Prästerna och livet i Lappmarken

SCRIPTUM NR 23 Red. Egil Johansson Rapportserie utg. av Forskningsarkivet vid Umeå Universitet ISSN 0284-3161 CODEN: UM/FARK/SC-90/0023 Prästerna och livet i Lappmarken Präster och skolmästare i Jokkmokks socken 1607-1850 Biografiska uppgifter Sten Henrysson * Släktskap och ingiften Några exempel Carl-Henry Johansson FORSKNINGSARKIVET JUNI 1990 BOX 1441 901 24 UMEÅ Tel. 090/166571

Redaktörens rader Forskningsarkivet i Umeå syftar till en nära samverkan mellan arkiven och forskningen vid universitetet. Fördenskull utger Forskningsarkivet källskrifter i skriftserien URKUNDEN. Där publiceras valda akter och dokument ur våra arkiv, som blivit aktuella i pågående forskning och utbildning vid universitetet. På motsvarande sätt presenteras vetenskapliga framställningar och bearbetningar av det historiska källmaterialet i rapportserien SCRIPTUM. Syftet med denna serie kan anges i följande huvudpunkter. Publikationsserien SCRIPTUM skall 1. utge forskningsmässiga kommentarer till utgåvor av källskrifter i Forskningsarkivets källserie URKUNDEN, 2. publicera andra forskningsrapporter med anknytning till Forskningsarkivets verksamhet, som befinns vara angelägna för den vetenskapliga metodutvecklingen och debatten, 3. publicera framställningar av t ex lokalhistorisk karaktär av mer allmänt intresse för Forskningsarkivets verksamhet och för en bredare allmänhet. Härmed önskar Forskningsarkivet inbjuda alla intresserade till läsning och till att genom egna bidrag deltaga i utgivningen av skriftserien SCRIPTUM för ett ökat meningsutbyte inom och mellan olika discipliner vid vårt och andra lärosäten. För Forskningsarkivet i Umeå Egil Johansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Författarnas förord Del 1: Präster och skolmästare i Jokkmokks socken 1607-1850. Biografiska uppgifter 1 INLEDNING 2 Den förste kyrkoherden 2 Predikanter 2 KYRKOHERDAR 4 Kyrkoherdar boende i Kvikkjokk 1697-1797 4 Kyrkoherdar boende i Jokkmokks kyrkby 1797-1850 6 KOMMINISTRAR 7 Komministrar boende i Jokkmokks kyrkby 1697-1797 7 Komministrar boende i Kvikkjokk 1797-1854 9 SKOLMÄSTARE 10 Skolmästare vid Jokkmokks skola 10 ÖVRIGA 11 Vice pastorer, adjunkter och andra extra prästtjänster i Jokkmokks pastorat 11 Litteraturförteckning 12 Del 2: Släktskap och ingiften. Några exempel 13 INLEDNING 14 Fyra utvalda personers antavlor 14 Två ångermanlänningar som blev lappmarkspräster 14 Tre generationer efterlevande 15 Slutord 16 Läsanvisningar för bilaga 1-4 16 Litteraturförteckning 16 Bilagor 1-6 17

Förord Denna rapport bestående av två delar har tillkommit inom ramen för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet "Prästen som folkuppfostrare. Prästens roll i norrländskt samhällslivförefolkskolans genomförande." Ett studium av prästerna i Lappmarken t ex med hjälp av Bygdéns "Härnösands stift herdaminne I-IV" visar att det finns vissa prästsläkter där barnen blir präster respektive prästfruar generation efter generation. Dessa släkter är dessutom ingifta i varandra. Vi har på olika sätt sökt illustrera dessa förhållanden. Sten Henrysson redogör i den första delen för vilka som varit präster i Jokkmokks socken under perioden 1607 till 1850 med särskild tonvikt på respektive prästs föräldrar samt vilka av prästens barn som blivit präster eller prästfruar. Carl-Henry Johansson har i den andra delen av denna rapport särskilt undersökt hur de båda prästsläkterna Laestadius och Fjellström är förenade med varandra genom äktenskap. Med hjälp av släktträd visar han hur de båda släkterna är ingifta i varandra och hur några andra kända prästsläkter i Lappmarken kan knytas till dessa båda familjer. Carl-Henry Johansson har också visat hur några utvalda präster och prästfruar alla härstammar från samma stamfäder. Våra båda rapporter illustrerar på olika sätt livsbetingelser för prästerna i lappmarken under 1600-, 1700- och 1800-talet och vi har därför sammanfört dem i en rapport. Umeå 1990 06 19 Sten Henrysson Carl - Henry Johansson

Del 1 Präster och skolmästare i Jokkmokks socken 1607-1850 Biografiska uppgifter Sten Henrysson

Inledning Här följer en redogörelse för prästerna i Jokkmokks socken före 1850. Skildringen är summarisk, och bygger till stor del på Bygdéns "Härnösands stifts herdaminne" (I-IV, 1923-26) med kompletteringar från Awebro (1983), Grundström (1942) och Nordbergs "Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken" (1973). Dessutom har jag använt mig av resultat som kommit fram under det vid Landsarkivet i Härnösand pågående arbetet med komplettering av Bygdéns herdaminne. Här finns bl a namn och andra uppgifter om skolmästare, adjunkter, vice kyrkoherdar och andra präster utan fast tjänst. God hjälp har jag också haft av de register över prästerna i Härnösands stift, som Ruth och Egil Johansson gjort upp. Redogörelsen innehåller huvudsakligen sådant som publicerats tidigare. Den kan dock ge mer konkreta föreställningar om prästerna i Lappmarken. Redogörelsen kan också ge mer klarhet i förhållandet mellan Kvikkjokk och Jokkmokks kyrkby som boplats för kyrkoherde och komminister under olika skeden. Jag har särskilt tagit fasta på prästernas och skolmästarnas tjänstgöringstider, deras ursprung och giftermål samt eventuellt utmärkande drag i den enskildes verksamhet. Bygdén tar i stort sett endast upp dem som haft tjänst som kyrkoherde, predikant eller komminister. Jag har därför kompletterat med uppgifter om skolmästare, adjunkter, vice kyrkoherdar och dylikt. Framställningen gör inte anspråk på att vara fullständig och helt korrekt, eftersom källorna på en del punkter är ofullständiga. I stort sett torde dock skildringen ge en god bild av prästernas förhållanden och släktskap. Den förste kyrkoherden Hertig Karl, den blivande Karl IX, beslöt 1599 att kyrkor skulle byggas i Lappmarken. År 1607 stod kyrkan i Jokkmokk färdig och den förste kyrkoherden Chnstopher Nicolai tillträdde. Han var dock praktiskt taget ensam bland idel samer. Han föredrog att bo nere i kustlandet och besöka församlingen i samband med marknader och dylikt. Detta bidrog till att Gustav II Adolf år 1617 drog in detta och andra lappmarkspastorat. Jokkmokk blev annex under Lule pastorat. Annexförsamlingen sköttes av prosten i Lule och hans komministrar, som besökte Jokkmokk speciellt i samband med marknaderna. År 1626 blev Andreas Canuti kyrkoherde i Lule och Lule lappmark. Han gjorde vissa insatser för undervisningen av samerna genom att personligen ta sig an några pojkar från Lappmarken för undervisning. Predikanter För att få en bättre tingens ordning beslöt de kyrkliga myndigheterna att placera predikanter i Jokkmokk. Dessa var mer rörliga än kyrkoherdar och komministrar samt sorterade i detta fall under prosten i Lule.

Erik Nordberg lämnar en bra och koncentrerad skildring av predikanterna i Jokkmokk under 1600-talet (Nordberg 1973, s 277). "När Karl den niondes kyrkoorganisation i Lappmarken upplöstes den 11 februari 1617 och Jokkmokk återförenades med Lule pastorat fick herr Christopher,»som varit brukat till lappepräst», uppbära 8 tunnor spannmål årligen samt åtnjuta sitt skattehemman Bredåker fritt. När han är 1624 utkvitterade detta belopp, kallade han sig»fordom predikant i Lula lappmark» )- Prosten Andreas Canuti nedlade stor möda för att få en lappräst til Lule lappmark, och när hösten 1639 tvä lappstudenter prästvigdes i Uppsala, blev den ene,»paulus Lappius,» placerad i Lule lappmark. Paulus Matthiae Backius var född i Gråträsk, inom Pite församling. Föräldrarna voro nybyggare och en broder Jacob Matthiae blev lärare vid lappskolan i Lycksele. Paulus fick pengar för att översätta katekesentilllapska och undervisa lappgossar, men något tryck har icke redovisats, och själv rymde Paulus från tjänsten? Clemens Nicolai [Nordman] kom antagligen i början av 1646 till Jokkmokk som lappräst, men efter ett och ett halvt år lämnade han Lappmarken för att år 1647 bli kapellan i Nordingrå och därefter kyrkoherde i Resele. Petrus Petri Bureus [Burman] var under tiden 1649-52 lappräst i Lule lappmark och uppbar årligen 40 tunnor spannmål och 50 daler. Han blev sedermera andre komminister i Nederluleå. Anders Petri Lundius blev efter sin avsättning från kyrkoherde-tjänsten i Arvidsjaur och ett par års tjänst vid Nasafjälls silvergruva förordnadtilllappredikant i Jokkmokk och innehade denna tjänst 1652-65. Samuel Edvardi Rhen, förut kapellan i Piteå, har samtidigt varit lappredikant i Jokkmokk och brukspredikant i Kvikkjokk under åren 1666-71 och blev sistnämnda år kyrkoherde i Råneå. Anders Marci Grubb var 1671-73 lappredikant i Jokkmokk. Då Jokkmokk år 1673 blev eget pastorat har han tydligen förordnats till kyrkoherde där Vidare kan nämnas följande om predikanterna: Clemens Nicolai Nordin hade en son, Daniel Nordin, som blev konrektor i Piteå skola och blev gift med en kyrkoherdedotter i Resele. Petrus Petri Bureus blev komminister i Luleå, där han dog 1668. Synes enligt Bygdén ha varit gift med en dotter till prosten Canuti i Luleå och haft en son som blev skolmästare där. Anders Petri Lundius var född av samiska föräldrar. Hans son Nils blev tolk i Jokkmokk och skrev en skildring av livet i Lappmarken, som skulle ha blivit underlag för Schefferus "Lapponica". 1 Johan Nordlander, Norrländska samlingar, häfte 6, Uppsala 1905, s 306. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, under Nederluleå och Jokkmokk. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne under Nederluleå. Bygdén har Grubb som lappredikant under tiden 1673-95.

Samuel Edvardi Rhen hade en dotter, Birgitta, som blev gift med komministern Lars Strand i Piteå och en annan dotter, Catharina, gift med kyrkoherde Blix i Råneå. Sonen Samuel blev kyrkoherde i Jukkasjärvi. Anders Marci Grabb hade en dotter, som blev gift med klockaren Nils Lundius i Jokkmokk. KYRKOHERDAR Under 1600-talet började man bryta silvermalm vid Kedkevare och Alkavare samt driva en hytta i Kvikkjokk. Där anställdes en brukspredikant. År 1696 beslöt man att förflytta kyrkoherden i Jokkmokks kyrkby till Kvikkjokk, för att låta även honom överta brukspredikantens syssla. I stället placerades en komminister i Jokkmokks kyrkby. Detta arrangemang varade till 1797, då kyrkoherden åter flyttade till Jokkmokks kyrkby och komministern till Kvikkjokk. Under 1700-talet bröts det malm i Kvikkjokksområdet endast sporadiskt och arbetet för prästerna blev nu mer betungande i Jokkmokks kyrkby. År 1693 blev Jokkmokk regalt pastorat, dvs Kungl. Maj:t skötte utnämningen av kyrkoherde. Dåvarande innehavare av tjänsten, Anders Marci Grabb, var gammal och sjuk. Matthias Jonae Groth skötte pastoratet till Grabbs död 1695. Kyrkoherdar boende i Kvikkjokk 1697-1797 För den följande redogörelsen för prästerna i Kvikkjokk har föratom Leonard Bygdéns Herdaminne (1923-26) även utnyttjats Kenneth Awebros bok "Luleå silververk" (1983). Matthias Jonae Groth (1694-1710). Född i Sköleby, Tuna socken i Medelpad av bondeföräldrar. Han blev 1697 den förste kyrkoherden med placering i Kvikkjokk, där han enligt överenskommelse 1703 även skulle förvalta hyttans hus och inventarier i avvaktan på att den nedlagda driften skulle tas upp igen. Groth var gift med en dotter till komminister Lars Wallander i Selånger. Hans dotter Christina gifte sig med efterträdaren Petras Alstadius. Dottern Ingeborg gifte sig med sedermera kyrkoherden Olof Modeen i Jokkmokk. Petrus Alstadius (1710-1740). född 1679, son till kyrkoherden i Revsund, Carl Alstadius. Han kom till Kvikkjokk som kyrkoherde efter att bland annat ha varit skolmästare i Luleå stad. Han satte inga större spår efter sig och lärde sig aldrig samiska. Hans energiska hustru Christina Groth, dotter till företrädaren, kunde samiska och tolkade i kyrkan. Alstadius dog efter lång tids sjuklighet år 1740.

Olof Olofsson Modeen (1741-1754). född 1696, var bondson från Helgums socken. Hanfickförst som adjunkt och vice pastor hjälpa den åldrige företrädaren. Modeen blev kyrkoherde 1741 och lärde sig samiska av Christina Groth så pass att han hjälpligt kunde predika på detta språk. Han var duglig och energisk, men stötte sig med en del samer. De ansåg att han gick för hårt fram. Modeen å sin sida ville tvinga dem att fullfölja sina åligganden som församlingsbor genom att delta i gudstjänstlivet. Han försökte också på olika sätt begränsa brännvinshandeln och bruket av brännvin. Livet för kyrkoherden i Kvikkjokk var säkerligen hårt vid denna tid. Hyttan och gruvorna låg nere och arbetskraften hade dragit bort. Samerna hade fortfarande kvar mycket av sin gamla religion. De såg med motvilja på gruvdriften och dess eventuella återupptagande. Modeen var gift med Ingeborg Groth, dotter till kyrkoherde Jonas Groth, en syster till företrädarens hustru Christina Groth. Detta är ett exempel på de ingiften mellan prästsläkter som Carl-Henry Johansson har studerat för två släkter av präster som verkat i de svenska lappmarkerna, släkterna Fjällström och Laestadius. Jonas Ql. Hollsten (1757-1775). född 1717 och han var också bondson. Han studerade i Uppsala på lappmarksstipendium, som förpliktigade honom att åta sig tjänst i Lappmarken och lära sig samiska. Hollsten var under tiden i Uppsala lärljunge till Linné, som han senare höll kontakt med. År 1749 blev han skolmästare i Jokkmokk. När pastor Modeen dog i Kvikkjokk år 1754, blev Hollsten först nådeårspredikant. Han skötte sedan tjänsten till 1757, då han fick fullmakt på tjänsten som kyrkoherde. Detta stöddes av församlingen, som fann honom dugande och även mindre hård än företrädaren. Han var uppenbarligen mycket aktiv och framgångsrik som präst. Han var även intresserad av politiska ting och verkade aktivt för att bygga en ny kyrka i Kvikkjokk. Hollsten hade kontakt med Linné och rappporterade till honom om förhållandena i lappmarkerna. Han skickade också växter till Linné för plantering i den botaniska trädgården i Uppsala. Dessa aktiviteter ledde till att han blev invald i Vetenskapsakademien år 1773. Ungefär samtidigt blev han föreslagen och erhöll tjänsten som kyrkoherde i Lule socken. Denna tjänst tillträdde han 1775. Hollsten var gift två gånger. Först med Catharina Zellinger, kyrkoherdedotter från Ramsele. Deras dotter Maria Elisabeth var gift med Nathanael Fjellström, skolmästare i Jokkmokk och sedermera prost i Sunne, Jämtland. Sedan han blivit änkeman, gifte han sig med Anna Christina Rehn, kyrkoherdedotter från Piteå. Johan Samuel Öhrling (1775-1778), född 1718. Hans föräldrar var nybyggare i Örträsk, Lycksele. Johan Samuel gick i Skytteanska skolan. Han blev efter sin prästutbildning skolmästare och sedermera kyrkoherde i Arjeplog. Han blev kyrkoherde i Jokkmokks socken år 1775 men avled redan år 1778. Han medverkade vid tillkomsten av ett samiskt lexikon, "Lexicon lapponicum", 1773, tillsammans med Erik Lindahl. Han var gift med Margareta Laestadius, dotter till kyrkoherden Johan Laestadius i Silbojokk och Brita Noraea Fjellström. Ett gott exempel på släktskapsförhållandena mellan prästerna i Lappmarken (se vidare sid 15). Sonen Samuel, nedan, efterträdde fadern. Sonen Emanuel blev kyrkoherde i Lövånger.

Samuel Öhrling (1779-1796), född 1747 och efterträdde sin fader som kyrkoherde. Han var en aktiv person, som bl a medverkade vid tillkomsten av ett lappkapell vid Alkavare. Han översatte Gamla testamentet till samiska. Detta verk utgavs dock först efter hans död tillsammans med en reviderad version av Nya testamentet. Han var även initiativtagare till att Vetenskapsakademien från år 1795 utgav en samisk version av den svenska almanackan.vidare var han verksam som översättare av psalmer till samiskan. Samuel Öhrling avled som kyrkoherde i Lycksele år 1799. Öhrling var gift med Ulrika Johanna, dotter till kyrkoherden Johan Lsestadius i Aijeplog. Dottern Sara Magdalena gifte sig med prästmannen Carl Fredrik Alenius, bland annat skollärare vid lappskolan i Arjeplog. Dottern Margareta Johanna var gift med komministern Pehr Nordenstedt i Nätra och Catharina Agatha var gift med kyrkoherden i Vilhelmina Per Olof Grönlund. (Se vidare sidan 22 och de följande, bilaga 3a och b.) Kyrkoherdar boende i Jokkmokks kyrkby, 1797-1850 Den 24:e november 1796 beslöt direktionen för Lappmarkens Ecklesiastikverk att kyrkoherden i fortsättningen skulle vara bosatt i Jokkmokks kyrkby, och att han tillika skulle vara skolmästare. Skolan var förlagd dit, men hade förut skötts av komministern, som var bosatt där. Flyttningen berodde på att malmbrytningen och bearbetningen av malm i Kvikkjokksområdet, trots smärre försök under 1700-talet, hade upphört och tyngdpunkten i socknens aktiviteter allt mer förskjutits till Jokkmokks kyrkby. Nathanael Fjellström (1796-1803) född 1739 och var son till kyrkoherde Pehr Fjellström i Lycksele. Nathanael Fjellström utnämndes till kyrkoherde i Jokkmokk 1796. Han hade dock sedan 1775 varit komminister och skolmästare i Jokkmokks kyrkby, och gjort en god insats där. Han slutade sina dagar år 1809 som kyrkoherde i Sunne i Jämtland. Han var gift med Maria Elisabeth Hollsten, dotter till ovannämnde prästen i Jokkmokk, Jonas Hollsten. Sonen Carl Johan blev kyrkoherde i Arjeplog. Dottern Maria Ulrika blev gift med prosten i Arnäs, Pehr Erik Högström. Ännu ett exempel på släktskapet mellan prästerna i Lappmarken. (Se vidare sidorna 19-21, Bil. 2a och b.) Daniel Engelmark (1804-25). född 1747 och var son till pastor Lars Engelmark i Jukkasjärvi. Släkten Engelmark var en stor prästsläkt i Lappmarken. Daniel var kyrkoherde och skolmästare i Enontekis och Jukkasjärvi. Sedermera blev han kyrkoherde i Jokkmokk år 1804, vilket också innebar att han var skolmästare. Han dog 1825 i Jokkmokk. Daniel var gift med Britta Tornberg, dotter till Salomon Tornberg, en företrädare som kyrkoherde i Jukkasjärvi. Sonen Lars efterträdde fadern i Jokkmokk. Efter första hustruns död gifte sig Daniel med Anna Catharina Nordmark, dotter till komminister Lars Nordmark i Luleå. Efter hans frånfälle får sonen Gustaf tjänstgöra som nådeårspredikant och vik. skolmästare. Den sistnämnde blev med tiden kyrkoherde i Arvidsjaur.

Lars Salomon Engelmark (1828-1831'). född 1773 i Enontekis, son till företrädaren Daniel Engelmark och prästdottern Britta Tornberg. Lars Salomon tjänstgjorde bland annat som kyrkoherdeadjunkt i Jokkmokk 1802-03 och som skolmästare i Gällivare 1804-28. Han var enligt L. Bygdén "...en god, from, nitisk och redlig själasörjare..." 1 Ett slaganfall år 1831 ändade hans liv. Makan Brita Stjärnströms far var bruksbokhållare i Svappavaara. Dottern Brita Vendela gifte sig med komministern N.F. Björkman i Kvikkjokk. Sonen Fredrik blev kyrkoherde i Karesuando och sedan skolmästare i Gällivare. Johan Ullenius (1835-47). född 1778. Fadern var soldat och Johan utbildade sig först till guldsmed. Efter prästutbildningen var han bl a adjunkt i Lycksele, komminister i Kvikkjokk och kyrkoherde i Sorsele. År 1835 tillträdde han tjänsten som kyrkoherde och skolmästare i Jokkmokk, där han samlades till sina fäder år 1847. Johan var gift med Christina Margareta Rådström, dotter till skolmästare P. Rådström i Lycksele. Deras dotter Ulrica Carolina var gift med kyrkoherde Fredrik Engelmark i Karesuando. Johan Laestadius (1847-49). född 1815. Han var tf kyrkoherde och vice skolmästare i Jokkmokk. Enligt Bygdén var han "...en stillsam, allvarlig man, som pä ett mångsidigt och nitiskt sätt deltog i lappmarkens kulturutveckling, ej minst genom sin omsorg om undervisningsväsendet. Se vidare nedan om denne. Gustaf Westerlund fl849-661 född 1801. Han var son till en bokbindaredotter från Härnösand. Han var adjunkt i ett antal lappmarksförsamlingar, bl a i Arvidsjaur, där han i stort sett skötte kyrkoherdetjänsten själv. Efter tre år som vice skolmästare och tf kyrkoherde i Gällivare, tillträdde han kyrkoherde-tjänsten i Jokkmokk år 1849. Han var bl a inspektor för lappskolorna. Den i Jokkmokk hade flyttats till Kvikkjokk år 1855 och förestods av komministern. Om honom skriver Bygdén: "Själf bör han nämnas som ett mönster av glad förnöjsamhet med sin lott och af trohet i sitt kall." 3 Westerlunds hustru, Brita Christina Nyström, var prästdotterfrån Finland. De hade 17 barn, varav sonen Hans Gustav blev kyrkoherde i Bygdeå. Dottern Christina Sofia gifte sig med kyrkoherden Carl Nathanael Fjellström i Sorsele. Även dottern Eva Catharina gifte sig med en kyrkoherde, Johannes Mörtsell i Stensele. KOMMINISTRAR Komministrar boende i Jokkmokks kyrkby 1697-1797 Som ovan nämnts, bodde kyrkoherden från år 1697 och 100 år framåt i tiden i Kvikkjokk, medan komministern bodde i Jokkmokks kyrkby. Pehr Hägg (1696-1721). Bondson från Häggdånger. Hans första och enda prästtjänst var som komminister i Jokkmokk. Han blev avsatt år 1721 för försummelser i tjänsten och fylleri. Kort därefter avled han. Till hans avsättning kan enligt Bygdén (II, s 38) ha bidragit hans konflikter med kyrkoherdehustran Christina Alstadius, född Groth. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del II, s 33. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del II, s 36. ^Bygdén, L., Hernösands sifts herdaminne, del n, s 35.

Pehr var gift med Elisabeth Hornaea, dotter till komministern i Ytterlännäs, L. Hornaeus. Dottern Sara gifte sig med missionären i Gällivare, Jonas Zelberg, sist kyrkoherde i Skön. Hans Hellman (1722-30), född 1696, son till landsskrivaren Mats Hellman i Ångermanland. Efter prästvigningen fick han tjänst som komminister i Jokkmokk. Efter en tvist med kyrkoherde Alstadius om lönen, flyttade han tillbaka till Ångermanland, där han så småningom fick en komministertjänst i Högsjö. Han var gift med Anna Forzelia, kyrkoherdedotter från Torsåker. Sonen Pehr Hellman blev komminister i Högsjö, sedan kyrkoherde i Resele. Dottern Barbro Dorothea gifte sig med komministern i Ytterlännäs, Per Öman. Lars Anders Löfstadiu s (1730), född 1694 och var bondson från Ljustorp. Han utnämndes till komminister i Jokkmok 1730, men avled under resan dit. Lars Anders Löfstadius gifte sig med Anna Thelberg, dotter till komminister Jonas Thelberg i Skellefteå. Erik Wallinder (1730-32), född 1704 i Junsele socken. Ytterligare en bondson. Han blev efter prästvigningen komminister i Jokkmokk. Erik skrev till domkapitlet i Härnösand, eftersom även han och kyrkoherden Alstadius var oense om lönen. Wallinder utnämndes 1732 till kyrkoherde i Aijeplog. Erik Wallinder var gift med Magdalena Granberg, dotter till kyrkoherden Sjul Granberg i Aijeplog. Den sistnämnde var same. Jonas Högling (1732-63), född 1693 i Ljustorp. Tjänsten som komminister i Jokkmokk var hans första och enda tjänst. Enligt uppgift var han svag till hälsan. Kunskaperna i samiska var begränsade. Han kunde dock utföra vissa fasta moment i gudstjänsten på samiska, men predikade endast med svårighet på detta språk. Han lär ha varit händig, snäll smed, urmakare, svarvare och snickare. Jonas Högling dog som komminister i Jokkmokk år 1763, närmast sörjd av hustrun Catharina Antman, tulltjänstemannadotterfrånluleå samt deras två barn. Teofilus Gran (1765-68), född 1723 i Lycksele prästgård. Han var son till kyrkoherden Olof Gran i Lycksele. Denne var i sin tur son till kyrkoherden Olaus Stephan Gran, son av samiska föräldrar. Teofilus blev skolmästare i Jokkmokk år 1757 och tillika komminister 1765. Då förenades de båda tjänsterna. År 1768 blev han kyrkoherde i Piteå, där han avled år 1797. Han var först gift med bergsrådsdottern Elisabeth Svanberg och sedan med prostdottern Margareta Catharina Lang, född i Nederluleå. Nils Eriksson Sundelin (1768-75), född 1725. Hans föräldrar var samer i Jokkmokk. Han var den ende av de cirka 400 eleverna i Jokkmokks lappskola som blev präst. Efter studier i Uppsala med hjälp av ett stipendium, blev han adjunkt i Jokkmokk 1754 och arbetade som skolmästare i Gällivare 1758-68. Han blev komminister och skolmästare i Jokkmokk år 1768 och var kvar där till 1775, då han blev kyrkoherde i Arjeplog. Han gjorde sig känd, både i Gällivare och Jokkmokk, som en duktig odlare av marken. Enligt Bygdén berömdes han såsom "en rättskaffens, ordentlig och utmärkt prästman...«av sin nation«"a ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del I, s 74.

Nils Sundelin var gift med Margareta Kråka, handlaredotter från Luleå. Sundelinska släkten, som frambragte många prästmän, stammar från detta par. Sonen Nils efterträdde fadern som kyrkoherde i Arjeplog. Nathanael Fjellström (1775-96). Han var komminister och skolmästare i Jokkmokk. Nathanael har ovan beskrivits som kyrkoherde, boende i Jokkmokks kyrkby. Komministrar boende i Kvikkjokk 1797-1854 Från år 1797 bodde kyrkoherden i Jokkmokks kyrkby och han var tillika skolmästare. Komministern bodde i Kvikkjokk, som förlorat betydelsen i förhållande till Jokkmokks kyrkby. Jonas Grönlund (1797-1803), född 1759 i Skellefteå av bondeföräldrar. Han tjänstgjorde som adjunkt i Lappmarken innan han blev komminister i Kvikkjokk år 1797. Jonas blev 1804 utnämnd till kyrkoherde i Arvidsjaur, men han hann aldrig tillträda tjänsten. Jonas Grönlund var gift med Anna Catharina Lindahl, dotter till kyrkoherden Erik Lindahl i Lycksele. Sonen Pehr Olof blev kyrkoherde i Vilhelmina och sonen Conrad var prost och kyrkoherde i Åsele. Carl-Erik Laestadius (1806-1817) född 1775. Han var son till bergsfogden vid Nasa silvergrufva, Carl Laestadius och Brita Ljung. Fadern gifte om sig med nybyggardottern Anna Magdalena Johansdotter, som var mor till Petrus och Lars Levi Laestadius. Carl-Erik Laestadius blev prästvigd 1803 och komminister i Kvikkjokk år 1806. Bygdén prisar honom i följande ordalag: "En ädel, själfständig och rättänkande man, fyllde han med nit och trohet sina ämbetsplikter, var en god make och familjefader, och oaktadt sin egen knappa bärgning, tog han år 1808 sina bägge halfbröder Petrus och Lars Levi till sig och handledde deras studier, så att de kunde direkt intagas i Hsands gymn. Intresse för jordbruket och vaket sinne för naturen voro äfvenförl. utmärkande egenskaper...."1 Han var gift med Christina Margareta Holmbom, sondotter till kyrkoherden magister Petrus Holmbom i Själevad. Sonen Henrik blev komminister i Kvikkjokk och sonen Johan kyrkoherde i Jokkmokk. Johan Ullenius (1819-23) född 1778. Hans fader var komminister i Kvikkjokk, innan han blev kyrkoherde i Jokkmokk. (Se ovan.) Per Christian Rådström (1827-29) född 1787, son till skolmästaren Pehr Rådström i Lycksele. Per C. Rådström var nådeårspredikant i Kvikkjokk 1817 och adjunkt i Jokkmokk 1827-29. Sistnämnda år blev han kyrkoherde i Stensele, den ort där han verkade till sin död år 1859. Han var gift med Margareta Christina Lönnberg, dotter till en kopparslagare i Härnösand. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del II, s 40.

Nils Fredrick Björkman (1835-1846) född 1793 och var son till kyrko-herden Johan Björkman i Gällivare. Nils Fredrick var adjunkt därstädes samt i Råneå, innan han kom till Jokkmokk som adjunkt 1828. Han var också nådeårspredikant och vice skolmästare 1832-35, innan han blev komminister i Kvikkjokk och avled som sådan 1846. Han var gift med Brita Vendela Engelmark, dotter till kyrkoherden Lars Engelmark i Jokkmokk. Dottern Vendela Charlotta (Lotta) gifte sig med kyrkoherden i Jokkmokk, Johan Laestadius. Detta är ytterligare ett exempel på ingiftet mellan prästsläkterna i Lappmarken. Johan Laestadius (1846-48) född 1815. Han var nådeårspredikant i Kvikkjokk 1846-48. (Se nedan.) Henrik Laestadius (1848-54) född 1808. Han var bror till den nyss nämnde Johan. Båda var söner till komministern i Kvikkjokk, Carl-Erik Laestadius. Henrik var bland annat adjunkt och nåderårspredikant i Gällivare, innan han 1848 tillträdde komministertjänsten i Kvikkjokk. Han avled 1854. Henrik var i sitt första äktenskap gift med häradsskrivardottern Catharina Elisabeth Rosenius. I det andra var han gift med Catharina Margareta Bergman, född 1815 i Råneå. Han förblev barnlös. SKOLMÄSTARE Skolmästare vid Jokkmokks skola Lars Malming (1732-44). Han var den förste skolmästaren i Jokkmokk. Lars kom dit efter ett års tjänstgöring vid Åsele lappskola. Hans insatser som lärare var omstridda bland de samiska föräldrarna. Han vägrade lära sig samiska trots flera påstötningar. Han fick tjänst som lärare vid Piteå skola, men detta beslut överklagade han och blev kvar i Jokkmokk till sin död år 1744. Huruvida han var gift framgår inte av för närvarande tillgängligt material. Carl Lund (1745-50) född 1710 och var son till en fänrik vid Jämtlands regemente. Efter studier i Åbo var han informator för kyrkoherden Ol. Grans barn i Nederkalix. Därefter var han lärare vid Piteå skola och adjunkt i Nederkalix församling. År 1745 blev Carl skolmästare i Jokkmokk och 1750 kyrkoherde i Gällivare, där han dog 1755. Han var gift med Brita Gran, dotter till kyrkoherden 01. Gran i Nederkalix. Jonas Hollsten (1750-57), född 1717 och blev skolmästare i Jokkmokk, innan han 1757 tillträdde tjänsten som kyrkoherde boende i Kvikkjokk. (Se ovan.) Theofilus Gran (1757-68), född 1723. Han blev skolmästare 1757, men från år 1763 förenades denna tjänst med komministertjänsten i Jokkmokks kyrkby. (Se "Komministrar boende i Jokkmokks kyrkby".) Efter år 1797, då kyrkoherden definitivt flyttat till Jokkmokks kyrkby, var han även skolmästare. (Se "Kyrkoherdar boende i Jokkmokks kyrkby".)

ÖVRIGA Vice pastorer, adjunkter och andra extra prästtjänster i Jokkmokks pastorat När kyrkoherden eller komministern i församlingen led av ålderssvaghet eller långvarig sjukdom, anställdes en vice kyrkoherde eller en adjunkt. Den förre skulle sköta kyrkoherdens uppgifter, medan adjunkten skulle biträda kyrkoherden eller komministern. Det verkar som om gränsen mellan vice kyrkoherdens och adjunktens uppgifter i praktiken var flytande och beroende av den enskildes förmåga. Ganska vanligt i Lappmarken var, att kyrkoherdens son anställdes som adjunkt i församlingen. Ett arrangemang som var dem till ömsesidigt gagn. Fadern fick på ett billigt sätt hjälp och sonenficktillfälle att meritera sig för tjänst som präst. Samuel Samuelis Rehn (1668-74), född i Piteå, son till predikanten i Jokkmokk, Samuel Edvardi Rehn. Samuel var adjunkt under faderns tid i Jokkmokk och blev sedan brukspredikant i Kvikkjokk. År 1687 blev han kyrkoherde i Jukkasjärvi, men avled redan år 1690. Samuel gifte sig med Appolonia Gestrinia, dotter till kyrkoherden Erik Petri Hedsander i Hammerdal, Jämtland. Deras son Samuel blev komminister i Piteå. Olof Olofsson Modeen (1735-41), född 1696, var adjunkt och sedan vice kyrkoherde i Kvikkjokk under kyrkoherde Petrus Alstadius' sjukdom. (Se "Kyrkoherdar boende i Kvikkjokk".) Nils Eriksson Sundelin (1754-58), född 1725. Han var adjunkt i Jokkmokk fram till år 1758, då han blev skolmästare i Gällivare. År 1768 återvände han till Jokkmokk som komminister och blev senare kyrkoherde i Arjeplog. (Se "Komministrar boende i Jokkmokks kyrkby".) Lars Engelmark (1802-03), född 1773. Åren 1802-03 var han adjunkt i Jokkmokkk, där han senare blev kyrkoherde och skolmästare. (Se "Kyrkoherdar boende i Jokkmokks kyrkby".) Gustaf Engelmark (1810-23), född 1787 i Enontekis. Han var broder till Lars (se ovan) och son till kyrkoherden Daniel Engelmark i Jokkmokk. Där var Gustaf adjunkt 1810-23, med undantag för år 1818, då han var nådeårspredikant i Kvikkjokk. Han verkade som tillförordnad kyrkoherde i Jokkmokk 1825-27. Efter motsättningar om den lutherska läran tog han avskedfrån tjänsten som kyrkoherde i Arvidsjaur, där han avled 1873. Gustaf var gift med nybyggardottern Dorothea Randström från Jokkmokk. Pehr Christian Rådström (1818-1819), född 1787. Han var nådeårspredikant i Kvikkjokk 1817 och adjunkt i Jokkmokk 1818-1819. (Se "Komministrar boende i Kvikkjokk".) Nils Fredrik Björkman (1828-35), född 1793 och blev adjunkt, nådeårspredikant och vice kyrkoherde i Jokkmokk under perioden 1828-35. Han blev därefter komminister i Kvikkjokk. (Se "Komministrar boende i Kvikkjokk".)

Fredrik Engelmark (1835-38), född 1806, son till kyrkoherden Lars Engelmark i Jokkmokk. Fredrik var adjunkt därstädes 1835. Han blev senare skolmästare och tf kyrkoherde i Gällivare. Vidare var han skolvisitator i norra lappmarksdistriktet fr o m 1859. Hans liv slutade 1866. Han var gift med Ulrika Carolina Ullenius, prästdotter från Jokkmokk. Dottern Teodora Augusta gifte sig med kyrkoherden Carl Mikael Stenborg i Föllinge. Olof Lindahl (1838-41), född 1811 i Vilhelmina, son till kyrkoherden Olof Lindahl i Åsele och Maria Christina Öman, dotter till komministern F. Öman i Ytterlännäs. Olof Lindahl tjänstgjorde i olika socknar i Lappmarken och var även kapellpredikant i Malå. I Jokkmokk var han adjunkt åren 1838-41. Han blev som kapellpredikant även kontraktsprost i södra Lappmarkens kontrakt från år 1865. Lindahl blev sedermera kyrkoherde i Vilhelmina år 1875. Bygdén skriver följande om honom: Det mera sällsynta fallet, att en kapellpredikant innehar ordinarie kontraktsprosts ställning, tyder på kraft och dugande egenskaper hos dess innehafvare. Han var kanske den väldigaste björnjägaren på sin tid och hälsades allmänt med vedernamnet "Björn-Olle". Afled 12 apr. 1898")- Olof Lindahl var gift med lantmätaredottern Erika C. B. Rehn och hon blev 96 år gammal. Johan Laestadius (1841-49), född 1815, son till komministern i Kvikkjokk, Carl-Erik Laestadius och Christina Margaretha Holmbom, dotter till kyrkoherden P. Ström i Tuna. Johan var adjunkt, tillförordnad kyrkoherde och vice skolmästare i Jokkmokk under åren 1841 till 1849, utom ett år (1846-47), då han var nådeårspredikant i Kvikkjokk. Han blev skolmästare därstädes år 1860, då skolan flyttades dit. Tjänsten som kyrkoherde i Jokkmokk tillträdde han 1866. Åren 1869-81 var han folkskoleinspektör. Leonard Bygdén ger följande omdöme om honom: "Han var en stillsam, allvarlig man, som på ett mångsidigt och nitiskt sätt deltog i lappmarkens kulturutveckling, ej minst genom sin omsorg om undervisningsväsendet. Afled i Jockmocks prästgård 24 febr. 1895, öfver 81 år gammal."2 Han var gift med Vendela Charlotta Björkman, dotter till komministern i Kvikkjokk N. F. Björkman. Sonen Carl Fredrik blev kyrkoherde i Stensele och dottern Vendela Christina Maria var gift med Axel Fredrik Westerlund, kyrkoherde i Örträsk. Ännu ett exempel på ingifte mellan prästsläkterna i Lappmarken. Litteraturförteckning Awebro, K. Bygdén, L. Grundström, H. Nordberg, E. Luleå silververk. Ett norrländskt silververks historia. Luleå 1983. Hernösands stifts herdaminne. Del I - IV. Uppsala 1923-26. Barnaundervisningen i en lappmarksförsamling. Minnesskrift till folkskolans 100-årsjubileum i Jokkmokk 1942. Uppsala 1942. Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600-talet. (Skytteanska samfundets handlingar. 11. Umeå 1973.) 1 Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del IV, s 298. ^Bygdén, L., Hernösands stifts herdaminne, del II, s 36.

Del 2 Släktskap och ingiften Några exempel Carl-Henry Johansson

INLEDNING Prästerskapet i lappmarken hade under tidigare sekler en slitsam tillvaro. Vidsträckta och glesbebyggda pastorat med långa, påfrestande resor på dåliga vägar eller i väglöst land. Besvärliga klimatologiska förhållanden, svårigheter med språket, dålig ekonomi m.m. utgjorde den föga lockande bilden av en lappmarksprästs liv. Trots detta var det en relativt vanlig företeelse att någon eller några av sönerna i prästernas som regel stora barnskara blev präst i någon lappmarksförsamling. Till detta bidrog bl a de s k lappmarks-stipendierna. För att få fram lämpliga präster för lappmarken hade kyrkan börjat ge stipendier, som egentligen var avsedda för behövande samiska präster, men som även gavs åt prästsöner från lappmarken. En annan orsak var att prästerna i lappmarksförsamlingarna när de blev gamla ofta anställde sina söner som adjunkter. Detta var ett sätt för prästsönerna att få sin första tjänst som präst och därigenom meritera sig för att efterträda fadern. Det hände också ofta att prästerna gifte sig med prästdöttrarfrånlappmarksförsamlingar. För att närmare belysa dessa ingiften har vi släktskapsstuderat några grenar, där kända prästsläkter ingår: Laestadius, Fjellström, Högström, Öhrling, Grönlund, Lindahl och Sundelin. Fyra utvalda personers antavlor Vi har valt ut fyra personer som trots hemvist i olika församlingar och skilda tider alla härstammar från samma anfäder, nämligen prästerna Johan Nicolai Laestadius och Ericus Petri Noraeus. De fyra vi har valt att upprätta antavlor för, är alla födda på 1700- eller 1800-talet: Samuel Öhrling, f 1747, präst i Lycksele (Bil. la, lb) Per Erik Högström, f 1779, präst i Arnäs (Bil 2a, 2b) Catharina Lovisa Grönlund, maka till Uno August Sundelin, präst i Stensele (Bil 3a, 3b) Selma Kristina Fjellström, f 1865, dotter till Carl Nathanael Fjellström, präst i Sorsele (Bil 4a, 4b) Två ångermanlänningar som blev iappmarkspräster Johan Nicolai Laestadius, född 1615, var son till bonden Nils Olofsson och hans hustru Agatha Sjulsdotter i Lästad by, Ytterlännäs socken i Ångermanland. Efter studier i Härnösands stadsskola, Strängnäs gymnasium och vid Uppsala Universitet blev han lärare i Pite skola. Tjänsten som präst i Arjeplogs församling tillträdde han 1662. Till grannpräst i Silbojokk fick han sin barndomsvän och kamrat Ericus Petri Noraeus, som samtidigt med Laestadius varit lärare i Pite stadsskola. Noraeus var även han ångermanlänning, född 1618 i Nora socken. Han tillträdde Silbojokks pastorat 1656.

Om de båda barndomsvännerna skriver Leonard Bygdén i Härnösands Stifts Herdaminne: "Nufingo båda tjäna i samma lappmark där de lefde i största förtrolighet, gifte tillsammans sina döttrar och söner, som blefvo deras efterträdare och begrofvos på samma gång i Arjeplogs kyrka...«deras namn varar ännu på dessa orter i åminnelse och deras säd i välsignelsen"1 Tre generationer efterlevande Rikt "välsignade" med barn var de själva och så blev även fallet med många av deras efterkommande. Flera av dessa familjer hade 12-18 barn. Om vi utgår från anlistan för Johan Nicolai Laestadius och Ericus Petri Noraeus finner vi följande för tre generationer efterlevande: (Bilaga 5) Laestadius son, Johan (1664) som blev hans efterträdare, gifte sig med Noraeus dotter, Britta Noraea (som liksom de övriga barnen antog namnet Fjällström). De fick 12 barn. Noraeus son, Pertrus Noraeus Fjellström. som blev sin faders efterträdare, gifte sig med Laestadius dotter Agatha Laestadia (1683). De fick 18 barn. Släkten fick alltså i fortsättningen namnet Fjellström. Av Johan Laestadius och Brita Noraeus barn blev: Johan präst i Arjeplog och gift med en dotter till Pastor Olof Nicolaus Graan i Nederkalix, Catarina Graan. Margareta gift med prästen Johan Öhrling, född 1718, sedermera kyrkoherde i Jokkmokks pastorat, bosatt i Kvikkjokk. Anna gift med König Granlund, komminister i Sorsele. Johan Laestadius och Catharina Graan hade följande barn med "prästanknytning": Anna H. Catharina gift med prästen Carl Ol. Brunius i Nedertorneå. Sophia gift med prästen Olof Sandberg i Nederkalix. Daniel präst i Nederluleå. Ulrika Johanna gift med prästen Samuel Öhrling i Lycksele. Margareta Laestadius och Johan Öhrling hade två barn med prästanknytning: Samuel, präst i Lycksele och gift med Ulrika Johanna Laestadius. Emanuel, präst i Lövånger. 1 Bygdén, L.,1923-26, del 1, s 71.

Anna Laestadius och König Granlund hade följande barn med prästanknytning: 1 6 Slutord Brita, gift med prästen Anders Ahlenius i Arvidsjaur. Maria, gift med prästen Christian Fluur i Umeå. Petrus Noraeus Fjellström och Agatha Laestadia hade en son: Pehr, präst i Lycksele. Pehr Fjellström hade med sin första hustru Margareta Burman döttrarna Anna Agatha. Catharina och Margareta: med sin andra hustru Catharina Sjöberg sonen Nathanael. Anna Agatha. gift med Erik Lindahl, präst i Lycksele. Catharina, gift med prästen Petrus Martin Högström i Skellefteå. Margareta, gift med prästen Isac Grape i Övertorneå. Nathanael. präst i Sunne, gift med prästdottern Maria Elisabeth Hollsten. I de fall prästen icke väljer maka från en prästfamilj väljer han i de flesta fall en maka från en "borgerlig" miljö. I mycket få fall har en präst gift sig med en sameflicka. Det är också mycket ovanligt att präster rekryteradesfrånsamefamiljer. Som exempel kan anges att av ca 400 elever som genomgått Jokkmokks lappskola är det bara en enda som blivit präst. Anlistorna för de fyra utvalda personerna Samuel Öhrling, Per Erik Högström, Selma Kristina Fjellström och Catharina Lovisa Grönlund upptar c:a 100 namn men endast en fjärdedel av dessa har icke prästanknytning. Som framgått av anlistorna och som tidigare nämnts hamnar vi för alla så småningom hos samma anfäder; nämligen hos Johan Nicolai Laestadius och Ericus Petri Noraeus. Släktrelationerna till dessa från de fyra "inblandade" personer som illustreras i bilaga 6 visar med önskvärd tydlighet hur inflätade släkterna var i varandra. Om vi tar som exempel Katarina Lovisa Grönlunds släktrelationer så var Johan Nicolaus Laestadius både mormors farfars far, farmors morfars morfar och mormors morfars far till henne, medan Ericus Petri Noraeus var både morfars mormors far, mormors farmors far och farmors morfars farfar till henne! Läsanvisningar för bilaga 1-4 Av bilaga 1-4aframgårhur förfäderna hänger ihop med respektive huvudperson. Bilaga 1-4 b ger samma information på ett annat sätt. Huvudpersonen är den vars namn står i mitten på första raden. Till vänster står fadern och dennes anfäder, till höger är det moderns härkomst som framgår. Litteraturförteckning Bygdén, L. Hernösands stifts herdaminne. Del I-IV. Uppsala 1923-26.

Bil. la 17 Anlista för Samuel Öhrling, f. 1747 Präst i Lycksele 2. Far 3. Mor 4. Farfar 5. Farmor 6. Morfar 7. Mormor 12. Morfars far 13. Morfars mor 14. Mormors far 15. Mormorsmor Johan Öhrling f. 1718 Präst i Kvikkjokk Margareta Laestadius Samuel Samuelsson Nybyggare Anna Adamsdotter Johan Laestadius f. 1664 Präst i Silbojokk Brita Noraea Fjellström Joh. Nic. Laestadius f. 1615 Präst i Arjeplog Anna Brenholm Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Barbro Persdotter

2. Far: Johan Öhrling f. 1718 Präst i Kvikkjokk 4. Sam. Samuelsson Nybyggare [ Samuel Öhrling f. 1747 ' 3. 1 Präst i Lycksele 5. Anna Adamsdotter 6. Johan Laestadius f. 1664 Präst i Silbojokk Mor: Marg. Laestadius 7. Brita Noraea Fjellström 8. 9. 10. 11. 12. Johan Nic. Laestadius 13. Anna Brenholm 14. Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 15. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 51 L 5S 6 0. 6 L. 6: l. 6 3.

Bil. 2a Anlista för Per Erik Högström f. 1779 Präst i Arnäs 2. Far 3. Mor 4. Farfar 5. Farmor 6. Morfar 7. Mormor 8. Farsfars far 9. Farfars mor 10. Farmors far 11. Farmors mor 12. Morfars far 13. Morfars mor 14. Mormors far 15. Mormorsmor 20. Farmors farfar 21. Farmors farmor 22. Farmors morfar 23. Farmors mormor 24. Morfars farfar Pehr P. Högström f. 1747 Präst i Skellefteå Sara Margareta Lindahl f. 1757 Petrus Martini Högström f. 1714 Präst i Skellefteå Catharina Fjellström f. 1722 Erik Lindahl f. 1717 Präst i Lycksele Anna Agatha Fjellström f. 1721 Mårten Högström Handlande, Sundsvall Ingeborg Engman Per Fjellström f. 1697 Präst i Lycksele Margareta Burman Olof Lindahl f. 1645 Präst i Umeå lfs Sara Hellberg f. 1696 Pehr Fjellström f. 1697 Präst i Lycksele Margareta Burman Petrus Noraeus Fjellström f. 1657 Präst i Silbojokk Agatha Laestadius f. 1667 Erik Burman Tullnär Anna Tornea Erik Olofsson Bonde

Morfars farmor Morfars morfar Morfars mormor Mormors farfar Mormors farmor Mormors morfar Mormors mormor Farmors farfars far Farmors farmors far Mormors farfars far Mormors farmors far Anna Eriksdotter Eric Christopheri Hellberg Präst i Ljustorp Barbro Larsdotter Moman Härnösand Petrus Noraeus Fjellström f. 1657 Präst i Silbojokk Agatha Laestadius f. 1667 Erik Burman, Tullnär Anna Tomea, Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog

2. Far: Pehr P. Högström f. 1747 Präst i Skellefteå 4. Petrus M. Högström f 1714 Präst i Skellefteå 5. Catharina Fjellström f. 1722 Per Erik Högström f. 1779 Präst i Arnäs 6. Erik Lindahl f. 1717 Präst i Lycksele 3. Mor: Sara Marg. Lindahl f. 1757 7. Anna Agatha Fjellström f f. 1721 8. Mårten Högström Handlande 9.Ingeborg Engman 16. 17. 18. 19. 10. Per Fjellström f. 1697. Präst i Lycksele Pet. Noreus. Fjellström g f. 1657 Präst i Silboiokk Agatha Laestadius f 1667 r-<" o-i 11. Margareta Burman Erik Burman c-j Tullnär (N ro <N Anna Tornaea 12. Olof Lindahl f. 1645 Präst i Umeå lfs "fr C-5 Erik Olofsson Bonde C") Anna Eriksdotter 13. Sara Hellberg E. C. Hellberg Präst i Ljustorp C-} Barbro Larsdr Moman r- cs 14. Pehr Fjellström f. 1697 Präst i Lycksele Pet. Noreus Fjellström oo f 1657 Präst i Silboiokk Agatha Laestadius f. 1667 Os <N 15. Marg. Burman Erik Burman. Tullnär O CO co Anna Tornaea 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. T» ca ii ii tu: H* 01 o rr C 01 K- H3 kan> H* rr H> ii CT* H- o w. o o z «prtu <D c 01 Hl h~* Os h- 1 00 41. Joh. Nic. Laestadius "fr f. 1615. Pr. i Arjeplog 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. o Ericus Petri Noraeus f 1618 Präst i Silboiokk 57. 58. Hl O H* Os Ul Z H- 0 T) H tu: t- 01 öl rr ni 01 H- rr B > CL H H- c (T) 01 o t- 1 0 OO 59. 60. 61. 62. 63.

Bil. 3a Anlista för Catharina Lovisa Grönlund, gift med kyrkoherden i Stensele Uno August Sundelin 2. Far 3. Mor 4. Farfar 5. Farmor 6. Morfar 7. Mormor 10. Farmors far 11. Farmors mor 12. Morfars far 13. Morfars mor 14. Mormors far 15. Mormorsmor 20. Farmors farfar 21. Farmors farmor 22. Farmors morfar 23. Farmors mormor Per Olof Grönlund f. 1788 Präst i Vilhelmina Catharina Agatha Öhrling f. 1789 Jonas Grönlund Präst i Arvidsjaur Anna Catharina Lindahl f. 1765 Samuel Öhrling f. 1747 Präst i Lycksele Ulrika Joh. Laestadius f. 1755 Erik Lindahl f. 1717 Präst i Lycksele Anna Agatha Fjellström f. 1721 Johan Öhrling f. 1718 Präst i Kvikkjokk Margareta Laestadius Johan Laestadius f. 1700 Präst i Aijeplog Catharina Graan f. 1719 Olof Lindahl f. 1685 Präst i Umeå lfs Sara Hellberg Per Fjellström f. 1697 Präst i Lycksele Margareta Burman Tullnärsdotter

24. Morfars farfar 25. Morfars farmor Samuel Samuelsson Nybyggare Anna Adamsdotter 26. Morfars morfar 27. Morfars mormor 28. Mormors farfar 29. Mormors farmor 30. Mormors morfar 31. Mormors mormor 40. Farmors farfars far 41. Farmors farfars mor Johan Laestadius f. 1664 Präst i Silbojokk Brita Noraea Fjellström Johan Laestadius f. 1664 Präst i Silbojokk Brita Noraea Fjellström Olof Graan f. 1688 Präst i Nederkalix Elsa Hemodia Erik Olofsson Bonde Anna Eriksdotter 42. Farmors farmors far 44. Farmors morfars far 45. Farmors morfars mor 46. Farmors mormors far 47. Farmors mormors mor Eric Christophori Hellberg Präst i Ljustorp Petrus Noraeus Fjellström f. 1657 Präst i Silbojokk Agatha Laestadius f. 1667 Erik Burman Tullnär Anna Tomea

52. Morfars morfars far 53. Morfars morfars mor Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog Anna Brennholm 54. Morfars mormors far 5 5. Morfars mormors mor Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Barbro Persdotter 56. Mormors farfars far 5 8. Mormors farmors far 60. Mormors morfars far 62. Mormors mormors far 8 8. Farmors morfars farfar 90. Farmors morfars morfar Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Nicolaus Olai Graan f. 1660 Präst i Lycksele Lars And Hernodin f. 1660 Präst i Burträsk Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog

Bil. 3b 25 co Elsa Hernodia Olof Nic. Graan f 1688 opräst i Nederkalix ro Brita Noraea.Fjellström ^ o) Johan Laestadius.f. 1664 ^Präst i Silbojokk Brita Noraea Fjellström r~- o) Johan Laestadius f 1664 tspräst i Silbojokk. Lars And. Hernodin Q Präst i Burträsk f 1658 O o Nic 01 Graan f 1660 Präst i Lycksele Se 55 os % Se 54 r- Se 53 Se 52 Barbro Persdotter Ericus Petri Noraeus in f 1618. Pr i Silbojokk ^ Anna Brenholm Joh Nic Låestadius f 1615 Pr. i Arjeplog Anna Adamsdotter Sam Samuelsson Nybyggare 0\ co stoj Margareta Burman Tullnärsdotter Per Fjällström f. 1697 Präst i Lycksele Sara Hellberg Olof Lindahl E-son f. 1685 Präst i UmeHandsf. JjAnna Tornaea Erik Burman ^Tullnär ^Agatha Laestadius f 1667 ^ Se 53 Se 52 ^'Pehr Noraeus Fjellström Se 55 ^ f 1657. Pr. i Silbojokk Se 54 co Erik Hellberg Tt Präst i Liustorp lanna Eriksdotter QErik Olofsson "^Bonde 0\ co oo co <o co co co co ro co

Bil. Anlista för Selma Kristina Fjellström, född Gift med Prosten Per Olof Carlson i Hede 1865 2. Far 3. Mor 4. Farfar 5. Farmor 6. Morfar 7. Mormor 8. Farfars far 9. Farfars mor 10. Farmors far 11. Farmors mor 14. Mormors far 15. Mormorsmor 16. Farfars farfar 17. Farfars farmor 18. Farmors morfar 19. Farmors mormor 20. Farmors farfar 32. Farfars farfars far Carl Natanael Fjellström f. 1820 Präst i Sorsele Christina Sofia Westerlund f. 1831 Carl Johan Fjellström f. 1783 Präst i Aijeplog Anna Christina Edin f. 1797 Gustaf Westerlund f. 1801 Präst i Jokkmokk Brita Christina Nyström f. 1807 Nathanael Fjellström f. 1739 Präst i Sunne Maria Elisabeth Hollsten Pehr Edin f. 1767 Präst i Arvidsjaur Catharina Renberg Klockaredotter Hans Nyström Komminister i Kortesniemi Sara Margreta Bergman Pehr Fjällström f. 1697 Präst i Lycksele Catharina Sjöberg Jonas Ol Hollsten f. 1717 Präst i Nederluleå Catharina Zellinger Pehr Edin f. 1723 Präst i Arvidsjaur Petrus Noraeus Fjellström f. 1657 Präst i Silbojokk

3 3. Farfars farfars mor 34. Farfars farmors far 35. Farfars farmors mor 36. Farfars morfars far 37. Farfars morfars mor 38. Farfars mormors far 40. Farmors farfars far 64. Farfars farfars farfar 66. Farfars farfars morfar Agatha Laestadius f. 1667 ErikJoh. Sjöberg f. 1681 Präst i Åsele Christina Edin Olof Jonsson Bonde Brita Jonsdotter Samuel Zellinger f. 1691 Präst i Ramsele Pehr Edin Pärlfiskeinspektör Ericus Petri Noraeus f. 1618 Präst i Silbojokk Johan Nicolai Laestadius f. 1615 Präst i Aijeplog 27

S :0 l-< oo 3. Mor: Christ. Sofia Westerlund f. 1831 7. Brita Christina f. 1807 Selma Kristina Fjellström f. 1865 6. Gustaf Westerlund f. 1801 Präst i Jokkmokk la Christina Edin.797 stdotter C <5 ^ 'g c S S co 00 rt 53» oo pq >o O 14. Hans Nyström Präst i Kortesniemi ro T 1 oi r ( 11. Catharina Rehnberg Klockaredotter 10. Pehr Edin f. 1767 Präst i Arvidsjaur CO a\ (St cö CO co co' vo v *, \o O vo CT\ >o CO lo l/~> VO in >n co <n co \D CO in CM (S co co <o. 1 wo o ir> a\ oo t-^ -st (N vb co CO CO O ro Pehr Edin f. 1723 Präst i Arvidsjaur <r> st co xt (N Pehr Edin ^ Pärlfiskeinsp. Bil.4b 28 2. Far: Carl Nat. Fjellström f. 1820 Präst i Sorsele 4. Carl Johan Fjellström f. 1783 Präst i Arjeplog 9. Maria El. Hollsten 8. Natanael Fjellström f. 1739 Präst i Sunne Catharina os co. Zellinger ^ S. Zellinger f. 1691 ^ Präst i Ramsele Jonas 01 Hollsten f 1717 OO. o,_, Präst i Neder-Lulea Catharina Sjöberg i * Pehr Fjellström f. 1697 Präst i Lycksele J >o i i ^ Brita Jonsdotter co ^ Olof Jonsson co Bonde iri Christina Edin ^ ^j! Erik Joh. Sjöberg co f. 1681 Pr. i Åsele co Agatha Laestadius ^ f 1667 Joh Nic Laestadius Arjeploj Pehr Noraeus Fjell- PJ ström f 1657. Silbojol t E P Noraeus f 1618 Silboj.