Rapport 2011:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning En lägesrapport 2011 1
Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2011 Konsumentverket 2011 2 (35)
Abstract Both the individual and society as a whole have much to gain from allowing people in debt access to useful municipal budget-and-debt advice. In accordance with the Debt Relief Act, the municipalities shall therefore provide people in debt with advice and instruction in budget and debt-related matters. The Swedish Consumer Agency's role is to provide support and guidance for the municipalities offering budget-and-debt advice. To get an overall picture of the country's situation, every year a map of the municipalities offering budget-and-debt advice is made out. This has now been done for four years. 284 of the country's 290 municipalities have made budget-and-debt advice available to the inhabitants. That's a decrease of two municipalities on last year. Despite the fact that it is a statutory service, six municipalities are therefore without budget-and-debt advice: Emmaboda, Karlsborg, Ljusnarsberg, Ragunda, Örkellunga and Örnsköldsvik. With the exception of Örnsköldsvik, these are small municipalities with fewer than 10, 000 inhabitants. More than 91, 000 people in Sweden do not have access to budget-and-debt advice. 364 people work with budget-and-debt advice. Their working schedule is equivalent to 216 FTE (Full-Time Equivalent) years, an increase of one on last year, which suggests that most work part-time. All in all, there is one budget-and-debt advisor for every 43, 168 inhabitants in Sweden. In order to be able to compare municipalities, we have calculated the division of budgetand-debt advice per person per year. An average of 3.2 minutes per person per year is provided - an increase on last year's 3 minutes. The municipality providing the most budgetand-debt advice per person per year is Markaryd, followed by Jokkmokk, Sala and Nordanstig. The municipalities providing the least are (in order, from the least) Älvkarleby, Härryda, Lomma, Nora and Gävle. The municipalities' waiting times vary from no waiting time at all to 40 weeks. This is an improvement on last year, when the longest waiting time was one and a half years. The most common waiting time is between two and five weeks. Avesta, Högsby and Oskarshamn have the shortest waiting times, whilst Boxholm, Mjölby and Mullsjö have the longest. In two out of three municipalities it is the Social Welfare Committee which administrates this service. These municipalities have the longest average waiting time, though they don't provide less time for the inhabitants than other municipalities. More than half, 61 per cent, of all municipalities providing budget-and-debt advice prioritise certain cases, most commonly debt restructuring cases, and other matters where there is a risk of people having their electricity cut off or matters concerning families with children.
To avoid incurring large debts, the advisor shall work on preventive measures. An average of only six per cent of the total working hours, however, has been spent on preventive measures. 118 municipalities have stated that they do not on the whole work preventively; fewer than last year. It is mainly in the municipalities where the Social Welfare Committee administrates the service that preventive work has been neglected.
3 (35) Sammanfattning Både den enskilde och samhället i stort vinner mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning. Enligt skuldsaneringslagen ska därför kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Konsumentverkets roll är att ge stöd och vägledning till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. För att få en bild av hur verksamheten ser ut i landet görs sedan fyra år tillbaka en årlig kartläggning av den kommunala budget- och skuldrådgivningen. 284 av landets 290 kommuner tillhandahåller budgetoch skuldrådgivning till sina invånare. Det är en försämring med två kommuner mot förra året. Trots att det är lagstadgad verksamhet saknar alltså sex kommuner budget- och skuldrådgivning: Emmaboda, Karlsborg, Ljusnarsberg, Ragunda, Örkelljunga och Örnsköldsvik. Förutom Örnsköldsvik är det små kommuner med färre än 10 000 invånare. Drygt 91 000 invånare i Sverige saknar tillgång till budget- och skuldrådgivning. Det är 364 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning. Deras arbetstid motsvarar 216 årsarbetskrafter, en ökning med en årsarbetskraft sedan i fjol, vilket innebär att de flesta utför arbetsuppgifterna på deltid. Sammantaget går det en budget- och skuldrådgivare på 43 168 invånare i Sverige. För att kunna jämföra kommuner med varandra har vi räknat ut hur budgetoch skuldrådgivningen är fördelad per invånare och år. I genomsnitt erbjuds 3,2 minuter per person och år en ökning jämfört med fjolårets 3 minuter. Den kommun som erbjuder mest tid per invånare och år är Markaryd följt av Jokkmokk, Sala och Nordanstig. De som erbjuder minst tid för budget- och skuldrådgivning är Älvkarleby följt av Härryda, Lomma, Nora och Gävle. Kommunernas väntetid varierar från ingen kötid alls till 40 veckor. Det är en förkortning mot förra året då kommunen med längst väntetid hade ett och ett halvt års kö. Den vanligaste väntetiden ligger mellan två och knappt fem veckor. Avesta, Högsby och Oskarshamn har kortast väntetid, medan Boxholm, Mjölby och Mullsjö har längst. I två av tre kommuner är socialnämnden uppdragsgivare. De har längst medelväntetid trots att de inte erbjuder mindre tid än övriga.
4 (35) Mer än hälften, 61 procent, av alla kommuner som erbjuder budget- och skuldrådgivning lämnar förtur för vissa typer av ärenden. Det är oftast skuldsaneringsärenden och ärenden där människor riskerar att få elen avstängd eller där barnfamiljer är berörda. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna arbeta med förebyggande insatser. Trots det läggs i snitt endast sex procent av den totala arbetstiden på preventiva insatser. 118 kommuner har angett att de inte arbetar förebyggande över huvud taget vilket är färre än förra året. Det är främst i kommuner med socialnämnden som huvudman för verksamheten som det förebyggande arbetet har prioriterats bort.
5 (35) Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Konsumentverkets roll... 7 1.2 Kommunal budget- och skuldrådgivning... 7 1.3 Bakgrund... 8 1.4 Syfte... 8 2. Metod... 9 2.1 Avgränsning... 10 2.2 Kommunernas egna uppgifter... 10 2.3 Övriga inhämtade uppgifter... 10 3. Resultatredovisning... 11 3.1 Trots lagstadgad verksamhet saknar sex kommuner budget- och skuldrådgivning... 11 3.2 Rådgivning i tid per invånare... 13 3.3 De flesta kommuner erbjuder få timmar... 14 3.4 Många ensamarbetande budget- och skuldrådgivare i kommunerna... 14 3.5 Socialnämnden är vanligaste uppdragsgivaren... 15 3.6 Tillgång till budget- och skuldrådgivningen varierar beroende på var kommunen organiserar verksamheten... 16 3.7 Mindre kommuner erbjuder mest tid per invånare... 17 3.8 Förortskommuner erbjuder minst tid... 17 3.9 Arbetstidens fördelning... 18 3.10 Uppdragsgivare har betydelse för fördelningen av arbetsuppgifter 20 3.11 Färre kommuner med långa väntetider... 21 3.12 Förtur... 21 3.13 Få kommuner samverkar om budget- och skuldrådgivning... 23 3.14 Främst små kommuner köper... 24 4. Konsumentvägledning i jämförelse med budgetoch skuldrådgivning... 25 4.1 Allt färre konsumentvägledningar har gemensam verksamhet med budget- och skuldrådgivning... 25 4.2 Mest verksamhet i små kommuner... 26 4.3 Minuter per invånare och kommungrupp... 27 4.4 Mindre förebyggande arbete inom budget- och skuldrådgivningen.. 28 4.5 Det är vanligare att kommuner köper konsumentvägledning än budget- och skuldrådgivning... 29 4.6 Kommunstyrelse är vanligaste uppdragsgivaren för konsumentvägledning... 30
6 (35) 5. Över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden... 30 5.1 Högst andel skuldsatta i Ljusnarsberg... 30 5.2 Rekordår för ansökningar om betalningsföreläggande... 31 5.3 Skuldsaneringsansökningar... 31 6. Budget- och skuldrådgivning viktigare än någonsin... 34 Källförteckning... 35 Bilagor... 36 Bilaga 1 Enkätfrågorna... 37 Bilaga 2 Minuter per kommun, andel skuldsatta och väntetid... 44 Bilaga 3 Köp och sälj... 52 Bilaga 4 Kronofogdens skuldsaneringsteam... 56 Bilaga 5 Kommungruppsindelning... 58
7 (35) 1. Inledning Enligt skuldsaneringslagen (2006:548) ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. För detta krävs kommunal budget- och skuldrådgivning av hög kvalitet. Skuldsatta personer behöver i många fall hjälp och stöd under hela skuldsaneringsprocessen för att insatsen ska bli verkningsfull. Kommunen har alltså en central roll för att skuldsaneringslagen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Det är varje kommuns eget ansvar att se till att det finns resurser för budget- och skuldrådgivning i förhållande till behov. De allra flesta skuldsatta uppfyller inte skuldsaneringslagens villkor för att få skuldsanering. De flesta som vänder sig till en budget- och skuldrådgivare behöver annan hjälp och andra lösningar än skuldsanering enligt lag. Hos budget- och skuldrådgivaren ska de som behöver ekonomisk rådgivning kunna få det. Skuldsatta ska också få hjälp av kommunerna att nå olika former av frivilliga uppgörelser med sina fordringsägare. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. 1.1 Konsumentverkets roll Konsumentverket har sedan slutet av 1970-talet stöttat hushållsekonomisk rådgivning i kommunal tjänst. Efter införandet av den första skuldsaneringslagen 1994 har Konsumentverkets stöd inriktats mot den verksamhet som vi idag kallar budget- och skuldrådgivning. I och med att skuldsaneringslagen ändrades den 1 januari 2007 blev Konsumentverkets stöd till kommunerna lagstadgat. 1.2 Kommunal budget- och skuldrådgivning Kommunernas roll i budget- och skuldrådgivningsarbetet anges i paragraf två, andra stycket i skuldsaneringslagen (2006:548): Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan.
8 (35) Rollen specificeras närmare i propositionen 2005/06:124: Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem [ ] rådgivarna skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. Det är kommunerna själva som avgör omfattning, hur och var i kommunorganisationen som budget- och skuldrådgivningen ska utföras. Verksamheten ser därför olika ut i olika delar av landet, allt från kommuner som har verksamhet med flera anställda till kommuner som inte har någon budgetoch skuldrådgivning alls. 1.3 Bakgrund Under flera år har Konsumentverket kartlagt den kommunala konsumentverksamheten. I och med Konsumentverkets roll enligt 2007 års skuldsaneringslag uppstod ett behov av att även kartlägga den kommunala budget- och skuldrådgivningen. I regeringens proposition 2005/06:124 inför 2007 års skuldsaneringslag anges att en av Konsumentverkets uppgifter är att utvärdera den budget- och skuldrådgivning som kommunerna ska svara för. Konsumentverket har därför genomfört en kartläggning av budget- och skuldrådgivning för fjärde året i rad. Resultaten från undersökningen redovisas i denna rapport. Resultatet från förra årets undersökning visade att fyra kommuner saknade budget- och skuldrådgivning. Konsumentverkets generaldirektör skrev till de kommuner som saknade budget- och skuldrådgivning 2009 samt 2010, och kopia skickades till länsstyrelserna och Socialstyrelsen som var tillsynsmyndigheter. Från och med 2010 är enbart Socialstyrelsen tillsynsmyndighet. 1.4 Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga och jämföra förändringar i den kommunala budget- och skuldrådgivningen mellan åren. Kartläggningen genomförs en gång om året och har så gjorts under fyra år.
9 (35) 2. Metod I januari 2010 skickades en webbenkät till landets alla kommuner. I den mån kommuner har budget- och skuldrådgivning har den skickats till den verksamheten, i annat fall till kommunens officiella e-postadress. Kartläggningen är en totalundersökning, vilket innebär att alla respondenter har besvarat enkäten. Enkäten innehåller exempelvis frågeställningar som: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Var finns verksamheten organisatoriskt? Finns medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning? Hur många timmar läggs på budget- och skuldrådgivning en genomsnittsvecka? Finns köp- eller säljavtal? Hur många personer arbetar med budget- och skuldrådgivning totalt i kommunen? Hur lång är väntetiden, har någon typ av ärenden förtur i kommunen? Om verksamhet saknas: Av vilken anledning saknas budgetoch skuldrådgivning? Vilken hjälp från Konsumentverket skulle få kommunen att starta upp budget- och skuldrådgivning? Se frågorna i sin helhet i bilaga 1: Enkätfrågorna. Respondenterna har fått fördela arbetstiden på följande fyra arbetsområden: Rådgivning Med rådgivning menas exempelvis att planera budget, ge skuldråd, förhandla med fordringsägare samt arbeta med frivilliga lösningar och förändringsarbete. Skuldsanering Med skuldsanering menas, förutom hjälp vid ansökan om skuldsanering, även omprövning och överklaganden samt stöd under hela skuldsaneringsprocessen.
10 (35) Förebyggande arbete Med förebyggande arbete menas allt arbete i syfte att motverka överskuldsättning. Exempel på förebyggande arbete kan vara kontakter och samarbete med skolor, organisationer och näringsliv samt mediekontakter och utdelning av informationsmaterial. Internt arbete Internt arbete handlar bland annat om administration och egen utbildning. 2.1 Avgränsning I Stockholm har respektive stadsdel en egen budget- och skuldrådgivning. I denna rapport har stadsdelarnas resultat räknats samman och redovisas per kommun. Olikheter mellan stadsdelarna framgår därför inte. 2.2 Kommunernas egna uppgifter Rapporten bygger på kommunernas egna uppgifter, som ibland är uppskattningar, och därför är siffrorna inte exakta. Vi bedömer ändå att den ger en bra bild av hur budget- och skuldrådgivningen i landet ser ut. 2.3 Övriga inhämtade uppgifter Uppgifter om invånarantal samt kartor har hämtats från SCB och avser statistik från 2011-01-31. Kommungruppsindelningen som används har gjorts av Sveriges kommuner och landsting. Den delar in Sveriges kommuner i tio grupper efter egenskaper som exempelvis befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Förklaring till kommungruppsbenämningen finns i bilaga 5. Uppgifter om kommunal konsumentvägledning har hämtats ur Konsumentverkets rapport 2011:4 Kommunernas konsumentvägledning en lägesrapport 2011. För att kunna göra jämförelser med förra året har uppgifter om kommunal budget- och skuldrådgivning hämtats från Konsumentverkets rapport 2010:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2010. Statistik över antal skuldsaneringsansökningar och betalningsförelägganden under 2010 har inhämtats från Kronofogden. När vi i rapporten skriver andel skuldsatta menar vi den andel av kommunens invånare som enligt Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas den 1 januari 2011 var restförda för någon skuld, d.v.s. andelen personer med en aktuell skuld hos Kronofogden.
11 (35) 3. Resultatredovisning 3.1 Trots lagstadgad verksamhet saknar sex kommuner budget- och skuldrådgivning I år är det 284 kommuner som erbjuder sina invånare budget- och skuldrådgivning. Trots att det är en lagstadgad verksamhet saknar alltså sex kommuner budget- och skuldrådgivning. Saknar 2011 Kommunernas kommentarer Andel skuldsatta Emmaboda Saknar kompetens och resurser. 3,7 % Karlsborg Ljusnarsberg Vakant tjänst, samt svårigheter med upphandling från andra kommuner. Vår skuldrådgivare har slutat sin tjänst. För närvarande arbetas det på en lösning för att kunna erbjuda tjänsten. 2,9 % 8,1 % Ragunda Har påbörjat rekrytering av sådan tjänst. 4,8 % Örkelljunga 1 På grund av personalbyte saknas kompetensen. Kontakter förs med kringliggande kommuner för att ev. kunna köpa in tjänsten. 5,3 % Örnsköldsvik 2 Kommunen har fram till november 2010 haft en handläggare som arbetat med budget- och skuldrådgivning. Hon gick i pension och tjänsten har inte tillsatts ännu. 2,8 % Det har skett en försämring sen förra året då det var fyra kommuner som saknade verksamhet. För två år sedan var det däremot tio kommuner som inte erbjöd sina invånare budget- och skuldrådgivning. Det är drygt 91 000 invånare i Sverige som saknar tillgång till budget- och skuldrådgivning. 1 Efter kartläggningens genomförande har det framkommit att Örkelljunga fr.o.m. maj 2011 kommer att köpa tjänst av Hässleholms kommun. 2 Efter kartläggningens genomförande har det framkommit att Örnsköldsvik har anställt en budget- och skuldrådgivare fr.o.m 5 april 2011.
12 (35) Saknade 2010 Läget 2011? Andel skuldsatta Grästorp Erbjuder 1,6 minuter per invånare och år. 4,1 % Ragunda Saknar fortfarande. 4,8 % Åsele Erbjuder 3,7 minuter per invånare och år. 3,7 % Älmhult Erbjuder 2,1 minuter per invånare och år. 2,1 % 23 kommuner, vilket motsvarar 8 procent av dem som har verksamhet, har medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning. Det är en minskning med fem kommuner jämfört med 2010. Kommunerna som saknar budget- och skuldrådgivning är spridda i landet. Det är främst små kommuner som saknar verksamheten. Det är bara Örnsköldsvik som har ett invånarantal över 10 000. Kommuner som saknar budget- och skuldrådgivning Kommungrupp 3 Antal invånare Antal invånare som saknar budget- och skuldrådgivning Andel invånare som saknar budget- och skuldrådgivning 2010 2011 Kalmar län 233 536 9 187 0 4 % Emmaboda 7 9 187 Skåne län 1 243 329 9 631 0 1 % Örkelljunga 7 9 631 Västra Götalands län 1 580 297 6 752 0,4 % 0,4 % Karlsborg 9 6 752 Örebro län 280 230 4 931 0 2 % Ljusnarsberg 7 4 931 Västernorrlands län 246 625 55 073 0 22 % Örnsköldsvik 3 55 073 Jämtlands län 126 691 5 590 4 % 4 % Ragunda 8 5 590 Totalt i riket 9 415 570 91 977 0,3 % 1 % 3 Kommungruppsindelningen har gjorts av Sveriges kommuner och landsting och delar in Sveriges kommuner i tio grupper efter egenskaper som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Se bilaga 5 för att se förklaring till kommungruppsbenämningen.
13 (35) Bild: Kommuner som saknar budget- och skuldrådgivning 3.2 Rådgivning i tid per invånare För att kunna jämföra kommunerna med varandra har vi räknat ut hur budget- och skuldrådgivningen är fördelad per invånare och år i varje kommun. Genomsnittlig tid som erbjuds för dem som har tillgång till budget- och skuldrådgivning är 3,2 minuter per invånare och år. Det är en ökning med 0,2 minuter jämfört med förra året. De kommuner som erbjuder mest tid är Jokkmokk, Markaryd, Nordanstig och Sala. Minst tid per invånare, förutom de sex kommuner som helt saknar verksamhet, erbjuder Älvkarleby följt av Härryda, Lomma, Nora och Gävle.
14 (35) 3.3 De flesta kommuner erbjuder få timmar I tre fjärdedelar av de 284 kommuner som erbjuder budget- och skuldrådgivning utförs arbetsuppgifterna på deltid. Det är endast 69 kommuner som har en heltidstjänst eller mer. Ingen kommun med mindre än 30 000 invånare hade ifjol en heltidstjänst för budget- och skuldrådgivning. I år är det en kommun som har det. Timmar per vecka utifrån kommunens invånarantal 49 5 0 0 1 32 25 22 19 18 17 11 9 7 3 2 0 0 1 0 29 10 7 1 1 0 0 0 6 15 Saknar Upp till 10 tim/vecka 10-19 tim/vecka 20-39 tim/vecka 40-79 tim/vecka 80 tim/vecka eller mer -10 000 10 001-15 000 15 001-30 000 30 001-80 000 80 001-3.4 Många ensamarbetande budget- och skuldrådgivare i kommunerna Totalt arbetar 216 årsarbetskrafter med budget- och skuldrådgivning i landets kommuner. Motsvarande siffra förra året var 215. Sammanlagt är det 364 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning, vilket innebär att det är vanligt att budget- och skuldrådgivaren även arbetar med andra arbetsuppgifter. För landet i snitt är det 43 168 4 invånare i Sverige som ska samsas om en budget- och skuldrådgivare. Det är 163 kommuner (57 procent av alla kommuner) som har en ensamarbetande budget- och skuldrådgivare. 4 Räknat på de kommuner som erbjuder budget- och skuldrådgivning.
15 (35) Antal årsarbetskrafter 216 220 215 216 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 3.5 Socialnämnden är vanligaste uppdragsgivaren Liksom tidigare år har ungefär två tredjedelar av kommunerna organiserat budget- och skuldrådgivningen med socialnämnden som uppdragsgivare. Uppdragsgivare för budget- och skuldrådgivningen Kultur- och Annan, 21 fritidsnämnd, 12 Konsumentnämnd, 3 Kommunstyrelse, 60 Socialnämnd, 188 Kommunstyrelsen är uppdragsgivare till budget- och skuldrådgivningen i drygt var femte kommun. Exempel på uppdragsgivare som angetts under svarsalternativet annan är miljöförvaltning, utvecklingsnämnd, kansli och miljö- och hälsoskyddsnämnd.
16 (35) 3.6 Tillgång till budget- och skuldrådgivningen varierar beroende på var kommunen organiserar verksamheten De som organiserat sin budget- och skuldrådgivning under socialnämnden erbjuder något mer tid per invånare och år jämfört med övriga verksamheters uppdragsgivare. Minuter per invånare och år fördelat på uppdragsgivare Annan 2,5 Kultur- och fritidsnämnd 3,1 Kommunstyrelse 3,2 Socialnämnd 3,3 Konsumentnämnd 2,6 De flesta budget- och skuldrådgivningar har socialnämnden som uppdragsgivare. I dessa kommuner är medelväntetiden 5,5 veckor. Väntetiden är längst hos de som angett annan som uppdragsgivare, till skillnad mot förra året då socialnämnd hade längst väntetid. Kortast medelväntetid har, precis som förra året, de som har organiserat verksamheten under konsumentnämnd. Uppdragsgivare Medelväntetid (veckor) 2010 Medelväntetid (veckor) 2011 Minuter per invånare och år 2010 Minuter per invånare och år 2011 Konsumentnämnd 4,3 2,5 3,1 3,3 Socialnämnd 7,1 5,5 3,1 3,1 Kommunstyrelse 6,6 6 3,0 2,6 Kultur- och fritidsnämnd 4,5 5 2,8 3,2 Annan 5,2 6,8 2,4 2,5 Riket 7,0 5,6 3,0 3,2
17 (35) 3.7 Mindre kommuner erbjuder mest tid per invånare De mindre kommunerna erbjuder kommuninvånarna mer tid än de större kommunerna. Allra mest tid finns att tillgå i de kommuner som har mindre än 10 000 invånare. Minuter per invånare och år fördelat på invånarantal 3,4 3,7 3,3 3,2 2,8 2,6-5 000 5 001-10 000 10 001-15 000 15 001-30 000 30 001-80 000 80 001-3.8 Förortskommuner erbjuder minst tid De som bor i en turism- och besöksnäringskommun erbjuder mest budgetoch skuldrådgivning per invånare och år. Minst tid erbjuder storstäder och deras förortskommuner. Se förklaring till Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning i bilaga 5. Minuter per invånare och kommungrupp Storstäder, 3 kommuner 2,6 Förortskommuner till storstäder, 38 kommuner 2,2 Större städer, 31 kommuner 2,9 Förortskommuner till större städer, 22 kommuner 3,7 Pendlingskommuner, 51 kommuner 3,3 Turism- och besöksnäringskommuner, 20 kommuner 4,1 Varuproducerande kommuner, 54 kommuner Glesbygdskommuner, 20 kommuner 3,5 3,7 Kommuner i tätbefolkad region, 35 kommuner 2,9 Kommuner i glesbefolkad region, 16 kommuner 3,7 Totalt, 284 kommuner 3,2
18 (35) 3.9 Arbetstidens fördelning Kommunerna har fördelat sin arbetstid mellan rådgivning, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete. Internt arbete 15% Arbetstidens fördelning Förebyggande 6% Budget- och skuldråd 41% Skuldsanering 38% Rådgivning Budget- och skuldrådgivarna lägger störst del av sin arbetstid, 41 procent, på rådgivning. Då hjälper de skuldsatta med att planera en budget, ge skuldråd, förhandla med fordringsägare och arbeta fram frivilliga lösningar. Tio kommuner arbetar inte med någon rådgivning alls. Nio av dem erbjuder endast skuldsanering medan en kommun, Nora, anger att de bara arbetar förebyggande. Skuldsanering I arbete med skuldsanering innefattas att budget- och skuldrådgivningen hjälper till med ansökan om skuldsanering, omprövning och överklaganden samt att ge den skuldsatte stöd under skuldsaneringsprocessen. I år arbetar budget- och skuldrådgivarna 38 procent av tiden med detta vilket är ungefär detsamma som förra året. Det är 115 kommuner som anger att de lägger hälften eller mer av sin totala arbetstid på skuldsanering. Sju av dem uppger att de lägger all sin tid på skuldsanering. Det är fyra kommuner, Bjuv, Nora, Vadstena och Ydre, som har angett att de inte arbetar med skuldsanering. Härnösand, Kungsör, Lomma, Malå, Ronneby, Vaxholm och Ödeshög har uppgett att de lägger 100 procent av tiden på skuldsanering.
19 (35) Förebyggande arbete Vid det förebyggande arbetet kan budget- och skuldrådgivarna nå kommuninvånare på platser där de befinner sig i sin vardag. De kan till exempel kommunicera via medierna, på skolor, i föreningar och arbetsplatser. Endast en liten del, sex procent, av arbetstiden läggs på att arbeta förebyggande. Andelen förebyggande arbete har minskat marginellt, med en procent, jämfört med förra året. Det är 57 procent av kommunerna som anger att de arbetar förebyggande med budget- och skuldrådgivning. 118 kommuner arbetar inte förebyggande över huvud taget trots att det anges som en arbetsuppgift i propositionen inför skuldsaneringslagen. 16 kommuner anger att de arbetar förebyggande minst en femtedel av den totala arbetstiden. Internt arbete Internt arbete handlar om tid som läggs på exempelvis administrativt arbete och egen utbildning. 15 procent av budget- och skuldrådgivarens arbete läggs på detta. Jämförelsen med tidigare år visar inga stora skillnader i hur budget- och skuldrådgivningen fördelar arbetsuppgifterna. 38% 43% 41% 43% 37% 38% 14% 13% 15% 5% 7% 6% Budget- och skuldråd Skuldsanering Förebyggande arbete Internt arbete 2009 2010 2011
20 (35) 3.10 Uppdragsgivare har betydelse för fördelningen av arbetsuppgifter Var budget- och skuldrådgivningen är placerad i kommunorganisationen spelar roll för fördelningen av arbetsuppgifter. De kommuner som har socialnämnd som huvudman för sin budget- och skuldrådgivning lägger 40 procent av sin totala arbetstid på rådgivning. De kommuner som har kommunstyrelse som uppdragsgivare för sin budgetoch skuldrådgivning lägger i genomsnitt 47 procent av sin totala arbetstid på skuldsanering. Konsumentnämnd och annan huvudman lägger minst andel av den totala arbetstiden på skuldsanering. För de tre verksamheter som har konsumentnämnd som uppdragsgivare läggs knappt 4 procent av arbetstiden på förebyggande arbete. Med den vanligaste huvudmannen, socialnämnden, läggs sex procent av den totala arbetstiden på förebyggande arbete. De kommuner som har medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning lägger 6,4 procent av total arbetstid på förebyggande arbete. Endast en av de åtta kommuner som köper verksamheten av konsult arbetar förebyggande. De kommuner som lägger störst andel tid på förebyggande arbete är Nora, Älmhult, Värmdö och Hultsfred. Fördelning av arbetsuppgifter per uppdragsgivare Konsumentnämnd 4% 39% 41% Socialnämnd 6% 40% 42% Kommunstyrelsen 5% 33% 47% Kultur- och fritidsnämnd 3% 34% 47% Annan 6% 35% 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Rådgivning Skuldsanering Förebyggande
21 (35) 3.11 Färre kommuner med långa väntetider Många gånger måste kommuninvånaren vänta innan hon eller han får tid hos budget- och skuldrådgivaren. Väntetiden varierar kraftigt mellan kommunerna, från ingen till 40 veckor. De kommuner som har längst väntetid är Mullsjö, Mjölby, Boxholm följt av Vänersborg och Lilla Edet. Kortast väntetid har Oskarshamn, Högsby och Avesta. 49 61 63 Väntetid i veckor för de som inte har förtur 38 30 22 18 3 0-1,5 veckor 2-2,5 veckor 3-3,9 veckor 4-4,9 veckor 5-9 veckor 10-19 veckor 20-39 veckor 40 eller fler Medelväntetiden ligger på 5,6 veckor medan den vanligaste väntetiden ligger mellan 2 och knappt 5 veckor. 2010 var den längsta väntetiden 1,5 år jämfört med 40 veckor i år. Konsumentverket anser att hjälp bör ges skyndsamt maximalt en månads väntetid bör vara en riktlinje för vad som kan anses acceptabelt. Det är 113 kommuner som inte kan erbjuda detta. 3.12 Förtur Det är 173 kommuner som lämnar förtur för vissa typer av ärenden. Det innebär att trots att kommunen har väntetider kan vissa få en tid snabbare. Det gäller bland annat ärenden om omprövning av skuldsanering, pågående skuldsaneringsärenden, överklagan om skuldsaneringsbeslut eller att den sökande riskerar att vräkas eller att få elen avstängd. Flera anger att ingen särskild typ av ärenden får förtur. Istället görs en individuell prövning. Antal kommuner som tillämpar förtur jämfört med förra året är ungefär detsamma.
22 (35) Andel kommuner som tillämpar förtur 57% 61% 43% 39% Tillämpar förtur Tillämpar inte förtur Andel kommuner 2010 Andel kommuner 2011 De flesta kommuner som tillämpar förtur kan erbjuda en tid för dessa inom en vecka. I år är det tio färre kommuner som har väntetider på 25 veckor eller mer jämfört med förra året. Väntetider Antal kommuner utan förtur Antal kommuner med förtur 2009 2010 2011 2010 2011 Mindre än 1 vecka 1 4 3 14 9 1 1,5 veckor 61 39 46 87 102 2 4,6 veckor 122 155 154 58 57 5 8,5 veckor 41 35 35 4 2 9-12 veckor 18 19 12 13-16 veckor 8 6 12 1 17-20 veckor 9 3 8 1 21-24 veckor 4 4 3 25 veckor eller mer 16 21 11 1 Totalt 280 286 284 163 173
23 (35) 3.13 Få kommuner samverkar om budgetoch skuldrådgivning De allra flesta kommuner sköter sin egen budget- och skuldrådgivning utan att vare sig köpa eller sälja verksamhet. Andel kommuner som säljer eller köper budget- och skuldrådgivning 13% Ja, säljer 20% Ja, köper 67% Nej, varken köper eller säljer 58 kommuner har valt att köpa sin budget- och skuldrådgivning. De allra flesta köper av en närliggande kommun. Åtta kommuner har i stället valt att köpa budget- och skuldrådgivning från externa konsulter. Det är en minskning med en kommun jämfört med förra året. Av de 38 kommuner som säljer verksamhet anger 11 stycken att de säljer till fler än en kommun. Det har sett ungefär likadant ut det senaste året. De flesta kommuner som köper budget- och skuldrådgivning köper få timmar. Två tredjedelar av kommunerna köper mindre än tio timmar per vecka. 22 23 Antal timmar per vecka som köps 20 20 19 15 12 12 9 8 6 7 1-4 timmar 5-9 timmar 10-14 timmar 15 timmar eller mer 2009 2010 2011
24 (35) 3.14 Främst små kommuner köper Ju mindre kommunerna är desto vanligare är det att de köper budget- och skuldrådgivning. Det omvända gäller för de kommuner som säljer. Det är bara tre kommuner som har mindre än 10 000 invånare som säljer budgetoch skuldrådgivning. Fördelningen har sett ungefär likadan ut de senaste åren. 30 Antal kommuner som köper eller säljer budget- och skuldrådgivning per invånarantal 17 3 7 11 12 11 0 0 5-10 000 10 001-15 000 15 001-30 000 30 001-80 000 80 001 - Köper Säljer Det är främst kommuner med socialnämnd som huvudman som köper av annan kommun eller konsult. För mer information om vilka kommuner som köper eller säljer budget- och skuldrådgivning, se bilaga 3. Andel kommuner som köper per huvudman Annan 21% Konsumentnämnd, 0% Socialnämnd, 31% Kultur- och fritidsnämnd, 23% Kommunstyrelse, 25%
25 (35) 4. Konsumentvägledning i jämförelse med budget- och skuldrådgivning Konsumentvägledning är en frivillig verksamhet för kommunerna. Budgetoch skuldrådgivning är däremot lagstadgad och måste finnas i varje kommun. Konsumentvägledning finns i 266 kommuner medan budget- och skuldrådgivning finns i 284 av landets 290 kommuner. Örkelljunga kommun saknar både konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning 5. 4.1 Allt färre konsumentvägledningar har gemensam verksamhet med budget- och skuldrådgivning Trenden att allt färre kommuner väljer att organisera konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i samma verksamhet håller i sig. I år är det 59 kommuner som har gemensam verksamhet för dessa funktioner. Det är en minskning med 11 kommuner mot i fjol. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i samma verksamhet 250 200 176 196 198 193 207 150 100 50 140 110 148 140 130 129 111 105 166 93 88 72 71 70 59 Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i samma verksamhet Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i varsin verksamhet 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5 Fr.o.m. maj 2011 köper Örkelljunga budget- och skuldrådgivning av Hässleholm
26 (35) 34 kommuner har minst en heltidstjänst för konsumentvägledning. Motsvarande siffra för budget- och skuldrådgivning är 69 kommuner. Det är totalt 52 medborgarkontor som erbjuder konsumentvägledning och 23 medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning. De totala tjänsteåren som arbetas med konsumentvägledning har minskat från 132 till 130, trots att antalet kommuner som erbjuder verksamhet har ökat med tre. Inom budget- och skuldrådgivningen har antalet kommuner som erbjuder verksamhet minskat med två jämfört med 2010. Trots det har årsarbetskrafterna ökat från 215 till 216. 4.2 Mest verksamhet i små kommuner Personer som bor i kommuner med upp till 10 00 invånare erbjuds i snitt mest konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Medelvärdet i landet för konsumentvägledningen är 2,2 minuter per person och år och för budget- och skuldrådgivningen 3,2 minuter. För både konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen finns ett samband mellan minuter per invånare och kommunstorlek. Minuter per invånarantal 2,6 3,6 2,1 3,3 2,8 1,8 1,8 2,6 2,2 3,2-10 000 10 001-30000 30 001-80 000 80 001 - eller fler Riket Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning
27 (35) 4.3 Minuter per invånare och kommungrupp Den som bor i en kommun som är belägen i glesbefolkad region erbjuds något mer konsumentvägledning än genomsnittet. De invånare som bor i en turism- och besöksnäringskommun erbjuds mer budget och skuldrådgivning 6. Minuter per invånare och kommungrupp Storstäder, 3 kommuner 1,7 2,6 Förortskommuner till storstäder, 38 kommuner 1,3 2,2 Större städer, 31 kommuner 1,8 2,9 Förortskommuner till större städer, 22 kommuner 2,2 3,7 Pendlingskommuner, 51 kommuner 2,2 3,3 Turism- och besöksnäringskommuner, 20 kommuner 2,9 4,1 Varuproducerande kommuner, 54 kommuner 2,3 3,5 Glesbygdskommuner, 20 kommuner 2,6 3,7 Kommuner i tätbefolkad region, 35 kommuner 1,9 2,9 Kommuner i glesbefolkad region, 16 kommuner Totalt, 284 kommuner - budget- och skuldrådgivning Totalt, 266 kommuner - konsumentvägledning 2,2 3,2 3,2 3,7 Minuter per invånare - budget- och skuldrådgivning Minuter per invånare - konsumentvägledning 6 Förklaring till kommungruppsindelningen återfinns i bilaga 5
28 (35) 4.4 Mindre förebyggande arbete inom budgetoch skuldrådgivningen En jämförelse mellan konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning visar en tydlig skillnad på hur det förebyggande arbetet prioriteras. Båda verksamheterna prioriterar i allmänhet rådgivning framför förebyggande arbete. Endast 6 procent av tiden läggs på förebyggande arbete inom budget- och skuldrådgivningen, medan konsumentvägledningen lägger 19 procent av tiden på detta. Det spelar roll för fördelningen av arbetsuppgifterna var i kommunorganisationen man har placerat verksamheterna. 65% 79% Fördelning av arbetsuppgifter 19% 6% 16% 15% Direktrådgivning/ Rådgivning och skuldsanering Förebyggande arbete Internt arbete Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning Det är 118 kommuner som inte arbetar förebyggande alls inom budget- och skuldrådgivningen. Det är 10 färre jämfört med förra året. 38 av de 58 kommuner som köper tjänsten arbetar inte förebyggande alls. 95 kommuner arbetar inte förebyggande med konsumentvägledning överhuvudtaget. Det är 15 kommuner färre jämfört med förra året. 114 kommuner köper konsumentvägledning. 53 av dem köper inte något förebyggande arbete alls.
29 (35) De kommuner som organiserat budget- och skuldrådgivningen under socialnämnden arbetar i högre utsträckning förebyggande medan det för konsumentvägledningen är i dessa verksamheter man arbetar minst förebyggande. Andel förebyggande arbete per uppdragsgivare Konsumentnämnd 4% 37% Socialnämnd 6% 10% Kommunstyrelsen 5% 14% Kultur- och fritidsnämnd 3% 18% Annan 6% 21% Förebyggande arbete - konsumentvägledning Förebyggande arbete - budget- och skuldrådgivning 4.5 Det är vanligare att kommuner köper konsumentvägledning än budget- och skuldrådgivning Kommunerna köper konsumentvägledning i högre utsträckning än budgetoch skuldrådgivning. 114 kommuner köper konsumentvägledning medan 58 kommuner köper budget- och skuldrådgivning. När det gäller konsumentvägledning är det 54 kommuner som säljer, medan 38 kommuner säljer budget- och skuldrådgivning. Antal kommuner som köper och säljer 188 114 98 54 38 58 Säljer Köper Varken köper eller säljer Konsumentvägledning Budget- och skuldrådgivning
30 (35) 4.6 Kommunstyrelse är vanligaste uppdragsgivaren för konsumentvägledning Drygt hälften av alla kommuner har kommunstyrelsen som huvudman för konsumentvägledningen. För budget- och skuldrådgivningen är bilden mer enhetlig där två tredjedelar har socialnämnden som huvudman. Andel uppdragsgivare Annan 8% 15% Kultur- och fritidsnämnd 4% 14% Kommunstyrelse 21% 55% Socialnämnd 15% 66% Konsumentnämnd 1% 1% Budget- och skuldrådgivning Konsumentvägledning 5. Över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden Enligt Kronofogdens statistik från 1 januari 2011 var 423 721 fysiska personer restförda för någon skuld. Det är en ökning med drygt 32 000 personer sedan februari 2010. Det motsvarar 4,5 procent av landets befolkning. 5.1 Högst andel skuldsatta i Ljusnarsberg Ljusnarsberg är den kommun som har högst andel skuldsatta invånare, 8,1 procent, och är samtidigt en av sex kommuner som saknar budgetoch skuldrådgivning. I Åstorp, Skinnskatteberg, Norberg, Klippan, Eda, Perstorp, Landskrona, Storfors, Grums och Bjuv är andelen skuldsatta sex procent eller mer. Det är 41 kommuner som har fem procent skuldsatta eller fler.
31 (35) Minst andel skuldsatta finns i kommunerna Danderyd och Lomma. Där återfinns en procent av invånarna i Kronofogdens indrivningsregister. Därefter följer Täby, Vellinge och Öckerö. 5.2 Rekordår för ansökningar om betalningsföreläggande Under 2010 fick Kronofogden in drygt 1 200 000 ansökningar om obetalda skulder. Det var det högsta antalet någonsin. Antal inkomna ansökningar om betalningsföreläggande till Kronofogden 1 207 801 1 217 052 867 632 911 543 1 026 574 2006 2007 2008 2009 2010 5.3 Skuldsaneringsansökningar Kronofogden prövar skuldsaneringsansökningar och ärenden om omprövning av beslut om skuldsanering. Omprövning kan bli aktuell exempelvis om den som blivit beviljad skuldsanering får ökade eller minskade inkomster under betalningsplanens gång. 2010 ansökte 7 987 personer om skuldsanering. Det är en ökning av antalet ansökningar med nästan 1 400 stycken jämfört med föregående år. 61 procent av alla ansökningar om skuldsanering beviljades.
32 (35) Ansökningar om skuldsanering hos Kronofogden 6 831 6 528 6 589 7 987 3 830 2 113 2 626 3 678 4 021 4 874 2006 2007 2008 2009 2010 Antal ansökningar om skuldsanering Antal beviljade skuldsaneringar Av det totala antalet skuldsaneringsansökningar under 2010 uppgav 75 procent att de hade fått hjälp av budget- och skuldrådgivningen. Det är en ökning med fyra procent sedan 2009. Detta visar Kronofogdens statistik från de fem skuldsaneringsteamen i Stockholm, Malmö, Göteborg, Kalmar och Östersund. Det finns dock variationer mellan olika geografiska områden. För att se vilka geografiska områden som handläggs av vilket skuldsaneringsteam, se bilaga 4.
33 (35) Andel skuldsaneringsansökningar där gäldenären uppgivit kontakt med budget- och skuldrådgivningen Totalt för alla team Stockholm Malmö Göteborg Kalmar Östersund 71% 71% 75% 58% 61% 68% 75% 76% 78% 70% 70% 77% 75% 74% 71% 75% 75% 81% 2008 2009 2010 Källa: Kronofogden 7 7 Uppgifterna i diagrammet ovan baserar sig på vad den skuldsatte själv svarat i sin skuldsaneringsansökan. Det kan även ingå annan person som hjälpt till än budget- och skuldrådgivare. Observera även att omfördelning av ärenden kan ske mellan teamen. Vilken typ av hjälp de som ansökte om skuldsanering fick framgår inte.
34 (35) 6. Budget- och skuldrådgivning viktigare än någonsin Med tanke på det stora antalet svenskar som har skulder hos Kronofogden borde behovet av budget- och skuldrådgivning vara stort. Budget- och skuldrådgivare kan göra skillnad för att personer ska finna lösningar på sina ekonomiska problem. Rådgivarna kan verka för olika former av frivilliga lösningar mellan parterna. Om en skuldsanering är aktuell kan budget- och skuldrådgivaren lämna värdefull rådgivning och stöttning under hela processen. Enligt skuldsaneringslagen har varje kommuninvånare i Sverige rätt att kräva detta. Budget- och skuldrådgivningen är, som statistiken visar, en viktig aktör i skuldsaneringsprocessen och därför är det viktigt att det finns tillräckligt med resurser i kommunerna för arbetet med skuldsatta. De allra flesta uppfyller inte skuldsaneringslagens villkor för att få skuldsanering. Att rehabilitera hushåll som har ekonomiska problem är en stor vinst för den enskilda kommuninvånaren och hans eller hennes familj. Det ger den drabbade en chans att göra något åt sin situation och få ett bättre liv. Även samhället i stort vinner mycket på att skuldsatta får tillgång till en väl fungerande kommunal budget- och skuldrådgivning. Kommunerna får nytta av att den överskuldsatte får en ekonomisk rehabilitering och återfår en fungerande privatekonomi. Det är viktigt att budget- och skuldrådgivningen är välkänd så att de som är i behov av hjälp vet vart de kan vända sig. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. Med ett för varje år ökande antal svenskar hos Kronofogden blir budget- och skuldrådgivningen allt viktigare. Kommunerna har en viktig uppgift.
35 (35) Källförteckning Konsumentverkets rapport 2011:4 Kommunernas konsumentvägledning en lägesrapport 2011 Konsumentverkets rapport 2010:8 Kommunernas budget- och skuldrådgivning en lägesrapport 2010 Kronofogden, Statistik. Uppgifter på www.kronofogden.se Proposition 2005/06:124; Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Skuldsaneringslag (2006:548) Statistiska centralbyrån (2011), Befolkningsstatistik 2011-01-01, Uppgifter på www.scb.se Sveriges kommuner och landsting, Kommungruppsindelning, Uppgifter på www.skl.se
Bilaga 1 Enkätfrågorna 2
Hej och välkommen till vår undersökning Läget i landet! I denna undersökning kartläggs kommunernas budget- och skuldrådgivning. Du som har delad tjänst med konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning får besvara fler enkäter och beskriva var del för sig. Här ska du enbart svara för budget- och skuldrådgivning i den kommun som är angiven. Tveka inte att kontakta oss om något är oklart! Tack på förhand för att du ger oss din tid att besvara dessa frågor! Ange kontaktuppgifter: För att vi ska kunna komma kontakt med dig vid frågor: Namn: Titel/befattning: E-post: Telefonnummer: Län: Kommun: Har kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja Nej
Har kommunen medborgarkontor som erbjuder budget- och skuldrådgivning? Med medborgarkontor avses även servicekontor och liknande. Ja Nej Ange huvudman för budget- och skuldrådgivningen: Konsumentnämnd, motsvarande Socialnämnd, motsvarande Kommunstyrelse, motsvarande Kultur- och fritidsnämnd, motsvarande Annan, ange vilken: Säljer eller köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ja, säljer Ja, köper Nej
Av vem köper kommunen budget- och skuldrådgivning? Ange kommun/konsult eller motsvarande: Ange antal timmar/vecka kommunen köper budgetoch skuldrådgivning: Ange det totala antalet timmar/vecka kommunen säljer budget- och skuldrådgivning samt fördela dessa timmar per kommun: Vilket är det totala antalet timmar/vecka budgetoch skuldrådgivning som kommunen säljer, ange timmar i siffror: Denna summa ska nu fördelas per kommun. Ange kommun och antal timmar: Ange kommun och antal timmar: Ange kommun och antal timmar: Ange kommun och antal timmar: Kontrollräkna nu att timmarna per kommun tillsammans blir den totalsumma du angivit. Ange det totala antalet timmar kommunen erbjuder budget- och skuldrådgivning en genomsnittsvecka samt fördela dessa timmar: OBS! Om kommunen SÄLJER budget- och skuldrådgivning till annan kommun, räkna INTE in dessa veckotimmar. Om kommunen KÖPER budget- och skuldrådgivning av annan kommun ska dessa timmar räknas med och fördelas. Budget- och skuldråd - planera budget, förändringsarbete, skuldråd, förhandla med fordringsägare, frivilliga lösningar etc. Skuldsanering - hjälp vid ansökan, omprövningar och överklaganden samt stöd under processen. Förebyggande arbete - kontakter och samarbete med skola, organisationer, näringsliv, mediakontakter, utdelning av informationsmaterial etc. Internt arbete - administration, egen utbildning etc.
Vilket är det totala antalet timmar budget- och skuldrådgivning som erbjuds en genomsnittsvecka, ange timmar i siffror: Denna summa ska nu fördelas på nedanstående fyra områden. Hur många av det totala antalet timmar läggs på budget- och skuldråd, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på skuldsanering, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på förebyggande arbete, ange timmar: Hur många av det totala antalet timmar läggs på internt arbete, ange timmar: Kontrollräkna nu att de fyra rutorna med budget- och skuldråd, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete tillsammans blir den totalsumma du angivit. Hur många personer arbetar som budget- och skuldrådgivare i kommunen? Vi vill veta hur många budget- och skuldrådgivare det finns i landet. Inkludera bara personer som inte är medräknade i en annan kommun. Namnge dessa personer:
Har någon typ av ärenden förtur i kommunen? Exempel på ärenden med förtur kan vara: -Pågående skuldsaneringsärenden. -Ansökan om skuldsanering. -Överklagan av skuldsaneringsbeslut. -Omprövning av skuldsaneringsbeslut. -Gäldenärer med hyresskuld (risk för vräkning). -Gäldenärer med skulder som ej gått till Kronofogden. Ja Nej Kommentera gärna: Hur lång tid dröjer det i genomsnitt för någon med förtur innan han/hon får sin första tid? Ange ditt svar i veckor: Om en person kontaktar er idag för att få hjälp; hur lång tid dröjer det i genomsnitt innan han/hon får sin första tid? Räkna inte med eventuella ärenden med förtur. Ange genomsnittlig väntetid i veckor:
Av vilken anledning saknar kommunen budget- och skuldrådgivning? Om en kommuninvånare behöver budget- och skuldrådgivning, vart hänvisar kommunen då? Flera alternativ kan anges: Socialsekreterare Privat aktör Frivilligförening Kronofogden Närliggande kommun Hänvisar inte vidare Annan, ange vart:
Vilken hjälp från Konsumentverket skulle få kommunen att starta upp budgetoch skuldrådgivning? Övriga kommentarer: Här finns möjlighet att lämna synpunkter eller förtydliganden. Tack för er medverkan!
Bilaga 2 Minuter per kommun, andel skuldsatta och väntetid 3
Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2010 i Min/inv. bus 2011 ii Min/inv. kvl 2011 iii Stockholm 2 083 075 3,1 6,9 2,6 2,6 0,9 Botkyrka 82 608 5 24 2,3 2,3 2,1 Danderyd 31 330 1 1 2,1 2,0 Saknar Ekerö 25 410 1,9 3 1,2 1,2 0,7 Haninge 77 054 5,1 8 1,3 2,4 1,4 Huddinge 97 453 4 1 1,6 1,6 1,0 Järfälla 66 211 2,7 12 3,8 3,6 0,9 Lidingö 44 017 1,9 4 2,3 2,3 Saknar Nacka 90 108 2,2 1 2,1 2,1 2,1 Norrtälje 56 080 4 8 3,6 3,6 1,1 Nykvarn 9 331 2,1 2 3,1 6,7 2,7 Nynäshamn 26 032 5,1 12 2,4 2,4 1,0 Salem 15 391 3,3 2,5 1,0 0,8 0,6 Sigtuna 39 990 4,5 20 1,6 3,1 1,0 Sollentuna 64 630 2,3 8 1,0 1,0 0,4 Solna 68 144 2,7 3 1,4 1,4 0,5 Stockholm 847 073 3,7 26 3,1 2,9 0,9 Sundbyberg 38 633 4,4 3 3,2 3,1 1,6 Södertälje 86 246 5,5 12 4,3 3,5 1,1 Tyresö 42 947 3,3 3 2,3 2,2 0,7 Täby 63 789 1,3 3 2,0 1,8 Saknar Upplands Väsby 39 289 3,7 3 3,2 3,8 Saknar Upplands-Bro 23 676 3,7 1 2,7 2,1 Saknar Vallentuna 30 114 2,2 16 2,1 2,1 Saknar Vaxholm 10 965 2 1 0,6 0,9 Saknar Värmdö 38 301 2,8 1 9,1 6,4 3,3 Österåker 39 521 2,4 3 4,8 4,7 Saknar Uppsala 335 882 3,7 8,3 3,4 3,3 2,3 Enköping 39 759 3,9 3 2,5 1,6 3,1 Heby 13 382 4,5 8 6,5 7,0 3,5 Håbo 19 629 3,7 2 1,6 1,9 0,6 Knivsta 14 724 2,2 8 2,2 2,1 Saknar Tierp 20 125 5,1 6 6,2 6,2 4,7 Uppsala 197 787 2,8 8 1,9 2,0 2,0 Älvkarleby 9 103 4,5 14 0,7 0,0 1 3,1 Östhammar 21 373 3,2 18 5,8 5,8 2,9 Södermanland 270 738 4,3 3 3,2 3,5 1,8 Eskilstuna 96 311 5 3 2,6 2,6 2,1 Flen 16 028 5,1 2 2,3 2,3 1,0 Gnesta 10 360 4,2 2 3,0 6,0 0,6 Katrineholm 32 428 4,4 4 4,7 4,8 1,5 Nyköping 51 644 3,4 1 4,5 4,8 1,2 Oxelösund 11 193 4,8 5 5,6 3,3 1,4 Strängnäs 32 419 4,3 4 3,9 2,9 1,9 Trosa 11 462 3 2 1,9 3,3 4,1 Vingåker 8 893 5 4 0,4 1,8 1,4 1 Köper vid behov
Län och kommun Folkmängd Andel skuldsatta Väntetid i veckor (utan förtur) Min/inv. bus 2010 i Min/inv. bus 2011 ii Min/inv. kvl 2011 iii Östergötland 429 642 3,7 11,1 2,0 2,3 1,1 Boxholm 5 221 3,4 40 2,4 4,2 4,2 Finspång 20 747 4,3 2,5 4,7 5,0 1,2 Kinda 9 762 2,6 3 1,3 1,3 1,3 Linköping 146 416 2,8 4 1,3 1,5 0,9 Mjölby 25 856 3,9 40 0,5 2,4 1,2 Motala 41 955 4,1 30 3,0 4,5 1,5 Norrköping 130 050 4,7 4 2,4 2,9 1,0 Söderköping 14 024 3,1 2 3,6 3,1 1,8 Vadstena 7 391 3,4 2 0,4 1,7 1,5 Valdemarsvik 7 760 4,7 12 0,4 1,6 Saknar Ydre 3 672 2,2 3 0,8 0,8 Saknar Åtvidaberg 11 504 3,4 2 0,3 0,5 0,8 Ödeshög 5 284 5,5 1 4,7 0,6 5,9 Jönköping 362 722 3,2 8,6 2,5 2,7 1,4 Aneby 6 393 3,9 3 2,9 2,9 4,4 Eksjö 16 244 3,2 8 2,5 2,6 2,1 Gislaved 29 111 3,6 4 2,1 4,3 1,6 Gnosjö 9 546 3,5 2 6,5 6,5 0,7 Habo 10 741 1,7 26 2,9 2,9 1,3 Jönköping 127 382 2,9 5 2,0 1,8 1,2 Mullsjö 7 033 3,7 40 2,7 2,7 1,3 Nässjö 29 339 3,5 3 2,6 2,7 1,6 Sävsjö 10 830 3,1 3 2,6 2,6 1,4 Tranås 18 119 4 8 2,3 2,3 2,1 Vaggeryd 12 991 3 1 1,4 1,4 1,2 Vetlanda 26 304 3,2 8 1,6 1,6 1,5 Värnamo 32 833 2,9 2 0,1 1,0 1,4 Kronoberg 183 940 3 5,3 2,4 4,2 0,8 Alvesta 18 802 3,2 4 1,3 1,3 0,7 Lessebo 8 139 3,8 4 3,1 3,1 0,8 Ljungby 27 297 2,7 6 1,8 3,0 0,9 Markaryd 9 619 3,9 3 3,3 13,0 0,8 Tingsryd 12 231 3,1 6 2,0 2,0 0,6 Uppvidinge 9 244 3,3 2 6,7 6,8 3,4 Växjö 83 005 2,6 16 1,4 3,0 0,6 Älmhult 15 603 2,1 2 0,0 2,0 0,8 Kalmar 233 536 3,7 4,4 3,7 4,0 1,8 Borgholm 10 676 3,6 2 4,6 4,7 4,7 Emmaboda 9 187 3,7 Saknar 0,3 Saknar 0,7 Hultsfred 13 696 4,9 3 6,3 9,2 0,2 Högsby 5 777 5,5 0 2,6 2,7 0,5 Kalmar 62 815 3,4 2 3,1 3,1 1,0 Mönsterås 12 909 3,5 1,5 3,1 1,9 2,9 Mörbylånga 14 021 1,8 3 6,8 6,7 3,6 Nybro 19 651 4,1 4 8,0 6,4 3,2 Oskarshamn 26 163 3,1 0 1,8 1,8 2,4 Torsås 6 962 4,1 2 2,2 2,2 1,8 Vimmerby 15 473 3,3 3 4,0 4,0 0,8 Västervik 36 206 4,2 28 1,7 1,7 1,8