CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Relevanta dokument
CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Medlemsblad. Östergötlands Astronomiska Sällskap. för. Nr 1, 2006 Sidan 1

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Min bok om. planeterna. Namn:

Är vi ensamma i Universum?

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

UTMANING 3 Rymdpromenad

Jakten på liv i universum. Click here if your download doesn"t start automatically

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Min bok om Rymden. Börja läsa

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Tentamen för Tidigarelärarinriktning astronomi 13 feb 2002 Examinator: Sverker Johansson ( , 69706) Hjälpmedel: varandra i gruppen

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

UTMANING 3 Planetpromenad

Astronomi, kraft och rörelse

Fredag 3 januari ett observationsmöte som blev inställt på grund av mulet väder.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Min bok om Rymden. Börja läsa

Alingsås Astronomiklubb. Hösten 2009

Denna stjärna är en neutronstjärna, ett blivande svart hål, ett dödsrike

Jag gillar att förklara dem som mormor och farmor NU SIKTAR VOYAGER MOT STJÄRNORNA AKTUELL RYMDFART

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Planetrörelser. Lektion 4

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Lokal pedagogisk plan

CYGNUS. Länk- och boktips!

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Min bok om Rymden. börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Min bok om Rymden. Börja läsa

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Transkript:

CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2013 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Peter Lindes föredrag under Höstmötet Jakten på liv i universum 1 2 Månfoto - Äkta eller fejkad? ÖAS webbplats < http://www.astronomi-oas.nu/ > ÖAS tackar alla medlemmar som valt att bli e-medlemmar och därmed själva hämtar Cygnus digitalt från vår webbplats, då det sparar både på miljön och på vårt arbete! Vi ser därför gärna att så många som möjligt blir e-medlemmar och tar därför tacksamt emot anmälning om detta via mail till sekreteraren: asa@thoren.me Som e-medlem får du meddelanden via e-post om aktuella händelser och när en ny CYGNUS finns att hämta. Vårens program Påminnelse - medlemsavgift 4 5 Tips och förslag på innehåll i detta medlemsblad mottages tacksamt till redaktionen! e-post: asa@thoren.me Länktips! En ny populärvetenskaplig, informativ och intressant tidning för dig som är intresserad av rymden: < http://www.allt-om-rymden.se > Allt om rymdens Facebook-sida: < https://www.facebook.com/alltomrymden > Rymdkanalen ger vi alla rymdintresserade möjlighet att följa svenska och internationella rymdhändelser på nya sätt: < http://www.rymdkanalen.se > Läs mer om Jakten på liv i universum: < http://www.peterlinde.net/sv/ > Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014 Härmed hälsas alla medlemmar i ÖAS varmt välkomna att deltaga under sällskapets årsmöte torsdagen den 13 mars 2014. Vi träffas i Fysikhuset uppe på Universitetet, sal E324 (Schrödinger) kl. 18.00. Hör gärna av dig om du är osäker på var du ska gå! Föredragshållare och dagordning till årsmötet annonseras senare per e-post. 1

Sammanfattning av Peter Lindes föredrag under höstmötet Skrivet av: Ragnar Erlandsson Jakten på liv i universum Som inledning gav oss Peter en känsla för dimensionerna i Universum genom at relatera dessa till de avstånd som en ljussignal färdas under olika tidsrymder: 8 minuter till Solen, ca 10 timmar över solsystemet (diametern på Neptunus bana), 4 år (!) till närmsta stjärna, ca 150.000 år tvärs över vintergatan, 2,3 miljoner år till Andromedagalaxen och över 10 miljarder år till gränsen för det observerbara Universum. Som ett exempel på slumpens inverkan nämnde Peter den asteroid som träffade jorden för 65 miljoner år sedan och slog ut dinosaurierna och därigenom beredde plats för de däggdjur som var våra förfäder och alltså banade väg för den tekniska civilisation vi har nu. Här kan man fråga sig om evolutionen verkligen favoriserar uppkomst av intelligens. Dinosaurierna levde i flera hundra miljoner år, men speciellt smarta blev de inte! Säger oss detta något om förekomsten av intelligent liv i Universum? Slump eller en konsekvens av ett naturligt urval? Är liv och civilisationer en udda företeelse eller vanligt förekommande i detta gigantiska Universum? Peter beskrev hur vårt solsystem med sina planeter kommit till genom att gravitationen dragit samman ett gas- och stoftmoln till en roterande skiva där materialet i centrum kom att utgöra vår sol medan material längre ut i skivan kom att bilda planeterna och andra kroppar i solsystemet. Den gradvis avtagande temperaturen kom att ge upphov till skillnaderna i planeternas sammansättning. Stenplaneter bildades längre in i skivan medan gasjättar som Jupiter och Saturnus bildades längre ut. Det unga solsystemet var en turbulent plats där slumpmässiga händelser som t.ex. den gigantiska kollision som skapade Jordens måne var vanligt förekommande. En väsentlig förutsättning för liv på jorden är förekomsten av vatten, vilket till stor del tros ha kommit hit genom kollisioner med kometer. Peter pekade på det faktum att trots att Venus, Jorden och Mars är relativt lika och alla ligger inom den beboeliga zonen där det är tänkbart att finna flytande vatten, så har utvecklingen lett till värdar med helt olika förutsättningar för att härbärgera liv. Venus har en tät koldioxidatmosfär som givit en kraftig växthuseffekt och planeten har nu en marktemperatur av över 400 O C. Mars, å andra sidan, har nu en så tunn atmosfär att flytande vatten ej kan förekomma på ytan, medan Jorden har en behaglig temperatur som möjliggör rikligt med flytande vatten. Peter noterade att den naturliga växthuseffekten på jorden är en förutsättning för det liv vi har nu eftersom vi annars skulle ha en djupfryst planet utan hav. Den hetaste kandidaten för liv i vårt solsystem har varit och är fortfarande Mars, även om vi vet att dess yta nu verkar ganska ogästvänlig. 2 Den hetaste kandidaten för liv i vårt solsystem har varit och är fortfarande Mars, även om vi vet att dess yta nu verkar ganska ogästvänlig. Peter påminde om att det är först i och med våra rymdfärder som började i slutet av 1960-talet som vi fick ordentliga data som visade hur marsytan såg ut. Innan dess var det fritt att spekulera och även seriösa vetenskapsmän trodde att där fanns civilisationer som grävde kanaler etc. Peter spelade upp ett avsnitt ur den kända radiopjäsen Världarnas Krig av Orson Wells som skapade panik i USA när den sändes 1938. Även om verkligheten var mindre spektakulär så visar bilder från marsytan tydliga tecken på tidigare förekomst av flytande vatten, så primitivt liv liknande det vi också har på jorden kan mycket väl ha funnits och kan ev. fortfarande finnas under markytan. Inom några årtionden tror Peter att vi kommer att ha svaret på frågan om det finns liv i vårt solsystem utanför Jorden. Mars är dock inte enda platsen i solsystemet där man kan tänkas finna liv. Några av månarna kring de stora gasplaneterna är intressanta, t.ex. Jupiters måne Europa. Avståndet till Solen är visserligen stort, men starka tidvattenkrafter från Jupiter ger en knådning av innandömet som alstrar värme så att flytande vatten kan finnas. Bilder från Europa visar en istäckt yta under vilken man tror att det finns en enorm ocean. Eftersom liv på Jorden kan hittas vid undervattensvulkaner är det fullt möjligt att liv skulle kunna finnas under Europas istäcke. Fortsättning

En kul spekulativ frågeställning är hur en tekniskt avancerad undervattenscivilisation skulle kunna tänkas se ut. Kan man använda eld? Kan man svetsa? 82. Det finns också exotiska varianter som planetsystem med två solar (som Tatooine i Star Wars!), nomadplaneter som lämnat sitt solsystem och vattenplaneter som består mest av vatten. Om vi skall hitta mer avancerade livsformer lär vi dock få leta utanför vårt eget solsystem och här är givetvis de enorma avstånden en utmaning. De senaste årtiondenas genombrott inom exoplanetforskningen öppnar dock fascinerande möjligheter. Vi vet nu att planetsystem runt stjärnor är det normala och vi börjar också få information om de individuella planeternas egenskaper som deras massa, omloppstid och till och med atmosfärssammansättning. Peter noterade att när föredraget ges så är dagsnoteringen 998 bekräftade exoplaneter, men nya dyker upp hela tiden. Peter beskrev de två metoder med vilka de flesta exoplaneter upptäckts: transientmetoden där man mäter hur stjärnans intensitet minskar när planeten går framför respektive bakom den, samt radialhastighetsmetoden där man genom att mäta dopplerskift hos kända våglängder kan härleda hur stjärnan wobblar när den tillsammans med sina planeter rör sig kring den gemensamma tyngdpunkten. Rymdteleskopet Kepler kan t.ex. mäta ljusvariationer på 1/100 av en procent för miljontals stjärnor och har hittills upptäckt mer än 150 exoplaneter. Peter visade ett helt menageri av olika typer av exoplanter, men det är få av dem som liknar vår jord. Detta beror dock främst på urvalseffekter: det är stora planeter som går nära sin stjärna som är lättast att hitta. Man har dock upptäckt stenplaneter som går inom den beboeliga zonen även om de är större än Jorden i t.ex. planetsystemet Kepler- Om vi skall hitta mer avancerade livsformer lär vi dock få leta utanför vårt eget solsystem och här är givetvis de enorma avstånden en utmaning. Är man intresserad av att läsa mer om detta så rekommenderas läsning av Peter Lindes nyss utkomna bok Jakten på liv i Universum som finns tillgänglig på Adlibris, se: http://www.adlibris.com/se/bok/jaktenpa-liv-i-universum-9789187239038 3 Om det nu finns massor med civilisationer där ute, hur skall vi kunna kommunicera med dem? Peter påpekade att vi faktiskt redan börjat på flera sätt: Både Pioneer och Voyagersonderna som nu är på väg ut ur solsystemet har plaketter och ljudinspelningar som berättar om jorden. Deras begränsade hastighet (1 ljusår tar ca 18.000 år!) gör att det kommer att ta 100.000-tals år för dem att komma i närheten av en stjärna. De har dock tid på sig eftersom de kommer att fortsätta sin ensamma färd i hundratals miljoner år! Snabbare är det då att sända ut radiomeddelanden. Peter beskrev i detalj de s.k. Arecibo-meddelandet som på Carl Sagans initiativ sändes iväg 1974 i riktning mot den klotformiga stjärnhopen M13 ca 25.000 ljusår bort. Meddelandet har formen av en tvådimensionell bild där sidornas längder svarar mot varsitt primtal vilket borde begripas av matematiskt litterata utomjordingar. Bilden visar bl.a. solsystemet, DNA-molekylen, dess grundämnen och antennen som meddelandet sändes från. Peter berörde också de invändningar som finns rörande den här typen av signalerande: Är det klokt att ge sig till känna för civilisationer långt mer avancerade än vår? (Stewen Hawking tycker inte det!) Vem representerar man? Bör FN vara inblandade? Peter nämnde också att det numera även finns rent kommersiella aktörer som sänder ut meddelanden i rymden. Vi här på jorden lyssnar ju också efter meddelanden utifrån, men resultatet har

hittills varit magert! Peter spelade upp ett hastigt pulserande ljud som man först trodde kunde ha intelligent ursprung, men det visade sig vara strålning från en snabbt roterande neutronstjärna. Intressant fysik, men inga utomjordingar! Det finns också en oförklarad signal, den s.k. Wow-signalen eftersom det står Wow på den utskrift som visar utslaget. Då signalen aldrig reproducerades säger den dock inte mycket. Ett antal SETI-projekt (Search For Extraterrestrial Intelligence) bedriver kontinuerlig sökning, och den som vill kan låna ut sin dator så att den används till analys av inspelade data när man ej använder den till annat. Du har alltså chansen att bli sammankopplad med mänsklighetens största upptäckt med lite tur! Peter beskrev också kortfattat Drakes ekvation som ger antalet civilisationer i vår galax som produkten av ett antal sannolikheter, varav den sista, L=medellivslängden hos en tekniskt avancerad civilisation kanske är den intressantaste. En tankeväckande observation är den s.k. Fermi-paradoxen: Var är alla??. Eftersom de civilisationer vi kan tänkas hitta bör vara jämnt fördelade i både tid och rum, så är sannolikheten stor att de ligger miljontals år före oss i utvecklingen så att de borde ha hunnit koloniserat hela galaxer och alltså borde synas vida kring. Det finns en hel del tänkbara och tankeväckande förslag på varför vi inte ser något: Kanske är vi unika. Kanske vill de inte veta av oss. Kanske lever tekniskt avancerade civilisationer endast några hundra år innan de förgör sig själva. Välj själv! Peter gav också exempel på tekniker för framtida interstellär rymdfart som segling driven av starka lasrar i vårt solsystem och kärnkraftsdrivna farkoster. De enorma avstånden innebär under alla omständigheter enorma tekniska utmaningar Peter spekulerade också i hur en alien kan tänkas se ut, baserat på vilken typ av himlakropp den bebor. Stabila satta kroppsformer i världar med hög gravitation medan tunna insektslika varelser borde trivas på mindre himlakroppar. Eller också har utomjordiskt liv helt andra karaktäristika än vi kan tänka oss och då är det svårt att ens spekulera. Som avslutning spelade Peter upp den dikt ur Harry Martinssons verk Aniara som var det svenska bidraget i den inspelning som ombord på Voyagersonden nu är på väg ut i evigheten. Månfoto: Äkta eller fejkad? Detta månfoto cirkulerade på Facebook för någon tid sedan. Det är imponerande vackert och visar en månupp- eller -nedgång med reflekterande månljus i vattnet, samt ett par människor i förgrunden. Månskivans diameter på himlavalvet är i verkligheten bara ca en halv grad, så bilden kan vara tagen på långt håll från människorna på stranden och med långt teleobjektiv. Alternativt är denna bild ett montage, genom att manipulera den i exv. Photoshop. Månen har på denna bild relativt hög kontrast och med god detaljrikedom. Nära horisonten måste månljuset emellertid passera en längre sträcka genom atmosfären, vilket ger en suddigare månbild med sämre upplösning. Sålunda kan detta foto knappast återspegla verkligheten. En tankeställare att fundera på är vilka enorma tidvattenvågor vi skulle få på jorden, om månen verkligen vara så nära jorden i verkligheten! 4

Tors 23 jan 2014, kl. 19:00 Vårens program: 2014 ÖAS/NAK Vinterns stjärnhimmel KONTAKT Mån-tors 17-20 feb 2014, kl. 19:00 ÖAS observationsvecka * Tors 13 mar 2014, kl. 18:00 Tors. 20 mar 2014, kl. 20:00 ÖAS årsmöte ÖAS-observationskväll * Under observationsveckan (v.8) är observatoriet öppet mån-ons enbart om vädret tillåter observationer. På torsdagen håller Anders Wettergren, oavsett väder, ett intressant föredrag om en stjärnbild i värmestugan. ÖAS postadress ÖAS c/o Åsa Thorén Platens väg 30 590 77 Vreta Kloster Postgiro: 431 37 13-3 Påminnelse: Medlemsavgift Ordförande Ragnar Erlandsson Boställsgatan 42 583 31 Linköping Bostad: 013-21 26 69 Mobil: 073 36 00 787 ragnar.erlandsson@comhem.se Vi tar tacksamt emot er medlemsavgift inför 2014. Gärna innan januari månad tar slut. Senior: 100 kr Junior: 50 kr Populär Astronomi: 200 kr 2014 200:- Sekreterare Åsa Thorén Bostad: 013 125 325 Mobil: 0703 325 325 asa@thoren.me 5