Hur IAF genom sin tillsyn verkat för att Arbetsförmedlingen tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på ett korrekt och likformigt sätt

Relevanta dokument
Kompletterande aktörer och Arbetsförmedlingens kontrollarbete Säkerställer Arbetsförmedlingen en korrekt avvikelserapportering?

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Småföretagarnas arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade företagarärenden vid Hotelloch restauranganställdas arbetslöshetskassa

Arbetsförmedlingens handläggning och dokumentation när anvisat arbete inte sökts

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Anmälan hos Arbetsförmedlingen via e-tjänst, telebild eller telefon

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid GS arbetslöshetskassa

Af Kundtjänst och handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet

Svensk författningssamling

2016:25 Företag utan verksamhet. Uppföljning initierad av IAF

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa

3 Metod och genomförande

Ekonomigranskning 2015

Historik De allmänna villkoren och sanktionerna då dessa villkor inte uppfylls 1 System för kontant stöd vid arbetslöshet

Förstagångsprövade företagarärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid STs arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Vision

Arbetsförmedlingens försöksverksamhet Service Direkt

Förstagångsprövade företagarärenden vid Handelsanställdas arbetslöshetskassa

Arbetslöshetskassan Alfa Granskning av ekonomi. Rapport 2017:13

Är arbetssökandes handlingsplaner. och aktuella?

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid IF Metalls arbetslöshetskassa

Kommittédirektiv. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dir. 2013:31

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Ledarnas arbetslöshetskassa

Remiss: Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Sveriges entreprenörers arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa

3 Lag (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Information om uppgifterna i statistikdatabasen Innehåll

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar 2015

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Fastighets arbetslöshetskassa

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Beslut vid regeringssammanträde: Delegation för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen Senast ändrad:

Arbetsförmedlingens uppföljning av aktivitetsrapporter som bedömts ej ok

IAF:s granskning av ersättningsärenden: Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa

Post 1 av 1 träffar. Departement: Arbetsmarknadsdepartementet A. Utfärdad: Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1022

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan för service och kommunikation

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar Rapport 2017:14

AMS utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna

Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016

Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Arbetsförmedlingens skriftliga information om arbetslöshetsförsäkringen

Underrättelser som inte kommit arbetslöshetskassan tillhanda

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

Vilka personer söker arbete i Europa med svensk arbetslöshetsersättning?

Underrättelse till arbetslöshetskassan

Omfattning av arbete före period med arbetslöshetsersättning

Svensk författningssamling

Granskning av Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

LOs yttrande över Ds 2012:3 Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när arbetssökande uteblev från besök eller kontakt

Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna år 2008

IAF. Begäran om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Anne-Marie Qvarfort. Kopia för kännedom: Arbetslöshetskassan Alfa Dnr 2009/422TO 1 (1)

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Dnr 2006/ :3. Aktivt arbetssökande

Kort om Arbetsförmedlingen

LOs yttrande över promemorian Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Regeringens proposition Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken

Innehåll. 1 Sammanfattning... 5

Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter

Deskriptiv redovisning av Arbetsförmedlingens återkallande av arbetsmarknadspolitiska program,

FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING BAKGRUND,YRKANDEN DOM

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

Revisionsrapport. Lantmäteriverket - Skydd mot mutor och annan otillbörlig påverkan. Sammanfattning

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Sida: 2 av Systemstöd tertial 2 år 2012

1 4 * *

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Arbetslöshetskassornas eget kapital

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Arbetslöshetskassornas beslutsordningar

Rättssäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 2012:3) Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid 22 mars 2012

Felaktiga utbetalningar i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsersättning. Personalfrågor Ansvariga för arbetsmarknadspolitiska frågor Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen,

Granskning av arbetslöshetskassornas årsredovisningar Rapport 2018:12

Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04) Dir. 2012:90

Uppdraget som biståndshandläggare inom äldreomsorgen

Rutiner för bedömning av bisysslor i Göteborgs Stad

Ersättning vid arbetslöshet

(5) Dnr: 2014/734

Revisionsrapport. Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank Inledning

Transkript:

2008-12-05 1 (21) Arbetsmarknadsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Hur IAF genom sin tillsyn verkat för att Arbetsförmedlingen tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på ett korrekt och likformigt sätt Redovisning från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) av uppdrag enligt regleringsbrev 2008 Sammanfattning IAF har verkat för en korrekt och likformig hantering vid Arbetsförmedlingen genom att utifrån genomförda granskningar lyfta fram svårtillämpade områden och påtala brister i Arbetsförmedlingens hantering av frågor som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. IAF har under året bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete kring utformningen av myndighetens tillsyn i sin helhet. Utvecklingen har haft ett tydligt fokus på tillsynens effekter och berör både myndighetens granskning, regelgivning och IAF:s arbetsformer för att tillsynen ska få genomslag i tillsynsobjektens verksamhet. Arbetsförmedlingens hantering av säsongsarbetslösa, styrsignaler och rutiner för situationer där avanmälan ska göras samt hur kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen fungerar för inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur är exempel på frågor som varit föremål för mer omfattande diskussioner mellan IAF och Arbetsförmedlingen. Även frågan om Arbetsförmedlingens hantering av statsbidraget för arbetslöshetsersättningen har avhandlats i såväl en granskningsrapport som ett antal möten mellan Arbetsförmedlingen och IAF. Utifrån en analys av de granskningar som genomförts har IAF identifierat tre riskområden i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. De områden som identifierats är frågorna om styrning av arbetsförmedlarnas arbete, arbetsförmedlarnas förhållningssätt till kontrollfunktionen samt dokumentationen i de arbetssökandes ärenden. Arbetsförmedlingens strategi för att hantera dessa risker är av avgörande betydelse för hur tillämpningen av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Den dialog IAF har haft med Arbetsförmedlingen under året visar att Arbetsförmedlingen tar intryck av IAF:s granskningsresultat och bedömningar. Arbetsförmedlingen presenterar såväl vid möten som i skriftliga återkopplingar vidtagna och planerade åtgärder med anledning av IAF:s granskningar. Det är IAF:s uppfattning att myndighetens tillsyn har påverkat Arbetsförmedlingen i dess åtgärder för att förbättra tillämpningen av Arbetsförmedlingens uppdrag inom försäkringen även om det också förekommer invändningar mot enstaka slutsatser i IAF:s rapporter.

2008-12-05 2 (21) IAF kommer att följa upp Arbetsförmedlingens förändringsarbete avseende kontrollfunktionen för att säkerställa att vidtagna åtgärder får avsedd verkan och att tillämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen görs på ett korrekt och likformigt sätt. Denna rapport utgör IAF:s återrapportering av ett regeringsuppdrag. Uppdraget I regleringsbrevet för 2008 har IAF fått uppdraget att: redogöra för hur myndigheten genom sin tillsyn har verkat för att tilllämpningen av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen vid arbetsförmedlingen genomförts på ett korrekt och likformigt sätt samt hur tillämpningen har fungerat vid arbetsförmedlingen. Denna skrivelse väger samman de tillsynsinsatser IAF genomfört sedan hösten 2007 och som berör Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen. I kapitel ett beskrivs ett antal förutsättningar för och utvecklingen av IAF:s tillsynsverksamhet. I kapitel två summeras det arbete som utförts avseende granskning och normering under denna period. I detta kapitel lämnas också en kortare redovisning av ett antal pågående projekt. I kapitel tre presenteras med utgångspunkt från de genomförda granskningarna ett antal riskområden i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Skrivelsen avslutas med ett fjärde kapitel i vilket IAF beskriver effekten av den genomförda tillsynen utifrån den återkoppling från och den dialog med Arbetsförmedlingen som initierats av IAF:s iakttagelser. 1 Inledning 1.1 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen IAF har ansvar för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassorna samt Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. Viktiga utgångspunkter i IAF:s arbete är rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen samt att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring, det vill säga att tiden i arbetslöshet blir så kort som möjligt. IAF:s tillsynsuppdrag innefattar både granskning och normering. Genom granskning ska myndigheten verka för att arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen tillämpar lagar, förordningar och föreskrifter på ett rättssäkert sätt. Normeringen ska stödja och klargöra tillsynsobjektens tillämpning av reglerna.

2008-12-05 3 (21) Arbetslöshetskassorna svarar för administrationen av arbetslöshetsförsäkringen, som är ett av våra mer omfattande trygghetssystem. Arbetsförmedlingen ska till arbetslöshetskassorna lämna information om och kontrollera att den som gör anspråk på arbetslöshetsersättning uppfyller de grundvillkor som anges i 9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Arbetslöshetskassorna beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättning till den enskilde. Granskningen av Arbetsförmedlingen omfattar huvudsakligen Arbetsförmedlingens uppgift att kontrollera att den som får arbetslöshetsersättning uppfyller grundvillkoren för rätt till ersättning samt Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna. IAF svarar också för viss normering inom dessa delar. De brister IAF finner vid granskning redovisas till Arbetsförmedlingen och regeringen. Genom olika granskningsuppdrag får IAF värdefull kunskap om hur regelverket för arbetslöshetsförsäkringen tillämpas. IAF:s granskningsrapporter utgör ett underlag för Arbetsförmedlingens utvecklingsarbete av kontrollfunktionen. 1.2 Pågående utvecklingsarbete inom IAF har tydligt fokus på tillsynens effekter IAF bedriver ett omfattande utvecklingsarbete kring utformningen av myndighetens tillsyn. Ett centralt inslag i detta arbete är att tillsynsarbetet ska ges en tydlig förankring hos tillsynsobjekten -- arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen. I detta ligger också att genom att utveckla formerna för återkoppling av och dialog kring IAF:s granskningsresultat verka för att genomförd tillsyn får effekt på tillsynsobjektens verksamhet. IAF har därför arbetat fram gemensamma riktlinjer för myndighetens granskning och normering. IAF ska bland annat ha: En effektiv och sammanhållen tillsyn. En mer sammanhållen verksamhet med en tydlig koppling mellan normeringsarbetet och granskningsuppdraget. Granskningen ska utgå från arbetslöshetsförsäkringens process från Arbetsförmedlingen till arbetslöshetskassorna och fokusera på riskområden. Tydlighet i utförandet och konsekvenserna av tillsynen. En utvecklad riskanalys ska ge underlag för dels en årlig granskningsplan, dels en mer långsiktig plan på två eller tre år. Granskningsplanen kommuniceras med Arbetsförmedlingen och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) innan den fastställs. Öppenhet med hög integritet. IAF ska kommunicera granskningsresultat tidigt och inbjuda den som granskats till dialog så att förbättringsarbeten kan påbörjas på ett tidigt stadium. Detta förhållningssätt kräver samtidigt att IAF agerar med hög integritet.

2008-12-05 4 (21) Sakligt grundade iakttagelser ska generera ett utvecklingsarbete. Tillsynen ska ge tydliga avtryck i form av förändringar i Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen. När det gäller Arbetsförmedlingen ska IAF påtala de brister som myndigheten har iakttagit. Enligt Arbetsförmedlingens instruktion ska Arbetsförmedlingen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planerar att vidtas till följd av IAF:s granskningar till regeringen och IAF. Vad gäller formerna för Arbetsförmedlingens redovisning till IAF finns en överenskommelse mellan de båda myndigheternas generaldirektörer. Ansvaret för att besluta om förändringar och förtydliganden till följd av brister i Arbetsförmedlingens verksamhet ligger sedan på Arbetsförmedlingen och regeringen. I den mån det ligger inom IAF:s bemyndigande kan det även leda fram till föreskriftsförändringar. Det arbetssätt som den nya tillsynsinriktningen anger har delvis redan implementerats i några av de granskningsuppdrag som redovisas i denna rapport. 1.3 IAF:s arbete med tillsyn och återkoppling IAF:s tillsyn inriktas främst på sådana frågor som har en väsentlig påverkan på rättssäkerhet och arbetslöshetsförsäkringens uppgift att vara en omställningsförsäkring. Val av studier för granskning sker utifrån de mål som anges i IAF:s styrdokument samt tidigare identifierade brister och erfarenheter. För att under kommande år ytterligare förbättra effekten av IAF:s tillsyn kommer valet av granskningsområden att göras utifrån en systematisk riskanalys. Granskningsuppdragen är en del i IAF:s verksamhetsplan som är myndighetens interna planeringsunderlag. Utifrån verksamhetsplanen upprättas årligen en extern granskningsplan som kommuniceras med Arbetsförmedlingen och Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Denna plan förankras också i myndighetens Insynsråd. Granskningsplanen publiceras på IAF:s hemsida. För varje större granskning upprättas en konkret plan för arbetet innehållande uppgifter om syfte, mål, genomförande, beställare, uppdragsansvarig med mera i enlighet med IAF:s struktur för granskningsuppdrag. Arbetsförmedlingen ges möjlighet att faktagranska relevanta delar av IAF:s granskningsrapporter. Granskningsrapporterna kommuniceras också i sin helhet med Arbetsförmedlingen innan beslut. Inom ramen för den utvecklade tillsynsmetodiken ombeds Arbetsförmedlingen i samband med att en granskningsrapport färdigställts att redovisa vilka åtgärder man vidtagit eller avser att vidta med anledning av IAF:s iakttagelser. IAF erbjuder i detta sammanhang också Arbetsförmedlingen ett möte för att förklara och diskutera gjorda iakttagelser.

2008-12-05 5 (21) 1.4 IAF anpassar tillsynen utifrån omvärldsförändringar IAF följer kontinuerligt händelseutvecklingen inom arbetsmarknadsområdet för att analysera om den i något avseende påverkar utgångspunkterna för IAF:s tillsyn. Det kan till exempel gälla vilken granskning som bör prioriteras såväl som att identifiera förändringar som kan bidra till att förklara de iakttagelser som gjorts i myndighetens granskningar. IAF kan konstatera att det sedan hösten 2007 skett ett antal förändringar inom arbetsmarknadsområdet som i detta avseende påverkar förutsättningarna för IAF:s tillsyn över Arbetsförmedlingens tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen. En betydande förändring har skett i Arbetsförmedlingens organisation. Från den 1 januari 2008 ersatte den nya myndigheten Arbetsförmedlingen det tidigare Arbetsmarknadsverket som bestod av 22 myndigheter -- Arbetsmarknadsstyrelsen och 21 länsarbetsnämnder. Den nya myndigheten använder inte länen som bas utan organiseras i 68 arbetsmarknadsområden, alla med minst ett arbetsförmedlingskontor. Arbetsmarknadsområdena organiseras i de fyra marknadsområdena nord, öst, väst och syd. En annan förändring som berör Arbetsförmedlingens organisering av sitt arbete är att man sedan 2007 fått i uppdrag att påbörja upphandling av kompletterande aktörer som ska utföra uppgifter inom ramen för myndighetens ordinarie tjänsteutbud. Det har också skett ett antal förändringar i arbetslöshetsförsäkringen under denna period. Ovanstående är exempel på omvärldsförändringar som direkt påverkar IAF:s tillsynsverksamhet. 2 Tillsyn över Arbetsförmedlingen 2.1 Granskningar avseende Arbetsförmedlingen Sedan hösten 2007 har IAF publicerat ett antal rapporter som granskar eller kartlägger Arbetsförmedlingens arbete i de delar som har direkt betydelse för tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen. Nedan följer en kortfattad redovisning av innehållet i dessa rapporter, varav de flesta också finns tillgängliga i sin helhet på IAF:s hemsida. 2.1.1 Underrättelse till arbetslöshetskassan (2008:1) Rapporten beskriver skillnader mellan arbetsförmedlingar som lämnar relativt få respektive relativt många underrättelser till arbetslöshetskassorna. Den redovisar hur arbetsförmedlingar använder underrättelser för att utföra sitt uppdrag inom kontrollfunktionen och belyser orsaker till konstaterade skillnader i hanteringen av underrättelser mellan dessa arbetsförmedlingar. Studien baseras på intervjuer med handläggare och arbetsförmedlingschefer. Av studien framkommer att antalet underrättelser påverkas av flera förhållanden i

2008-12-05 6 (21) samverkan. IAF konstaterar att nedanstående faktorer har betydelse för att arbetsförmedlaren lämnar underrättelse till arbetslöshetskassan: Klara och tydliga mål och/eller indikatorer för hur arbetsförmedlarna hanterar underrättelser. Arbetsförmedlingens prioriteringar och förhållningssätt till hanteringen av underrättelser. 2.1.2 Aktivt arbetssökande. En kartläggning (2008:3) Rapporten kartlägger hur lagstiftningens krav på aktivt arbetssökande tolkas och tillämpas i praktiken i både Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas tilllämpning. Den del av rapporten som belyser arbetsförmedlarnas tillämpning baseras på intervjuer med handläggare och chefer vid ett urval av arbetsförmedlingar. Kartläggningen visar att arbetsförmedlare skiljer sig åt i den praktiska tillämpningen. En del arbetsförmedlare lämnar en underrättelse till arbetslöshetskassan när man har information som tyder på att den arbetssökande inte gjort de ansträngningar som kan krävas för att få ett arbete. Andra förmedlare underlåter att lämna en underrättelse till arbetslöshetskassan i denna situation. Förklaringar till detta som framkommer i studien är att kravet på individuell bedömning och bristen på mer utförliga anvisningar om vad som ska ingå i bedömningen, kan leda till att arbetsförmedlaren har svårt att avgöra om den sökande varit tillräckligt aktivt arbetssökande. En annan förklaring som nämns till om underrättelse lämnas eller ej är arbetsförmedlarens förhållningssätt till kontrollfunktionen. Utifrån resultatet av denna rapport initierade IAF en diskussion med Arbetsförmedlingens ledning om tillämpningen av kravet att aktivt söka lämpligt arbete. IAF valde att vid samma tillfälle ta upp frågan om vilka slutsatser Arbetsförmedlingen dragit och vilka åtgärder man planerade att vidta utifrån IFAU:s undersökning Hur fungerar arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser (IFAUrapport 2008:5). Rapporten togs fram i samverkan mellan IFAU, IAF, Arbetsförmedlingen och FUT-delegationen. IAF noterar även att regeringen i budgetpropositionen för 2009 gett Arbetsförmedlingen uppdraget att analysera och utarbeta nya metoder i syfte att öka de arbetslösas sökaktivitet

2008-12-05 7 (21) 2.1.3 Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur (2008:4) Rapporten bygger på en granskning av Arbetsförmedlingen Kulturs handläggning och kontroll av ersättningstagarnas efterlevnad av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten baseras på en granskning av dokumentationen för ett urval av ersättningstagare inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur, intervjuer med ett antal arbetsförmedlare och chefer samt de underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt som Arbetsförmedlingen Kultur skrivit. IAF sammanfattar i rapporten sina iakttagelser i tre områden: Bristfällig dokumentation i ärenden som har betydelse för arbetslöshetsersättningen. Brister i hanteringen av situationer som bör leda till underrättelser. Brister vad avser handlingsplan och uppföljning som försvagar möjligheten att hävda arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Slutsatserna utifrån granskningen presenterades vid ett seminarium med företrädare från Arbetsförmedlingen. Rapporten togs också upp vid ett möte anordnat av Konstnärsnämnden med företrädare från ett flertal intressenter. Arbetsförmedlingens skriftliga återkoppling av vilka åtgärder man vidtagit och planerar med anledning av granskningen av Arbetsförmedlingen Kultur kommenteras i kapitel fyra. 2.1.4 Arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet (2008:5) Denna rapport bygger på en granskning av hur Arbetsförmedlingen tillämpar kraven i arbetslöshetsförsäkringen för säsongsarbetslösa. Syftet med denna studie var att granska om arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för säsongsarbetslösa. Rapporten bygger på bearbetad data i form av underrättelser och anvisningar för säsongsarbetsslösa, intervjuer med arbetsförmedlare, intervjuer med arbetsgivare samt granskning av ett urval av daganteckningar och handlingsplaner. IAF konstaterar i rapporten att för gruppen säsongsarbetslösa fungerar inte arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring då nio av tio återgår till säsongsarbete år efter år. IAF lyfter i rapporten fram ett antal iakttagelser som framkom i granskningen: Brister i Arbetsförmedlingens dokumentation. Gällande arbetsformer fångar inte på ett funktionellt och effektivt sätt upp gruppen säsongsarbetslösa. Endast 35 procent av säsongsarbetslösa har dokumenterat sökt arbete.

2008-12-05 8 (21) Cirka hälften av gruppen säsongsarbetslösa har inte erhållit någon anvisning under den studerade perioden om tre och ett halvt år. Bristfällig uppföljning. Underrättelseverktyget är mycket sparsamt använt. Arbetsförmedlingens skriftliga återkoppling av vilka åtgärder man vidtagit och planerar att genomföra med anledning av granskningen av återkommande säsongsarbetslöshet kommenteras i kapitel fyra. 2.1.5 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket kring avanmälan till arbetslöshetskassan (2008:7) I denna rapport presenteras en granskning av hur Arbetsförmedlingen tillämpar regelverket kring avanmälan av arbetssökande till arbetslöshetskassan. Rapporten bygger dels på en genomgång av hur avanmälan regleras i regeringens förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och Arbetsförmedlingens egna styrdokument och dels på en ärendegranskning av 400 nyinskrivna arbetssökande. IAF:s ärendegranskning visar att avanmälan inte gjordes i drygt 77 procent av de situationer där avanmälan enligt förordningen skulle ha gjorts. Av rapporten framgår ett antal brister i Arbetsförmedlingens styrsignaler och interna styrdokument för handläggning av ärenden kring avanmälan. Brister i styrning och att olika styrdokument inte harmoniserar får genomslag i handläggningen och i Arbetsförmedlingens sätt att fullgöra kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Utöver detta lyfter IAF även fram följande faktorers påverkan på Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket kring avanmälan till arbetslöshetskassan: Bristande lokala rutiner och otillräckligt systemstöd för uppföljning och hantering av påminnelser, till exempel när en arbetsförmedlare är frånvarande. Bristfällig dokumentation som leder till en osäkerhet ifall avrapporteringen kan ha skett till annan arbetsförmedlare. Bristfällig dokumentation som leder till en osäkerhet ifall den arbetssökande har fått och förstått informationen om villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. En begreppsförvirring kring centrala begrepp som kan tolkas olika av både arbetsförmedlare och arbetssökande: besök, kontakta, inkom, uppvisa, omedelbart, överenskommelse med flera. Otydlig ansvarsfördelning mellan arbetsförmedlare vid lokala arbetsförmedlingar och Arbetsförmedlingen Kundtjänst. Slutsatserna i rapporten diskuterades vid ett seminarium med företrädare från Arbetsförmedlingen i oktober 2008.

2008-12-05 9 (21) Arbetsförmedlingens skriftliga återkoppling av vilka åtgärder man vidtagit och planerar med anledning av granskningen kommenteras i kapitel fyra. 2.1.6 Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna (Dnr 2008/530) Denna rapport bygger i huvudsak på en granskning av Steak som är Arbetsförmedlingens system för administration av ansökan om statsbidrag vid utbetalning av arbetslöshetsersättning. Granskningen av systemet fokuserade på behörigheter och loggning med syftet att bedöma tillförlitligheten i datoriserade och administrativa kontroller rörande dessa områden. Resultatet av granskningen var i huvudsak tillfredställande. Det är IAF:s bedömning att det inte finns någonting som tyder på att finansiella medel från staten riskerar att användas för icke avsedda ändamål. Ett antal tekniska svagheter identifierades härrörande från bristande styrning, främst vad avser tydlighet i fördelningen av arbetsuppgifter mellan verksamhet och teknik. Då Steak är klassificerat som ett samhällskritiskt system har detaljerna kring de av IAF identifierade bristerna av säkerhetsskäl redovisats i särskild ordning för Arbetsförmedlingen. Vidare tar IAF i rapporten om Steak bland annat upp att benämningarna på posterna avseende statsbidrag i OAS 1 inte är helt i överensstämmelse med statsbidragsansökan i Steak, vilket kan skapa en osäkerhet hos arbetslöshetskassorna. IAF tar även upp frågan om redovisningsprinciperna för den skuld arbetslöshetskassorna har till staten avseende felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. Denna skuld uppgick vid utgången av 2007 till 315 000 tkr. Den frågeställning IAF lyfter i samband med detta är om inte denna fordran bör framgå av Arbetsförmedlingens årsredovisning. IAF summerar i rapporten också vad IAF kommit fram till i tidigare rapporter om Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag och de åtgärder Arbetsförmedlingen vidtagit till följd av dessa påpekanden. IAF har under perioden augusti till oktober 2008 haft två möten med företrädare för Arbetsförmedlingen mot bakgrund av de iakttagelser som gjorts i granskningen. Vid dessa överläggningar har IAF även lyft ett antal frågor angående behovet av utökad kontroll och reglering gällande arbetslöshetskassornas hantering av utbetalningar och internkontroll. En av de frågor som diskuterades var om antalet behörigheter i Steak hos arbetslöshetskassorna borde regleras. Vidare diskuterades frågan om att arbetslöshetskassornas kvarstående fordringar på medlemmar till följd av felaktigt utbetalad ersättning inte framgår av Arbetsförmedlingens redovisning. Arbetsförmedlingens skriftliga återkoppling med anledning av denna granskning kommenteras i kapitel fyra. 1 Arbetslöshetskassornas datasystem för registrering och utbetalning av arbetslöshetsersättning.

2008-12-05 10 (21) 2.2 Normering 2.2.1 Lämpligt arbete IAF har sedan hösten 2007 bland annat utfärdat ändringsföreskrifter till föreskrifterna om tillämpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) gällande lämpligt arbete (IAFFS 2004:3). Ändringen i föreskrifterna om tillämpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring gällande lämpligt arbete innebär att begreppet hela den svenska arbetsmarknaden i 3 nämnda föreskrifter ersätts med hela arbetsmarknaden. Härigenom får föreskriften anses ligga i linje med lagtextens utformning i 11 ALF samt med intentionerna att öka rörligheten såväl inom Norden som inom EU. Ändringen är en direkt följd av Regeringsrättens avgörande den 5 juni 2008 i mål 800-06 gällande frågan om en sökande som anvisats lämpligt arbete i Norge har haft godtagbart skäl att tacka nej. IAF har i sina svar till Regeringsrätten bland annat framhållit att omständigheten att arbetet har legat i Norge medför i det aktuella fallet inte att arbetet av den anledningen är att anse som olämpligt. 2.2.2 Utformning av jobbansökan Vidare har IAF under året bland annat yttrat sig i mål som gäller frågan om den sökande utformat sin jobbansökan på ett sätt som visar att han eller hon inte vill ha arbetet och därför likställs med att tacka nej till arbetet och därmed få nedsatt ersättning. 2.2.3 Felaktig information från arbetslöshetskassa Under året har IAF handlagt ett antal skadeståndsärenden avseende informationsfel där Arbetslöshetskassorna meddelar den sökande om kommande utförsäkring och i samband med detta i flera fall att arbetsvillkoret uppfyllts. Denna information går också till Arbetsförmedlingen, som därmed inte har anledning att anvisa den sökande till Jobb- och utvecklingsgarantin. När det sedan visar sig att den sökande inte har uppfyllt något arbetsvillkor har han eller hon förlorat möjligheten till ersättning, eftersom retroaktivt inträde i Jobb- och utvecklingsgarantin inte kan ske enligt Arbetsförmedlingen. För att minimera risken för felaktig information angående arbetsvillkoret har IAF i IAF Informerar givit riktlinjer för hur arbetslöshetskassorna bör utforma sina underrättelser om kommande utförsäkring.

2008-12-05 11 (21) 2.2.4 Dagpenning efter jobb- och utvecklingsgarantin IAF har vidare under året haft möten med såväl Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) och Arbetsförmedlingen bland annat för att klargöra tillämpningen av 30 och 30a i ALF. Frågan gäller primärt vilken dagpenning den som lämnat detta program ska ha. Frågan har emellertid även betydelse för Arbetsförmedlingens arbete med jobb- och utvecklingsgarantin. IAF:s uppfattning redovisas i IAF Informerar nr 4/2008 som klargör hur 30 ALF ska tillämpas för den som lämnat jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och i övrigt uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning. IAF:s slutsats är att 30 ALF är tillämplig vid beräkning av dagpenning, om detta är förmånligare än beräkning enligt huvudregeln -- förutsatt att ersättningsansökan sker inom 12 månader, från tidpunkten när sökanden lämnade JOB, att som normalarbetstid ska i dessa fall gälla den normalarbetstid den sökande hade under den senaste perioden med arbetslöshetsersättning, att samordning av dagar med aktivitetsstöd och ersättningsdagar inte kan ske från det att en person blir utförsäkrad till dess att arbetslöshetsersättning åter beviljas, det vill säga samordning kan inte komma ifråga förrän en ny ersättningsperiod har beviljats, att den sökande måste lämna JOB innan kassan kan pröva och bevilja den sökande en ny ersättningsperiod hindrar inte kassan från att lämna en preliminär uppgift till Arbetsförmedlingen om att personen uppfyller ett arbetsvillkor. Signalerna mellan arbetslöshetskassan och Arbetsförmedlingen kräver dock en annan utformning än att kassan registrerar en beviljad period i OAS. Ovanstående gäller även för sökande som lämnar jobbgarantin för ungdomar (JUA). 2.3 Övrigt Vid sidan av det tillsynsarbete som redovisats ovan har IAF under året även genomfört ett antal mindre utredningar i det löpande arbetet. Det pågår för närvarande också ett antal granskningar på IAF rörande Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. IAF har i det löpande arbetet bland annat granskat ett antal ärenden där utbetalning av arbetslöshetsersättning skett till personer som inte förefaller ha varit anmälda på Arbetsförmedlingen. IAF har kännedom om 149 sådana ärenden avseende 129 enskilda personer under perioden oktober 2004 -- juni 2007. I utredningen har ingått att identifiera orsakerna till att detta förekommer och att föreslå åtgärder för att motverka förekomsten framöver. En anledning till denna problematik har konstaterats vara att Arbetsförmedlingen inte uppdaterar personnummerbyten genom automatisk informationshämtning från Skatteverket.

2008-12-05 12 (21) Frågan har varit föremål för diskussioner mellan IAF och Arbetsförmedlingen i syfte att förhindra att ersättning kan utgå till personer som inte är anmälda vid Arbetsförmedlingen. IAF har vidare i enlighet med regleringsbrevet två gånger under året lämnat synpunkter till regeringen på de delar av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport som är relevanta för IAF:s tillsynsuppdrag. IAF har konstaterat att de indikatorer som används i dessa rapporter, för att beskriva Arbetsförmedlingens verksamhet, är ett viktigt analysverktyg för ett flertal intressenter. Indikatorerna beskriver både nuläge och fångar förändringar över tid. IAF har i sina synpunkter givit förslag på hur dessa indikatorer kan utvecklas för att bättre belysa Arbetsförmedlingens arbete med kontrollen av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen. Vidare har IAF i sina synpunkter efterlyst en fördjupad analys i den del av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport som behandlar arbetslöshetsförsäkringen. År 2007 medgav IAF ett undantag från kravet på personligt besök vid ersättningsanmälan inom ramen för Arbetsförmedlingens försöksverksamhet Service Direkt. Under året har IAF haft ytterligare framställningar från och kontakter med Arbetsförmedlingen angående formerna för anmälan till Arbetsförmedlingen. Efter framställan från Arbetsförmedlingen beslutade IAF den 1 juni 2008 om förlängning till den 31 december 2008 av medgivandet för de aktuella pilotkontoren. Arbetsförmedlingens framställan avsåg även en mer generell förändring av föreskriften om kravet på personligt besök vid anmälan vid Arbetsförmedlingen. IAF har för att kunna behandla denna del av hemställan behov av en analys av de risker ur arbetslöshetsförsäkringens utgångspunkt som den nya formen av anmälan kan medföra. Vidare behövs en närmare analys av hur sådana risker ska motverkas. IAF har i november 2008 också mottagit en hemställan från Arbetsförmedlingen om ändring i IAF:s föreskrifter om anmälan hos den offentliga Arbetsförmedlingen. Hemställan syftar till att göra det möjligt för arbetssökande att skriva in sig vid Arbetsförmedlingen och anmäla arbetslöshet via Internet eller telefon. Beredningen av frågan kommer att kräva ytterligare kontakter med och klargöranden från Arbetsförmedlingen. IAF har vidare ett antal pågående eller nyligen påbörjade granskningar rörande Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. En av dessa granskningar fokuserar på Arbetsförmedlingens avtal med kompletterande aktörer. Granskningen sker mot bakgrund av Arbetsförmedlingens uppdrag från regeringen att utöka användandet av kompletterande aktörer som en del av myndighetens tjänsteutbud. Syftet är att granska hur Arbetsförmedlingen i de avtal som har tecknats med dessa aktörer säkerställer att arbetslöshetsförsäkringens villkor uppfylls och att myndighetsutövningen kan ske korrekt och rättssäkert. Syftet är också att identifiera eventuella situationer där det finns risk för felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning. IAF har vidare påbörjat en granskning av effekterna av en regelförändring i Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring från juli 2007. Ändringen upphävde den

2008-12-05 13 (21) tidigare möjligheten att under de första 100 dagarna begränsa sitt jobbsökande såväl yrkesmässigt som geografiskt. Det pågår även en granskning kring Arbetsförmedlingens arbete med matchning/anvisning för att se hur detta arbete ger stöd för Arbetsförmedlingens kontroll av att kraven i arbetslöshetsförsäkringen efterlevs. Under slutet av 2008 färdigställer IAF också en mörkertalsstudie kring underrättelser. Syftet med studien är att följa upp en tidigare mörkertalsstudie av Riksrevisionen från år 2005 2 om hur vanligt det är att Arbetsförmedlingen underlåter att lämna underrättelser i situationer där man borde ha gjort det. 3 Identifierade riskområden i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen Utifrån en analys av de granskningar som IAF genomfört sedan hösten 2007 har IAF identifierat tre centrala riskområden i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Hur Arbetsförmedlingen lyckas hantera dessa risker är av avgörande betydelse för hur deras tillämpning av kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen fungerar. Dessa riskområden utgör därför också viktiga utgångspunkter för IAF:s prioritering av kommande granskningsverksamhet. 3.1 Styrning Hur arbetsförmedlarnas arbete med de arbetssökande styrs är av väsentlig betydelse för tillämpningen av kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Styrningens utformning är således central för att uppnå en korrekt och likformig tillämpning av regelverket IAF kan konstatera att det finns en rad omständigheter som styr arbetsförmedlarna i deras arbete. Exempel på sådana är hur organisationen är utformad och hur ledarskapet fungerar, vad som anges i styrdokument för ärendehandläggningen och vilka arbetsrutiner som fastställts. Vidare har systemstödet för ärendehandläggningen stor betydelse liksom i vilken utsträckning Arbetsförmedlingen prioriterar arbetet med kontrollfunktionen. Den granskning IAF genomfört visar på ett antal brister vad avser styrning som i sin tur påverkar arbetsförmedlarnas hantering av kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. I IAF:s rapport om avanmälan (2008:7) framkommer exempelvis att styrsignaler och styrdokument som gäller de situationer där avanmälan ska göras inte är samstämmiga. I IAF:s granskningar framkommer vidare att arbetsförmedlarens närmaste chef har stor betydelse för hur arbetet med kontrollfunktionen prioriteras på den lokala förmedlingen. I rapporten Underrättelse till arbetslöshetskassan (2008:1) 2 Arbetslöshetsförsäkringen kontroll och effektivitet, RiR 2005:3, Riksrevisionen

2008-12-05 14 (21) framkommer exempelvis att i de fall där arbetsförmedlingschefen prioriterat arbetet med kontrollfunktionen så ger det genomslag i ökat antal underrättelser. Samtidigt indikerar både denna och andra rapporter att arbetsförmedlare i vissa situationer i strid mot interna styrdokument inte tillämpar gällande regelverk vilket kan tyda på brister i styrning och uppföljning av verksamheten. 3.2 Förhållningssätt Arbetsförmedlingens uppdrag är att arbeta både med service till och kontroll av de arbetssökande som uppbär arbetslöshetsersättning. De granskningar IAF genomfört visar att arbetsförmedlarnas förhållningssätt till kontrollfunktionen har betydelse för tillämpningen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Av IAF:s granskningar framkommer att arbetsförmedlarna i vissa situationer inte tillämpar regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Ett exempel på detta är att man ibland avstår från att avanmäla sökande eller att lämna underrättelser till arbetslöshetskassan trots att detta enligt försäkringens villkor borde ha skett. Detta är en företeelse som bland annat framkommer i IAF:s rapporter om avanmälan (2008:7) och Arbetsförmedlingen Kultur (2008:4). Vid IAF:s granskning av Arbetsförmedlingen Kultur fanns även indikationer på att man ibland istället för att lämna en underrättelse till den arbetssökandes arbetslöshetskassa väljer att göra en avanmälan. Av IAF:s granskningar framkommer också att arbetsförmedlaren, istället för avanmälan eller underrättelse, ibland väljer att ge den arbetssökande ytterligare en möjlighet att leva upp till försäkringsvillkoren. Detta riskerar även att leda till att arbetssökande kommer att behandlas olika beroende på vilken Arbetsförmedling de vänder sig till. 3.3 Ärendedokumentation Utifrån den granskning IAF genomfört under den aktuella perioden framgår att det finns brister i Arbetsförmedlingens dokumentation vad gäller både omfattning och innehåll i ärenden som har betydelse för arbetslöshetsersättningen. Problemen med bristerna i dokumentation framgår bland annat i IAF:s rapporter om säsongsarbetslöshet (2008:5), avanmälan (2008:7) och Arbetsförmedlingen Kultur (2008:4). Det framkommer exempelvis svårigheter att utifrån daganteckningarna avläsa om den sökande är aktiv i sitt arbetssökande och söker arbete, vilka diskussioner som förs med den arbetssökande och om den arbetssökande genomför avtalade aktiviteter. Det framkommer också brister vad avser handlingsplanernas utformning som försvagar möjligheten att hävda arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. En god dokumentation i de arbetssökandes ärenden är en förutsättning för möjligheten att bedriva ett effektivt och rättssäkert förmedlingsarbete. Dokumentationen är även ett viktigt underlag för Arbetsförmedlingens interna kvalitetssäkring av handläggningen inom arbetslöshetsförsäkringen.

2008-12-05 15 (21) Brister i Arbetsförmedlingens ärendedokumentation har också inverkan på IAF:s möjlighet att bedriva en effektiv granskning av hur försäkringsreglerna tillämpas. 4 Effekter av IAF:s tillsynsarbete 4.1 Om tillsynens effekter Granskning syftar till att säkerställa att regler efterlevs. Tillsynsutredningen 3 konstaterade att det är mycket svårt att identifiera effekten av en tillsyn som sådan, eftersom tillsyn endast är en av många mekanismer för att uppnå samhällspolitiska mål. Det finns exempelvis anledning att påpeka att det pågår ett omfattande arbete inom Arbetsförmedlingen i syfte att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Utvärderingar av tillsynsverksamhet handlar ofta om att lägga samman indikationer och att göra en rimlighetsbedömning. IAF:s granskningar visar på brister och särskilda omständigheter i Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Detta ger en god grund för Arbetsförmedlingens interna kvalitets- och utvecklingsarbete. IAF:s tillsyn kan också tjäna som underlag för eventuella åtgärder från riksdag och regering. IAF har det senaste året bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete kring utformningen av myndighetens tillsyn med tydligt fokus på tillsynens effekter. IAF har utvecklat formerna för dialog med tillsynsobjekten både vad gäller rapporternas utformning och genom införande av möten med tillsynsobjekten kring de enskilda granskningarnas resultat. IAF:s målsättning är att återföringen av granskningsresultatet både ska omfatta en redovisning av de faktiska resultaten av granskningen och ge tydliga impulser till objektens eget utvecklingsarbete. Arbetsförmedlingen har sedan enligt sin instruktion i uppgift att till regeringen och inspektionen [IAF] redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av inspektionens granskning. 4 Vad gäller formerna för Arbetsförmedlingens redovisning till IAF finns en överenskommelse mellan de båda myndigheternas generaldirektörer. IAF lämnar också ett svar på den skriftliga återkopplingen till Arbetsförmedlingen efter det att myndigheten värderat innehållet i Arbetsförmedlingens redogörelse. Dessa återkopplingar från Arbetsförmedlingen är av central betydelse när IAF ska bedöma effekten av den genomförda tillsynen. Att genomförda och planerade åtgärder får avsedd verkan kommer dock att kunna utvärderas först vid framtida uppföljande granskningar. 3 Tillsynsutredningen, SOU 2002:14 4 Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen

2008-12-05 16 (21) IAF har under året fått skriftlig återkoppling från Arbetsförmedlingen utifrån resultaten i följande rapporter: 1. Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur, IAF rapport 2008:4. 2. Arbetslöshetsersättning vid återkommande säsongsarbetslöshet, IAF rapport 2008:5. 3. Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket kring avanmälan till arbetslöshetskassan, IAF rapport 2008:7. 4. Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna, IAF diarienummer 2008/530. 4.2 Arbetsförmedlingens återkopplingar till IAF Utifrån de återkopplingar som inkommit från Arbetsförmedlingen bedömer IAF att myndighetens tillsynsarbete har en kvalitetsdrivande inverkan på Arbetsförmedlingens interna utvecklingsarbete vad avser Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen. Både genom Arbetsförmedlingens skriftliga återkopplingar och vid IAF:s möten med Arbetsförmedlingens huvudkontor framkommer att man använder IAF:s rapporter som underlag för diskussioner på olika nivåer i organisationen. Det finns också indikationer på att man även använder IAF:s rapporter i utbildningssyfte. Under året har IAF utvecklat formerna för möten med Arbetsförmedlingen. Syftet med de utvecklade formerna är att uppnå transparens, förutsägbarhet och förståelse för tillsynsverksamheten. Utgångspunkten är att en tydlig förankring hos tillsynsobjektet förbättrar möjligheterna att utifrån granskningsresultat åstadkomma större förståelse för IAF:s iakttagelser och därmed positiva påverkanseffekter. Mötena har omfattat såväl strategiska som operativa frågeställningar. En fråga som IAF har tagit upp vid möten med Arbetsförmedlingens ledning har varit den tidigare berörda problematiken där utbetalning av arbetslöshetsersättning skett till personer som inte varit anmälda på Arbetsförmedlingen. IAF har här framfört att Arbetsförmedlingen bör uppdatera de arbetssökandes personnummer genom automatisk informationshämtning från Skatteverket för att motverka dessa problem. IAF har fått besked om att Arbetsförmedlingen har initierat ett arbete för att utreda denna fråga. I Arbetsförmedlingens skriftliga återkopplingar framgår att man från andra halvåret 2008 inför en ny rutin för kvalitetssäkring av ärendehandläggningen. Enligt denna rutin kommer arbetsförmedlingschefer och sektionschefer att följa upp ärendehandläggningen för minst två medarbetare varje vecka. Man beräknar att varje medarbetare på detta sätt kommer att granskas tre gånger per år. Syftet med den nya rutinen är bland annat att identifiera eventuella brister i handläggningen och att föra en dialog med medarbetaren om hur dessa kan avhjälpas.

2008-12-05 17 (21) Arbetsförmedlingen menar att denna rutin förväntas ha en positiv inverkan på flera av de områden IAF identifierat som brister i granskningen. 5 Arbetsförmedlingen tar också upp åtgärder för att uppnå bättre uppföljningar av lämnade anvisningar både med utgångspunkt från IAF:s rapport om säsongsarbetslöshet och IFAU:s rapport Hur fungerar arbetsförmedlingens anvisningar av lediga platser. IFAU:s studie som initierades i samverkan med IFAU och IAF visade att i de fall då individen till Arbetsförmedlingen säger att den sökt det anvisade arbetet är det omkring 25 procent som inte gjort det enligt arbetsgivaren. Arbetsförmedlingen anger att man nu utvecklar ett aktivt kontrollinstrument i form av stickprovskontroller för att undersöka riktigheten i den uppgift den sökande lämnat. Arbetsförmedlingen beräknar att den nya rutinen ska vara införd i hela landet under våren 2009. 4.2.1 Arbetsförmedlingen Kultur (2008:4) Arbetsförmedlingen redovisar i sitt svar ett antal åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtagas med anledning av de iakttagelser som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen gjort i granskningsrapporten. Flera av dessa åtgärder är inte specifika för Arbetsförmedlingen Kultur utan berör Arbetsförmedlingens verksamhet som helhet. IAF sammanfattade i granskningen av Arbetsförmedlingen Kultur sina iakttagelser i tre områden: Bristfällig dokumentation i ärenden som har betydelse för arbetslöshetsersättningen. Brister i hanteringen av situationer som bör leda till underrättelser. Brister vad avser handlingsplan och uppföljning som försvagar möjligheten att hävda arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Vad gäller den bristfälliga dokumentationen redovisar Arbetsförmedlingen ett antal vidtagna åtgärder. Man pekar bland annat på att man sedan 2007 arbetat med ett antal aktiviteter som syftar till att förbättra kvaliteten i verksamheten. Arbetsförmedlingen har bland annat arbetat med att kvalitetssäkra registerhantering och dokumentation och man menar att detta arbete lett till en klar förbättring. När det gäller att komma till rätta med problemen i hanteringen av situationer som bör leda till underrättelser pekar Arbetsförmedlingen på ett antal vidtagna och planerade åtgärder. Exempel på åtgärder är genomförda och planerade utbildningsinsatser. Arbetsförmedlingen har vidare utsett underrättelseansvariga handläggare och infört en ny rutin för kvalitetssäkring av ärendehandläggningen genom att arbetsförmedlarnas handläggning ska granskas av berörd chef. 5 Ur Arbetsförmedlingens svar angående IAF:s rapport Tillämpningen av reglerna för arbetslöshetsförsäkringen vid Arbetsförmedlingen Kultur. Arbetsförmedlingens dnr 5.6 2008/124161

2008-12-05 18 (21) Beträffande de individuella handlingsplanerna införde Arbetsförmedlingen ett nytt systemstöd i februari 2008. Arbetsförmedlingen uppger att arbetsförmedlarna ser en klar förbättring men att det fortfarande återstår svårigheter att göra bra handlingsplaner och att skriva tydliga arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Alla kontor har under 2008 ett uppdrag att genomföra lokala utvecklingsarbeten gällande handlingsplanen. Av svaret till IAF framgår även att Arbetsförmedlingen Kultur har anmält behov till huvudkontoret om en riktad utbildningsinsats angående handlingsplan under våren 2009. 4.2.2 Säsongsarbetslöshet (2008:5) Arbetsförmedlingen konstaterar i sin återkoppling angående IAF:s rapport om säsongsarbetslöshet att: De iakttagelser som IAF har gjort och som beskrivs i rapporten kan till viss del bekräftas av Arbetsförmedlingen. Vi har därmed vidtagit åtgärder eller planerat åtgärder som på ett bättre sätt än tidigare bör stödja gruppen säsongsarbetslösa att varaktigt förhindra återkommande tider av arbetslöshet Arbetsförmedlingen framhåller i sitt svar att säsongsarbetslöshet är en komplex fråga och identifierar samverkan mellan arbetsmarknadens aktörer som en framgångsfaktor för att få bestående effekter. En arena för samverkan man pekar på är de branschråd som etablerats eller är under uppstart i och med Arbetsförmedlingens nya organisation. Av återkopplingen framgår att Arbetsförmedlingen har för avsikt att under hösten 2008 lyfta frågan om säsongsarbetslöshet med branschstrategerna i stort och vidare även med de branschråd som har säsongsbetonade anställningar. I IAF:s rapport om säsongsarbetslöshet framkommer att Arbetsförmedlingen brister i dokumentationen av de arbetssökandes ärenden. Arbetsförmedlingen framhåller att regler och metodbeskrivningar för hur arbetsförmedlaren ska dokumentera finns men medger att det är problematiskt att dessa inte tillämpas fullt ut. Arbetsförmedlingen redovisar vidtagna åtgärder som förvisso inte är specifikt riktade mot gruppen säsongsarbetslösa, men där man ändå förväntar sig att dessa åtgärder kommer att stärka kontrollfunktionen för denna grupp. De åtgärder man pekar på är den från februari 2008 nya versionen av handlingsplanen och den under året införda kvalitetssäkringen av ärendehandläggningen. I IAF:s rapport om säsongsarbetslöshet konstateras också att underrättelseverktyget är sparsamt använt. Sedan granskningen genomfördes har dock regeringen under 2007 genom en ändring i Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten infört ett krav på att det vid varje Arbetsförmedling ska finnas en tjänsteman som ansvarar för att underrättelser lämnas till berörd arbetslöshetskassa, vilket Arbetsförmedlingen framhåller i sitt svar till IAF. IAF kan avslutningsvis konstatera att Arbetsförmedlingen i sin återkoppling tar upp att IAF inte föreskrivit någon begränsning i rätten till arbetslöshetsersättning för säsongsarbetslösa. Enligt Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

2008-12-05 19 (21) får IAF om det finns särskilda skäl meddela föreskrifter om begränsning av ersättning för arbetstagare sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer. IAF har i svaret på denna återkoppling meddelat Arbetsförmedlingen att IAF kommer att bereda frågan om föreskrifter på området. 4.2.3 Steak (Dnr 2008/530) IAF:s granskning av Steak 6 fokuserade på behörigheter och loggning med syftet att bedöma tillförlitligheten i datoriserade och administrativa kontroller rörande dessa områden. Ett antal brister framkom i granskningen. Då Steak är klassificerat som ett samhällskritiskt system har detaljerna kring de av IAF identifierade bristerna av säkerhetsskäl redovisats i särskild ordning för Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen redovisar i sitt skriftliga svar ett antal vidtagna och planerade åtgärder utifrån de tekniska brister som framkommit i IAF:s granskning. På punkter där Arbetsförmedlingen nu inte kunnat lämna konkreta svar uppger Arbetsförmedlingen att man avser att återkomma vid senare tillfälle. IAF har därför anledning att fortsätta att följa Arbetsförmedlingens rapportering i ärendet, vilket myndigheten också påtalat för Arbetsförmedlingen i svaret på denna återkoppling. IAF konstaterade vidare i rapporten att benämningarna på posterna avseende statsbidrag i OAS 7 respektive Steak inte är helt i överensstämmelse med varandra. Arbetsförmedlingen anger i sitt svar till IAF att man med anledning av detta träffat en överenskommelse med Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO). Överenskommelsen innebär att benämningarna i OAS ändras så att de överensstämmer med Steak. Arbetsförmedlingen uppger att ändringarna är planerade att genomföras i mars 2009. Utifrån granskningen har IAF även lyft frågor angående behovet av utökad kontroll och reglering gällande arbetslöshetskassornas hantering av utbetalningar och internkontroll. Dessa frågor diskuterades vid de efterföljande överläggningarna mellan IAF och Arbetsförmedlingen. Genomgående för Arbetsförmedlingens svar på dessa frågor är att man bedömer att det inte ligger inom arbetsförmedlingens uppdrag att genomföra ökad kontroll av arbetslöshetskassorna i dessa avseenden. En av de frågor som diskuterats var redovisningsprinciperna för de kvarstående kraven på medlemmar och därmed den skuld till staten som arbetslöshetskassorna har till följd av återkrav av felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning. IAF har till Arbetsförmedlingen ställt frågan om inte denna fordran bör framgå av Arbetsförmedlingens årsredovisning. Arbetsförmedlingen pekar i sitt svar på praktiska problem med att kunna få in underlag för dessa uppgifter i tid för sitt 6 Steak är Arbetsförmedlingens system för arbetslöshetskassornas och Arbetsförmedlingens administration av ansökan om statsbidrag vid utbetalning av arbetslöshetsersättning. 7 Arbetslöshetskassornas datasystem för registrering och utbetalning av arbetslöshetsersättning.

2008-12-05 20 (21) bokslut. Arbetsförmedlingen menar dessutom att en sådan redovisning skulle strida mot både Förordning (1993:1138) om hantering av statliga fodringar och Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring. En annan fråga som diskuterades var en reglering av antalet behörigheter i Steak hos arbetslöshetskassorna. Arbetsförmedlingen redovisar i sitt svar att en begränsning av antalet behörigheter kommer att införas från och med 1 januari 2009. 4.2.4 Avanmälan (2008:7) IAF:s rapport om avanmälan bygger på en genomgång av hur avanmälan regleras i regeringens förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och Arbetsförmedlingens egna styrdokument. Därutöver har IAF gjort en ärendegranskning av 400 nyinskrivna arbetssökande. I inledningen av Arbetsförmedlingens skriftliga återkoppling till IAF angående rapporten framgår att: Arbetsförmedlingen kan liksom Inspektionen konstatera att stora brister i tillämpningen av regelverket kring avanmälan föreligger och anser att Inspektionens granskning ger ett värdefullt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. I IAF:s granskning framgår ett antal brister i Arbetsförmedlingens interna styrdokument för handläggning av ärenden kring avanmälan. Arbetsförmedlingen redovisar i sitt svar att man utifrån IAF:s påpekanden avser att göra ett antal förtydliganden i den egna administrativa föreskriften kring avanmälan. Arbetsförmedlingen anger även att man avser att göra en översyn av övriga interna dokument som styr tillämpningen av regelverket kring avanmälan. IAF:s ärendegranskning visade att i en övervägande del av de situationer där avanmälan skulle ha skett så gjordes ingen avanmälan. Med utgångspunkt tagen i vad som anges i regeringens förordning gjordes inte avanmälan i drygt 77 procent av de situationer där avanmälan skulle ha skett. Utifrån vad som anges i AMS administrativa föreskrifter var andelen icke gjorda avanmälningar 69 procent. Av Arbetsförmedlingens svar framgår att man med samma metod som IAF använt genomfört en egen granskning av tillämpningen av regelverket kring avanmälan. Resultatet av Arbetsförmedlingens interna granskning som presenteras i den skriftliga återkopplingen bekräftar de brister IAF redovisat i rapporten. Arbetsförmedlingen redovisar i sitt svar ett antal planerade åtgärder i syfte att åstadkomma en korrekt handläggning i de situationer där avanmälan är aktuell. Man lyfter fram linjechefernas roll i detta arbete och man avser att verka för att dessa bevakar och tillser att gällande regelverk avseende avanmälan tillämpas enhetligt och konsekvent. Arbetsförmedlingen anger vidare att man avser att se över möjligheten att minska den manuella hanteringen och införa en funktion för automatisk avanmälan inom ramen för nuvarande tekniska stödsystem.