På tal om kvinnor och män i Blekinge

På tal om kvinnor och män i Blekinge

Innehåll Befolkning...6 Barn och familj... 15 Utbildning... 21 Förvärvsarbete... 29 Inkomst... 45 Hälsa... 48 Inflytande och makt... 54 Kriminalitet... 61 Producerad av SCB, Länsstyrelsen och Region Blekinge Kontaktpersoner: Ylva Hallberg, Länsstyrelsen och Christer Nilsson, Region Blekinge Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Andersson Grafisk Form AB, Asarum Länsstyrelsen i Blekinge län Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2004.06 Förord Jämställdhet är en demokratifråga och handlar om kvinnors och mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Även om de flesta formella hindren för jämställdhet är undanröjda, präglas ändå vårt samhälle av en stark uppdelning efter kön. Kvinnor och män återfinns inom olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Det handlar om inlärda könsmönster och en ojämn maktfördelning, vilket begränsar såväl demokratin som kvinnors och mäns möjligheter att utvecklas som individer. En medvetenhet om att det råder en könsmaktordning i samhället, att man pekar på den och vill förändra den, är förutsättningar för att nå jämställdhet. Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan om, utan ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra allt arbete. Den som har ansvaret för ett område har också ansvaret för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. För detta behövs kunskap. Könsuppdelad statistik är en bra kunskapskälla och en utgångspunkt för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns villkor i samhället. Med den här faktaboken vill vi visa hur förhållandena ser ut i Blekinge. Det är vår förhoppning att vi härigenom sprider kunskap som leder till åtgärder för ett mer jämställt samhälle. Ylva Hallberg Särskilt sakkunnig jämställdhet

Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 2 3

1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1962 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbets inkomst, ersätter sambeskattning. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. 1997 Första kvinnliga biskopen. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2003 Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 4 5

Befolkning Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2003 Antal Kvinnor Män Totalt Karlshamn 15 331 15 448 30 779 Karlskrona 30 535 30 322 60 857 Olofström 6 669 6 872 13 541 Ronneby 13 939 14 348 28 287 Sölvesborg 8 268 8 157 16 425 Länet 74 742 75 147 149 889 Riket 4 529 014 4 446 656 8 975 670 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Karlskrona och Sölvesborg bor det fler kvinnor än män, medan Karlshamn, Olofström och Ronneby har ett mansöverskott. Det finns något fler män än kvinnor i länet. Folkmängd i kommunerna efter ålder 2003 Procentuell fördelning Kvinnor 0 19 20 39 40 64 65 Totalt Karlshamn 21 22 34 23 100 Karlskrona 22 24 32 22 100 Olofström 23 20 34 23 100 Ronneby 22 22 34 22 100 Sölvesborg 23 22 34 22 100 Länet 22 23 33 22 100 Riket 23 25 32 19 100 Män 0 19 20 39 40 64 65 Totalt Karlshamn 23 25 34 18 100 Karlskrona 24 27 33 16 100 Olofström 24 21 35 19 100 Ronneby 23 26 33 18 100 Sölvesborg 23 23 34 19 100 Länet 24 26 33 17 100 Riket 25 27 33 15 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen över 65 år är högre i länet än i riket, särskilt bland kvinnorna. 6 7

Befolkning Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2003 Procentuell fördelning Inrikes född Två inrikes En inrikes o Två utrikes födda en utrikes född födda föräldrar förälder föräldrar Utrikes född Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn 88 88 4 4 1 1 7 6 Karlskrona 89 89 3 4 1 1 6 6 Olofström 71 70 7 8 4 5 18 17 Ronneby 87 87 4 5 1 2 7 7 Sölvesborg 86 87 4 4 2 2 8 7 Länet 87 86 4 4 2 2 8 7 Riket 78 78 6 6 3 4 12 12 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Olofström har den högsta andelen utrikes födda, 18 respektive 17 procent för kvinnor och män, medan övriga kommuner har omkring 7 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn inom kommunerna. Utrikes födda 2003 Procentuell fördelning Norden EU15 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Karlshamn 25 21 14 15 62 64 Karlskrona 16 13 9 11 74 76 Olofström 37 43 4 3 59 54 Ronneby 23 22 9 13 68 65 Sölvesborg 22 23 10 11 68 66 Länet 24 23 9 10 67 66 Riket 28 23 8 11 64 66 Källa: SCB, Befolkningsstatistik De flesta utrikes födda kommer från ett land utanför EU och Norden. I Olofström kommer 37 procent av kvinnorna och 43 procent av männen från något av de nordiska länderna medan 59 respektive 54 procent kommer från ett land utanför EU och Norden. 8 9

Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2003 Flyttningsnetto 2003 Kvinnors flyttnetto per 1000 av medelfolkmängden 4,0 7,9 0 3,9-4,0-0,1-8,0-4,1 Mäns flyttnetto per 1000 av medelfolkmängden 8,0 9,0 4,0 7,9 0 3,9-4,0-0,1-5,0-4,1 Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik I relation till folkmängden hade länet ett flyttningsöverskott bland kvinnor. Störst var det i Karlshamn. Två kommuner hade underskott, det största fanns i Olofström. Källa: SCB, Befolkningsstatistik I länet var mäns motsvarande flyttningsöverskott något högre än kvinnors. Sölvesborg och Karlskrona hade det största överskottet och Ronneby det största underskottet. 10 11

Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2003 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 598 582 531 555 67 27 Karlskrona 1 070 1 143 971 1 010 99 133 Olofström 237 233 288 259-51 -26 Ronneby 512 550 544 622-32 -72 Sölvesborg 349 332 316 259 33 73 Länet 2 116 2 260 2 000 2 125 116 135 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Det flyttade in fler kvinnor än män till Karlshamn, Olofström och Sölvesborg medan männen var något fler än kvinnorna bland inflyttarna till Karlskrona och Ronneby. Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg hade ett positivt netto både bland kvinnor och bland män. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2003 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 34 16-22 -31 55 42 Karlskrona 10 11 12-29 77 151 Olofström -34-17 -57-60 40 51 Ronneby -18-30 -66-113 52 71 Sölvesborg 8 20 5 46 20 7 Länet 0 0-128 -187 244 322 Källa: SCB, Befolkningsstatistik När det gäller flyttningar inom länet hade Karlshamn det största positiva nettot bland kvinnor och Sölvesborg det största nettot bland män. Det flyttade fler kvinnor och män från länet än till länet medan inflyttningen från utlandet var större än utflyttningen till utlandet. 12 13

Befolkning Barn och familj Folkmängd efter ålder 2003 och prognos för 2030 Länet 2003 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Riket 2003 Länet 2030 Riket 2030 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 0-4 % 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4% Länets befolkning är något äldre jämfört med hela rikets. I alla åldrar under 45 år finns det fler män än kvinnor. I åldrar över 65 är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2030 förväntas befolkningen vara äldre än den är nu. 100-100- 90-94 90-94 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 20-24 10-14 10-14 0-4 0-4 % 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4% 100-100- 90-94 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 Familjehushåll efter hushållstyp 1997 2002 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 33 28 Sammanboende med barn 19 19 Ensamstående kvinna utan barn 18 18 Ensamstående man utan barn 15 17 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 1 Övriga familjehushåll 13 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 71 4 574 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 1997 2002 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 64 87 97 60 82 93 1 barn 14 9 2 14 10 4 2 barn 15 1 2 18 6 2 3 barn- 7 3 0 8 2 1 Summa, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. 14 15

Barn och familj Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2002 Procent Födda barn per kvinna 1990 2003 Antal barn/kvinna 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Riket Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Länet 0,0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Det märks tydligt bland 20-åringarna, där 55 procent av flickorna och 69 procent av pojkarna fortfarande bor hemma. Bland länets 30-åringar bor 4 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna fortfarande hemma. Länets flickor yngre än 21 år bor i något större utsträckning kvar hemma jämfört med rikets flickor i samma ålder. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Sedan 1990 har länets fruktsamhetstal alla år utom tre varit högre än rikets. Toppen nåddes 1991 med 2,23 barn per kvinna. Under perioden 1992 till 1996 skilde mycket lite mellan länet och riket. Därefter har länets värden pendlat upp och ner jämfört med rikets. År 2003 föddes 1,77 barn per kvinna jämfört med 1,71 i riket. 16 17

Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2003 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 56 44 58 42 Karlskrona 56 44 58 42 Olofström 51 49 54 46 Ronneby 55 45 59 41 Sölvesborg 55 45 59 41 Länet 56 44 58 42 Riket 57 43 59 41 Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. En något högre andel av länets pappor använder föräldraförsäkringen jämfört med rikets pappor. Jämnast könsfördelning är det i Olofström, både för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Användning av föräldraförsäkringen 2003 Fördelning (%) av nettodagar FP Kvinnor Män TFP Kvinnor Män Karlshamn 85 15 64 36 Karlskrona 84 16 65 35 Olofström 81 19 61 39 Ronneby 83 17 65 35 Sölvesborg 85 15 65 35 Länet 84 16 65 35 Riket 83 17 64 36 Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se sid.18 Papporna i länet tar ut en mindre andel av dagarna jämfört med hela landet. Olofström visar även här den jämnaste fördelningen av mammornas och pappornas uttag. 18 19

Barn och familj Utbildning Barn i kommunal barnomsorg 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Karlshamn 77 50 12 1 Karlskrona 71 52 13 2 Olofström 85 38 1 0 Ronneby 81 46 4 0 Sölvesborg 70 38 13 3 Länet 75 48 10 1 Riket 75 44 7 1 Källa: Skolverket Både förskolebarnen och skolbarnen har kommunal omsorg i högre utsträckning i länet än i hela landet. I Karlshamn har 89 procent av barnen kommunal omsorg varav 12 procent i familjedaghem. Motsvarande andelar i Sölvesborg är 83 procent respektive 13 procent. Bland skolbarnen skiljer sig andelarna mer mellan kommunerna. I Karlskrona har 54 procent en omsorgsplats jämfört med 38 procent i Olofström. Avgångna från gymnasieskolan i länet läsåret 2002/2003 Omvårdnad (OP) Int. baccalaureate (IB) Naturbruk (NP) Livsmedel (LP) Handels- och adm. (HP) 100 80 60 40 20 Hotell- o. restaurang (HR) Bygg (BP) Fordon (FP) Energi (EN) 0 20 40 60 80 100 Barn- och fritid (BF) Estetiska (ES) Samhällsvetenskap (SP) Medie (MP) Specialutformade program (SM) Naturvetenskap (NV) % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Teknikpgm (TE) Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. Industri (IP) El (EC) 20 21

Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2002/03 Antal Könsförd. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Karlshamn 128 81 61 39 48 27 Karlskrona 275 201 58 42 44 30 Olofström 59 37 61 39 59 32 Ronneby 104 73 59 41 41 24 Sölvesborg 65 47 58 42 45 31 Länet 631 439 59 41 46 28 Riket 34 595 25 370 58 42 37 26 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2002-12-31 Kvinnor i åldern 18 34 år började i högskolan i större utsträckning än män i samma ålder. Den största skillnaden visade Karlshamn och Olofström, där drygt sex av tio högskolenybörjare var en kvinna och fyra av tio en man. Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2002/03 Antal Könsförd. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Karlshamn 31 10 76 24 5 2 Karlskrona 51 39 57 43 4 3 Olofström 16 7 70 30 6 2 Ronneby 20 9 69 31 4 2 Sölvesborg 11 5 69 31 3 1 Länet 129 70 65 35 4 2 Riket 7 680 3 144 71 29 4 2 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2002-12-31 Bland 35 64-åringarna var det ännu vanligare jämfört med yngre åldrar att det var en kvinna som påbörjade sina högskolestudier. I Karlshamn var tre av fyra en kvinna och resten en man. Bland alla kvinnor som började sina högskolestudier var 17 procent i åldern 35 64 år. Motsvarande jämförelse för män var 14 procent. 22 23

Utbildning Utbildning Examinerade från högskolans grundutbildning och boende i länet 1 jan 2004 År för examen 1999/2000 2000/2001 2001/2002 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi 6 4 13 3 4 4 Juridik och samhällsvet. 41 16 55 21 65 25 Undervisning 74 22 45 11 85 11 Naturvetenskap 5 5 5 4 4 0 Teknik, varav: 8 54 7 50 19 48 Civilingenjörsexamen/motsv 1 3 0 7 3 6 Högskoleingenj.- examen/motsv 3 5 0 5 2 5 Lant- och skogsbr. 2 0 2 0 2 0 Medicin och odontologi 2 1 4 4 0 0 Vård och omsorg, varav: 38 13 43 7 68 6 Sjuksköterskeexamen/motsv 24 10 29 5 44 3 Konstnärligt omr. 1 1 1 0 0 0 Totalt 177 116 175 100 247 94 Examinerade från högskolans grundutbildning och ej boende i länet 1 jan 2004 År för examen 1999/2000 2000/2001 2001/2002 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi 12 6 7 8 17 9 Juridik och samhällsvet. 55 33 51 27 71 42 Undervisning 54 22 38 24 54 22 Naturvetenskap 12 14 12 5 11 13 Teknik, varav: 11 58 14 60 23 56 Civilingenjörs ex./motsv 6 29 4 30 7 32 Högskoleingenj. examen/motsv 2 7 4 9 5 10 Lant- och skogsbruk 2 1 0 0 1 2 Medicin och odontologi 8 6 5 2 9 8 Vård och omsorg, varav: 27 4 36 2 30 10 Sjuksköterskeexamen/motsv 16 1 17 2 13 7 Konstnärligt område 1 0 2 2 3 3 Totalt 182 144 165 130 219 165 Källa: SCB, Högskolestatistik Bor i samma län som då utbildningen påbörjades. Källa: SCB, Högskolestatistik Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades. Högutbildade inom undervisning och vård finns i Män har flyttat från länet i högre utsträckning än störst utsträckning kvar eller har återkommit till länet kvinnor efter högskoleexamen. Bland de nya civilingenjörerna efter examen. Det gäller särskilt kvinnor. och medicinutbildade har även de flesta kvin- norna lämnat länet. 24 25

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2003 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn 10 12 53 62 36 26 1 1 Karlskrona 8 9 48 51 43 39 1 1 Olofström 10 13 62 70 27 16 1 1 Ronneby 9 11 56 60 33 28 1 1 Sölvesborg 10 17 58 64 30 18 1 1 Länet 9 11 53 58 37 30 1 1 Riket 10 13 49 53 40 33 1 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Det gäller främst de yngre men även de äldre. Karlskrona har högst andel med eftergymnasial utbildning, både för kvinnor och för män. Nivåerna för övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Befolkningens utbildningsnivå 2003 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn 30 36 45 42 25 21 0 1 Karlskrona 26 25 45 45 29 30 1 1 Olofström 32 38 49 47 18 14 1 0 Ronneby 29 32 48 44 22 23 1 1 Sölvesborg 30 44 46 39 23 17 0 0 Länet 28 32 46 44 25 24 1 1 Riket 23 28 45 44 31 27 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret I åldrarna 45 64 år är utbildningsnivån lägre än den är bland 25 44-åringarna. Det gäller både kvinnor och män. Karlskrona har även bland de äldre högst andel med eftergymnasial utbildning, både för kvinnor och för män. Nivåerna för övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet. 26 27

Utbildning Förvärvsarbete Kursdeltagare i komvux våren 2003 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundlägg. vuxenutbildn. 957 58 42 69 984 65 35 Gymnasial vuxenutbildn. 6 137 67 33 498 545 67 33 Påbyggnadsutbildning 100 90 10 38 056 59 41 Totalt 7 194 66 34 606 585 67 33 Källa: SCB, Skolstatistik Betydligt fler kvinnor än män går i kommunal vuxenutbildning. Det gäller i länet såväl som i hela riket. I länet är kvinnodominansen tydligast i påbyggnadsutbildningar och i riket inom gymnasial vuxenutbildning. Förvärvsarbetande 2002 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 44 år 45 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Karlshamn 75 80 73 78 74 79 Karlskrona 75 78 75 77 75 77 Olofström 73 82 67 79 70 81 Ronneby 71 74 71 76 71 75 Sölvesborg 77 86 71 76 74 81 Länet 74 79 73 77 73 78 Riket 74 78 74 77 74 78 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I samtliga kommuner och åldersklasser är andelen förvärvsarbetare högre bland männen än bland kvinnorna. Länets siffror ligger nära rikets. Ojämnast könsfördelning har Olofström, medan Karlskrona har den jämnaste. 28 29

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2003 Avser 16 64 år Procent 90 Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2003 Avser 16 64 år % 100 100 % 85 Män riket Män länet 80 1 19 tim 80 80 60 20 34 tim 60 75 70 Kvinnor riket Kvinnor länet 40 40 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa 20 0 35 tim Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1990 2003 1990 2003 20 0 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 79 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 86 procent. År 2003 har andelarna sjunkit till 71 respektive 76 procent. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2003 har andelen vuxit till 61 procent. I riket är motsvarande andel nu 66 procent. Andel heltidsarbetande män i länet sjönk under perioden från 92 till 87 procent. I riket sjönk andelen från 93 till 90 procent. 30 31

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2002 De 30 största yrkena 2001 Kvinnor Män % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Olofström Sölvesborg Offentlig sektor Näringslivet vård- och omsorgspersonal Ronneby Karlshamn Karlskrona Länet Riket 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 0 20 40 60 80 100 % Kvinnor i hela landet arbetar till lika stor del i offentlig sektor som i näringslivet. I länet är arbete i offentlig sektor vanligare. Män arbetar till största delen i näringslivet. Andelen män i offentlig sektor är aningen större i länet jämfört med riket. grundskollärare städare m.fl. redovisningsek., adm. ass. m.fl. ingenjörer och tekniker montörer byggnadshantverkare maskin- och motorreparatörer byggnads- och anläggningsarbetare smeder, verktygsmakare m.fl. handpaketerare och andra fabriksarb. kundinformatörer lager- och transportass. processop., kemisk basind. Källa: SCB, Yrkesregistret försälj., detaljh.; demonstratörer m.fl. övrig kontorspersonal säljare, inköpare, mäklare m.fl. förskollärare och fritidspedagoger sjuksköterskor fordonsförare % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % maskinop., metall- och mineralbehandl. civilingenjörer, arkitekter m.fl. gymnasielärare m.fl. köks- och restaurangbiträden bokförings- och redovisningsassistenter gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. chefer för mindre företag och enheter företagsek., marknadsf. o personaltj. drift- och verksamhetschefer militärer Avser yrkesverksamma anställda, 16 64 år med bostad i länet. 32 33

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena* bland kvinnor 2001 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda, 16 64 år De fem största yrkena* bland män 2001 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda, 16 64 år Kommun Vård- o Försälj., Övrig Grund- Förskolomsorgs- detaljh.; kontors- skol- lärare personal demon- personal lärare o fritidsstratörer pedam.fl. goger Kommun Ingen- Bygg- Mon- Maskin- Byggnadsjörer nads- törer och och o tekn. hant- motor- anläggverkare repara- ningstörer arbetare Karlshamn 26 6 4 4 4 Karlshamn 7 5 3 4 4 Karlskrona 24 5 4 3 4 Karlskrona 7 5 4 3 3 Olofström 24 4 3 4 4 Olofström 9 3 9 4 2 Ronneby 25 5 5 4 4 Ronneby 6 4 2 4 3 Sölvesborg 27 6 3 5 4 Sölvesborg 14 5 2 3 4 Länet 25 5 4 4 4 Länet 8 5 4 3 3 Riket 21 6 4 3 4 Riket 5 4 2 2 4 Källa: SCB, Yrkesregistret * i länet Källa: SCB, Yrkesregistret * i länet Var fjärde anställd kvinna i länet har ett yrke inom vården. Denna andel är högre än rikets. Avståndet till näst största yrke är för länet 20 procentenheter. Skillnaderna mellan kommunerna är små. Åtta procent av de anställda männen i länet arbetar som ingenjörer eller tekniker. Denna andel är högre än rikets. Männen har inget dominerande yrke på samma sätt som kvinnorna, utan är mer jämnt fördelade inom olika yrken. Andelen ingenjörer och tekniker är tre gånger större i Sölvesborg än i riket. 34 35

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2001 De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2001 Antal Andel (%) 1) Antal Andel (%) 1) Vård- och omsorgspersonal 7 587 25 Försäljare, detaljhandel 1 532 5 Övrig kontorspersonal 1 220 4 Grundskollärare 1 119 4 Förskollärare och fritidspedagoger 1 116 4 Städare m.fl. 1 071 4 Sjuksköterskor 1 047 3 Köks- och restaurangbiträden 791 3 Bokförings- och redovisningsassistenter 773 3 Kundinformatörer 664 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 633 2 Redovisningsekonomer, adm. assistenter m.fl. 628 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 617 2 Montörer 577 2 Barnmorskor; sjuksk. med särsk. kompetens 539 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 510 2 Gymnasielärare m.fl. 418 1 Ingenjörer och tekniker 415 1 Företagsekonomer, marknadsförare m.fl 386 1 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 348 1 Ingenjörer och tekniker 2 640 8 Byggnadshantverkare 1 588 5 Montörer 1 197 4 Maskin- och motorreparatörer 1 187 3 Byggnads- och anläggningsarbetare 1 144 3 Fordonsförare 1 122 3 Smeder, verktygsmakare m.fl. 964 3 Maskinoperatörer, metall- och mineralbeh. 917 3 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 878 3 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 868 3 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 816 2 Militärer 733 2 Försäljare, detaljhandel 721 2 Processoperatörer, kemisk basindustri 656 2 Elmontörer, tele- och elektr.reparatörer m.fl. 613 2 Vård- och omsorgspersonal 611 2 Drift- och verksamhetschefer 608 2 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 588 2 Chefer för mindre företag och enheter 586 2 Lager- och transportassistenter 584 2 Källa: SCB, Yrkesregistret 1) av alla yrkesverksamma i länet Källa: SCB, Yrkesregistret 1) av alla yrkesverksamma i länet Yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i regionen (nattbefolkning) år 2001 36 37

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2002 Personliga och kulturella tjänster Handel och kommunikation Okänt Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. o företagstjänster Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning och forskning Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 10 90 20 80 47 53 41 59 1 99 1 99 12 88 8 92 31 69 28 72 48 52 59 41 18 82 37 63 69 31 37 63 42 58 30 70 Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering 100 0 33 67 Offentlig förvaltning mm 0 200 400 600 800 Antal Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta egna företagarna bland kvinnor finns inom området personliga och kulturella tjänster. Bland män är de vanligast inom jordbruk m.m. samt inom handeln. Egna företagare 2002 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Karlshamn 74 207 191 432 Karlskrona 94 318 251 872 Olofström 21 84 61 192 Ronneby 70 194 221 413 Sölvesborg 62 168 136 416 Länet 321 971 860 2 325 Riket 27 976 64 964 77 987 146 181 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland kvinnliga egna företagare i länet återfinns var fjärde i eget aktiebolag. I hela landet är motsvarande andel 30 procent. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. Det är vanligare bland män att vara företagare i eget aktiebolag men här är variationen mellan kommunerna stor. I Ronneby finns 35 procent av företagarna i eget AB och i Karlskrona 22 procent. I riket ligger andelen på 35 procent. 38 39

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1993 2002 Antal i länet 500 Prel. 400 300 200 Färdsätt till/från arbetet 1994 2001 Huvudsakligt färdmedel Kvinnor Länet Män Kollektivt Fot, cykel Övrigt Bil 100 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Kvinnor Riket Män Antal nyföretagare 2002 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 125 283 11 767 24 851 Könsfördeln. (%) 1) 30 68 31 66 Andel ( ) 2) 2,8 5,9 4,2 8,7 Källa: ITPS 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen 16 64 år Drygt 400 företag startades 2002. Av dessa hade 110 en kvinnlig och 265 en manlig ledning. Jämfört med riket är andelen nyföretagare i länet lägre både bland kvinnor och bland män. Källa: SIKA, RES-undersökningen Både kvinnor och män åker mer bil och mindre kollektivt till arbetet i länet jämfört med riket. 40 41

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Pendling till arbetet 2002 Antal 16 64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 947 1 277 1 069 2 312-122 -1 035 Karlskrona 1 618 2 298 1 161 2 640 457-342 Olofström 646 1 856 426 503 220 1 353 Ronneby 900 1 536 1 373 1 890-473 -354 Sölvesborg 633 994 999 1 559-366 -565 Länet 1 603 3 391 1 887 4 334-284 -943 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Olofström är den enda kommun med högre inpendling än utpendling såväl bland kvinnor som bland män. I Karlskrona pendlar kvinnorna till och männen från kommunen. För länet som helhet är utpendlingen större än inpendlingen. Relativa arbetslöshetstal 1990 2003 Avser 16 64 år Procent 12 10 8 6 4 2 Kvinnor riket Kvinnor länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Män riket Män länet 0 199091 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp 1994 med 11 procent för både män och kvinnor. Nu är kvinnornas arbetslöshet 5 procent och männens knappt 6 procent. 42 43

Förvärvsarbete Inkomst Arbetslösa samt i konjunkturberoende program 2003 Andel (%) i åldern 20 64 år. Årsmedeltal Arbetslösa I program Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 2,1 3,1 0,9 1,4 Karlskrona 2,4 3,4 1,1 1,5 Olofström 2,6 2,1 1,2 0,8 Ronneby 3,1 3,7 1,6 2,0 Sölvesborg 2,4 2,9 1,2 1,3 Länet 2,5 3,2 1,2 1,5 Riket 2,0 2,8 0,9 1,1 Källa: AMS Kvinnor är arbetslösa i lägre utsträckning än män i alla kommuner utom i Olofström. I Olofström är det vanligare bland kvinnor än bland män att vara i konjunkturberoende program. I länet är värdena högre än i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst 2002 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 174 242 177 240 Karlskrona 179 242 183 235 Olofström 174 249 179 262 Ronneby 167 226 172 227 Sölvesborg 169 242 172 239 Länet 174 240 178 237 Riket 183 251 183 236 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Kvinnor har lägre medel- och medianinkomst än män. Jämfört med riket är skillnaden mellan könen något större i länet. Störst är skillnaden i Olofström och Sölvesborg. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. 44 45

Inkomst Inkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2002 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående sambo Kvinnor Män utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn* Karlshamn 284 380 122 201 149 229 Karlskrona 286 382 124 207 154 230 Olofström 277 373 120 204 157 246 Ronneby 274 399 118 200 154 231 Sölvesborg 274 380 120 203 156 231 Länet 281 384 122 204 153 232 Riket 309 406 132 213 158 258 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Hushåll med ekonomiskt bistånd 2002 Procentuell fördelning Gifta/sam- Ensamstående boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Karlshamn 5 13 25 16 40 0 Karlskrona 6 12 24 15 43 1 Olofström 8 12 28 12 39 1 Ronneby 6 13 25 16 38 1 Sölvesborg 9 6 34 19 31 1 Länet 6 12 26 15 40 1 Riket 6 12 25 17 37 2 Källa: Socialstyrelsen Ensamstående kvinnor med eller utan barn har lägre disponibel inkomst än ensamstående män. Länets inkomster är lägre än rikets. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Ensamstående man utan barn är den vanligaste hushållstypen när det gäller hushåll med ekonomiskt bistånd. I länet är den andelen 40 procent, i riket 37 procent. Sölvesborg avviker något jämfört med riket och länets övriga kommuner. 46 47

Hälsa Hälsa Ohälsotalet 2000 2003 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2002 2003 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 55 38 64 42 65 43 Karlskrona 45 32 52 35 54 36 Olofström 59 36 71 39 74 42 Ronneby 46 31 59 33 63 35 Sölvesborg 53 38 62 42 62 41 Länet 49 34 59 37 61 38 Riket 47 33 55 37 56 37 Källa: Riksförsäkringsverket, datalagret STORE Ohälsotalet är högre i länet än i riket och det har stigit under senare år, särskilt kraftigt för kvinnor. År 2003 är den procentuella skillnaden störst mellan könen i Ronneby, medan den är minst i Karlskrona. Antal utbetalade dagar med sjuk- penning, arbetsskadesjukpenning,rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2003 Antal personer Ökning sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 644 415 459 284 31 18 Karlskrona 1 091 613 766 421 61 53 Olofström 238 151 165 106 24 34 Ronneby 607 332 440 209 53 22 Sölvesborg 270 186 193 116 17 21 Länet 2 850 1 697 2 023 1 136 43 32 Riket 170 789 97 509 116 299 65 003 28 22 Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Antalet långa sjukfall har ökat de senaste åren. För länet totalt har ökningen varit kraftigare för kvinnor än för män, men i Olofström och Sölvesborg är det tvärtom; ökningen är kraftigare för män. Jämfört med riket har länet haft en större ökning sedan år 2000. Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 48 49

Hälsa Hälsa Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2003 Andel (%) av alla pågående sjukfall Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn 49 57 72 67 73 69 76 66 Karlskrona 49 68 70 58 74 66 73 69 Olofström 65 53 72 71 64 66 68 70 Ronneby 64 45 70 59 76 63 72 67 Sölvesborg 48 42 65 60 70 57 80 63 Länet 53 57 70 62 73 65 74 68 Karlshamn 30 16 60 32 73 37 61 47 Karlskrona 22 11 52 20 64 29 57 42 Olofström 28 14 52 29 55 31 52 39 Ronneby 38 8 73 22 75 35 57 42 Sölvesborg 22 9 41 23 53 28 57 42 Länet 27 11 56 24 66 32 57 43 Riket 53 56 67 63 71 67 70 67 Riket 26 12 50 22 61 32 58 40 Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun *180 dagar Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun samt SCB, Befolkningsstatistik *180 dagar Bland sjukskrivna ökar andelen långa sjukfall med personens ålder. Bland de över 35 år är kvinnorna långtidssjuka i större utsträckning än männen. För de som är yngre än 35 år ser det olika ut i länets kommuner, men för länet som helhet är männen långtidssjuka i större utsträckning än kvinnorna. I hela befolkningen är kvinnor långtidssjukskrivna i större utsträckning än män oavsett ålder. Variationen mellan kommunerna är dock ganska stor. 50 51

Hälsa Hälsa Förtidspensionärer 20 64 år dec 2003 samt förändring sedan dec 1998 Andel (%) Förändring procentenheter sedan 1998 Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 13 8 2 1 Karlskrona 11 7 1-1 Olofström 15 9 2 2 Ronneby 12 7 3 0 Sölvesborg 13 8 4 1 Länet 12 8 2 1 Riket 11 8 2 1 Källa: Riksförsäkringsverket Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. I alla kommuner är en högre andel kvinnor än män förtidspensionerade. I samtliga kommuner utom Karlskrona har kvinnorna högre värden än riket. Män i Karlskrona är den enda grupp där en minskning av andelen förtidspensionerade skett sedan 1998. Förtidspensionärer efter ålder dec 2003 55 59 år 60 64 år 0 10 20 30 40 50 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Länet Riket % 0 10 20 30 40 50% Källa: Riksförsäkringsverket Omkring var tredje kvinna i åldern 60 64 år är förtidspensionerad. Högst är andelen i Olofström 42 procent, och lägst i Sölvesborg, 33 procent. Bland män i samma ålder är omkring var fjärde förtidspensionerad. Länets värden är ungefär som rikets. 52 53

Inflytande och makt Inflytande och makt Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 31 dec 2002 Antal Könsfördelning (%) Kv M Kvinnor M Försäkringskassan 4 3 57 43 Länsarbetsnämnden 4 4 50 50 Länsstyrelsen 5 4 56 44 Polismyndigheten* 3 8 27 73 Blekinge Tekniska Högskola 6 9 40 60 Källa: Länsstyrelsen Ledamöter i riksdagen 2004 * exkl länspolismästaren Moderata samlingspartiet 0 1 0 100 Folkpartiet liberalerna 1 0 100 0 Kristdemokraterna 0 1 0 100 Socialdemokraterna 1 2 33 67 Totalt 2 4 33 67 Källa: Länsstyrelsen I de statliga styrelserna är könsfördelningen inom ramen 40 60 procent överallt utom inom polismyndigheten. Landstingsfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kv M Kv M Moderata samlingspartiet 1 6 14 86 Centerpartiet 2 1 67 33 Folkpartiet liberalerna 2 3 40 60 Kristdemokraterna 1 3 25 75 Miljöpartiet de gröna 1 1 50 50 Socialdemokraterna 11 11 50 50 Vänsterpartiet 2 2 50 50 Totalt (ordf kvinna) 20 27 43 57 Landstingsstyrelsen (ordf. man) 6 9 40 60 Fullmäktigeledamöter* Region Blekinge 2004 Moderata samlingspartiet 3 5 38 62 Centerpartiet 2 3 40 60 Folkpartiet liberalerna 2 4 33 67 Kristdemokraterna 1 3 25 75 Miljöpartiet de gröna 1 1 50 50 Socialdemokraterna 10 16 38 62 Vänsterpartiet 1 4 20 80 KPML(r) 0 1 0 100 Totalt (ordf. man) 20 37 35 65 Styrelsen (ordf. man) 6 11 35 65 Källa: Länsstyrelsen * Ordinarie ledamöter 54 55

Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2003 Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 15 M 27 73 15 13 87 Karlskrona 15 M 40 60 15 33 67 Olofström 11 Kv 36 64 11 45 55 Ronneby 15 M 20 80 15 60 40 Sölvesborg 14 M 29 71 13 15 85 Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 Endast i Karlskrona är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna jämn. Mest skev är fördelningen i Ronneby, där var femte person är kvinna och fyra av fem är män. Kommunfullmäktigeledamöter 1998 2002 Antal Könsfördeln.(%) Antal Kvinnor Män Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Karlshamn 51 35 65 51 35 65 Karlskrona 75 37 63 75 43 57 Olofström 49 41 59 47 43 57 Ronneby 49 35 65 49 37 63 Sölvesborg 49 33 67 49 35 65 Antal i länet 273 36 64 271 39 61 Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen 40 60 procent i Karlskrona och Olofström. Andelen kvinnor har dock ökat eller legat still i alla kommuner sedan valet 1998. 56 57

Inflytande och makt Inflytande och makt Chefer i näringslivet 2001 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördeln. Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 0 0.. 0 0 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 4 2 67 33 1 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 18 217 8 92 5 13 Drift- och verksamhetschefer 66 467 12 88 20 27 Chefer för särskilda funktioner 101 492 17 83 30 29 Chefer för mindre företag och enheter 147 538 21 79 44 31 Chefer totalt 336 1716 16 84 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Chefer i offentlig sektor 2001 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördeln. Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 6 17 26 74 3 7 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0.. 0 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 0 4 0 100 0 2 Drift- och verksamhetschefer 90 132 41 59 38 53 Chefer för särskilda funktioner 27 60 31 69 11 24 Chefer för mindre företag och enheter 112 36 76 24 48 14 Chefer totalt 235 249 49 51 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i majoritet när det gäller de fåtal chefstjänstemännen i näringslivets intresseorganisationer. I alla andra fall har männen tydlig dominans. Kvinnor är i majoritet när det gäller chefer för mindre företag och enheter. I alla andra fall har männen tydlig dominans. 58 59

Inflytande och makt Kriminalitet Chefer efter sektor 2001 Karlskrona Kvinnor Offentlig sektor Näringslivet Män Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 1993 2002 Länet % 50 Oro för våld Sölvesborg 40 Ronneby 30 Olofström 20 10 Karlshamn Länet 0 % 50 16 24 25 44 45 64 Faktiskt våld 65 74 75 84 Riket 40 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100% 30 Källa: SCB, Yrkesregistret De kvinnliga cheferna finns till lika stor del i offentlig sektor som i näringslivet medan de manliga cheferna oftast återfinns i näringslivet. Högst andel kvinnliga chefer i näringslivet jämfört med offentlig sektor har Karlskrona, 61 procent. 20 10 0 16 24 25 44 45 64 65 74 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 75 84 De gamla kvinnorna är mest oroliga att bli utsatta för våld men det är de unga männen som faktiskt blir utsatta. 60 61

Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor Antal per 100 000 av medelfolkmängden 2003 Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Karlshamn 26 107 20 33 Karlskrona 28 86 23 16 Olofström 44 88 22 15 Ronneby 21 134 25 35 Sölvesborg 31 116 43 18 Länet 29 106 25 24 Riket 39 149 37 25 Källa: BRÅ Kvinnor löper störst risk att drabbas av brott inomhus och när förövaren är bekant. Denna risk är störst i Ronneby och minst i Karlskrona. Jämfört med riket är risken att drabbas av brott utomhus av obekant förövare mindre i alla länets kommuner, utom Sölvesborg. Anmälda misshandelsbrott mot män Antal per 100 000 av medelfolkmängden 2003 Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Karlshamn 23 52 166 107 Karlskrona 54 56 255 69 Olofström 44 59 103 52 Ronneby 39 70 113 127 Sölvesborg 61 61 214 79 Länet 48 59 197 90 Riket 58 73 181 78 Källa: BRÅ Män löper störst risk att drabbas av brott utomhus och när förövaren är obekant. Denna risk är störst i Karlskrona och minst i Olofström. Risken att drabbas av brott inomhus av obekant förövare är något större i länet än i riket. 62 63

Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2003 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus Länet JämIndex 2003 Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvs arbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldra penning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Se mer: www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp eller www.scb.se Hitta rätt: A Ö Under J sök Jämställdhet utomhus 0 40 80 120 160 200 Av bekant inomhus utomhus Riket mot mot kvinna man Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Av obekant inomhus Sölvesborg utomhus Källa: BRÅ 0 40 80 120 160 200 Antal Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant person. Klasser 1 2 3 4 5 Antal kommuner 76 102 (13) Bästa gruppen 102 128 (57) 128 154 (113) 154 181 (87) 181 207 (19) Sämsta gruppen 64

En faktabok med könsuppdelad statistik för att synliggöra likheter och skillnader mellan kvinnor och män i Blekinge.