BENSINSTATIONER REKOMMENDATIONER TILL MEDLEMSFÖRETAGEN ANGÅENDE GOD PRAXIS FÖR KONSTRUKTION OCH DRIFT AV BENSINSTATIONER FÖR ATT MINIMERA SPILL OCH LÄCKAGE AV HANTERADE PRODUKTER. REKOMMENDATIONERNA ÄR FASTSTÄLLDA AV SPIs STYRELSE DEN 21 NOVEMBER 2002. Regelverket är indelat i följande kapitel A. Syftet med regelverket B. Lagenliga krav C. SPIs rekommendationer 1
SPI har lagt ned mycket arbete på att informationen i denna publikation skall vara korrekt. SPI kan dock ej hållas ansvarigt om nyttjandet av informationen lett till skada av vad slag den vara må. 2
A Syftet med regelverket Syftet med detta regelverk är att införa god praxis för konstruktion och drift av bensinstationer så att risken för spill och läckage av bensin, diesel och övriga drivmedel minimeras. Detta regelverk omfattar utrustning och rutiner som berör hantering i bulk av de drivmedel som säljs till allmänheten på försäljningsstället. Sådana verksamheter som t ex automatiska biltvättar och verkstäder omfattas inte av detta regelverk. Det är heller inte i sin helhet tillämpbart på sjöstationer. Bensin och diesel är blandningar av kolväten som kan förorsaka skador i miljön om utsläpp sker i form av spill eller läckage från anläggningen. Exempel på säkerhetsdatablad för bensin och diesel finns i bilaga 1. Dessa rekommendationer beskriver vilken utrustning som bör finnas på stationerna och vilka kontroller som bör ske under drift för att minimera risken för att spill eller läckage uppstår och för att eliminera miljöskador om ett spill eller läckage trots allt inträffar. Med bör avses i detta dokument att givna rekommendationer alltid ska uppfyllas så långt som är möjligt. Avsteg från rekommendationen sker endast i undantagsfall. Detta regelverk utgör SPIs rekommenderade minimikrav. Institutet är medvetet om att medlemsföretagen därutöver kan ha företagsspecifika konstruktions-, drifts- och underhållsrutiner som ställer ytterligare krav på bensinstationsverksamheten. B Lagenliga krav Den övergripande lagstiftningen som gäller för bensinstationer rörande hantering av bensin och diesel är Miljöbalken och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom finns regler som mer specifikt berör bensinstationer i SÄIFS 1997:9 SÄIs föreskrift om öppna cisterner och rörledningar m m för brandfarliga vätskor NFS 2000:4 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening av brandfarliga vätskor SÄIFS 1997:8 SÄIs allmänna råd Bensinstationer SÄIFS 2000:2 SÄIs föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor Cisternanvisningar V, Tryckkärlsstandardiseringen SNFS 1996:5 MS88 Statens Naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1991:1) med föreskrifter om återföringssystem för bensingaser vid tankställen för motorfordon 1985:14 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprover En viktig orsak till att läckage kan uppstå är korrosionsangrepp på installationer och spill vid hantering. I Sverige infördes därför redan 1970 i Sprängämnesinspektionens regler krav på korrosionsskydd av markförlagda cisterner och rörledningar. Samtidigt infördes krav på elektriskt överfyllningsskydd på cisterner på bensinstationer och villaoljecisterner. 3
I reglerna ingår också krav på återkommande kontroll av cisterner. Från början skulle denna utföras vart 10e år, senare ändrades reglerna så att korrosionsskyddade cisterner ska kontrolleras minst vart 12e år och cisterner som saknar korrosionsskydd ska kontrolleras vart 6e år. Kontrollerna ska utföras av ackrediterade företag. Erfarenheterna av reglerna är goda och idag hittas ytterst sällan några korrosionsangrepp på cisternerna som gått så långt att läckage uppstått. C SPIs rekommenderade regler Det förutsättes att de lagenliga kraven uppfylls på berörda anläggningar. Många av de anläggningar som behandlas i denna skrift har varit i drift under lång tid. Anläggningarna har etablerats och utrustats i enlighet med de regler som då gällt och verksamheten har bedrivits utan anmärkning under lång tid. Anpassningen till nya miljökrav på dessa anläggningar måste ske genom successiva åtgärder. Omfattande ombyggnationer kan ofta vara omöjliga på grund av omkringliggande bebyggelse. I samband med byggnation av nya bensinstationer kan andra bedömningar göras. Därför lämnas nedan rekommendationer dels för befintliga stationer och dels för nya bensinstationer. Principbild över en fullständigt utrustad bensinstation Brunn i spillplatta kundtankning Larmskåp Elskåp Gas- Âterföring Slangbrott sventil Pumpfundament Belysning Tryck/ vakuumventiler Avluftningsrör Oljevarnare Provbrunn Gasfälla Elledningar till pump Signalledning ATM Sugledning till kundpump Aut. tankmatning ATM Gasretur Produktslang Överfyllnadsskydd Vatten till kommunalt ledningsnät Bensin/ oljeavskiljare Saneringsutrustning Släckningsutrustning Brunn i spillplatta Gasretur Påfyllningsledning Pejlrör Överfyllnadsskydd Bränslecistern Nedan följer en systematisk genomgång av de olika delarna på en typisk bensinstation där möjliga felkällor anges, risken för och konsekvensen av felaktigheter samt rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtagas i respektive område. 4
Egenkontroll För att förebygga läckage och spill av produkter bör varje anläggning, utöver att man uppfyller de rekommendationer som finns angående teknisk utrustning, också ha ett program för utbildning av personalen och ett internt kontrollsystem för anläggningen. Utbildningsprogrammet bör anpassas till personalens olika ansvarsområden och kan omfatta t ex gällande lagar, förordningar och föreskrifter produktkunskap hälso-, miljö- och säkerhetsfrågor spill- och läckagebekämpning brandutbildning Kontrollprogrammet bör dokumenteras i en kontrollplan t ex med checklistor för daglig kontroll veckokontroll månatlig kontroll Genom användning av checklistor skapas också en dokumentation över genomförda kontroller. Dessutom bör det finnas ett system för avvikelserapportering och åtgärdande av felaktigheter. Egenkontroll av gasåterföringssystem Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska gasåterföring finnas installerad på stationerna. Regelbunden kontroll görs av myndigheterna för att kontrollera att utrustningen fungerar som avsett. Varje station bör dessutom ha ett system för regelbunden rutinmässig kontroll av utrustningen enligt följande. Följ tillverkarens anvisning och kontrollera dessutom minst en gång i kvartalet att pistoler är hela och oskadade att drivremmen för gaspumpen är på plats och roterar att mätarskåpet i övrigt inte har synliga defekter eller läckage att slangen är hel och oskadad Tag pistolen, vänta till pumpen startar. Kontrollera att ingen produkt läcker igenom samt att räkneverket står på noll. Om räkneverket visar annat än noll är det fel på mätarskåpet. Håll en hand över gasintaget och kontrollera att ingen luft sugs tillbaka. Om man känner att luft sugs tillbaka är det fel på gasretursystemet. Övervaka en tankning och kontrollera att endast obetydligt lukt och flimmer finns vid pistolventilen. Eventuella defekter ska skrivas in i gasåterföringsjournalen och service beställas för att åtgärda felet så snart som möjligt. 5
BEFINTLIGA STATIONER Påfyllningssystemet I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill och läckagepunkter spill vid koppling av lossningsslangar brott på lossningsslangen överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd, kommunicerande kärl etc läckage i flänsar, kopplingar och i skarvar på ledningen korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen och om det samtidigt finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle. Rekommenderade åtgärder: Spilltråg installeras successivt vid påfyllningen enligt varje bolags interna plan. Spilltråget ska rymma 150 liter, vara försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare. Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon enligt varje bolags interna plan. Storleken anpassas till lokala förhållanden och arbetet utförs i samband med större drivmedelsombyggnationer på respektive station. Med tät yta avses, i detta fall, betong, betongsten eller asfalt. För att eliminera risken för överspolningar är det viktigt med korrekta beställningsrutiner som säkerställer att den beställda volymen ryms i cisternen. I samband med de återkommande kontrollerna kontrolleras också att överfyllningsskydden fungerar. Om det finns skarvar på rörsystemet byts detta ut till ett skarvfritt system i samband med om- eller nybyggnation av det aktuella rörsystemet. Med skarvar avses flänsförband och gängförband. Om det av någon anledning inte går att ha ett skarvfritt rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage eller läckagevarning. I samband med återkommande kontroll av cisterner görs också en separat provtryckning av rörsystemet i enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse om tryckprovning AFS 1985:14. Eventuella tubrör ska bytas till godkända skarvfria rör. Om man misstänker felaktighet i påfyllningsledningen, t ex felaktig lutning, görs en undersökning genom att invändigt filma rörledningen. Eventuella felaktigheter åtgärdas så snart som möjligt. Cisterner Läckage från cisterner kan ske genom korrosionsskador otäta anslutningar i samband med överspolning vid otäta manluckor och pejllock 6
Rekommenderade åtgärder: Korrosionsskador på cisterner upptäcks och åtgärdas i samband med de återkommande kontrollerna. Dessa ska utföras vart 6e år på cisterner som saknar fullgott korrosionsskydd och vart 12e år på cisterner med fullgott korrosionsskydd. Kontroller ska också omfatta tillhörande utrustning som t ex tätningar vid manluckor och pejllock. Erfarenheten visar att med de tidsintervall som gäller för besiktningarna så hinner inga läckage ske innan eventuella skador upptäcks. Eventuella kvarvarande cisterner som saknar fullgott korrosionsskydd ska successivt bytas ut eller förses med fullgott korrosionsskydd. Distributionsledningen Distributionsledningen är en sugledning och den står normalt fylld. Läckage kan uppstå i: kopplingar skarvar flänsar Rekommenderade åtgärder: Ledningarna bör vara skarvfria och ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska och får endast finnas en backventil vid pumpen. Vid eventuella otätheter rinner då produkten tillbaka i cisternen. Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen och inte heller några backventiler. Eventuella tanktoppsventiler monteras successivt bort. Om rörsystemet är utfört av galvaniserat stål görs en separat provtryckning av systemet i samband med den återkommande cisternkontrollen. Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem som säkerställer att systemet är tätt efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten Även dessa kontroller bör dokumenteras. Gasreturledningen Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna system kan läckage också förekomma vid kopplingar och skarvar i rörsystemet. Rekommenderade åtgärder: Anslutningar ska placeras så att eventuellt spill förs till spilltråg eller oljeavskiljare. Om gasretursystemet är vätskedrivet provtrycks rörsystemet separat i samband med cisternkontrollen. 7
Mätarskåp (pump) Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läckage i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen innan han lämnar stationen. Rekommenderade åtgärder: Vid pumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas i detta fall betong, betongsten eller asfalt med ytbeläggning. Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir synlig. I stationens egenkontroll ingår att dagligen kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen ska göras då pumpen är igång och eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart. Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av. De flesta pistolventiler har en upphakningsmekanism. Vid nyinstallation ska en sådan konstruktion användas som förhindrar att upphakningen kan vara aktiv när pistolventilen är återplacerad i pumpen. Pumpöarna ska vara försedda med påkörningsskydd. Ett påkörningsskydd kan vara en upphöjd refug 10-15 cm hög eller en avbärare i form av en stålbalk eller betong. Avloppssystem I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott och överfyllning. Rekommenderade åtgärder: Varje bolag ska ta fram en plan för att komplettera stationerna med oljeavskiljare där denna saknas. Oljeavskiljarens dimensioneras efter de förhållanden som råder på platsen och i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10 Avloppsvattens behandling vid bensinstationer och bilverkstäder. Dessutom kan information om dimensioner erhållas från tillverkarna. Oljeavskiljaren ska vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm. Rutiner för tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall och ska hanteras enligt de regler som gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzoner som nämnts ovan. Andra verksamheter som t ex verkstäder och biltvättar är anslutna till separata system. 8
NYA STATIONER Påfyllningssystemet I påfyllningssystemet finns följande möjliga spill och läckagepunkter spill vid koppling av lossningsslangar brott på lossningsslangen överspolning vid lossningen t ex vid icke fungerande överfyllningsskydd, kommunicerande kärl etc läckage i flänsar, kopplingar och i skarvar på ledningen korrosion på ledningen. Normalt står ledningen tom vid fel fall på ledningen kan produkt bli stående i ledningen och om det samtidigt finns otätheter läcker produkt ut mellan varje påfyllningstillfälle. Belysning Tryck/ vakuumventiler Avluftningsrör Gasretur Produktslang Överfyllnadsskydd Pejlrör Överfyllningsskydd Bränslecistern Rekommenderade åtgärder: Vid påfyllningen installeras ett spilltråg som rymmer 150 liter. Spilltråget ska vara försett med regnskydd eller anslutas till en oljeavskiljare. Vid påfyllningen anordnas en tät spillzon. Om lossning ska kunna ske med bil och släp bör spillzonen vara 16 x 4 meter. Med tät yta avses betong eller asfalt med ytbeläggning. Eventuellt kan en asfaltyta kompletteras med skyddsduk under. Drivmedelsanläggningen utrustas så att dubbel säkerhet mot överfyllning erhålls. Den andra säkerhetsnivån kan t ex vara ett nivåmätningssystem med överfyllningslarm. Det lagstadgade elektriska överfyllningsskyddet utgör den ena säkerhetsnivån som ska stänga av lossningen i en nödsituation. Påfyllningsröret utförs så att inga rörskarvar erfordras. Om det av någon anledning inte går att ha ett skarvfritt rörsystem installeras vid skarvarna dubbelt skydd mot läckage eller läckagevarning. Anslutningen ska dessutom ha dubbelt skydd mot läckage. I samband med installationsbesiktning av cisterner görs en separat provtryckning av rörsystemet enligt leverantörens typgodkännande. 9
Cisterner Läckage från cisterner kan ske genom korrosionsskador otäta anslutningar i samband med överspolning via otäta manluckor och pejllock Rekommenderade åtgärder: Endast K-cisterner används, dvs cisterner med fullgott korrosionsskydd. Återkommande kontroll av cisterner sker vart 12e år och i samband med detta kontrolleras också den utrustning som hör till cisternerna. På stationer som ligger inom vattenskyddsområde erfordras enligt gällande föreskrift att cisternerna ska utrustas med ett sekundärt skydd Enkelmantlade cisterner rekommenderas av kostnads- och säkerhetsskäl framför dubbelmantlade cisterner eftersom de också har både ett utvändigt och ett invändigt korrosionsskydd. Erfarenheten visar också att med de tidsintervall som gäller för cisternkontrollerna så kommer inga läckage att ske innan eventuella skador upptäcks och åtgärdas. Distributionsledningen Distributionsledningen är en sugledning och den står normalt fylld. Läckage kan uppstå i: kopplingar skarvar flänsar Slangbrott sventil Pumpfundament Signalledning ATM Gasåterföring Sugledning till kundpump Aut. tankmätning ATM Pejlrör Överfyllningsskydd Bränslecistern Rekommenderade åtgärder: Ledningarna bör vara skarvfria och ska ha ett fall tillbaka mot cisternen. Det ska finnas en backventil vid pumpen och endast där. Vid eventuella otätheter rinner då produkten tillbaka i cisternen. Det ska inte finnas några lågpunkter på ledningen och inte heller några backventiler. Det är speciellt viktigt att ha ett kontrollsystem som säkerställer att systemet är tätt efter genomförda underhålls-, inspektions- och byggnationsarbeten. Även dessa kontroller bör dokumenteras. 10
Gasreturledningen Spill kan ske vid en eventuell överspolning vid lossning av tankbil. För vätskedrivna system kan läckage också förekomma vid kopplingar och skarvar i rörsystemet. Rekommenderade åtgärder: Anslutningar placeras så att eventuellt spill förs till oljeavskiljaren. Vätskedrivna system bör inte användas. Mätarskåp (pump) Här kan läckage eller spill uppstå genom att kunden spiller vid tankningen, läckage i pumpen, påkörningar eller att kunden glömmer ta bort slangen ur bilen innan han lämnar stationen. Rekommenderade åtgärder: Vid pumpen anordnas en spillzon som täcker slangens längd + 1 meter. Spillzonen ska ha en lågpunkt som är ansluten till oljeavskiljaren och ha en tät beläggning. Med tät beläggning menas betong eller asfalt med ytbeläggning. Eventuellt kan en asfaltyta kompletteras med en skyddsduk under. Under pumpen ska finnas en tät yta/plåt så arrangerad att läckande produkt blir synlig. I stationens egenkontroll ingår att dagligen kontrollera att inget läckage sker. Kontrollen ska göras då pumpen är igång och eventuellt läckage ska åtgärdas omedelbart. Slangen ska förses med en slangbrottsventil så att inget spill sker om slangen slits av. Pumparna förses med påkörningsskydd. Upphakningsmekanismen på pistolventilen ska vara konstruerad så att upphakningen bryts senast då pistolventilen återplaceras i pumpen. Avloppssystem I avloppssystemet kan läckage till omgivningen ske genom en otät spillplatta, otätheter i oljeavskiljaren, t ex otäta packningar, rörledningsbrott och överfyllning. Brunn i spillplatt a kundtankning Larmskåp Elskåp Oljevarnare Provbrunn Gasfälla Elledningar till pump Vatten till kommunalt ledningsnät Bensin/ oljeavskiljare Saneringsutrustning Släckningsutrustning Brunn i spillplatta Gasretur Påfyllningsledning
Rekommenderade åtgärder: En oljeavskiljare ska finnas och vara försedd med en oljevarnare i form av nivålarm. Oljeavskiljarens dimensioneras efter de förhållanden som råder på platsen och i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10 Avloppsvattens behandling vid bensinstationer och bilverkstäder. Dessutom kan information om dimensioner erhållas från tillverkarna. Rutiner för tömning ska finnas. Slammet från oljeavskiljaren är farligt avfall och ska hanteras enligt de regler som gäller. Till denna oljeavskiljare ansluts de tänkbara spillzoner som nämnts ovan. Andra verksamheter som t ex verkstäder och biltvättar är anslutna till separata system. Bilaga 1: Exempel på säkerhetsdatablad för bensin och diesel Säkerhetsdatablad är färskvara och uppdateras konternueligt till följd av ändring i lagstiftning, sammansättning hos bensinen samt nya rön. 12
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN Bensin, mk 1 SYNONYMER Blyfri 95 ; Blyfri 95 E0 ; Blyfri 95 E5 ; Blyfri 98 ; Medium 96 ANVÄNDN.OMR. Bränsle för bensinmotorer. ART.nr: 430110, 430111, 431360, 431361, 470103, 470105, 470110, 470111 Leverantör Adress Postnr/Ort Land Telefon Fax Kontaktperson UTFÄRDARE Nödtelefonnr AB Avd Hälsa & Miljö 111 22 STADEN S Giftinformationscentralen 08-33 12 31 eller 112 (Giftinformation) 2. SAMMANSÄTTNING ÄMNENAS KLASSIFICERING Nr Ämnesnamn EU-nr CAS-nr Konc.(vikt-%) Märkning 1 Bensin 289-220-8 86290-81-5 >95 T;Xn,Tn,F+,N, 12-45-65-38-67-51/53 2 Benzen 200-753-7 71-43-2 <1 T,45-48/23/24/25 3 n-hexan 203-777-6 110-54-3 <3 Xn,62-48/20-65-38-67-51/53 4 MTBE och/eller ETBE - < 4,9 resp 5,7 Xi,F,11-38 5 Etanol 200-578-6 64-17-5 max 5 F,11 Teckenförklaring: T+=Mycket giftig, T=Giftig, C=Frätande, Xn=Hälsoskadlig, Xi=Irriterande, E=Explosivt, O=Oxiderande, F+=Extremt brandfarligt, F=Mycket brandfarligt, N=Miljöfarligt. Y i R-listakolumnen anger att ingrediensen finns på en restriktionslista, N i R-listakolumnen anger att ingrediensen inte finns på en restriktionslista. SAMMANSÄTTNINGSKOMMENTARER Sammansatt blandning av kolväten innehållande paraffiner, cykloparaffiner, aromater och olefiner, övervägande mellan C4 och C12. Kan innehålla benzen i koncentrationer upp till 1% (V/V). Kan innehålla n-hexan i koncentrationer upp till 3 %(V/V). Kan innehålla kaliumbaserat tillsatsmedel för smörjning av mjuka ventilsäten, s k blyersättare. 3. FARLIGA EGENSKAPER Svart text mot orange bakgrund Giftig Miljöfarlig Extremt brandfarligt GENERELLT Aspiration till lungorna kan orsaka kemisk lunginflammation som kan ha dödlig utgång. Långvarig eller upprepad hudkontakt kan orsaka avfettning av huden, vilket kan leda till hudinflammation (dermatit). Långvarig exponering för ånga i koncentrationer över det hygieniska gränsvärdet kan orsaka nedsatt bedömningsförmåga, huvudvärk, yrsel, illamående, irritation av ögonen och de övre luftvägarna, oregelbunden hjärtrytm, muskelryckningar, kvävning, medvetslöshet och i värsta fall döden. Produkten innehåller bensen vilket är känt för att ge upphov till leukemi och n-hexan som i kroppen bryts ned till nervskadande ämnen. 14
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 Extremt brandfarligt. Flyter på vatten och kan antändas på vattenytan. Ångorna är tyngre än luft och sprider sig därför längs marken. Kan antändas långt ifrån källan. Giftigt för vattenlevande organismer. Stora volymer kan tränga igenom marken och förorena grundvattnet. Produkten är ej biologiskt lättnedbrytbar. Kan bioackumuleras. Persistent under syrefattiga förhållanden. Brandfarlig vätska, brandklass 1. 4. FÖRSTA HJÄLPEN GENERELLT Långvarig exponering för ånga i koncentrationer över det hygieniska gränsvärdet kan orsaka nedsatt omdömesförmåga, huvudvärk, yrsel, illamående, irritation i ögon och övre luftvägarna, hjärtarrytmier, kramper, andnöd, medvetslöshet och även död. Stänk i ögonen kan ge övergående irritation. Förtäring kan leda till irritation i svalget samt diarré och kräkningar. Aspiration till lungorna kan inträffa direkt eller efter förtäring. Detta kan orsaka kemisk lunginflammation som kan ha dödlig utgång. INANDNING Frisk luft. Lägg medvetslös person i framstupa sidoläge och se till att andningsvägarna är fria. Vid andningsstillestånd, ge konstgjord andning. Vid hjärtstillestånd - hjärtkompression. Kontrollera andning och puls. OMEDELBART TILL SJUKHUS / LÄKARE. HUDKONTAKT Tvätta huden om möjligt med tvål och vatten. Observera att nedstänkta kläder utgör brandfara och bör översköljas med vatten innan de avlägsnas. Förorenade kläder måste tvättas före nästa användning. Om högtrycksinjektion av produkt inträffar, uppsök omedelbart läkare/sjukhus. KONTAKT MED ÖGONEN Skölj ögonen med vatten. Kontakta läkare om irritation kvarstår. FÖRTÄRING HANDLA SNABBT. Framkalla INTE kräkning. Skydda andningsvägarna om kräkning inträffar. Ge inget att äta eller dricka. Lägg medvetslös person i framstupa sidoläge och se till att andningsvägarna är fria. Vid andningsstillestånd - konstgjord andning. UPPSÖK OMEDELBART LÄKARE / SJUKHUS. MEDICINSK INFORMATION Behandla symptomatiskt. Förtäring av produkten kan diagnostiseras av offrets karakteristiska andedräkt samt av händelseförloppet. Vid förtäring, överväg ventrikelsköljning. Ventrikelsköljning får bara göras efter intubering på grund av risk för aspiration. Vid kemisk lunginflammation - överväg behandling med antibiotika och kortison. Tillförsel av medicinsk flytande paraffin reducerar absorption från mag/tarmkanalen. Högtrycksinjektionsskada fordrar tidigt kirurgiskt ingrepp och eventuellt steroidbehandling för att minimera vävnadsskador och förlust av nervfunktion. Röntgenundersökning krävs för att fastställa omfattningen av skadan. 5. ÅTGÄRDER VID BRAND SLÄCKMEDEL Skum, vattenspray eller dimma. Till mindre bränder kan pulver, koldioxid, sand eller jord användas. Alkoholbeständigt skum kan ge bättre effekt. Använd inte vatten i samlad stråle. Användning av halonbaserade släckmedel bör undvikas av miljöskäl. BRAND- OCH EXPLOSIONSRISKER Farliga förbränningsprodukter kan innehålla kolmonoxid, kväveoxider och oförbrända kolväten. Produkten flyter på vatten och kan återantända på vattenytan. Ångorna är tyngre än luft och sprider sig längs marken och kan antändas på långt avstånd från källan. INFORMATION Vid brandsläckning skall fullständig skyddsutrustning och friskluftsapparat användas. Fat eller tankar i närheten av brand bör flyttas eller kylas med vatten. 15
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 6. ÅTGÄRDER VID SPILL/OAVSIKTLIGA UTSLÄPP ÅTGÄRDER FÖR UNDVIKANDE AV PERSONSKADOR Ånga kan spridas längs marken över långa avstånd. Avlägsna alla tänkbara antändningskällor i omgivningen och evakuera all personal. Undvik inandning av ånga. Undvik kontakt med hud, ögon och kläder. Tag omedelbart av förorenade kläder. Observera att nedstänkta kläder utgör brandfara och bör översköljas med vatten innan de avlägsnas. Förorenade kläder måste tvättas före nästa användning. Använd skyddskläder som rekommenderas vid normal hantering (se avsnitt 8). ÅTGÄRDER FÖR UNDVIKANDE AV MILJÖSKADOR Förhindra utsläpp i avlopp, diken eller vattendrag. Använd slutet kärl för att förhindra förorening av miljön. ÅTGÄRDER FÖR RENGÖRING Mindre spill: Valla in vätskan eller absorbera med sand, jord eller annat lämpligt absorptionsmedel. Samla upp och lägg i förslutningsbar behållare för säkert omhändertagande. Sprid inte genom att använda vatten. Större spill: Flytta till märkt förslutningsbar behållare för återvinning eller säker destruktion. Behandla i övrigt som mindre spill. Lokala myndigheter skall informeras om större spill inte kan samlas upp. Följ alla lokala föreskrifter. INFORMATION Se rubrik 13 för information om avfallshantering och destruktion. 7. HANTERING OCH LAGRING SPECIELLA EGENSKAPER OCH RISKER Ät inte, drick inte och rök inte under hanteringen. Sörj för god ventilation. Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet. Jorda eller kortslut all utrustning. Kontrollera att samtliga lokala föreskrifter beträffande hantering och lagring efterlevs. Undvik att använda plastbehållare för tömning eller provtagning. Använd aldrig munnen vid pipettering. HANTERINGSFÖRESKRIFTER Hanteras i rumstemperatur. Statisk elektricitet kan uppstå vid pumpning. Skyddsjorda därför all utrustning. Undvik stänk vid fyllning. Vänta 10 minuter efter tankpåfyllning före öppning av inspektions- eller manluckor. LAGRING Fat bör staplas till maximalt 3 i höjd. Lagra inte produkten i olämpliga, omärkta eller felaktigt märkta behållare. Förvara behållare väl tillslutna på torr, väl ventilerad plats skyddade från direkt solljus och andra värme- eller antändningskällor. Förvaras inom invallat område.förhindra inblandning av vatten. Förvaras oåtkomligt för barn. Lagras utomhus eller i rumstemperatur. Rengöring, inspektion och underhållsarbete på cisterner kräver specialistkompetens, som beaktar noggranna rutiner och försiktighetsmått. Dessa innefattar utfärdande av arbetstillstånd, avgasning samt användande av skyddssele, livlina och friskluftsapparat. Före inträde i cistern skall utrymmet undersökas med syremätare och/eller explosimeter. Ytterligare försiktighetsåtgärder krävs där tanken förut kan ha innehållit blyad bensin. Information finns t ex i Associated Octel Company publikationen "Leaded Gasoline Tanks- Cleaning and Disposal of Sludge". Placera cisterner åtskilt från värme och antändningskällor. Förvara produkten i behållare av stålplåt eller rostfritt stål. Förvara produkten i behållare med innerbeklädnad av aminoaddukthärdad epoxifärg. Använd tätningar och packningar av komprimerad asbestfiber, polytetrafluoreten (PTFE), Viton A eller Viton B. De material som används till lagrings-, hanterings- och distributionsutrustning för denna produkt skall varken utgöra en onödig säkerhetsrisk eller påverka produktens kvalitet. Exempel på material som bör undvikas är koppar, kopparlegeringar (med eller utan järn), zink och zinklegeringar. Syntetiska material som plast och glasfiber kan också vara olämpliga beroende på materialspecifikationen och den avsedda användningen. Material för emballage, behållare (inklusive sådana för förvaring eller transport av prover) och innerbeläggningar får ej skada produktens kvalitet. De måste vara ogenomträngliga och får ej försvagas eller på annat sätt skadas av produkten. Exempel på material som bör undvikas är naturgummi, polymetylmetakrylat, polystyren, polyvinylklorid och polyisobutylen. Polyeten och polypropen är även olämpliga om inte det är högdensitetstyp som har blivit speciellt testad med avseende på kompatibilitet med denna produkt. 16
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 8. BEGRÄNSNING AV EXPONERING/PERSONLIGA SKYDDSÅTGÄRDER Ingrediensnamn CAS nr. Tid ppm mg/m3 År Anm n-hexan 110-54-3 8 h 25,0 MTBE och/eller - 8 h 30,0 ETBE Etanol 64-17-5 8 h 500,0 Benzen 71-43-2 8 h 0,5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Inga hygieniska gränsvärden finns föreskrivna för denna produkt, men följande rekommenderas: NGV 200 mg/m3, TGV 300 mg/m3. ANDNINGSSKYDD Behövs normalt inte. I dåligt ventilerade utrymmen kan friskluftsapparat behövas. ÖGONSKYDD Använd tättslutande skyddsglasögon vid risk för stänk. HANDSKYDD Handskar av PVC eller nitrilgummi vid risk för stänk. HUDSKYDD Använd overall för att undvika nedsmutsning av egna kläder. Tvätta overaller och underkläder regelbundet. Kemikalieresistenta skyddsskor eller stövlar. 9. FYSIKALISKA OCH KEMISKA EGENSKAPER Form: Färg: Lukt: Löslighet: Flytande Färglös Karakteristisk Lätt löslig i de flesta organiska lösningsmedel. Smält-/steln.punkt: Densitet: 725-780 kg/m³ @ 15 C Explosionsgr., %-%: 1-8 Löslighet i vatten: upp till 5% Ångtryck: 45-95 kpa @ 37,8 C Mättningskonc.: Sönderdelningstemp.: 17 Rel.dens.mättad luft(l=1): ph-lösning: Kokpunkt: 25-205 C Flampunkt: <-40 C ph-koncentrat: Molekylvikt: Viskositet: <1 mm²/s @ 40 C Tändtemperatur: > 250 C Luktgr. lå-hö: Rel.ångdensitet (luft=1): > 3 Rel.avdunst.hastighet: Luftreaktiv: 10. STABILITET OCH REAKTIVITET STABILITET Stabil. Undvik värme, eld och gnistor. REAGERAR MED Starkt oxiderande ämnen. FARLIGA OMVANDLINGSPRODUKTER Inga kända. 11. TOXIKOLOGISK INFORMATION Vattenreaktiv: log Pow, uppskattn 2-7 Akut oraltox. LD50 > 5000 mg/kg Akut derm.tox. LD50 > 2000 mg/kg Akut inh.tox LC50 > 5 mg/l ANNAN TOX.INFORMATION Långvarig eller upprepad kontakt kan verka avfettande på huden vilket kan orsaka dermatit och göra huden mer
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 mottaglig för irritation och penetration av andra material. Se rubrik 4 för information beträffande akuta effekter på människa. Denna produkt innehåller bensen kan orsaka leukemi och n-hexan som i kroppen omvandlas till föreningar som ger nervskador. Närvaron av dessa ämnen förväntas inte utgöra toxikologiska risker vid normal användning. GENERELLT Toxikologiska data har inte fastställts speciellt för denna produkt. Informationen är baserad på kunskap om toxikologi hos liknande produkter. INANDNING Inga data från djurstudier finns tillgängliga. HUDKONTAKT Förväntas vara svagt irriterande. KONTAKT MED ÖGONEN Förväntas vara svagt irriterande. AKUTA OCH KRONISKA SKADOR Upprepad hudexponering förväntas orsaka måttlig till stark irritation. Upprepad inandning av dimma förväntas orsaka irritation i andningsvägarna. SENSIBILISERING Förväntas inte vara hudsensibiliserande. CANCER Exponering via inandning på råttor och möss orsakar tumörer. Effekter noterades endast hos ett kön. Uppkomna tumörer anses inte relevanta för människa. MUTAGENA EFFEKTER Bedöms inte vara mutagen. 12. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION MOBILITET Produkten flyter på vatten. Avdunstar inom en dag från vatten och markyta. Stora volymer kan tränga igenom marken och förorena grundvattnet. NEDBRYTBARHET Produkten är ej biologiskt lättnedbrytbar. Persistent under syrefattiga förhållanden. Oxideras snabbt genom fotokemiska reaktioner i luft. BIOACKUMULERING Risk för bioackumulering kan inte uteslutas. EKOTOXICITET Svårlöslig blandning. Produkten förväntas vara giftig för vattenlevande organismer (uppskattat LC/EC50 : 1-10 mg/l). (LC/EC50 uttryckt som nominell mängd av produkten som krävs för att preparera testlösning i vatten.) Låg akut toxicitet för däggdjur. Produkten förväntas vara giftig för organismer i avloppsreningsverk (uppskattat EC50 : 1-10 mg/l). (EC50 uttryckt som nominell mängd av produkten som krävs för att preparera testlösning i vatten.) INFORMATION Ekotoxikologiska data har inte fastställts speciellt för denna produkt. Informationen är baserad på kunskap om ekotoxikologi hos liknande ämnen. 13. AVFALLSHANTERING GENERELLT Se rubrik 8 angående försiktighetsåtgärder. Avfall från cisternrengöring skall hanteras som miljöfarligt avfall. Får ej släppas till avlopp eller vattendrag eller ut i omgivningen. Blyhaltigt slam skall hanteras som miljöfarligt avfall. 14. TRANSPORTINFORMATION Kemikalien klassad som farligt gods: Ja Nej Ej bedömt 18
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 UN-nr: 1203 PROPER SHIPPING NAME: Motor spirit ADR/RID (Vägtransport / Järnvägstransport) Klass: 3 Förpackningsgr.: II Etiketter: 3 Faronummer: 33 IMDG (Sjötransport) Klass: 3.1 Förpackningsgr.: II Sub Risk: EMS: 3-07 Marine Pollutant: ja IATA (Lufttransport) Klass: Förpackningsgr.: Sub Risk: Etikett: ANNAN INFORMATION 15. GÄLLANDE BESTÄMMELSER Klassificering: Svart text mot orange bakgrund Giftig Miljöfarlig Extremt brandfarligt EG-Etikett Ja Nej Ej bedömt SAMMANSÄTTNING Bensin (>95), Benzen (<1), n-hexan (<3) R-FRASER R12 Extremt brandfarligt. R45 Kan ge cancer. R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. R38 Irriterar huden. R67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad. R51/53 Giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. S-FRASER S53 Undvik exponering - Begär specialinstruktioner före användning. S45 Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten. S62 Vid förtäring, framkalla ej kräkning. Kontakta genast läkare och visa denna förpackning eller etiketten. S23 Undvik inandning av gas/rök/ånga/dimma. S24 Undvik kontakt med huden. 19
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: Ersätter datum: 2000-12-15 Bensin mk 1 S28 Vid kontakt med huden tvätta genast med mycket tvål och vatten. S43 Vid brandsläckning använd skum/pulver/koldioxid. Använd aldrig vattenstråle. S16 Förvaras åtskilt från antändningskällor - Rökning förbjuden. S33 Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet. S29 Töm ej i avloppet. S61 Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda instruktioner/varuinformationsblad. S2 Förvaras oåtkomligt för barn. BEKÄMPNINGSMEDELKL 16. ÖVRIG INFORMATION LEVERANTÖRENS ANTECKNINGAR Ett kryss i rutan till höger om en rubrik anger att ändringar gjorts under denna rubrik jämfört med föregående version av säkerhetsdatabladet. Detta varuinformationsblad baseras på uppgifter som lämnats av tillverkare/leverantör och är anpassat till gällande lagstiftning om kemiska produkter. Produkten får inte användas som flygbränsle, lösnings- eller rengöringsmedel, tändvätska eller som tillsats i dieselbränsle för att förhindra paraffinutfällning vid kylig väderlek. Ihärdigt missbruk, inklusive upprepad och långvarig exponering för ångor i höga koncentrationer (sniffning), har rapporterats leda till skador på centrala nervsystemet och så småningom döden. Produkten uppfyller de beslutade kriterierna för bensin av miljöklass 1. 20
21
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: 1001 Ersätter datum: 2000-01-31 Diesel mk1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN Diesel mk1 SYNONYMER Diesel (färgad) ANVÄNDN.OMR. Dieselbränsle miljöklass 1 ART.nr: 313600,333663 Leverantör Adress Postnr/Ort Land Telefon Fax Kontaktperson UTFÄRDARE Nödtelefonnr AB Avd Hälsa & Miljö 111 22 STADEN S Giftinformationscentralen 08-33 12 31 eller 112 (Giftinformation) 2. SAMMANSÄTTNING ÄMNENAS KLASSIFICERING Nr Ämnesnamn EU-nr CAS-nr Konc.(vikt-%) Märkning 1 Petroleumdestillat, hydrerat lätta 265-149-8 64742-47-8 >99 Xn,Xi,N,65-38-51/53 5 Funktionsförbättrande tillsatsmedel - <1 Teckenförklaring: T+=Mycket giftig, T=Giftig, C=Frätande, Xn=Hälsoskadlig, Xi=Irriterande, E=Explosivt, O=Oxiderande, F+=Extremt brandfarligt, F=Mycket brandfarligt, N=Miljöfarligt. Y i R-listakolumnen anger att ingrediensen finns på en restriktionslista, N i R-listakolumnen anger att ingrediensen inte finns på en restriktionslista. SAMMANSÄTTNINGSKOMMENTARER Komplex blandning av kolväten övervägande C9 t o m C16 där en petroleumfraktion vätebehandlats katalytiskt. Smörjande additiv ingår. Antioxidant tillsätts vid tillverkningen. Kan innehålla färgämnen enligt SFS 1994:1784. Totalhalt ca 10 mg/l. Den ringa mängden färg i produkten medför att hälsoklassificeringen ej påverkas. Ytterligare information finns i SOU 1995:3 "Grön diesel - miljö- och hälsorisker". 3. FARLIGA EGENSKAPER Svart text mot orange bakgrund Hälsoskadlig Miljöfarlig GENERELLT Aspiration till lungorna kan orsaka kemisk lunginflammation. Långvarig eller upprepad hudkontakt kan orsaka avfettning av huden, vilket kan leda till hudinflammation (dermatit). Omfattande exponering kan tillsammans med dålig personlig hygien leda till irritation, acne, inflammerade hårsäckar och utvecklande av vårtlika utväxter som kan bli maligna. Långvarig exponering av ånga i koncentrationer över de rekommenderade kan orsaka huvudvärk, yrsel, illamående, irritation av ögonen och övre andningsvägarna, andnöd, medvetslöshet och även döden. Giftigt för vattenlevande organismer. Stora volymer kan tränga igenom marken och förorena grundvattnet. Produkten är ej biologiskt lättnedbrytbar. Kan bioackumuleras. Persistent under syrefattiga förhållanden. Brandfarlig vätska, brandklass 3. 22
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: 1001 Ersätter datum: 2000-01-31 Diesel mk1 4. FÖRSTA HJÄLPEN GENERELLT Långvarig exponering för ånga/dimma i koncentrationer över det hygieniska gränsvärdet kan orsaka huvudvärk, yrsel, illamående, irritation i ögon, övre luftvägarna, mun och svalg, hjärtarrytmier, andningssvårigheter (asfyxi), medvetslöshet och även död. Stänk i ögonen kan ge irritation. Förtäring kan ge irritation i mun, hals och matsmältningsorganen samt kräkningar. Aspiration till lungorna kan inträffa direkt eller efter förtäring. Detta kan orsaka kemisk lunginflammation som kan ha dödlig utgång. INANDNING Frisk luft. Lägg medvetslös person i framstupa sidoläge och se till att andningsvägarna är fria. Vid andningsstillestånd, ge konstgjord andning. Vid hjärtstillestånd - hjärtkompression. Kontrollera andning och puls. OMEDELBART TILL SJUKHUS / LÄKARE. HUDKONTAKT Tvätta huden om möjligt med tvål och vatten. Tag genast av förorenade kläder. Kläderna måste tvättas före nästa användning. Om högtrycksinjektion av produkt inträffar, uppsök omedelbart läkare/sjukhus. KONTAKT MED ÖGONEN Skölj ögonen med vatten. Kontakta läkare om irritation kvarstår. FÖRTÄRING HANDLA SNABBT. Framkalla INTE kräkning. Skydda andningsvägarna om kräkning inträffar. Ge inget att äta eller dricka. Lägg medvetslös person i framstupa sidoläge och se till att andningsvägarna är fria. Vid andningsstillestånd - konstgjord andning. UPPSÖK OMEDELBART LÄKARE / SJUKHUS. MEDICINSK INFORMATION Behandla symptomatiskt. Vid förtäring, överväg ventrikelsköljning. Ventrikelsköljning får bara göras efter intubering på grund av risk för aspiration. Vid kemisk lunginflammation - överväg behandling med antibiotika och kortison. Tillförsel av medicinsk flytande paraffin eller medicinskt kol reducerar absorption från mag / tarmkanalen. Högtrycksinjektionsskada fordrar tidigt kirurgiskt ingrepp och eventuellt steroidbehandling för att minimera vävnadsskador och förlust av nervfunktion. Röntgenundersökning krävs för att fastställa omfattningen av skadan. 5. ÅTGÄRDER VID BRAND SLÄCKMEDEL Skum, vattenspray eller dimma. Till mindre bränder kan pulver, koldioxid, sand eller jord användas. Använd inte vatten i samlad stråle. Användning av halonbaserade släckmedel bör undvikas av miljöskäl. BRAND- OCH EXPLOSIONSRISKER Farliga förbränningsprodukter kan innehålla kolmonoxid, kväveoxider, svaveloxider och oförbrända kolväten. Ångorna är tyngre än luft och sprider sig längs marken och kan antändas på långt avstånd från källan. INFORMATION Vid brandsläckning skall fullständig skyddsutrustning och friskluftsapparat användas. Fat eller tankar i närheten av brand bör flyttas eller kylas med vatten. 6. ÅTGÄRDER VID SPILL/OAVSIKTLIGA UTSLÄPP ÅTGÄRDER FÖR UNDVIKANDE AV PERSONSKADOR Ånga kan spridas längs marken över långa avstånd. Avlägsna alla tänkbara antändningskällor i omgivningen och evakuera all personal. Undvik inandning av ånga eller dimma. Undvik kontakt med hud, ögon och kläder. Tag omedelbart av förorenade kläder. Använd skyddskläder som rekommenderas vid normal hantering (se avsnitt 8). ÅTGÄRDER FÖR UNDVIKANDE AV MILJÖSKADOR Förhindra utsläpp i avlopp, diken eller vattendrag. Använd slutet kärl för att förhindra förorening av miljön. ÅTGÄRDER FÖR RENGÖRING Mindre spill: Valla in vätskan eller absorbera med sand, jord eller annat lämpligt absorptionsmedel. Samla upp och lägg i förslutningsbar behållare för säkert omhändertagande. Sprid inte genom att använda vatten. 23
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: 1001 Ersätter datum: 2000-01-31 Diesel mk1 Större spill: Flytta till märkt förslutningsbar behållare för återvinning eller säker destruktion. Behandla i övrigt som mindre spill. Lokala myndigheter skall informeras om större spill inte kan samlas upp. INFORMATION Följ alla lokala föreskrifter. Se rubrik 13 för information om avfallshantering och destruktion. 7. HANTERING OCH LAGRING SPECIELLA EGENSKAPER OCH RISKER Ät inte, drick inte och rök inte under hanteringen. Sörj för god ventilation. Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet. Jorda eller kortslut all utrustning. Kontrollera att samtliga lokala föreskrifter beträffande hantering och lagring efterlevs. Använd aldrig munnen vid pipettering. HANTERINGSFÖRESKRIFTER Hanteras i rumstemperatur. Statisk elektricitet kan uppstå vid pumpning. Skyddsjorda därför all utrustning. Undvik stänk vid fyllning. Vänta 10 minuter efter tankpåfyllning före öppning av inspektions- eller manluckor. LAGRING Placera cisterner åtskilt från värme och antändningskällor. Lagra inte produkten i olämpliga, omärkta eller felaktigt märkta behållare. Förvara behållare väl tillslutna på torr, väl ventilerad plats skyddade från direkt solljus och andra värme- eller antändningskällor. Förvaras inom invallat område.förhindra inblandning av vatten. Fat bör staplas till maximalt 3 i höjd. Förvaras oåtkomligt för barn. Lagras utomhus eller i rumstemperatur. Rengöring, inspektion och underhållsarbete på cisterner kräver specialistkompetens, som beaktar noggranna rutiner och försiktighetsmått. Dessa innefattar utfärdande av arbetstillstånd, avgasning samt användande av skyddssele, livlina och friskluftsapparat. Före inträde i cistern skall utrymmet undersökas med syremätare och/eller explosimeter. Ytterligare försiktighetsåtgärder krävs där tanken förut kan ha innehållit blyad bensin. Information finns t ex i Associated Octel Company publikationen "Leaded Gasoline Tanks- Cleaning and Disposal of Sludge". Förvara produkten i behållare av stålplåt eller rostfritt stål. Förvara produkten i behållare med innerbeklädnad av aminoaddukthärdad epoxifärg. Använd tätningar och packningar av komprimerad asbestfiber, polytetrafluoreten (PTFE), Viton A eller Viton B. De material som används till lagrings-, hanterings- och distributionsutrustning för denna produkt skall varken utgöra en onödig säkerhetsrisk eller påverka produktens kvalitet. Exempel på material som bör undvikas är koppar, kopparlegeringar (med eller utan järn), zink och zinklegeringar. Syntetiska material som plast och glasfiber kan också vara olämpliga beroende på materialspecifikationen och den avsedda användningen. Material för emballage, behållare (inklusive sådana för förvaring eller transport av prover) och innerbeläggningar får ej skada produktens kvalitet. De måste vara ogenomträngliga och får ej försvagas eller på annat sätt skadas av produkten. Exempel på material som bör undvikas är naturgummi, polymetylmetakrylat, polystyren, polyvinylklorid och polyisobutylen. Polyeten och polypropen är även olämpliga om inte det är högdensitetstyp som har blivit speciellt testad med avseende på kompatibilitet med denna produkt. 8. BEGRÄNSNING AV EXPONERING/PERSONLIGA SKYDDSÅTGÄRDER Ingrediensnamn Dekaner och andra CAS nr. - Tid 8 h ppm mg/m3 350,0 År Anm högre alifatiska kolväten Nonaner 111-84-2 8 h 150,0 Trimetylbenzen, alla isomerer - 8 h 25,0 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det hygieniska nivågränsvärdet för oljedimma, inkl oljerök, är 1 mg/m³. Halten trimetylbenzen kan antas vara avsevärt lägre än i dieselbränsle miljöklass 3 p g a den begränsade aromathalten (max 5 vol%) i miljöklass 1. ANDNINGSSKYDD Behövs normalt inte. I dåligt ventilerade utrymmen kan friskluftsapparat behövas. ÖGONSKYDD Använd tättslutande skyddsglasögon vid risk för stänk. HANDSKYDD 24
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: 1001 Ersätter datum: 2000-01-31 Diesel mk1 Handskar av PVC eller nitrilgummi vid risk för stänk. HUDSKYDD Använd overall för att undvika nedsmutsning av egna kläder. Tvätta overaller och underkläder regelbundet. Kemikalieresistenta skyddsskor eller stövlar. 9. FYSIKALISKA OCH KEMISKA EGENSKAPER Form: Färg: Lukt: Löslighet: Flytande Klar samt grön eller färglös Karakteristisk fotogenliknande Lätt löslig i de flesta organiska lösningsmedel. Smält-/steln.punkt: Densitet: 800-820 kg/m3 @15 C Explosionsgr., %-%: 1-6 Löslighet i vatten: Ångtryck: < 0,5 kpa @40 C Mättningskonc.: Sönderdelningstemp.: 25 Rel.dens.mättad luft(l=1): ph-lösning: Kokpunkt: 180-290 C Flampunkt: > 60 C ph-koncentrat: Molekylvikt: Viskositet: 1,5-4 mm²/s@40 C Tändtemperatur: > 200 C Luktgr. lå-hö: Rel.ångdensitet (luft=1): Luftreaktiv: Rel.avdunst.hastighet: Vattenreaktiv: CFPP, C -35 max log Pow, uppskattn 3-7 Cloud point, C -30 max Aromathalt, vol% 5,0 max 10. STABILITET OCH REAKTIVITET STABILITET Stabil. Undvik värme, eld och gnistor. REAGERAR MED Starkt oxiderande ämnen. FARLIGA OMVANDLINGSPRODUKTER Inga kända. 11. TOXIKOLOGISK INFORMATION Akut oraltox. LD50 > 2000 mg/kg Akut derm.tox. LD50 > 2000 mg/kg Akut inh.tox LC50 > 5 mg/l ANNAN TOX.INFORMATION Aspiration till lungorna kan inträffa direkt eller efter förtäring. Se rubrik 4 för information beträffande akuta effekter på människa. Långvarig eller upprepad kontakt kan verka avfettande på huden vilket kan orsaka dermatit. Vid bristfällig personlig hygien kan omfattande exponering ge irritation, acne, inflammerade hårsäckar, och utveckling av vårtliknande utväxter som senare kan bli maligna. GENERELLT Toxikologiska data har inte fastställts speciellt för denna produkt. Informationen är baserad på kunskap om toxikologi hos liknande produkter. INANDNING Inga data från djurstudier finns tillgängliga. HUDKONTAKT Svagt irriterande. KONTAKT MED ÖGONEN Förväntas vara svagt irriterande. AKUTA OCH KRONISKA SKADOR Upprepad hudexponering förväntas orsaka måttlig till stark irritation. Upprepad inandning av dimma förväntas orsaka irritation i andningsvägarna.
SÄKERHETSDATABLAD EXEMPEL Senaste ändring: 2002-12-20 Internt nr: 1001 Ersätter datum: 2000-01-31 Diesel mk1 SENSIBILISERING Förväntas inte vara hudsensibiliserande. MUTAGENA EFFEKTER Bedöms inte vara mutagen. 12. EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION MOBILITET Produkten flyter på vatten. Avdunstar delvis från vatten och markyta men en betydande mängd återstår efter en dag. Stora volymer kan tränga igenom marken och förorena grundvattnet. NEDBRYTBARHET Produkten är ej biologiskt lättnedbrytbar. Persistent under syrefattiga förhållanden. Oxideras snabbt genom fotokemiska reaktioner i luft. BIOACKUMULERING Risk för bioackumulering kan inte uteslutas. Kan orsaka missfärgning av fisk och skaldjur. EKOTOXICITET Svårlöslig blandning. Produkten är giftig för vattenlevande organismer. LC/EC50 : 1-10 mg/l. (LC/EC50 uttryckt som nominell mängd av produkten som krävs för att preparera testlösning i vatten.) Låg akut toxicitet för däggdjur. Produkten förväntas vara giftig för organismer i avloppsreningsverk (uppskattat EC50 : 1-10 mg/l). (EC50 uttryckt som nominell mängd av produkten som krävs för att preparera testlösning i vatten.) INFORMATION Ekotoxikologiska data har inte fastställts speciellt för denna produkt. Informationen är baserad på kunskap om ekotoxikologi hos liknande ämnen. 13. AVFALLSHANTERING GENERELLT Se Rubrik 7 före hantering av produkten eller förpackningar. Rester och avfall från produkten skall omhändertas som farligt avfall. Töm behållaren omsorgsfullt. Plåtfat töms genom att fatet vänds upp och ned, något lutande med sprundet i lägsta position. Låt vätskan rinna ur tills fatet är droppfritt. Fattömning skall ske i rumstemperatur (min 15 C). Efter tömning skall fatet inte återförslutas. Tömd behållare ventileras på en säker plats avskilt från gnistor och eld. Rester kan utgöra explosionsrisk vid temperaturer över 66 C. Punktera inte, skär inte eller svetsa inte ej rengjorda fat. Fat skickas till rekonditionering eller metallåtervinning. 14. TRANSPORTINFORMATION Kemikalien klassad som farligt gods: Ja Nej Ej bedömt UN-nr: 1202 PROPER SHIPPING NAME: Gas oil. ADR/RID (Vägtransport / Järnvägstransport) Klass: 3 Förpackningsgr.: III Etiketter: 3 Faronummer: 30 IMDG (Sjötransport) Klass: Förpackningsgr.: Sub Risk: EMS: Marine Pollutant: IATA (Lufttransport) 26