Enkät om IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet Underlag till SMP-bedömningar 2007 Post- och telestyrelsen (PTS) har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, i dagligt tal bredband. PTS har tidigare genomfört motsvarande uppdrag och för senaste redovisningen, se vår hemsida, http://www.pts.se/archive/documents/se/bredband_i_sverige_2006_22.pdf PTS kommer liksom tidigare år genomföra en enkätundersökning för att belysa utvecklingen av tillgången till bredband i landet. Materialet kommer även att ligga till grund för PTS marknadsbedömningar och beslut om betydande marknadsinflytande (SMP) enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) 8 kap. 5-7 samt PTS eventuella beslut rörande samhällsomfattande tjänster enligt 5 kap. samma lag. Materialet kan även komma att användas i PTS övriga verksamhet som tillsynsmyndighet. I de fallen då det sker underrättar PTS berörda operatörer. För att genomföra uppdraget har PTS givit Netlight Consulting AB uppgiften att tillsammans med Unified Dialogs AB genomföra datainsamlingen via en webbenkät. PTS har inför utskicket av enkäten samrått med Näringslivets Regelnämnd (NNR) i enlighet med förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. Svaren på enkäten ska avse förhållanden per den 31 december 2006c Svarsplikt Svarsplikt föreligger för sådana uppgifter som avser klart definierade statistiska ändamål. PTS bedömer att regeringsuppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är ett klart definierat statistiskt ändamål. Svarsplikt föreligger även avseende uppgifter som används för marknadsbedömningar och beslut rörande betydande marknadsinflytande (SMP) samt för eventuella beslut rörande samhällsomfattande tjänster. För frågorna 1-7 i enkäten föreligger svarsplikt enligt EkomL, 8 kap. 1 p. 3, 4 och 5 samt 5-7. Varför ni har fått enkäten En enkät har sänts till er eftersom ni är registrerad hos PTS för anmälningspliktig verksamhet enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och/eller för att ni tillhandahåller abonnemang m.m. Om ni inte är rätt person inom organisationen att besvara enkäten, var vänlig skicka ett e-brev till PTSbredband@pts.se, med uppgift om namn och e-postadress till lämplig ny person så kan vi styra enkäten rätt. Sida 1 (19)
Hur ni gör för att svara på enkäten Enkäten består av nio områden med delfrågor. Områdena är 1. Form av organisation 2. Allmänt tillgängliga nät med hög överföringskapacitet 3. Omfattning av nät 4. Utbredning av nationellt stomnät 5. Utbredning av ortssammanbindande nät 6. Utbredning av områdesnät 7. Abonnemang 8. Synpunkter och kommentarer Enkäten består mest av frågor med fasta svarsalternativ. Om inget annat sägs ska ni besvara frågorna genom att markera ett svarsalternativ. Vid de flesta frågor finns det information för att underlätta att ge svar. I de fall det är svårt att få fram exakta värden på olika variabler kan uppskattningar göras. Definitioner i enkäten överensstämmer med dem som anges i slutbetänkandet från Bredbandsutredningen, IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). På varje sida i enkäten finns en länk till definitioner samt till en översikt över frågeformuläret. Om ni har fått enkäten föregående år finns det också en möjlighet att ta fram dessa svar. Klicka i så fall på knappen se svar från 2006. De svar ni lämnat föregående år kan i något fall ha ändrats av PTS efter en rimlighetsbedömning t.ex. om svar lämnats i fel enhet (mil istället för kilometer) eller liknande. Det går bra att fylla i enkäten vid flera tillfällen. De ifyllda svaren sparas genom att ni klickar vidare till nästa fråga (men utan att fylla i denna). Ni kan också backa i formuläret och ändra tidigare angivna svar. Detta gäller även när hela enkäten är ifylld. När ni fyllt i formuläret klart kommer enkäten upp i nytt fönster och ni kan välja att spara den lokalt samt att göra utskrift av svaren. Publicering av lämnade uppgifter Uppgifter insamlade genom detta frågeformulär kommer att bearbetas statistiskt och kommer i aggregerad form redovisas i PTS rapport Bredband i Sverige 2007. Visst underlag som kan härledas till enskilda operatörer kan komma att publiceras. Kommersiellt känslig information PTS har möjlighet att sekretessbelägga inkomna uppgifter som av PTS bedöms vara affärsmässigt känsliga med stöd av 8 kap 6 sekretesslagen (1980:100), 2 sekretessförordningen (1980:657) och punkten 109 i bilagan. Möjligheten till sekretess gäller för samtliga uppgifter som insamlas i detta frågeformulär. Ett beslut att avslå en begäran om utlämnande av allmän handling kan överprövas av Kammarrätten i Stockholm. Sida 2 (19)
Observera att det att det tillkommit 50 nya tätorter i listorna eftersom SCB reviderat tätortlistan 2005. Nya tätorter med har en * framför sin beteckning. Enkäten ska vara besvarad senast den 1 februari 2007m Svaren tas emot av Unified Dialogs AB som efter sammanställning skickar materialet till PTS. I de fall ni i stället önskar fylla i era svar i en pappersenkät kan ni ladda ner den från PTS hemsida http://www.pts.se/sidor/sida.asp?sectionid=3090 eller kontakta någon av nedanstående personer. Vem som ger svar på era frågor om enkäten Frågor av teknisk karaktär besvaras av Mattias Ortman vid Unified Dialogs AB, mattias@unifieddialogs.com, telefon; 08-618 08 80 Frågor om enkäten besvaras av: Pamela Davidsson PTSBredband@pts.se 08 678 55 00 Marlena Molak Brindell PTSBredband@pts.se 08 678 55 00 Svar från: Företag: Organisationsnummer Kontaktperson: Telefon: E-post: Hemsida: Sida 3 (19)
1. I vilken form av organisation bedriver ni verksamheten? ANGE ENDAST ETT SVARSALTERNATIV. Om verksamheten bedrivs i flera olika former, t.ex. både inom en kommun och inom kommunala bolag skall flera enkäter användas. Statligt bolag* eller statlig myndighet Kommunalt bolag** Övriga bolag Kommun * Avser bolag med statligt ägande som överstiger 50 %. ** Avser bolag som lyder under kommunallagen (1991:900) och där kommunens ägande överstiger 50 %. TILL KOMMUNER En kommun ska alltid sätta X i alternativ, Kommun. svara på vad kommunen som juridisk person direkt förfogar över eller tillhandahåller inte ta med eventuell verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. De kommunala bolagen svarar i egen enkät. 2. Frågor om ni har allmänt tillgängliga nät med hög överföringskapacitet Med allmänt tillgängligt nät avses nät som är tillgängligt för externa användare och inte endast används för den egna verksamheten. Nät för internt bruk, till exempel förvaltningsnät och fastighetsnät betraktas inte som allmänt tillgängliga nät. Med hög överföringskapacitet avses att kapaciteten är sådan att den kan förmedla multimediatjänster med god kvalitet i riktning både till och från användaren. Många Internetanslutningar som idag kallas bredband har inte den kapaciteten att mottagning och sändning av rörliga bilder kan ske. Samtidigt finns det som regel goda tekniska möjligheter att öka kapaciteten varför även olika DSL-former och kabelmodem räknas in i begreppet bredband. Uppringd uppkoppling räknas däremot inte som bredband. I IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ingår nät baserade på optisk fiberkabel, koaxialkabel i den mån den används för överföring med hög kapacitet, koppartråd, i den omfattning den uppgraderats till ADSL, (Asymmetrical Digital Subscriber Line) eller annan DSL-teknik, uppkoppling med hög överföringskapacitet via elnätet, PLC (Powerline Communication), radio, exempelvis radiolänk, FWA (fixed wireless access) och annan radioaccess, samt satellit. Sida 4 (19)
2 a) Äger ni allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet? Här ingår inte nät som ni förfogar över t.ex. genom hyresavtal på lång eller kort sikt. I de fall ni hyr svart fiber och installerar egen aktiv utrustning, ses det som om ni endast förfogar över nätet. Ja Nej 2 b) Förfogar ni på annat sätt än genom eget ägande över allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet t.ex. genom hyresavtal på kort eller lång sikt? Som förfogande över nät inräknas även hyrd svart fiber, där er egen aktiva utrustning har installerats. Ja Nej Om ni varken äger eller förfogar över allmänt tillgängligt nät: Gå vidare till fråga 7 Med internationella nät menas i denna undersökning nät med enstaka anslutningspunkter i Sverige. En operatör som äger eller förfogar över exempelvis nationellt stomnät i Sverige och som på motsvarande sätt har internationella nät med enstaka anslutningspunkter i andra länder, ska inte redovisa dessa som internationella nät - dessa anses istället som nät som går över rikets gräns. Med nationellt stomnät, synonymt med stamnät avses ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät, främst baserat på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. En nationell nod består av aktiv utrustning för trafikutbyte mellan olika operatörer i landet. För att en operatör skall anses förfoga över eller äga nationellt stomnät skall nätet täcka en stor del av landet. Av PTS rapport Bredband i Sverige 2006 kapitel 4.2.1 framgår vilka bolag som hade nationellt stomnät vid årsskiftet 2005/2006. http://www.pts.se/archive/documents/se/bredband_i_sverige_2006_22.pdf Med ortssammanbindande nät avses transportnät som förbinder olika orter i regionen/kommunen med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Dessa nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med nationella stamnät i de delar dessa passerar genom området/kommunen och med områdesnätet i de orter och områden näten passerar igenom. En huvudnod består av aktiv utrustning, dimensionerad för att handha tiotusentals abonnenter. Här placeras den centrala aktiva utrustningen som ombesörjer kommunikationen med underliggande nät och noder. Mellan huvudnoder finns fullständig redundans, dvs. en huvudnod är ansluten till en annan via minst två vägar. Med områdesnät avses ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortssammanbindande nätet. Områdesnätet kan bestå av flera olika nätstrukturer som är sammanlänkade via områdesnoder. Som områdesnät betraktas även de nät som endast ansluter en abonnent i området. Beroende på områdets karaktär eller omfattning kan det i vissa fall vara naturligt att benämna områdesnätet ortsnät, kvartersnät, stadsdelsnät, landsbygdsnät etc. I områdesnät ingår de nät som tidigare benämnts accessnät och ortsnät. Med områdesnod avses en passiv eller aktiv nod som sammanbinder olika delnät i områdesnätet. Med fastighetsnät avses nät som förbinder lägenheterna/lokalerna i samma byggnad/fastighet med fastighetsnoden. Nät inom en fastighet är i första hand fastighetsägarens angelägenhet. Sida 5 (19)
2 c) Vilken typ av allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet äger eller förfogar ni över? PTS avser att beskriva konkurrenssituationen i nationellastomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät i olika delar av landet, t.ex. genom att redogöra för antalet aktörer i olika kommuner som tillhandahåller nätkapacitet. Det är därför viktigt att bolag och kommuner som äger allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet, men även de som på annat sätt förfogar över sådant nät, t.ex. genom att nät hyrs av annan operatör, besvarar frågorna 2 c, samt 4 till 6. Flera svarsalternativ är möjliga. Om områdesnät och/eller ortssammanbindande nät och/eller nationellt stomnät fysiskt sammanfaller markera flera alternativ. Operatör som äger eller förfogar över exempelvis nationellt stomnät i Sverige och har internationella nät med enstaka anslutningspunkter i andra länder, ska inte redovisa detta som internationellt nät. Detta redovisas istället som nationellt stomnät kompletterat med svar på frågorna 2d och 2e som avser nät som går över rikets gräns. Nationellt stomnät Besvara fråga 4 För att kallas nationellt stomnät ska nätet täcka en stor del av landet Ortssammanbindande nät Besvara fråga 5 Områdesnät Besvara fråga 6 Internationellt nät med enstaka anslutningspunkter i Sverige Ange i vilka orter ni har anslutningspunkter under kommentar i fråga 8 Om ni äger allmänt tillgängligt nät, ska även fråga 3 Omfattning av nät besvaras 2 d) Äger ni allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet som sträcker sig över rikets gräns? Ja Nej 2 e) Förfogar ni över allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet som sträcker sig över rikets gräns? Ja Nej Sida 6 (19)
3. Frågor om omfattningen av nät Frågan ska endast besvaras av er som äger allmänt tillgängligt nät med hög överföringskapacitet dvs. svarat ja på fråga 2 a). Detta innebär att nät som ni förfogar över på annat sätt än genom ägande, t.ex. genom hyresavtal på lång eller kort sikt, ska inte anges här. Som förfogande över nät anses även de fall då ni hyr svart fiber som ni installerat med aktiv utrustning. 3 a) Hur många kilometer nät äger ni baserat på fiber och radio? Fördela antalet kilometer nät ni äger på - nationellt stomnät, - ortssammanbindande nät - områdesnät. Om de olika nättyperna fysiskt sammanfaller notera nätet vid dess huvudsakliga användning. IT-infrastruktur per teknik Nationellt stamnät Ortssammanbindande nät Områdesnät Fiber: -km kabel * km km km -km fiberpar ** km km km Radiolänk, totalt antal km km km km * Avser endast längden på själva kabeln, oavsett antalet fiberpar i kabeln. ** Avser längden på det totala antalet fiberpar som finns i kabeln, vilken ger en indikation på möjlig kapacitet i nätet. Sida 7 (19)
3 b) Hur många leveransklara/fysiskt möjliga anslutningar till slutanvändare finns i ert nät? OBS: Läs detta innan ni besvarar fråga 3 b)! Bevaras endast av operatörer som äger områdesnät PTS har som målsättning att redovisa slutanvändares möjlighet att få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, oavsett om de valt att abonnera på tjänster i sådant nät. För att minska risken för dubbelräkning av antalet fysiska anslutningar ska endast de operatörer som äger områdesnät redovisa en uppskattning av det totala antalet möjliga fysiska anslutningar. Besvara frågan genom att ange antalet leveransklara/fysiskt möjliga anslutningar till slutanvändare dvs. antal företag och hushåll där det är tekniskt färdigt för leverans, fördelat på olika accessformer, oberoende av vem som fakturerar eventuellt abonnemang. Möjliga anslutningsformer Kopparnät: antal DSL-portar Kabel-TV, antal returaktiverade uttag Radio Fiber-LAN* Övrig fast access Ange vilken: Totalt antal möjliga anslutningar Antal möjliga fysiska anslutningar st st st st st st *Internetaccess nås via ett fastighetsnät, dvs. ett LAN-nät (lokalt nätverk) vanligtvis baserat på Ethernet-teknik. Fastighetsnätet förbinds till ett publikt fibernät, exempelvis ett områdesnät. Fastighetsnätet som kan bestå av optisk fiberkabel eller kopparbaserad kabel förbinder de enskilda bostäderna/verksamheterna med fastighetsnoden som i sin tur står i kontakt med områdesnäten. 3 c) I vilka kommuner erbjuder ni anslutningar till slutanvändare? Markera med (X) för varje möjlig anslutningsform i tabellen på nästa sida. Om ni svarar i pappersformat, kopiera upp följande sida så att ni fyller i en tabell per anslutningsform. Sida 8 (19)
Anslutningar till slutanvändare (markera med X i aktuella kommuner) Anslutningsform: Stockholms län, AB Gnosjö Staffanstorp Vara Gävleborgs län, X Botkyrka Habo Svalöv Vårgårda Bollnäs Danderyd Jönköping Svedala Vänersborg Gävle Ekerö Mullsjö Tomelilla Åmål Hofors Haninge Nässjö Trelleborg Öckerö Hudiksvall Huddinge Sävsjö Vellinge Värmlands län, S Ljusdal Järfälla Tranås Ystad Arvika Nordanstig Lidingö Vaggeryd Åstorp Eda Ockelbo Nacka Vetlanda Ängelholm Filipstad Ovanåker Norrtälje Värnamo Örkelljunga Forshaga Sandviken Nykvarn Kronobergs län, G Östra Göinge Grums Söderhamn Nynäshamn Alvesta Hallands län, N Hagfors Västernorrlands län, Y Salem Lessebo Falkenberg Hammarö Härnösand Sigtuna Ljungby Halmstad Karlstad Kramfors Sollentuna Markaryd Hylte Kil Sollefteå Solna Tingsryd Kungsbacka Kristinehamn Sundsvall Stockholm Uppvidinge Laholm Munkfors Timrå Sundbyberg Växjö Varberg Storfors Ånge Södertälje Älmhult Västra Götaland, O Sunne Örnsköldsvik Tyresö Kalmar län, H Ale Säffle Jämtlands län, Z Täby Borgholm Alingsås Torsby Berg Upplands-Bro Emmaboda Bengtsfors Årjäng Bräcke Upplands-Väsby Hultsfred Bollebygd Örebro län, T Härjedalen Vallentuna Högsby Borås Askersund Krokom Vaxholm Kalmar Dals-Ed Degerfors Ragunda Värmdö Mönsterås Essunga Hallsberg Strömsund Österåker Mörbylånga Falköping Hällefors Åre Uppsala län, C Nybro Färgelanda Karlskoga Östersund Enköping Oskarshamn Grästorp Kumla Västerbottens län, AC Håbo Torsås Gullspång Laxå Bjurholm Knivsta Vimmerby Göteborg Lekeberg Dorotea Tierp Västervik Götene Lindesberg Lycksele Uppsala Gotlands län, I Herrljunga Ljusnarsberg Malå Älvkarleby Gotland Hjo Nora Nordmaling Östhammar Blekinge län, K Härryda Örebro Norsjö Södermanlands, D Karlshamn Karlsborg Västmanlands län, U Robertsfors Eskilstuna Karlskrona Kungälv Arboga Skellefteå Flen Olofström Lerum Fagersta Sorsele Gnesta Ronneby Lidköping Hallstahammar Storuman Katrineholm Sölvesborg Lilla Edet Heby Umeå Nyköping Skåne län, M Lysekil Kungsör Vilhelmina Oxelösund Bjuv Mariestad Köping Vindeln Strängnäs Bromölla Mark Norberg Vännäs Trosa Burlöv Mellerud Sala Åsele Vingåker Båstad Munkedal Skinnskatteberg Norrbottens län, BD Östergötlands län, E Eslöv Mölndal Surahammar Arjeplog Boxholm Helsingborg Orust Västerås Arvidsjaur Finspång Hässleholm Partille Dalarnas län, W Boden Kinda Höganäs Skara Avesta Gällivare Linköping Hörby Skövde Borlänge Haparanda Mjölby Höör Sotenäs Falun Jokkmokk Motala Klippan Stenungsund Gagnef Kalix Norrköping Kristianstad Strömstad Hedemora Kiruna Söderköping Kävlinge Svenljunga Leksand Luleå Vadstena Landskrona Tanum Ludvika Pajala Valdemarsvik Lomma Tibro Malung Piteå Ydre Lund Tidaholm Mora Älvsbyn Åtvidaberg Malmö Tjörn Orsa Överkalix Ödeshög Osby Tranemo Rättvik Övertorneå Jönköpings län, F Perstorp Trollhättan Smedjebacken Aneby Simrishamn Töreboda Säter Eksjö Sjöbo Uddevalla Vansbro Gislaved Skurup Ulricehamn Älvdalen Sida 9 (19)
4. Frågor om utbredning av ert nationella stomnät Frågan ska besvaras av er som äger, eller på annat sätt förfogar (exempelvis genom hyresavtal) över nationellt stomnät med hög överföringskapacitet d.v.s. om ni svarat ja på fråga 2a och/eller 2b. Den som endast har en anslutningspunkt till nationellt stomnät skall inte besvara frågan. 4 a) I vilka kommuner har ni anslutningspunkter i ert nationella stomnät? Markera med (X) i tabellen på nästa sida Sida 10 (19)
Anslutningspunkter i nationellt stamnät (markera med X i aktuella kommuner) Stockholms län, AB Gnosjö Staffanstorp Vara Gävleborgs län, X Botkyrka Habo Svalöv Vårgårda Bollnäs Danderyd Jönköping Svedala Vänersborg Gävle Ekerö Mullsjö Tomelilla Åmål Hofors Haninge Nässjö Trelleborg Öckerö Hudiksvall Huddinge Sävsjö Vellinge Värmlands län, S Ljusdal Järfälla Tranås Ystad Arvika Nordanstig Lidingö Vaggeryd Åstorp Eda Ockelbo Nacka Vetlanda Ängelholm Filipstad Ovanåker Norrtälje Värnamo Örkelljunga Forshaga Sandviken Nykvarn Kronobergs län, G Östra Göinge Grums Söderhamn Nynäshamn Alvesta Hallands län, N Hagfors Västernorrlands län, Y Salem Lessebo Falkenberg Hammarö Härnösand Sigtuna Ljungby Halmstad Karlstad Kramfors Sollentuna Markaryd Hylte Kil Sollefteå Solna Tingsryd Kungsbacka Kristinehamn Sundsvall Stockholm Uppvidinge Laholm Munkfors Timrå Sundbyberg Växjö Varberg Storfors Ånge Södertälje Älmhult Västra Götaland, O Sunne Örnsköldsvik Tyresö Kalmar län, H Ale Säffle Jämtlands län, Z Täby Borgholm Alingsås Torsby Berg Upplands-Bro Emmaboda Bengtsfors Årjäng Bräcke Upplands-Väsby Hultsfred Bollebygd Örebro län, T Härjedalen Vallentuna Högsby Borås Askersund Krokom Vaxholm Kalmar Dals-Ed Degerfors Ragunda Värmdö Mönsterås Essunga Hallsberg Strömsund Österåker Mörbylånga Falköping Hällefors Åre Uppsala län, C Nybro Färgelanda Karlskoga Östersund Enköping Oskarshamn Grästorp Kumla Västerbottens län, AC Håbo Torsås Gullspång Laxå Bjurholm Knivsta Vimmerby Göteborg Lekeberg Dorotea Tierp Västervik Götene Lindesberg Lycksele Uppsala Gotlands län, I Herrljunga Ljusnarsberg Malå Älvkarleby Gotland Hjo Nora Nordmaling Östhammar Blekinge län, K Härryda Örebro Norsjö Södermanlands, D Karlshamn Karlsborg Västmanlands län, U Robertsfors Eskilstuna Karlskrona Kungälv Arboga Skellefteå Flen Olofström Lerum Fagersta Sorsele Gnesta Ronneby Lidköping Hallstahammar Storuman Katrineholm Sölvesborg Lilla Edet Heby Umeå Nyköping Skåne län, M Lysekil Kungsör Vilhelmina Oxelösund Bjuv Mariestad Köping Vindeln Strängnäs Bromölla Mark Norberg Vännäs Trosa Burlöv Mellerud Sala Åsele Vingåker Båstad Munkedal Skinnskatteberg Norrbottens län, BD Östergötlands län, E Eslöv Mölndal Surahammar Arjeplog Boxholm Helsingborg Orust Västerås Arvidsjaur Finspång Hässleholm Partille Dalarnas län, W Boden Kinda Höganäs Skara Avesta Gällivare Linköping Hörby Skövde Borlänge Haparanda Mjölby Höör Sotenäs Falun Jokkmokk Motala Klippan Stenungsund Gagnef Kalix Norrköping Kristianstad Strömstad Hedemora Kiruna Söderköping Kävlinge Svenljunga Leksand Luleå Vadstena Landskrona Tanum Ludvika Pajala Valdemarsvik Lomma Tibro Malung Piteå Ydre Lund Tidaholm Mora Älvsbyn Åtvidaberg Malmö Tjörn Orsa Överkalix Ödeshög Osby Tranemo Rättvik Övertorneå Jönköpings län, F Perstorp Trollhättan Smedjebacken Aneby Simrishamn Töreboda Säter Eksjö Sjöbo Uddevalla Vansbro Gislaved Skurup Ulricehamn Älvdalen Sida 11 (19)
4 b) Bifogar ni karta över ert nationella stomnät? PTS kommer att redovisa utbredningen av nationella stomnät på kartor. Det är därför viktigt att berörda operatörer bifogar en karta över det nationella stomnätet. PTS kommer att bearbeta den insända kartan så att näten redovisas på ett enhetligt sätt och publicera detta i kommande redovisning. Se tidigare redovisning bilaga 2 http://www.pts.se/archive/documents/se/bredband_i_sverige_2006_22.pdf Ja, karta bifogas Nej Kartan skickas till: PTSBredband@pts.se Post- och telestyrelsen Marlena Molak-Brindell Box 5398 102 49 STOCKHOLM 08-678 55 00 Sida 12 (19)
5. Frågor om utbredning av ert ortssammanbindande nät Frågan ska besvaras av er som äger, eller på annat sätt förfogar (exempelvis genom hyresavtal) över ortssammanbindande nät med hög överföringskapacitet dvs. svarat jag på fråga 2 a) och/eller 2 b). PTS har som mål att redovisa utbredningen av ortssammanbindande nät med hög överföringskapacitet på kartor och i tabeller. Ägare till enskilda nät kommer inte att anges. Det är därför viktigt att samtliga berörda operatörer redovisar vilka tätorter som omfattas av operatörens ortssammanbindande nät. 5 a) I vilka kommuner har ni anslutningspunkter inom en tätort i ert ortssammanbindande nät? Markera med (X) i tabellerna för aktuella kommuner och tätorter. Observera att det att det tillkommit 50 nya tätorter i listorna eftersom SCB reviderat tätortlistan 2005. Nya tätorter med har en * framför sin beteckning. I det fall svar lämnas på pappersenkät (ej via webenkät) används i stället bifogade tätortslistor för att ange aktuella tätorter i respektive kommun 5 b) Har ni ortssammanbindande nät utanför en tätort? Ja Gå till fråga 5c) Nej Gå till fråga 6 eller 7 (beroende på svaret i 2 c)) 5 c) I vilka kommuner har ni anslutningspunkter utanför en tätort i ert ortssammanbindande nät? Markera med (X) i tabellen på nästa sida för aktuella kommuner. Sida 13 (19)
Ortssammanbindande nät Kolumn 1: nät inom tätort (X), Kolumn 2: nät utanför tätort (X) 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Stockholms län, AB Gnosjö Staffanstorp Vara Gävleborgs län, X Botkyrka Habo Svalöv Vårgårda Bollnäs Danderyd Jönköping Svedala Vänersborg Gävle Ekerö Mullsjö Tomelilla Åmål Hofors Haninge Nässjö Trelleborg Öckerö Hudiksvall Huddinge Sävsjö Vellinge Värmlands län S Ljusdal Järfälla Tranås Ystad Arvika Nordanstig Lidingö Vaggeryd Åstorp Eda Ockelbo Nacka Vetlanda Ängelholm Filipstad Ovanåker Norrtälje Värnamo Örkelljunga Forshaga Sandviken Nykvarn Kronobergs län, G Östra Göinge Grums Söderhamn Nynäshamn Alvesta Hallands län, N Hagfors Västernorrlands län, Y Salem Lessebo Falkenberg Hammarö Härnösand Sigtuna Ljungby Halmstad Karlstad Kramfors Sollentuna Markaryd Hylte Kil Sollefteå Solna Tingsryd Kungsbacka Kristinehamn Sundsvall Stockholm Uppvidinge Laholm Munkfors Timrå Sundbyberg Växjö Varberg Storfors Ånge Södertälje Älmhult Västra Götaland, O Sunne Örnsköldsvik Tyresö Kalmar län, H Ale Säffle Jämtlands län, Z Täby Borgholm Alingsås Torsby Berg Upplands-Bro Emmaboda Bengtsfors Årjäng Bräcke Upplands-Väsby Hultsfred Bollebygd Örebro län, T Härjedalen Vallentuna Högsby Borås Askersund Krokom Vaxholm Kalmar Dals-Ed Degerfors Ragunda Värmdö Mönsterås Essunga Hallsberg Strömsund Österåker Mörbylånga Falköping Hällefors Åre Uppsala län, C Nybro Färgelanda Karlskoga Östersund Enköping Oskarshamn Grästorp Kumla Västerbottens län, AC Håbo Torsås Gullspång Laxå Bjurholm Knivsta Vimmerby Göteborg Lekeberg Dorotea Tierp Västervik Götene Lindesberg Lycksele Uppsala Gotlands län, I Herrljunga Ljusnarsberg Malå Älvkarleby Gotland Hjo Nora Nordmaling Östhammar Blekinge län, K Härryda Örebro Norsjö Södermanlands län, D Karlshamn Karlsborg Västmanlands län, U Robertsfors Eskilstuna Karlskrona Kungälv Arboga Skellefteå Flen Olofström Lerum Fagersta Sorsele Gnesta Ronneby Lidköping Hallstahammar Storuman Katrineholm Sölvesborg Lilla Edet Heby Umeå Nyköping Skåne län, M Lysekil Kungsör Vilhelmina Oxelösund Bjuv Mariestad Köping Vindeln Strängnäs Bromölla Mark Norberg Vännäs Trosa Burlöv Mellerud Sala Åsele Vingåker Båstad Munkedal Skinnskatteberg Norrbottens län, BD Östergötlands län, E Eslöv Mölndal Surahammar Arjeplog Boxholm Helsingborg Orust Västerås Arvidsjaur Finspång Hässleholm Partille Dalarnas län, W Boden Kinda Höganäs Skara Avesta Gällivare Linköping Hörby Skövde Borlänge Haparanda Mjölby Höör Sotenäs Falun Jokkmokk Motala Klippan Stenungsund Gagnef Kalix Norrköping Kristianstad Strömstad Hedemora Kiruna Söderköping Kävlinge Svenljunga Leksand Luleå Vadstena Landskrona Tanum Ludvika Pajala Valdemarsvik Lomma Tibro Malung Piteå Ydre Lund Tidaholm Mora Älvsbyn Åtvidaberg Malmö Tjörn Orsa Överkalix Ödeshög Osby Tranemo Rättvik Övertorneå Jönköpings län, F Perstorp Trollhättan Smedjebacken Aneby Simrishamn Töreboda Säter Eksjö Sjöbo Uddevalla Vansbro Gislaved Skurup Ulricehamn Älvdalen Sida 14 (19)
6. Frågor om utbredning av ert områdesnät Frågan ska besvaras av er som äger, eller på annat sätt förfogar (exempelvis genom hyresavtal) över områdesnät med hög överkapacitet som är allmänt tillgängligt d.v.s. svarat ja på fråga 2 a) och/eller 2 b). PTS kommer på liknande sätt som föregående år att redovisa utbredningen av områdesnät med hög överföringskapacitet på kartor och i tabeller. Ägare till enskilda nät kommer inte att anges. Det är därför viktigt att samtliga berörda operatörer redovisar vilka tätorter som omfattas av operatörens områdesnät som möjliggör abonnemang med hög överföringskapacitet. 6 a) I vilka kommuner har ni områdesnät inom en tätort? Markera med (X) i tabellerna för aktuella kommuner och tätorter. Observera att det att det tillkommit 50 nya tätorter i listorna eftersom SCB reviderat tätortlistan 2005. Nya tätorter med har en * framför sin beteckning. I det fall svar lämnas på pappersenkät (ej via webenkät) används i stället bifogade tätortslistor för att ange aktuella tätorter i respektive kommun. Tätortslista bifogas i de fall besvarandet sker i pappersenkät. 6 b) Har ni områdesnät utanför en tätort? Ja Gå till fråga 6c Nej Gå till fråga 7 6 c) I vilka kommuner har ni områdesnät utanför en tätort? Markera med (X) i tabellen på nästa sida för aktuella kommuner. Sida 15 (19)
Områdesnät Kolumn 1: nät inom tätort (X), Kolumn 2: nät utanför tätort (X) 1 2 1 2 1 2 1 2 1 2 Stockholms län, AB Gnosjö Staffanstorp Vara Gävleborgs län, X Botkyrka Habo Svalöv Vårgårda Bollnäs Danderyd Jönköping Svedala Vänersborg Gävle Ekerö Mullsjö Tomelilla Åmål Hofors Haninge Nässjö Trelleborg Öckerö Hudiksvall Huddinge Sävsjö Vellinge Värmlands län, S Ljusdal Järfälla Tranås Ystad Arvika Nordanstig Lidingö Vaggeryd Åstorp Eda Ockelbo Nacka Vetlanda Ängelholm Filipstad Ovanåker Norrtälje Värnamo Örkelljunga Forshaga Sandviken Nykvarn Kronobergs län, G Östra Göinge Grums Söderhamn Nynäshamn Alvesta Hallands län, N Hagfors Västernorrlands län, Y Salem Lessebo Falkenberg Hammarö Härnösand Sigtuna Ljungby Halmstad Karlstad Kramfors Sollentuna Markaryd Hylte Kil Sollefteå Solna Tingsryd Kungsbacka Kristinehamn Sundsvall Stockholm Uppvidinge Laholm Munkfors Timrå Sundbyberg Växjö Varberg Storfors Ånge Södertälje Älmhult Västra Götaland, O Sunne Örnsköldsvik Tyresö Kalmar län, H Ale Säffle Jämtlands län, Z Täby Borgholm Alingsås Torsby Berg Upplands-Bro Emmaboda Bengtsfors Årjäng Bräcke Upplands-Väsby Hultsfred Bollebygd Örebro län, T Härjedalen Vallentuna Högsby Borås Askersund Krokom Vaxholm Kalmar Dals-Ed Degerfors Ragunda Värmdö Mönsterås Essunga Hallsberg Strömsund Österåker Mörbylånga Falköping Hällefors Åre Uppsala län, C Nybro Färgelanda Karlskoga Östersund Enköping Oskarshamn Grästorp Kumla Västerbottens län, AC Håbo Torsås Gullspång Laxå Bjurholm Knivsta Vimmerby Göteborg Lekeberg Dorotea Tierp Västervik Götene Lindesberg Lycksele Uppsala Gotlands län, I Herrljunga Ljusnarsberg Malå Älvkarleby Gotland Hjo Nora Nordmaling Östhammar Blekinge län, K Härryda Örebro Norsjö Södermanlands län, D Karlshamn Karlsborg Västmanlands län, U Robertsfors Eskilstuna Karlskrona Kungälv Arboga Skellefteå Flen Olofström Lerum Fagersta Sorsele Gnesta Ronneby Lidköping Hallstahammar Storuman Katrineholm Sölvesborg Lilla Edet Heby Umeå Nyköping Skåne län, M Lysekil Kungsör Vilhelmina Oxelösund Bjuv Mariestad Köping Vindeln Strängnäs Bromölla Mark Norberg Vännäs Trosa Burlöv Mellerud Sala Åsele Vingåker Båstad Munkedal Skinnskatteberg Norrbottens län, BD Östergötlands län, E Eslöv Mölndal Surahammar Arjeplog Boxholm Helsingborg Orust Västerås Arvidsjaur Finspång Hässleholm Partille Dalarnas län, W Boden Kinda Höganäs Skara Avesta Gällivare Linköping Hörby Skövde Borlänge Haparanda Mjölby Höör Sotenäs Falun Jokkmokk Motala Klippan Stenungsund Gagnef Kalix Norrköping Kristianstad Strömstad Hedemora Kiruna Söderköping Kävlinge Svenljunga Leksand Luleå Vadstena Landskrona Tanum Ludvika Pajala Valdemarsvik Lomma Tibro Malung Piteå Ydre Lund Tidaholm Mora Älvsbyn Åtvidaberg Malmö Tjörn Orsa Överkalix Ödeshög Osby Tranemo Rättvik Övertorneå Jönköpings län, F Perstorp Trollhättan Smedjebacken Aneby Simrishamn Töreboda Säter Eksjö Sjöbo Uddevalla Vansbro Gislaved Skurup Ulricehamn Älvdalen Sida 16 (19)
7. Frågor om ni erbjuder bredbandsabonnemang till slutanvändare Ni skall besvara frågan om ni erbjuder bredbandsabonnemang till slutanvändare. 7 a) Tillhandahåller ni abonnemang med hög överföringskapacitet till slutanvändare? Ja Gå vidare till fråga 7 b. Nej Gå vidare till fråga 8 7 b) I vilka kommuner fakturerar ni kunder för abonnemang till access med hög överföringskapacitet? Markera med (X) i tabellen på nästa sida för aktuella kommuner. Uppgiften om antalet abonnemang kommer att hämtas ur rapporten Svensk Telemarknad 2006. Insamling av uppgifter till Svensk Telemarknad sker under våren 2007 och rapporten publiceras under 2:a kvartalet 2007. Sida 17 (19)
Abonnemang (markera med X i aktuella kommuner) Stockholms län, AB Gnosjö Staffanstorp Vara Gävleborgs län, X Botkyrka Habo Svalöv Vårgårda Bollnäs Danderyd Jönköping Svedala Vänersborg Gävle Ekerö Mullsjö Tomelilla Åmål Hofors Haninge Nässjö Trelleborg Öckerö Hudiksvall Huddinge Sävsjö Vellinge Värmlands län, S Ljusdal Järfälla Tranås Ystad Arvika Nordanstig Lidingö Vaggeryd Åstorp Eda Ockelbo Nacka Vetlanda Ängelholm Filipstad Ovanåker Norrtälje Värnamo Örkelljunga Forshaga Sandviken Nykvarn Kronobergs län, G Östra Göinge Grums Söderhamn Nynäshamn Alvesta Hallands län, N Hagfors Västernorrlands län, Y Salem Lessebo Falkenberg Hammarö Härnösand Sigtuna Ljungby Halmstad Karlstad Kramfors Sollentuna Markaryd Hylte Kil Sollefteå Solna Tingsryd Kungsbacka Kristinehamn Sundsvall Stockholm Uppvidinge Laholm Munkfors Timrå Sundbyberg Växjö Varberg Storfors Ånge Södertälje Älmhult Västra Götaland, O Sunne Örnsköldsvik Tyresö Kalmar län, H Ale Säffle Jämtlands län, Z Täby Borgholm Alingsås Torsby Berg Upplands-Bro Emmaboda Bengtsfors Årjäng Bräcke Upplands-Väsby Hultsfred Bollebygd Örebro län, T Härjedalen Vallentuna Högsby Borås Askersund Krokom Vaxholm Kalmar Dals-Ed Degerfors Ragunda Värmdö Mönsterås Essunga Hallsberg Strömsund Österåker Mörbylånga Falköping Hällefors Åre Uppsala län, C Nybro Färgelanda Karlskoga Östersund Enköping Oskarshamn Grästorp Kumla Västerbottens län, AC Håbo Torsås Gullspång Laxå Bjurholm Knivsta Vimmerby Göteborg Lekeberg Dorotea Tierp Västervik Götene Lindesberg Lycksele Uppsala Gotlands län, I Herrljunga Ljusnarsberg Malå Älvkarleby Gotland Hjo Nora Nordmaling Östhammar Blekinge län, K Härryda Örebro Norsjö Södermanlands, D Karlshamn Karlsborg Västmanlands län, U Robertsfors Eskilstuna Karlskrona Kungälv Arboga Skellefteå Flen Olofström Lerum Fagersta Sorsele Gnesta Ronneby Lidköping Hallstahammar Storuman Katrineholm Sölvesborg Lilla Edet Heby Umeå Nyköping Skåne län, M Lysekil Kungsör Vilhelmina Oxelösund Bjuv Mariestad Köping Vindeln Strängnäs Bromölla Mark Norberg Vännäs Trosa Burlöv Mellerud Sala Åsele Vingåker Båstad Munkedal Skinnskatteberg Norrbottens län, BD Östergötlands län, E Eslöv Mölndal Surahammar Arjeplog Boxholm Helsingborg Orust Västerås Arvidsjaur Finspång Hässleholm Partille Dalarnas län, W Boden Kinda Höganäs Skara Avesta Gällivare Linköping Hörby Skövde Borlänge Haparanda Mjölby Höör Sotenäs Falun Jokkmokk Motala Klippan Stenungsund Gagnef Kalix Norrköping Kristianstad Strömstad Hedemora Kiruna Söderköping Kävlinge Svenljunga Leksand Luleå Vadstena Landskrona Tanum Ludvika Pajala Valdemarsvik Lomma Tibro Malung Piteå Ydre Lund Tidaholm Mora Älvsbyn Åtvidaberg Malmö Tjörn Orsa Överkalix Ödeshög Osby Tranemo Rättvik Övertorneå Jönköpings län, F Perstorp Trollhättan Smedjebacken Aneby Simrishamn Töreboda Säter Eksjö Sjöbo Uddevalla Vansbro Gislaved Skurup Ulricehamn Älvdalen Sida 18 (19)
8. Har ni synpunkter på enkäten eller kommentarer i övrigt? Här anger även operatörer med internationella nät och enstaka anslutningspunkter i Sverige de orter där anslutningspunkterna finns Tack för att ni tog er tid! Ert svar utgör ett viktigt underlag till den rapport som kommer att överlämnas till regeringen senast den 30 juni 2007 Sida 19 (19)