NYA FAKTA & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V Flest nya företag inom konsultbranschen Nyföretagandet är avgörande för hur näringslivet kommer att se ut och vilka arbeten som kommer att finnas i framtiden. Tjänsteföretagen dominerar stort bland de nystartade företagen och vanligast är att företag startas inom konsultbranschen eller personalintensiva tjänster. Nyföretagandet förändrar på sikt strukturen i hela näringslivet. Nystartade företags fördelning över branscherna 2004 Råvaru- och processindustri Råvaru- och processindustri 2% 2% 5% 5% Vård och Vård omsorg och omsorg 4% 4% Personalintensiva Personalintensiva 20% tjänster tjänster 20% 1 1 Hur kommer det framtida näringslivet att se ut? Vilka branscher kommer att bära Sveriges tillväxt och hur höjer vi näringslivets konkurrenskraft? Det är några frågor som projektet Framtidens Näringsliv ska söka besvara. Initiativtagare är Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Detta nyhetsbrev är ett av flera faktaunderlag som Nuteks analysavdelning har tagit fram till diskussionen om det framtida näringslivet.
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 Framtiden finns i de nya företagen Nya företag är en förutsättning för näringslivets utveckling och förnyelse. Inte minst är nyföretagandet viktigt för sysselsättningen och tillväxt. Förskjutningar i nyföretagandet mellan branscherna är uttryck för den pågående strukturomvandlingen i näringslivet. Inom branscher där det startas många nya företag är framtidstron god. Dessa branscher utgör troligen morgondagens branscher. Hur de sysselsatta fördelar sig på de nystartade företagen skiljer sig helt mot hur de fördelar sig på branscherna i näringslivet som helhet. Flest arbetar inom vård och omsorg och teknikföretag totalt sett. Men av de nystartade företagen är det inom konsultbranschen och personalintensiva tjänster flest anställs. Nyföretagande Ett företag räknas som nystartat när verksamheten är helt nystartad eller när den har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Ett företag definieras även som nystartat när företagaren startar eget med en verksamhet han eller hon tidigare haft som anställd. ITPS:s statistik: Nystartade företag i Sverige Mellan 1994 och 2004 startades cirka 400 000 företag i Sverige, vilket är i genomsitt 36 500 nya företag per år. År 2004 startades rekordmånga företag, 41 600 stycken. I övrigt har ungefär lika många företag startats i Sverige varje år sedan 1994. Internationellt sett är det svenska nyföretagandet lågt. I de flesta andra europeiska länder startas varje år fler företag relaterat till antal befintliga företag. Nyföretagandet ökade mest inom konsulting Figur 1 visar hur nyföretagandet har utvecklats i branscherna mellan åren 1994 och 2004. Det är tydligt att konsultbranschen och personalintensiva tjänster har haft de mest betydelsefulla ökningarna i nystartade företag. Antalet nystartade företag i konsultbranschen ökade med hela 75 procent mellan åren 1994 och 2004. År 1994 startades 5 800 nya företag i branschen och tio år senare, år 2004, startades 10 100 nya företag. Det motsvarar en ökning från 17 procent till drygt 24 procent av det totala antalet nya företag. I konsultbranschen inkluderas företagstjänster, till exempel revision, juridiska tjänster, reklam och rekrytering. År 2000 var exceptionellt för konsultbranschen. Då startades rekordmånga företag, men året därpå sjönk antalet i samband med IT-kraschen i Sverige. Den näst största ökningen i antalet nystartade företag ägde rum inom personalintensiva tjänster. Inom branschen inkluderas bland annat hotell och restaurang, bevakning, rekrytering samt annan serviceverksamhet. Antalet nya företag inom personalintensiva tjänster har ökat med 65 procent under de senaste tio åren. År 2004 startades 8 300 företag i branschen, vilket motsvarade 20 procent av det totala antalet nystartade företag. 12000 Figur 1 Antal nystartade företag per bransch år 1994 2004 10000 8000 6000 4000 2000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Råvaru- och processindustri
Branscherna medicin och lifescience samt myndigheter och organisationer har uteslutits 1994 ur statistiken. Anledningen är att 17% så få företag startades i dessa branscher. 9% 1994 17% och konsulting bytte plats Inom branscherna konsulting och personalintensiva tjänster ökade antalet nystartade företag kraftigt mellan 1994 och 2004. och personalintensiva tjänster passerade i slutet av 1990-talet handel som tidigare varit den bransch 15% där flest antal företag startades. 15% Avregleringar gav många nya företag i början av 1990-talet Inom branschen infrastrukturtjänster startades flest företag år 1994 och 1995. Förklaringen är att många marknader som el-, tele-, järnväg- och flygmarknaden avreglerades i början av 90-talet. 9% Efter år 1995 minskade antalet nystartade företag inom infrastrukturtjänster. Sedan dess har antalet varit relativt konstant omkring 5 000 nya företag per år. Inom byggindustrin har nyföretagandet varit konstant. Det startades mellan 2700 och 3200 nya företag i byggbranschen varje år mellan 1994 och 2003. År 2004 ökade dock antalet nystartade byggföretag med över 900 stycken. Figur 2 Nystartade 17% företag fördelade på branscher år 1994 och 2004 2% 2004 5% 1994 2004 17% 4% 20% 17% Råvaru- och processindustri 2% 2004 5% 4% Källa ITPS. Nuteks bearbetning 15% 1 20% I början av perioden, 1994 1997, startades flest företag inom handel, cirka 8 800 per år. Det motsvarade ungefär 25 procent av det totala antalet nya 1 företag. Efter 1997 hade handel 20% en kraftigt nedåtgående trend i antal nystartade företag fram till Råvaru- år 2001 och processindustri då endast 5700 företag Personalintensiva startades. tjänster Mellan 2001 och 2004 ökade antalet nystartade företag återigen inom handel. Figur 2 visar hur stor Vård andel och omsorg av det totala nyföretagandet som branscherna stod för år 1994 och 2004. 9% 4% 17% 2% 5% 1 Förnyelsetalet ökade år 2004 En bransch som sägs ha stor potential är medicin och lifescience. Branschen är dock väldigt liten vad gäller nyföretagande. Vissa år var det mycket få, eller inga, företag som startades inom medicin och lifescience. Efter medicin och lifescience var råvaru- och processindustri den bransch där det startas minst antal nya företag. Då bör man vara medveten om att råvaru- och processindustri är en stor bransch med 300 000 sysselsatta. Medicin och lifescience är en liten bransch med endast 20 000 sysselsatta. Råvaru- och processindustri Antalet nystartade företag inom kunskapsförmedling och teknikföretag Vård och har omsorg legat på ungefär samma nivåer, cirka 1 000 respektive 2 000 företag årligen. Förnyelsen i en bransch mäts genom att räkna antalet nya företag per 100 etablerade företag i branschen året innan. I hela landet var förnyelsetalet 7,8 nya företag per 100 etablerade företag år 2004. Internationellt sett är förnyelsetalet i det svenska näringslivet lågt. I länder som Tyskland, Irland, Spanien, Portugal och Finland startas betydligt fler företag som andel av företagsstocken. För de flesta branscher minskar förnyelsetalet över tid. I mitten av nittiotalet var förnyelsetalet högt inom kunskapsförmedling, vård och omsorg samt infrastrukturtjänster. Då avreglerades stora delar av dessa branschers marknader. Mycket färre företag fanns i branscherna då än idag. F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 en är äldre Branschen konsulting hade det högsta förnyelsetalet år 2004 på knappt 10 procent. Förnyelsetalet har varierat mellan 9 och 13 procent över perioden. Lägst förnyelsetal hade teknikföretag och råvaru- och processindustri. Högst förnyelsetal efter år 2000 hade branscherna kunskapsförmedling, konsulting och personalintensiva tjänster. Branscherna som redovisas här innehåller många företag, därmed förnyas dessa inte lika snabbt som en mindre bransch. Medicin och lifescience är ännu en liten bransch som skulle kunna förnyas i större utsträckning. I figur 3 visas förnyelsetalet för branscherna år 1994 2004. Antal sysselsatta per nystartat företag minskar Även om nystartade är mindre benägna att anställa idag än de var år 1994 spelar nyföretagandet stor roll för sysselsättningen. År 2000 startades 38 800 företag i Sverige och 78 700 personer sysselsattes i dessa företag, det vill säga i genomsnitt två personer per företag. År 2004 startades 41 600 företag. Företagen sysselsatte sammanlagt 66 000 personer, i genomsnitt 1,6 sysselsatta per nystartat företag. Detta är den lägsta noteringen i antal sysselsatta personer per nystartat företag mellan åren 1994 2004. Figur 3 Förnyelsetalet i branscherna år 1994 2004 45,0 37,5 30,0 22,5 Råvaru- och processindustri 15,0 7,5 0,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Många sysselsattes i nya företag år 2000 Från 1994 till 1997 ökade antalet nystartade företag per år från knappt 34 700 till drygt 37 000. Samtidigt minskade antalet sysselsatta i de nystartade företagen. År 2000 ökade antalet sysselsatta i företagen med knappt 13 procent. Året efter rasade antal sysselsatta i nystartade företag med 22 procent. Det förklaras av de mer eller mindre kraftiga nedgångarna i antal nystartade företag i branscherna konsulting, personalintensiva tjänster, teknikföretag, infrastrukturtjänster och handel. Källa: ITPS och SCB. Nuteks bearbetning. *Med förnyelsetal avses antal nystartade företag per 100 etablerade företag året innan. Antal etablerade företag året innan baseras på tabelluttag Företagsdatabasen SAMU november. Tabell 1 Antal nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år 1994 2004 År Antal företag i Antal Antal Antal sysselföretagsstocken* nystartade sysselsatta satta per företag nytt företag 1994 363644 34670 65766 1.9 1995 395438 35000 59992 1.7 1996 415658 36010 59208 1.6 1997 437895 37040 63657 1.7 1998 552762 34040 56580 1.7 1999 572090 35820 69711 1.9 2000 565705 38745 78724 2.0 2001 585580 35519 61014 1.7 2002 586457 37347 63267 1.7 2003 592544 36413 59232 1.6 2004 593457 41608 65969 1.6 Källa: ITPS Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, S2005:008 *I företagsstocken exkluderas vissa sektorer, näringar, ägarkategorier och juridiska former. Till exempel exkluderas jakt, fiske, jordbruk och offentligt ägda företag.
Sett över hela perioden, år 1994 2004, sysselsatte ett nystartat företag i genomsnitt 1,8 personer. Branschen personalintensiva tjänster sysselsatte flest personer per nystartat företag, 2,0 personer. sysselsätter flest personer per nystartat företag 16000 14000 12000 Figur 4 Antal nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år 2004 År 2004 sysselsatte ett nystartat företag i genomsnitt 1,6 personer. Då startades flest antal nya företag och anställdes flest personer i de nya företagen inom branschen konsulting. Men de nya konsultföretagen är jämfört med andra branscher mindre benägna att anställa. Nystartade företag inom konsultbranschen anställer minst antal personer per företag, endast 1,4, år 2004. Flest sysselsatta per nystartat företag fanns i de företag som är verksamma inom kunskapsförmedling och råvaru- och processindustri, de sysselsatte 1,8 personer per nystartat företag. I figur 4 visas antalet nystartade företag och sysselsatta i nystartade företag år 2004. När antalet nystartade företag inom konsulting och personalintensiva tjänster låg på en mycket hög nivå år 2000 kulminerade också antalet sysselsatta i båda branscherna. Ungefär 20 000 personer sysselsattes i nya företag i vardera branschen. har haft en negativ utveckling i antal sysselsatta per nystartade företag. Utvecklingen sammanfaller med den negativa utvecklingen i antal nystartade företag 1994 2001. Efter år 2001 ökade antal nystartade företag inom handel och då ökade också antalet sysselsatta i branschen. För tek- 10000 8000 6000 4000 2000 0 Råvaru- och processindustri Antal sysselsatta Antal nystartade företag nikföretagen och för företagen inom vård och omsorg minskade antalet sysselsatta i nystartade företag allra mest med nästan 50 procent mellan 1994 och 2004. I figur 5 visas sysselsättningsutvecklingen i nystartade företag år 1994 2004. 25000 Figur 5 Sysselsättningsutvecklingen i nystartade företag år 1994 2004 20000 15000 10000 5000 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Råvaru- och processindustri F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
N YA F A K T A & S T A T I S T I K nr 5 feb 2006 Nyföretagandet ökar i Stockholms, Skåne och Gotlands län I samtliga län startades fler företag år 2004 jämfört med 1994. Nyföretagandet skiljer sig trots det mycket åt i olika delar av landet. I tabell 2 visas antal nystartade företag i varje län år för år. I de tre storstadslänen startades flest nya företag under hela tidsperioden. I Stockholms län startades flest antal nya företag av alla län. Stockholms län har under tiden 1994 2004 haft en positiv trend i antal nystartade företag. Även Skåne, Uppsala och Gotlands län haft en uppgång i antal nystartade företag under perioden. År 2004 startades 33 procent av landets alla nya företag i Stockholms län, 16 procent av de nya företagen startades i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län. Minst antal nya företag startades i Gotlands län, men det är också det minsta länet. Tabell 2 Antal nystartade företag per län 1994 2004 Län 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Stockholms län 10 666 10 975 10 613 11 565 10 728 11 859 13 501 11 915 13 044 12 544 13 641 Uppsala län 1 174 1 108 1 306 1 354 1 181 1 210 1 325 1 342 1 241 1 276 1 450 Södermanlands län 897 840 827 890 775 829 823 817 855 832 899 Östergötlands län 1 302 1 192 1 231 1 324 1 248 1 151 1 251 1 128 1 116 1 344 1 354 Jönköpings län 988 868 914 903 911 877 967 809 808 799 1 038 Kronobergs län 554 445 574 570 512 528 546 488 505 483 607 Kalmar län 611 626 618 621 579 651 638 611 622 618 644 Gotlands län 175 161 178 180 171 192 196 181 206 224 232 Blekinge län 432 445 474 451 406 405 462 401 408 433 464 Skåne län 4 453 4 770 5 121 4 682 4 776 5 077 5 355 5 043 5 073 4 976 5 965 Hallands län 929 1 001 960 1 018 933 982 988 969 1 014 978 1 135 Västra Götalands län 5 681 5 792 5 996 6 263 5 552 5 537 5 932 5 507 5 651 5 291 6 730 Värmlands län 809 767 804 768 706 717 778 698 782 737 818 Örebro län 876 792 973 870 782 757 792 754 847 722 880 Västmanlands län 851 882 785 844 751 720 807 734 813 915 942 Dalarnas län 939 908 970 945 847 943 955 844 848 810 995 Gävleborgs län 780 808 789 897 696 861 801 782 822 822 834 Västernorrlands län 687 717 839 861 672 641 642 616 682 680 780 Jämtlands län 507 444 515 448 443 440 456 491 522 492 520 Västerbottens län 624 747 781 797 652 667 721 632 716 694 811 Norrbottens län 735 712 733 789 719 776 809 757 772 743 869 Hela landet 34 670 35 000 36 010 37 040 34 040 35 820 38 745 35 519 37 347 36 413 41 608 Källa: ITPS Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, S2005:008 Ökad etableringsfrekvens Etableringsfrekvensen är ett mått som beskriver företagsamheten hos befolkningen. Etableringsfrekvensen i länen år 1994 och 2004 visas i figur 6. År 2004 hade vi en etableringsfrekvens på 7,2 nya företag per 1 000 invånare mellan 16 och 64 år i hela riket. I Stockholms län var etableringsfrekvensen betydligt högre än i resten av landet. Där startades i genomsnitt 11 företag per 1 000 invånare under 2004. Det kan jämföras med 8,1 företag per 1000 invånare i Skåne län som har den näst högsta etableringsfrekvensen. Stockholms, Skåne och Uppsala är de enda län som har en etableringsfrekvens över riksgenomsnittet på 7,2 företag per 1000 invånare. Lägst etableringsfrekvens under 2004 hade Kalmar, Gävleborg och Värmlands län. I Kalmar län startades endast 4,5 företag per 1 000 invånare. Tabell 3 Antal aktiva företag i företagsstocken Antal aktiva företag i företagsstocken I SCB:s företagsregister 2004 870189 100,0% exkl jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 695965 80,0% exkl okänd bransch 639189 73,5% exkl offentligt ägda bolag 636318 73,1% exkl företag med omsättning under 200 tkr 273917 31,5% Källa: SCB Företagsdatabasen. Nuteks bearbetning. Finns det verkligen 900 000 företag? År 2005 fanns det 900 151 aktiva företag registrerade i Sverige. Ofta när man redovisar statistik över företagande utesluter man vissa typer av företag. Tabell 3 visar hur många aktiva företag som finns registrerade i företagsstocken och hur många företag som återstår när man till exempel utesluter företag inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Det gör man bland annat i nyföretagandestatistiken för att det startas få företag i dessa branscher.
Figur 6 Etableringsfrekvensen i länen 1994 och 2004 Kalmar Gävleborg Värmland Västerbotten 2004 1994 Blekinge Etableringsfrekvens eller företagsamhet avser antalet nystartade företag per 1 000 personer i åldern 16 64 år. ITPS statistik, Nystartade företag i Sverige Östergötland Jönköping Örebro Västernorrland Kronoberg Södermanland Norrbotten Västmanland Dalarna Gotland Halland Jämtland Västra Götaland Uppsala Skåne Stockholm 0 2 4 6 8 10 12 Källa: Befolkningsstatistiken kommer från SCB och nyföretagandestatistiken från ITPS. Nuteks bearbetning. 40 procent av konsultföretagen finns i Stockholms län Både vad gäller antal nystartade företag och etableringsfrekvens utmärker sig Stockholms län. År 2004 startades drygt 13 600 nya företag i Stockholms län. Av dessa var nästan 4 000 företag verksamma inom konsulting. Det motsvarar 40 procent av alla nystartade konsultföretag. var den bransch där näst flest nya företag startades år 2004. De utgjorde 21 procent av de nya företagen i Stockholms län det året. De nystartade Stockholmsföretagen i branschen utgjorde i sin tur 35 procent av det totala antalet nya företag i personalintensiva tjänster. Däremot är stockholmarna mindre benägna att starta företag inom teknikföretag och handel. är den bransch inom vilken den lägsta andelen, 21 procent, av de nystartade företagen startades i Stockholms län. Figur 7 visar hur många företag som startades i varje bransch i Stockholms län år 2004. Figur 7 Antal nystartade företag per bransch i Stockholms län 2004 (489) (352) (3939) Råvaru- och processindustri (301) (426) Personalintensiva tjänster (2881) (2067) (1947) (1237) F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V
Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet, anmäl på www.nutek.se/framtidensnaringsliv FA K TA O M S TAT I S T I K E N Nyföretagandestatistiken har producerats av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, som ansvarar för den årliga nyföretagandestatistiken i Sverige. Undersökningen utförs av SCB på uppdrag av ITPS och är en urvalsundersökning där resultaten baseras på en postenkät. SCB:s Företagsdatabas (FDB) har använts som populationsregister och urvalsram för enkäten. De totala värdena på antal företag i län och bransch kommer alltså från urvalsundersökningen och är därför förenad med en viss osäkerhet. Undersökningarna över antalet nystartade företag har, enligt ITPS, genomförts med i huvudsak samma definitioner och metoder sedan 1987. År 1996 förbättrades undersökningen och urvalet gjordes större. Det får till följd att statistiken är mer tillförlitlig för åren efter 1996. Nyföretagandestatistiken avser att mäta antalet genuint nya företag som startats under ett kalenderår. Genuint nya är de företag där både den juridiska enheten och verksamheten är ny. Statistiken rensas från övertaganden och omregistreringar vid byte av juridisk form. I nyetableringsstatistiken ingår heller inte näringsgrenarna jord- och skogsbruk, jakt, fiske, företag som inte tillhör den privata sektorn samt fastighetsförvaltning. Den statistik som används i undersökningen har viss osäkerhet beroende på felkällor som bortfallsfel och bearbetningsfel. Totalt antal nystartade företag per år kan också skilja sig åt från ITPS offentliga statistik med några företag per år. Det beror på att avrundningar på lägre nivåer i statistiken. Projektet Framtidens Näringsliv handlar om att studera strukturomvandling i näringslivet. Syftet är att beskriva trender och mönster i utvecklingen för olika branscher. Initiativtagarna till projektet, Nutek och IVA, har skapat en alternativ branschindelning där näringsgrenar med likartade utvecklingsförlopp har lagts ihop till elva olika branscher. Indelningen utgår från Sveriges officiella branschstandard (SNI). Branschen råvaru- och processindustri innehåller näringsgrenar vars utvecklingsförlopp präglas av process- och globalt efterfrågedriven strukturomvandling. I branschen vård och omsorg drivs strukturomvandlingen av förändringar i demografin. En åldrande befolkning påverkar i hög grad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Liknande gäller för de andra branscherna i Framtidens Näringsliv. Branschen myndigheter och organisationer skiljer sig från övriga branscher eftersom utvecklingen i det området inte anses bli påverkat av strukturomvandlingar. Branschen består av myndigheter, ideella föreningar och politiska organisationer. Syftet med projektet är att studera verksamheter med liknande utvecklingsförlopp. Därför görs ingen skillnad på om företag Metoden för att beräkna förnyelsetalet förändrades 2001. Från att ha använt företagsstocken samma år som bas började man använda företagsstocken året innan. Här är förnyelsetalet beräknat med den nya metoden för alla år. År 1997 har man ett tidsseriebrott i företagsregistret att ta hänsyn till. Då togs omsättningskravet för ett företag att bli momsregistrerat bort. Det fick till följd att 200 000 fler företag registrerades i Företagsdatabasen. De företag som i Företagsdatabasen inte har någon känd branschbeteckning, eller som har en branschbeteckning på för grov nivå, har fördelats enligt den branschbeteckning de hade året efter i registret. Detta gäller inte för 2004, då företag med okänd branschbeteckning i stället har fördelats proportionellt efter dem med känd branschbeteckning. För alla branscher gäller att antalet nystartade företag kan skilja sig åt från annan statistik. Det beror på att branscherna definieras olika. Bland annat kan branschen infrastrukturtjänster innehålla fler företag i Framtidens näringsliv än vad den gör i annan statistik. Detta beror bland annat på att vissa enmansföretag ibland exkluderas ur annan statistik. Siffrorna för 2004 är preliminära och kommer att revideras under 2006. Mer fakta om nyföretagandestatistiken i Sverige finner du på webbplatsen www.itps.se. eller anställda tillhör privat eller offentlig sektor. Alla påverkas av förändringar inom näringslivet. I tabellen nedan visas de elva branscherna med exempel på företag som ingår i respektive bransch. Branscher i Framtidens Näringsliv Råvaru- och processindustri Medicin och lifescience Vård och Omsorg Myndigheter och organisationer Exempel på arbetsgivare SSAB, SCA, Cerealia, Boliden, Dafgårds Volvo, Munthers, Flextronics, Cabseal Astrazeneca, Biotage, Gambro, Getinge Skanska, Peab, Westbergs Bygg HM, Axfood, Lidl, Bokus SAS, Nordea, Vattenfall, TeliaSonera, Song ISS, Proffice, Securitas, McDonalds, Scandic Växjö Grundskola, Chalmers, EF Education Danderyds Sjukhus, Capio, Vårdcentraler, Assistantia WM Data, Ogilvy, Ramböll, McKinsey Banverket, AIK, försvaret, miljöpartiet, Röda Korset Ansvarig utgivare: KJELL JANSSON, generaldirektör. Författare: JÖRGEN LINDELL, projektledare, HANNA SJÖBERG, SIMON FALCK, TORE ENGLÉN, MARIA CORELL. Produktion: TANGO AB. Har du frågor om innehållet? Kontakta Jörgen Lindell, tel: 08-681 65 16, E-post: jorgen.lindell@nutek.se eller Hanna Sjöberg, tel: 08-681 77 08, E-post: hanna.sjoberg@nutek.se Verket för näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32, 117 86 Stockholm Tel 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 www.nutek.se