1
2
Kraftkoll 2016. Fina energitips från Skellefteå kommun och de kommunala bolagen. 3
4
Klimathotet Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt FN:s klimatpanel och Naturvårdsverket måste vi i Sverige sänka våra klimatpåverkande utsläpp från tio till ett ton per person och år om vi solidariskt ska kunna hålla den globala uppvärmningen på en ickekatastrofal nivå (max två graders uppvärmning). El- och annan energianvändning är direkt kopplade till utsläpp av växthusgasen koldioxid. Koldioxid i atmosfären över tiden PPM 850 750 650 550 450 350 250 150 1 500 1 600 1 700 1 800 1 900 2 000 2 100 År 1 PPM = 1 miljondel 5
6
Hållbar utveckling Kommande generationer ska också ha möjligheter till ett gott liv Effektivisera energianvändningen Varje sparad energikrona behövs! Minskad energianvändning hejdar koldioxidökningen i atmosfären och sparar pengar 72 000 kommunmedborgare gör skillnad Handla klimatsmart Varje åtgärd kan verka liten men tillsammans är de mycket viktiga Energismarta vanor 7
Energiinventering Skellefteå kommun, inklusive de kommunala bolagen, förfogar över och hyr årligen ut cirka 1,2 miljoner kvadratmeter lokalyta till olika verksamheter. 2009 påbörjades en energiinventering i syfte att minska energianvändningen. Från årsskiftet 2009/2010 och sju år framåt ska energianvändningen för hela kommunkoncernen kartläggas. Ett av de första områdena som inventerades var skolbyggnader. Energifördelning skolfastigheter 2009 Värme 56,3 % Ventilation 25,6 % Belysning 8,7 % Utrustning 4,1 % Kök 1,6 % Pumpar 1,6 % Övrigt 1,4 % Motorvärmare 0,7 % 8
Elanvändningen ökar Besparingar har gjorts i kommunens fastigheter genom olika justeringar och förbättringsarbeten. Bland annat har driften effektiviserats och värmeåtgången anpassats till utetemperaturen, så kallad väderkompensering. Ändå ökar ständigt verksamheternas elförbrukning. Det beror till viss del på att vi använder mer elektronisk utrustning. En annan anledning är att apparater och belysning står på även när de inte används. Släck och stäng av! 9
10
Sant och falskt om elanvändning Sant Datorer får längre livstid om de stängs av under natten. Bland annat sparar man på datorns fläkt och hårddisk om den är avstängd. Platta skärmar drar också åtskilligt med el även när datorn är avstängd. Enda sättet är att stänga av med knappen på skärmen. Den strömrusning som sker när man tänder lampor är så kort att den tjänas igen omedelbart. Lampor klarar att tändas och släckas ofta. Tiden som lampan lyser begränsar livslängden. Falskt Datorn går sönder om man stänger av den för ofta. Skärmsläckaren (d v s rörliga bilder på skärmen) sparar energi. Platta skärmar drar så lite att man lika gärna kan lämna dem på. Det är ingen idé att släcka ljuset för en kort stund eftersom belysning drar mer energi just när den tänds. Glödlampor och lågenergilampor går sönder om man stänger av dem ofta. 11
12
Fakta om apparater och datorer Bildskärmen är en del av datorutrustningen som drar elenergi. Stäng av med knappen på skärmen även för kortare raster och när datorn stängs av. Viloläge eller standbyläge räcker inte för att minimera elanvändningen. Grenuttag med strömbrytare är praktiskt för all kringutrustning som inte kräver eftergångstid (vilket t ex projektorer gör). Kopiatorn är ofta den mest energislukande kontorsmaskinen, även i viloläge. Batteriladdare som lämnas kvar i uttag även när de inte används förbrukar el. Driftskostnaden betyder mer för totalekonomin än vad inköps priset gör. n utrustning vid kopiator och anna e, ar riv sk r, to da Stäng av går på semester helgen eller när du dagens slut, över er rmen helt vid paus Stäng av bildskä parater parläge på alla ap Aktivera energis timer till kopiatorn ning eller använd ng stä av r fö er tin Gör upp ru t idigt och sparsam Kopiera dubbels restanda in har god energip stning som köps ru ut t at på av kr Ställ 13
14
Belysning I kommunens fastigheter går närmare 30 procent av elanvändningen till belysning. Med rätt placerad modern belysning kan elanvändningen minskas betydligt samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Glödlampor, lysrör, lågenergilamor och LED-lampor är konstruerade för att kunna tändas och släckas ofta. Lågenergilampor alstrar mindre värme och minskar kylbehovet på sommaren. Glöm inte att lågenergilampor innehåller kvicksilver och måste lämnas till återvinning. Glödlampa Lågenergilampa Effekt: 60 W Effekt: 15 W Livslängd: 1 000 h Livslängd: 10 000 h Pris: 6 kr Pris: 60 kr Total kostnad för 10 000 h: 660 kr Total kostnad för 10 000 h: 210 kr Elpris: 1 kr/kwh Släck all bely sning By t till lågene Använd tim er som inte anvä rgi- och LED (d nds iod) -lampor till belysninge n 15
16
Värme, kyla och vatten En av byggnadens största energitjuvar är dess fönster. Använd därför persienner eller gardiner för att reglera ut- och instrålningen. På sommaren är det särskilt viktigt att inte belysning och IT-utrustning är igång i onödan eftersom värmen som alstras kan behöva kylas bort. Värme- och kylsystem har stor termisk tröghet och reagerar långsamt när temperaturen förändras. Justera därför termostaterna i små steg och vänta sedan upp till ett dygn så blir det jämvikt. Meddela alltid fastighetsskötaren om något verkar felaktigt. ter Vädra snabbt och effektivt om föns vädring är nödvändig under Sänk termostaten på elementet det fönster du öppnar Möblera så att värme kan spridas i rummet Åtgärda drag Åtgärda droppande kranar turen sänker 1 grads sänkning av innetempera med cirka 5 % energiåtgången för uppvärmning 17
18
I fikarummet När du tinar mat i kylskåpet tar du tillvara kylan istället för att sprida den i rummet. Att använda vattenkokare sparar minst 30 procent av energin jämfört med att koka på platta. Använd så kort diskprogram som möjligt. Koppla bort torkfunktionen. Den behövs bara om du ska diska flera gånger efter varandra. Lämplig temperatur är +5 grader för kylen och -18 grader för frysen. Frosta av med jämna mellanrum och håll baksidan fri från damm. Se till att luften kan cirkulera fritt kring kylelement. En frostig frys drar flera gånger mer el än en avfrostad. Stäng av kaffebryggar en Tina matlådan i kylskå pet efter användandet Diska och skölj inte un de r rinnande varmvatten Använd vattenkokare! Koka bara upp så my cket vatten som du behöver Fyll diskmaskinen he lt innan körning Håll rätt temperatur i kyl /frys 19
20
På väg En motorvärmare som står på längre än två timmar innan avresa gör ingen nytta och slukar energi i onödan. Många av kommunens utomhusparkeringar har tidsreglerade motorvärmarstolpar. Kupévärmare sparar inget bränsle vid start. Portar, ytterdörrar och fönster som står öppna länge släpper ut och slösar dyrbar värme. Ta för vana att kontrollera att det är släckt och avstängt när du går hem. du får motion på köpet Ta trapporna i stället för hissen, har händerna fria Använd inte dörröppnare när du timmar före star t Använd motorvärmare max två 21
22
Hur kan vi få en bättre framtid? Spartipsen kan bidra till förbättrad energieffektivitet, ekonomi och framtidstro på din arbetsplats. Tipsen kan du även ha nytta av i din egen bostad. Dessutom se över Resandet Maten Inköpen Tänk långsiktigt och på helheten Varje lång vandring startar med ett steg i rätt riktning! Engagera dig i miljöfrågan och därmed en bättre framtid för alla 23
Om Kraftkoll 2016 Stora miljövinster och ekonomiska besparingar är möjliga genom effektivare energianvändning. Med start 2010 fram till den 31 december 2016 driver Skellefteå kommun tillsammans med de kommunala bolagen Skellefteå Kraft, Skebo, Polaris och Skellefteå Airport projektet Kraftkoll 2016. Målet är att sänka verksamhetens totala elförbrukning med 20 procent, samt bidra till en hållbar lokal och global utveckling. Projektet omfattar kartläggning, åtgärder, beräkningar, utbildning och framtagande av energi- och klimatstrategi. Områden som utreds är värme, kyla, ventilation, klimatskal, belysning, vattenförbrukning, maskiner, pumpar, motorvärmare, effektstyrning, elektroniska apparater och kontorsutrustning. Uppföljning sker årligen under hela projektperioden där den aktuella energiminskningen presenteras. Genomförda insatser redovisas varje tertial med möjlighet att visa enskilda sparresultat. 24
Vill du veta mer? Kontaktpersoner: Skellefteå kommun, tel 0910-73 50 00, www.skelleftea.se Margareth Johansson, Gunnar Olofsson, Stefan Johansson, Andreas Boman, Per Andersson, Jan Nilsson, Folke Hedenström, Peder Johansson Skebo, tel 0910-73 65 00, www.skebo.se Patrik Sundberg Polaris, tel 0910-73 56 20, www.polaris.skelleftea.se Leif Hedlund Skellefteå Airport, tel 0910-576 00, www.skellefteaairport.se Per-Erik Morén Skellefteå Kraft, tel 0910-77 25 00, www.skekraft.se Pär Forsberg, Fredrik Westerlund, Therese Niemann Projektledare: Therese Niemann 25
Vad kan du själv göra? Att förbättra beteenden och spara för en energismart framtid är inte bara upp till kommunens bolag, hyresgäster och anställda. Våra medborgare spelar också en viktig roll. Genom att föra kunskap vidare till alla de som vistas i våra offentliga utrymmen kommer vi långt i vår gemensamma utveckling. Nyttja gärna de utbildningsmöjligheter som finns inom projektet. Givetvis hjälper det att läsa den här broschyren en gång till. 26 Många små och ständiga förändringar är mycket bättre för jordens klimathälsa än några få stora och tillfälliga.
Grundmaterial hämtat från Energismart i Norr. Helsidesillustrationer förutom framsida: Robert Nyberg 27
www.skelleftea.se www.krux.se