslut och har hittills uppvisat goda resultat. Denna verksamhet har tillkommit för att reducera antalet familjehemsplaceringar. Uppföljning De olika öppenvårdsinsatsernas effekt utvärderas av respektive utförare och/eller beställarmyndigheten. Framtid I förra årets verksamhetsberättelse fanns oro över hur världsekonomin skulle komma att påverka socialkontorets verksamhet och då även familjehemsbehoven. Vi kan nu se att en viss ökning skett, men vår bedömning är att den inte blir lika stor 2010 som under, utan stannar vid en volymökning runt 4 %. Kostnadsökningen skulle i så fall bli cirka 7 % i relation till utfallet (arvode och omkostnader ökar enligt kommunförbundets rekommendationer med drygt 3 %). Fortsatt intensivt rekryteringsarbete är nödvändigt för att kunna erbjuda utsatta barn bra familjehemsalternativ. Det är dessutom viktigt att ha tillgång till flera familjealternativ för att så bra som möjligt matcha barn och familjer för att kunna uppnå goda resultat. Antalet barn som under senare år nödsakats till att omplaceras har varit alltför många, till men för alla inblandade parter, men självklart främst för barnen själva. Att ha fler familjehemsalternativ leder också till kortare placeringstider hos jourfamiljer. Behovet av familjehem kommer sannolikt att vara större framöver. Idag kan vi se hur trycket ökat kraftigt på främst jourplaceringar på grund av brist på familjehem. Det kan också, vilket redan skett, resultera i att fler dyra organisationsfamiljer kan bli aktuella som placeringsalternativ om socialkontoret inte klarar att rekrytera tillräckligt med familjehem.
237 När det gäller ensamkommande flyktingbarn så kommer även en del av dem vara i behov av familjehem, men den kostnaden täcks av Migrationsverket. Kvarstår gör dock rekryteringsarbetet och arbetet med att arvodera och utbilda/stötta familjehemmen. Därutöver behöver dessa barn och deras familjehem ofta särskilda stödinsatser. Helt säkert är att behovet av stöd för denna grupp kommer att öka de närmaste åren. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Familjehem 2008 2007 Förändring 2008- % Rekrytering per år av Familjehem & Kontaktfamiljer 95 89 97 7% Kontaktpersoner 26 68 76-62%
238 UTREDNINGSPLACERINGAR Utredningsplaceringar är en del av verksamheten under individ- och familjeomsorgsavdelningen. Socialkontoret har tagit över det ekonomiska ansvaret från omsorgsnämnden för de barn, ungdomar samt föräldrar och barn som är i behov av utredningsplacering utanför hemmet. Utöver externa placeringar så har socialkontoret två tjänster som gör mer ingående utredningar i hemmiljö. Utredningen kan även kompletteras med extern psykologutredning. Syftet med dessa resurser är att minska behovet av externa för förälder/barn-utredningsplaceringar för förälder/barn som har en hög kostnad. Placeringar sker idag endast där det finns ett skyddsbehov för barnet och där socialkontoret inte kan säkerställa skyddsaspekten i hemmiljön. Antalet placeringar och vårddygn har under de senaste åren minskat och då särskilt under då endast fyra familjer har varit aktuella. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Sträva efter att undvika kostsamma externa institutionsplaceringar. Uppföljning Utredningsteamets arbete kommer att fortgå som idag med stöd från extern psykolog för att göra psykologutredning på hemmaplan för att så långt som möjligt undvika dyra externa institutionsplaceringar rörande förälder/barn. Då vi har lyckats att reducera kostnaderna för detta, så har det möjliggjort en omfördelning av medel till familjehemskontot, samt att med medel från detta konto finansiera 25 % psykologtjänst till Barn och ungdomsnämndens korttidskola under 2008. Under gjordes ytterligare besparing på detta konto, vilket lett till att ett underskott uppstått, trots färre placeringar. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Utredningsplaceringar 2008 2007 Förändring 2008- % Vårddygn, utredningshem 328 533 432-38%
239 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Effektmål och måluppfyllelse Effektmål Måluppfyllelse Individ och familjeomsorg: Lagstadgade krav för utredningar rörande barn och ungdomar. Familjerättens mål beträffande utredningar rörande vårdnad, boende och umgänge till Tingsrätten ska klaras inom föreskriven tid. Familjerättens mål beträffande faderskapsutredningar, adoptionsutredningar samt väntetider för samarbetssamtal. Överväganden och prövningar rörande familjehemsplacerade barn, liksom för överväganden av vårdnadsöverflyttningar har väsentligt förbättrats sedan 2007. Genomförandeplaner är ett nytt lagkrav som kom år 2008 och innebär att alla placerade barn ska ha en genomförandeplan. Målet är uppfyllt. Vad beträffar barnavårdsutredningar så har barngrupp haft stort fokus på utredningsarbetet, samt att resurser har tillförts under. Detta har resulterat i en väsentlig förbättring och målet nåddes med knapp marginal under senare delen av. Målet är uppfyllt. Målen är inte uppfyllda med anledning av personalneddragning under år. Ambitionen är att målet åter ska nås under 2010. För överväganden och prövningar uppfylls de tidsmässiga minimikraven enligt lagstiftningen, minst ett besök var sjätte månad. Under de senaste två åren har prövning av vårdnadsöverflyttning skett i alla de ärenden där prövning ska ske. Genomförandeplaner har varit och är ett prioriterat område. Målet har i princip uppfyllts under. Grön Grön Röd Grön Grön Individ- och familjeomsorgen (IFO) är sedan år 2007 organiserad i två avdelningar. En barn- och familjeavdelning där barngruppen, placerings och uppföljningsgruppen och familjerättsgruppen ingår, samt en ungdoms- och vuxengrupp där ungdomsgruppen, vuxengruppen, IFO-mottagningen, sociala jouren och bogruppen ingår. Till avdelningarna hör även resurssamordnare samt familjehemskonsulenter. Individ- och familjeomsorgen omfattar barnoch ungdomsvård, vuxenvård, placering och uppföljning, familjerätt samt ekonomiskt bistånd. Verksamheten riktar sig till enskilda och familjer och svarar för handläggning av inkomna ansökningar, anmälningar och yttranden. Behov utreds och handläggarna motiverar för olika typer av insatser. Efter att ha fattat beslut, förmedlar och beställer socialkontoret insatser av kommunala och/eller privata utförare. Socialkontoret har därefter skyldigheten att följa upp de insatser som beviljats. Verksamhetens målsättning är att genom kompetent personal, tydlig information och god tillgänglighet ge allmänheten en rättssäker och praktiskt meningsfull myndighetsutövning. Verksamheten är starkt lagreglerad genom främst socialtjänstlagen (SoL), FN:s barnkonvention, lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM) och delar av föräldrabalken (FB). Individ- och familjeomsorgen har även betydande ansvar enligt annan lagstiftning som exempelvis lag om unga lagöverträdare (LUL). Socialnämnden har i egenskap av myndighetsnämnd vårdansvar för den enskilde och är därmed en självklar auktoritet i frågor som rör rättstillämpningen. Uppfyllelse av mål, resultat och effekter Under inkom totalt 3 605 anmälningar till socialkontoret. Av dessa var 1 288 anmälningar rörande vuxna och 2 317 rörande barn- och ungdomar. Detta har i snitt varit 300 anmälningar per månad. De som i störst utsträckning gör anmälningar om att barn och ungdomar är i behov av åtgärder från socialtjänsten är främst polis, skola/barnomsorg samt BUP. Av de inkomna barn- och ungdomsanmälningarna så inleddes utredning i 27 procent av fallen. Resterande anmälningar blev endast föremål för en kortare förhandsbedömning. En ambition från socialkontoret är att vara väldigt strikt och professionell i bedömningen vid öppning av utredning. I första hand skall barn och
240 familjer informeras och erbjudas stöd och hjälp via service men självklart finns en risk att för få utredningar öppnas. Ett annat förhållningssätt skulle innebära en radikal förändring i arbetsmängd. Sedan flera år tillbaka har Länsstyrelsen gett Socialnämnden allvarlig kritik för att ej uppfylla lagens krav på utredningstider gällande barn som far illa. Socialkontoret har sedan januari 2007 varje månad till socialnämnden redovisat den faktiska situationen avseende utredningstider m.m. Angående lagens krav på fyra månaders handläggningstid i barnavårdsärenden, så har socialkontoret under 2008/ mer än halverat antalet pågående utredningar och även dem som pågått längre tid än fyra månader. Bekymren med långa utredningstider har koncentrerats till barn- och familjegruppen. Skälen till att utredningstiderna har varit långa på barngruppen är att hänföra till bland annat hög arbetsbelastning i kombination med psykiskt påfrestande arbetsuppgifter samt en tidigare osedvanligt hög personalomsättning. Under år har arbetsgruppen erhållit resursförstärkning med tre årsarbetare, men arbetsbelastningen är ändå fortsatt hög. Det positiva är att personalomsättning och sjukfrånvaro har minskat radikalt och därför starkt bidragit till att effektiviteten blivit bättre. Målsättningen att minska antalet HVB-placeringar med 10 placeringar under kan delvis anses vara uppfyllt. I januari år var det 69 placeringar och i december år var det 58 placeringar. Placeringar på SiS institutioner tenderar att öka. Anledningen är att problematiken hos många ungdomar är så komplex att vård på institutioner med låsta avdelningar krävs. Antalet särskilda avtal har minskat radikalt från att i januari vara 20 stycken till att i december vara 9 stycken. Antalet vuxna som erhållit bistånd och placerats på HVB har minskat i förhållande till 2008. Ett av målen för var att minska antalet LMV. Det målet är uppfyllt. I januari var 14 personer i LVM vård och i december var den siffran 8. Av antalet nyplacerade var det som tidigare år fler män än kvinnor. De flesta placeringar som görs på HVB är på institutioner där generella avtal finns. Uppföljningsgruppen Uppföljningsgruppen har att handlägga och följa upp alla familjehemsplacerade barn, ca 200 barn. Se även effektmål. Det som tillkommit utan extra resurstilldelning är ensamkommande flyktingbarn. Denna grupp har gjort att hela arbetsgruppen just nu har stora problem att klara ut nuvarande arbetsuppgifter. Antalet ensamkommande flyktingbarn har successivt ökat under de senaste åren och vi har för närvarande cirka 35 aktuella ärenden. Familjerätten Familjerätten har under genomgått en stor förändring i den meningen att flera handläggare slutade samt att ny gruppchef tillträdde under hösten och i samband med detta så reducerades en tjänst med anledning av besparingar. Fokus har därför varit att bibehålla en så god kvalité i verksamheten som möjligt och att hålla de uppsatta målen. Under senare delen av året har detta inte varit möjligt fullt ut beträffande målen för väntetider på samarbetssamtal, adoptionsutredningar samt faderskapsutredningar. Arbetet med att genomföra utredningsuppdrag från Tingsrätten har varit det som haft högst prioritet och här är måluppfyllelsen god. En fortsatt prioriterad fråga inför 2010 är översyn av rutiner och arbetssätt inom familjerätten. Översynsarbetet syftar till att med bibehållen kvalitet och rättsäkerhet i handläggningen, öka effektiviteten och måluppfyllelsen. Barnahus Linköpings kommun har tillsammans med övriga åtta kommuner i västra och centrala Östergötland under 2008 fattat beslut om fortsatt finansiering av Barnahus under ytterligare fyra år framåt. Syftet med Barnahus är att i en trygg barnvänlig miljö låta barn som misstänks vara utsatta för övergrepp vara i centrum för utredningsprocessen. Detta är en samverkansverksamhet mellan kommunal socialtjänst, Landstinget, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten samt Rättsmedicin. Verksamheten löper på planenligt.