Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15



Relevanta dokument
Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

- kan solens energikälla bemästras på jorden?


Innehållsförteckning:

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fusion. Gjord av Vedran och Pontus

Fusionskraft under utveckling

Instuderingsfrågor Atomfysik

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Bioenergi i kraftvärmeverk

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

Pellets i kraftvärmeverk

Kärnenergi. Kärnkraft

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Kontrollerad termonukleär fusion

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B Av: Hannes Laestander

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Strålningsskador i fusionsreaktormaterial

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Fjärrvärme och fjärrkyla

Kärnenergi. Kärnkraft

Solenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Hur ska vi ha det i framtiden?

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida


Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Förnybara energikällor:

Energi & Atom- och kärnfysik

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

VÅG OCH TIDDVATTEN. bild:1. El och energi programmet på Kaplanskolan i Skellefteå

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vågkraft och tidvattenkraft

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Materia Sammanfattning. Materia

Fysik, atom- och kärnfysik

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Svar: Extra många frågor Energi

Grundläggande energibegrepp

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Innehållsförteckning: Uppslag 1: Fjärrvärme historia Uppslag 2: Fjärrvärme utvinning Uppslag 3: Fjärrvärme omvandlingar Uppslag 4: Fjärrvärme

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

S Kapitel 9

Så fungerar kärnkraft

Vätskors volymökning

Min bok om hållbar utveckling

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Sortera på olika sätt

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället

Grundläggande Kemi 1

Min bok om hållbar utveckling

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

ALF Infravärme. Nordisk Distributör - Nor veco AB veco.se

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Framställning av elektricitet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Transkript:

Fusionsreaktor

Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Historien bakom fusionsreaktorn! I energiboken så skriver man att sedan 1950-talet har man försökt utvinna energi genom fusion(solen utvinner sin energi genom fusion, så man försöker härma de)men aldrig lyckats. De tekniska problemen är oerhört stora. Till exempel så kräver processen en starttemperatur på miljontals grader Celsius, något som inget material klarar av. Då måste man sönderdela bränslet i sina beståndsdelar d.v.s joner och elektroner och bilda en plasma. Men på 50-60-talet så kom ryssarna på ett sätt att lyckas med den rätta temperaturen för att få en fungerande fusionsreaktor. Det man skulle göra var att bygga en Tokamak. En Tokamak består av en ringformad kapsel som det är vakuum i. I kapseln så är plasman och plasman hålls borta från väggarna av ett kraftigt magnetfällt. plasman måste hållas borta från väggarna. För det första så skulle inte väggen klara av temperaturen men den skulle också kyla ner plasman om de kom i kontakt med varandra.

Solen, som man försöker härma i en fusionsreaktor bild 1

Energiomvandlingar som sker Energiboken förklarar den kemiska energi i en fusionsreaktor: En deuteriumpartikel och en tritiumpartikel förs in i plasman som är flera miljoner grader. Vid så hög temperatur börjar partiklarna flyga runt riktigt fort och slås då samman. Då bildas helium och en neutron flyger ut, samt överskottsenergi. Efter det så blir det. Värme energi: Energin som man får ut från fusionen leds till ett element som används för att värma upp vatten. När vattnet blir 100 grader Celsius så omvandlas det från flytande till gasform. Då får man ånga. Sist så är det Av egna tankar och från miljöportalen så beskriver jag den elektrisk energin i fusionsreaktorn såhär: Ångan som man har fått från vattnet driver en turbin. därefter så driver turbinen en generator som utvinner elektricitet till konsumenterna.

Protium Deuterium Tritium Olika isotoper av Väte Av Nuclei Schematic bild 2

Hur fungerar en Fusionsreaktor! I Energiboken och på Miljöportalens hemsida så förklarar man hur en fusionsreaktor fungerar med bränsle och allt. Bränslet är vanligtvis vatten, eller snarare två former av väte(deuterium och tritium) som finns i vanligt vatten. De två lätta atomkärnorna tvingas att smälta samman i plasman som är kring 150 miljoner grader Celsius. En heliummolekyl bildas då tillsammans med en snabb neutron och en massa energi som frigörs(för det krävs mindre energi för att hålla ihop helium än deuterium och tritium). Med energin så värmer man upp vatten till ånga. Ångan driver i sin tur en turbin och därmed en generator som ger elektricitet till konsumenterna(vi). Men utvinningen från en fusionsreaktor är bara som max 70/100, vilket vill säga att om man tillför 100 energi så får man bara ut 70. Energiutbytet är på 70.

Av ITER bild 3 Olika delar i en fusionsreaktor och beskrivning på de.

ITER Energinyheterna skriver att ITER projektet är en av den framgångsrikaste anläggningen inom fusionsreaktorerna hittills. Det är där som de stora forskarna håller till och det är där som man också gör de största framstegen inom fusion. ITER projektet är egentligen bara en större version av JET projektet, ungefär 10 gånger större. Men inte ens där har man kunnat framställa en färdig produkt som genererar ström. Utan man räknar med att kunna köra tester på den mellan åren 2017 och 2020 som varar längre än bara några sekunder. När ITER projektet ska gå i drift är ännu oklart, utan man väntar tills testen är gjorda men hoppas att vara i drift före 2030. Lyckas man med det så har man som mål att den ska kunna försörja en hel svensk mellanstor stad med elektricitet. Så det är flera länder som har gått ihop för att samarbeta och för att få den att fungera. Länderna som har gått ihop och sponsrat ITER mest är USA, Japan, Ryssland, Kina, EU mm.

Foto: ITER bild 4

Hur miljövänligt är det med elektricitet från en fusionsreaktor?? själv så tycker jag att själva framställningen av elen från en fusionsreaktor är riktigt miljövänligt, för det blir inga farliga utsläpp så som koldioxid, kväve eller liknande saker. Men eftersom man inte har lyckats framställa en fusionsreaktor med "vinst" så har inte folket kunnat tro på det än, eftersom det inte är så stor uppståndelse i tidningar och medier. kommer man att lyckas så tror jag att man kommer få många fler bidrag till att vidareutveckla den och göra den ännu bättre. men den är nästa helt miljövänlig i framställningen av elektricitet. Nu när man håller på att framställa en fusionsreaktor(t.ex ITER) så är det inte jättemiljövänligt, eftersom man ska frakta alla delar som behövs och delarna görs inte vars som helst utan en speciell del kan göras i USA, Kina, Sverige men ska till ITER projektet. så transporten till att bygga ihop en fusionsreaktor är inte bra. och allt arbete runtomkring kräver maskiner som förbrukar bensin eller diesel.

Användning av fusionsreaktorer På miljöportalens sida kan man läsa att Fusionsreaktorer används inte i Sverige, de används inte i något annat land heller för man har inte kunnat tillverka någon fungerande fusionsreaktor. Än så länge har bara fusionsreaktorer byggts i form av försöksanläggningar. I Europa finns flera stycken försöks reaktorer. Den största i England, men även Tyskland och Frankrike har framgångsrika tokamak-experiment. I Stockholm finns en annan typ av fusionsreaktor som man försöker vidareutveckla. Än så länge så har man inte lyckats så bra men man jobbar med att få upp temperaturen till den rätta. Men bara de är riktigt svårt skrivs de i energinyheterna. Miljöportalen sammanfattar det så att användningen som är gjorda på fusionsreaktorer är bara tester av vissa anläggningar, men de har fungerat som man har velat så det ser ljust ut.

Framtiden för fusionsreaktorerna Den har en väldigt ljus framtid om man fortsätter att utveckla reaktorerna och om forskarna får pengar och möjligheterna till att vidareutveckla fusionsreaktorerna. Om forskare kommer på ett sätt att vidareutveckla fusionsreaktorerna så att vi kan utvinna mer elektricitet än vad vi stoppar in så har vi riktigt mycket bränsle till att göra el av. Egna tankar om fusionsreaktorernas framtid: Eftersom man använder väteisotoper för att utvinna el i en fusionsreaktor och det finns det riktigt mycket av de i våran miljö och ute i rymden. Det som bildas är helium och det är också ganska ofarligt, vilket är bra för miljön. När man lyckats med en fungerande reaktor så kommer det att byggas flera stycken runt om i världen för att vara miljövänliga och för att få en billig el. lyckas man med det så ser framtiden ljus och bra ut för fusionen. men man måste nog inom en snar framtid få till en fungerande rektor för att få bidrag till att vidareutveckla och bygga mer. Eget tyckande och miljöportalen

Foto: EFDA-JET bild 5 JET projektet och anläggningen runtomkring

Käll- och bildförteckning Text - http://www.energinyheter.se/2011/01/fusion-framtidensenergi Text - http://www.miljoportalen.se/energi/framtidensenergi/stjaernornas-energi Publicerad: 2004-01-05 Senast uppdaterad: 2010-04-29 Text - Energiboken 2011 Text - http://www.svenskenergi.se/global/dokument/branschrekryterin g/energik%c3%a4llor%20.pdf Text - http://www.energinyheter.se/2011/02/genombrott-f-rforskning-p-fusionsreaktorer -

Bild framsida - Foto: Plasma Science and Fusion Center http://www.energinyheter.se/2011/02/genombrott-f-r-forskning-pfusionsreaktorer Bild sol, bild 1 - http://www.spiegel.de/wissenschaft/technik/grenzenlose-energieiraner-versprechen-fusionsreaktor-bis-2020-a-714818.html Bild ITER byggnad, bild 5 - http://www.energinyheter.se/2011/01/fusion-framtidens-energi- Bild ITER, bild 3 - http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3459027.ece Bild Väte, bild 2 - av Nuclei Schematic - http://commons.wikimedia.org/wiki/file:hydrogen_deuterium_tr itium_nuclei_schematic.sv bild ITER, bild 4 - http://www.energinyheter.se/2011/01/fusionframtidens-energi-0

Av Edwin Malm EE1A El och Energiproggrammet