Om göken (Cuculus c. canorus L.)

Relevanta dokument
Om de i Finland funna typerna av gökägg och deras geografiska utbredning.

Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2013

Ringmärkningen vid Tåkern 2010

Ringmärkningen vid Tåkern 2005

Inventering av fåglar i naturreservaten Ridösundbyholmsarkipelagen. åren 2009 och Inventering av fåglar inom projektet MIA 2009 och 2013

Verksamhetsberättelse för föreningen Landsorts fågelstation 2014

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2017

Torupa flo, 15 maj. Omslag: Steglits, Thyssells väg, 14 maj

Rapport fågelinventering Dalen

UTREDNING AV HÄCKANDE FÅG- LAR I VINDKRAFTSPROJEKTET I TETOM

Häckningsframgångsindex från ringmärkningsdata insamlade vid Falsterbo Fågelstation

Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2013

Inventering av fågelfaunan

(Heldbjerg 2005). foto john larsen. Mindre flugsnappare påträffas på Kullaberg i stort sett varje år. tidskriften anser 17 1/07

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2016

Hartsö-Enskär, Södermanland. Stora Fjäderägg, Västerbotten. Koordinater för Karlskrona 56.10N/15.35E

Ringmärkningsrapport från Landsorts Fågelstation Sammanställd av Chris Sharpe & Kay Collister åt Landsorts Fågelstation

Falsterbo Fågelstation 2007

Djurinventering för ändring av delgeneralplan för Möckelö, Jomala

Fågellivet i Ullådalen Inventering och beskrivning av fågellivet inom och runt det tänkta planområdet i Ullådalen, Åre

Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.

FÅGLAR PÅ FREDRIKSDAL. MUSEER och TRÄDGÅRDAR. april - juni 2018

Hartsö-Enskär, Södermanland. Stora Fjäderägg, Västerbotten. Koordinater för Karlskrona 56.10N/15.35E

Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar

Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2012

Falsterbo Fågelstation 2008 sophie ehnbom, Lennart KarLsson, måns KarLsson Kaj svahn

Norra Jämtland. 28 juni 5 juli Kent-Ove Hvass Staffan Müller

Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2013

Fågelfaunan i olika skogsmiljöer -

Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2014

2012:3. Övervakning av beståndsväxlingar hos tropikflyttande småfåglar 2011

CES-ringmärkningen vid Älviken 2017

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2014

Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Falsterbo Fågelstation 2002

Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Inventeringsområdet omfattar i stort sett. Inventering av Kullabergs häckfåglar resultat samt populationsförändringar sedan 1974

Torupa flo, 6 maj. Omslag: Kornsparv, Peppinge, 4 maj

Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.

CES-ringmärkningen vid Älviken 2011

FOTO: JENS B. BRUUN RACHEL M UHEIM OCH P ER A NDELL MED NÅGRA AV HÖSTENS ALLA KUNGSFÅGLAR

Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012

Övervakning av beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna via ringmärkningssiffror vid Falsterbo Fågelstation.

Ringmärkningen vid Falsterbo Fågelstation 2015

Haparanda Sandskär Fågelstation Verksamhetsrapport 2007

Fjällfågelinventering i Dalarna

Kiruna & Abisko 5 14 Juni 2010

FÅGLARNA VID LERKILEN

CES-ringmärkningen vid Älviken 2018

Fågelinventering för Västlänken i Göteborg. underlag till naturmiljöutredning

Några iakttagelser över fågelfaunan på on Högsåra med omnejd i Hitis skärgård åren

Förändringar av häckfåglar på en sydsmåländsk gård från till 2010-talet

Öland. 4 8 augusti Ann Mari Thorner

Revirkartering av fåglar i området mellan. Knorren och Lövön (Stallbacka)

Inventering och ornitologisk värdering av fågelfaunan i Våneviks naturområde, Oskarshamns kommun juni-juli Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Miljöövervakning. Ökande arter (exkl. tättingar): Andfåglar Rovfåglar Vadare Måsfåglar Övriga

Djurinventering för uppdatering av en delgeneralplan för Kalmarnäs, Jomala

Haparanda Sandskär Fågelstation Verksamhetsrapport 2008

Fågelinventering på Ekenäs, Gustavsfors Underlag för detaljplan för Ekenäs 1:168

PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun

Ringmärkningsrapport för 2017

Haparanda Sandskär Fågelstation Verksamhetsrapport 2006

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

Korta rapporter Short communications

Naturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo

Kaukasus. Georgien juni Göran Pettersson

Innehåll. 4. Kartor över fågelstationens observationsområde. 6. Ringmärkningsverksamheten vid Hammarö fågelstation 2012 Björn Ehrenroth

Jämtland. 29 juni 6 juli Kent-Ove & Peter Hvass

ORNIS SVECICA 15: , 2005 LENNART KARLSSON, SOPHIE EHNBOM & GÖRAN WALINDER. Abstract

Art Hotstatus Naturvårdslagen. Nattskärra (Caprimulgus europaeus) NT, RT - x

Sundregruppens verksamhet hösten 2017

och Utklippans fågelstationer

A stable bird community during 27 years ( ) in the nemoral

INVENTERING AV FÅGLAR

Österbottens landskapsplan Fågelinventering av Storträsket i Larsmo och Unjärv i Malax samt utlåtande över deras beteckning i landskapsplanen

Runde. 30 juni 4 juli Gigi Sahlstrand & Göran Forsberg

Knölsvan Cygnus olor 2 ex rastade i mitten av maj vid Häljarps våtmark. Artens häckar i anslutning till Saxåmynningen.

Naturinventering av Risöhäll detaljplaneområde i Larsmo

Species trends, turnover and composition of a woodland bird community in southern Sweden during a period of fifty-seven years

PROJEKT ÖRSERUMSVIKEN FÅGELINVENTERING ÖRSERUMSVIKEN 2000

Linjetaxering med hjälp av fasta standardrutter. Uppföljning av fågelfaunan Naturhistoriska centralmuseet

Svenskt namn Lördag 29/6 Söndag 30/6 Måndag 1/7 Tisdag 2/7 Onsdag 3/7 Torsdag 4/7 Fredag 5/7 Lördag 6/7 Sångsvan A E Sädgås

Hur går det för fåglarna i Dalarna?

Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno

Hartsö-Enskär, Södermanland. Stora Fjäderägg, Västerbotten. Koordinater för Karlskrona 56.10N/15.35E

Ringmärkningen i Sverige har pågått i nästan

Vadehavet. 3-5 oktober 2014

Fjällfåglar. En jämförande studie från dal till topp i ett nordligt och sydligt svenskt fjäll. Kristian Zackrisson

CES-märkningen i Älviken 20-årsjubilerar!

Märkningen 2016 och lite statistik

Fågelinventering vid Lommarstranden i Norrtälje kommun

Inventering av fa glar i tva omra den i Klara lvsdeltat 2014

Till kännedomen om Österbottens fåglar,

Öland Augusti Ann Mari Thorner

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Strandängar i Södermanlands län inom Life Coast Benefit

Transkript:

Om göken. 5 Om göken (Cuculus c. canorus L.) Av ERNST WASENIUS. Först må nämnas något om gökens utbredning och liv. Av närmare tvåhundra kända gökarter förekommer i Finland endast en art - Cuculus c. canorus L. Dess utbredningsområde som häck fågel sträcker sig över hela den paläarktiska zonen, alltså över hela Europas kontinent och de brittiska öarna, hela europeiska Ryssland och en stor del av Asien ända till Stilla havets kust i öster. I norr går göken upp ända till Norra Ishavets kust, till 72 NB, där den även häckar. Det främsta livsvillkoret för göken är att tillräcklig och lämplig föda ävensom passande småfågelarter som fosterföräldrar för dess. ungar förekomma. Dessa fosterföräldrar äro till övervägande del insektätande sångfåglar, vilka mest vistas i lövskog och trädgårdar, där föda erbjudes i rikligare mängd än i barrskog. Till södra Finland anländer göken omkring 1-10 maj och till Lappland 3-4 veckor senare.') Gökarna vandra icke som många fågelarter i stora skaror utan högst 2-3 stycken och förena sig gärna under sina vandringståg med andra arter, speciellt duvor. Flyttningen försiggår om natten, och hanarna anlända tidigare, likasom de även lämna oss tidigare på sensommaren. Redan vid midsommartiden upphöra gökhanarna att gala, dock kan man någon gång få höra deras glada rop ännu i augusti. Lika tyst och stilla som göken kommer till oss lämnar den oss även. Huru dess flyttningsvägar gå, är ännu ganska okänt, men genom ringmärkning skall väl detta i en framtid kunna utredas. Från Europa flytta gökarna till Afrika speciellt över Gibraltarsund och öarna i grekiska 1 ) T. ex. Sodankylä 26-27. V. 13, Salla 27. V. 14 (Finnilä) ; Sydvaranger enl. Wessel 28. V. 97, 8. VI. 00 o. s. v. Red.

6 Om göken. arkipelagen. Med kännedom om gökens försiktighet och lust att undvika öppna ställen kan man ju även förstå att den söker sig över havet där vattenvälyen._ är kortast. o Atskilliga författare (bl. a. Baldamus, Zimmermann) anse att gökhonan lägger lika färgade ägg hela livet, Zimmermann går till och med så långt att han skiljer mellan t. ex. Acrocephalus scirpaceus-, Motacilla alba-gökar etc., och påstår att om våren är försenad och rörsångarna icke börja med bobyggande, även äggläggningen hos göken försenas. Om vi ansluta oss till denna åsikt kommer man osökt till den uppfattningen att våra blåa ägg värpande gökar utgöra en ostligare geografisk form med andra flyttningsvägar, än de gökar som lägga annorlunda färgade ägg. Fynd av blåa gökägg utom från Finland omtalas nämligen som en stor sällsynthet från det övliga Europa t. ex. i bo av Phylloscopus bonelli (Blasius), Ph_yll. sibilatrix (Rey), Erithacus rubecula (Altum), Motacilla alba (Grünack) ; och på de Brittiska öarna äro aldrig blåa gökägg funna, oaktat järnsparven Prunella modularis med sina grönblåa ägg där är den allmännaste värden för göken. Gökens fosterföräldrar tillhöra de mest olika arter. Naumann kommer upp till över 100 arter, om vi räkna Asien med. I Finland finner man ottast gökägg i bo av rödst)årt (v-äoenlcurus piluetrncurus), buskskvätta (Saxicola rubetra), svart och vit flugsnappare (Muscicapa atricapilla), grå flugsnappare (Muscicapa striata), sädesärla (Motacilla alba), träpiplärka. (Anthus trivialis), bergfink (Fringilla montifringilla). 1 ) Engelsmannen E- Chauce har genom en massa observationer kommit till det resultat att göken.värper sitt ägg direkt i fosterföräldrarnas bo och icke som många författare påstå med näbben placerar ägget i boet. Chauce's iakttagelser beröra mest Anthus pratensis, men huru skall man tänka sig saken då det gäller att placera _ ett ägg in i ett ihåligt träd, dit göken ej kan tränga sig in? Många 1 ) Enligt anteckningar i Palmens arkiv hava gökägg hos oss anträffats ytterligare i bon av rödhake (Erithacus rubecula), ängpiplärka (Anthus pratensis), rödvingetrast (Turdus musicus), snöskata (Turdus pilaris), rödstrupig piplärka (Anthus cervina), göktyta (Iynx torquilla), pilfink (Passer montanus), bofink (Fringilla coelebs), törnsångare (Sylvia communis), trädgårdssångare (Sylvia borin), vanlig tornskata (Lanius collurio), gråsiska (Carduelis flammea) och därjämte i de av förf. nämnda arternas bon. Red.

Om göken. 7 observationer ge vid handen, att gökhonan avlägsnar av bofåglarnas ägg ; bl. a. såg Baldamus, huru en gökhona med näbben försiktigt lyfte ut ägg ur ett bo av Anthus spinoletta och placerade dem under boet, därifrån observatorn tillvaratog dem för sin samling. Vad gökungens förhållande till sina fostersyskon vidkommer, såg redan Jenner, kokoppympningens fader (år 1788), huru gökungen praktiserade sina fostersyskon på sin rygg och vickade dem över bokanten. Och i bon där den ej kan åstadkomma detta trick, berövar den väl med sin ständiga omättliga hunger sina fostersyskon deras föda, så att de svälta ihjäl. Av i min samling förekommande 69 finska gökägg äro 47 (68 /o) blåa. Alla dessa äro enfärgade utan mörkare fläckar eller snirklar, men äga samtliga de för våra blåa gökägg karakteristiska för blotta ögat märkbara fettfläckarna, några även kalkknölar. Som en stor sällsynthet må omnämnas ett fall, som Jourdain omnämner i hans A study on the parasitism in the cuckoos" ; han avtecknar ett blått gökägg med mörka snirklar, taget ur ett bo av Fringilla montifringilla i Lappland. Eljes förekomma i min samling blåa gökägg ej nordligare än från Ijo (65 NB), det blåa gökägget hos Jourdain är även i detta avseende märkligt. Naumann skiljer mellan olika färgtyper av gökägg. Här i Finland äro de allmännaste typerna, förutom de blå, Fringilla coelebs, montifringilla, Motacilla alba, Sylvia communis, Anthus trivialis, Acrocephalus. Här nedan lämnas en sammanställning av de i min samling förekommande äggen, ordnade enligt färgen. - A. Äggen blåa. N:o 1, ganska mörkt, i bo med 4 ägg av Oenanthe oenanthe. Töfsala 27/ 5 89, 22.2X 16 mm, vikt 220 mg. N:o 2, grönblått, i bo med 4 Saxicola rubetra. Hietaranta 15/6.84, 22.2X 16.3, vikt 230 mg. N:o 3, ganska ljust blått, i bo med 3 Saxicola rubetra. Ijo 4/6 60, 22.3 X 16, vikt 230 mg. N:o 4, mörkt grönblått med mycket tydliga fettfläckar, i bo med 1 Saxicola rubetra. Ruovesi 11/, 84, 21.9 X 16.6, vikt 230 mg.

8 Om göken.