ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 11/11 Mål nr B 7/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 11/11 Mål nr B 7/10 Sammanfattning Fråga om en arbetstagare har ådragit sig skadeståndsansvar mot sin arbetsgivare för brott mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt anställningsavtalet. Särskilt fråga om betydelsen av 9 lagen om skydd för företagshemligheter för bestämmandet av skadestånd enligt den lagen. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag 103 11 STOCKHOLM Telefax 09.00-12.00 Besöksadress 08-617 66 15 13.00-15.00 Stora Nygatan 2 A och B kansliet@arbetsdomstolen.se www.arbetsdomstolen.se

2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 11/11 2011-02-16 Mål nr B 7/10 Stockholm KLAGANDE L.N. i Bjärred Ombud: advokaten Sven Erfors, Advokatfirma DLA Nordic KB, Box 7315, 103 90 Stockholm MOTPART Capgemini Sverige AB, 556092-3053, Box 825, 161 24 Bromma Ombud: advokaten Per Josefson och jur. kand. Oscar Björkman, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Box 1711, 111 87 Stockholm SAKEN skadestånd ÖVERKLAGAD DOM Lunds tingsrätts dom den 14 januari 2010 i mål nr T 4003-06 Tingsrättens dom, se bilaga. Sedan tingsrättens dom överklagats av båda parter har Arbetsdomstolen med anledning av L.N:s överklagande meddelat prövningstillstånd beträffande frågan om L.N. ska betala skadestånd jämte ränta till Capgemini Sverige AB (bolaget) och om fördelningen av rättegångskostnader vid tingsrätten (punkterna 2 och 5 i tingsrättens domslut avseende mål T 4003-06). Arbetsdomstolen har samtidigt avvisat bolagets överklagande eftersom det i överklagandet inte framställts något yrkande som tar sikte på en ändring av tingsrättens dom i någon del som gått bolaget emot. L.N. har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ogillar käromålet i dess helhet samt befriar honom från skyldigheten att betala ersättning för bolagets rättegångskostnader vid tingsrätten. L.N. har vidare, även för det fall Arbetsdomstolen inte finner skäl att ändra tingsrättens dom avseende skyldigheten för honom att betala skadestånd, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid tingsrätten med där yrkat belopp. Bolaget har bestritt ändringsyrkandena. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på L.N:s begäran spelats upp ljud- och bildupptagning av förhören vid tingsrätten med honom själv, P.L. och T.R. På bolagets begäran har spelats upp ljud- och bildupptagning av förhören vid tingsrätten med B.L., P.W. och P.D. Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

3 Parterna har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom. Bolaget har dock i Arbetsdomstolen frånfallit de omständigheter som vid tingsrätten lagts L.N. till last beträffande rekryteringen av M.L. och workshopen hos E.On. Vidare har bolaget i Arbetsdomstolen frånfallit påståendet om att Rapport Affärsmöjligheter skulle omfattas av upphovsrättsligt skydd. Domskäl Tvisten Tvisten gäller om L.N. har ådragit sig skadeståndsansvar mot bolaget genom att agera i strid mot lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt sitt anställningsavtal. Föreligger brott mot företagshemlighetslagen? Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot 7 företagshemlighetslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttja och röja bolagets företagshemligheter som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja dessa. Företagshemligheterna har utgjorts av dokumenten SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet samt bolagets ekonomiska information bestående av Statusrapport Business Solutions, Uppföljning Business Solutions mars, Uppföljning Business Solutions april, Uppföljning Business Solutions I och Uppföljning Business Solutions II. L.N. har bestritt att han brutit mot 7 företagshemlighetslagen. Han har härvid gjort gällande att den ifrågavarande informationen inte utgjort företagshemligheter och i vart fall har han inte röjt eller utnyttjat denna information. På av tingsrätten anförda skäl finner Arbetsdomstolen att den omtvistade informationen har utgjort bolagets företagshemligheter och att L.N. i strid mot 7 företagshemlighetslagen har röjt företagshemligheterna SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus, Rapport Affärsmöjligheter och Särskild Affärsmöjlighet. Vid detta förhållande ska L.N. ersätta bolaget för den skada som uppkommit genom hans förfarande. I likhet med tingsrätten finner Arbetsdomstolen inte visat att L.N., såvitt avser bolagets ekonomiska information, har agerat i strid mot nämnda bestämmelse. Föreligger brott mot upphovsrättslagen? Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot 1 och 2 upphovsrättslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet framställa exemplar av och göra SAP Processverktyg och Beräkningsgrund Bonus tillgängliga för

4 allmänheten samt mot 49 upphovsrättslagen genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet framställa exemplar av och göra SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten. L.N. har bestritt bolagets påstående. Han har invänt att de ifrågavarande dokumenten inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd enligt 1, 2 och 49 upphovsrättslagen och i vart fall har han inte vidtagit någon åtgärd som utgjort intrång i bolagets upphovsrätt. L.N. har under alla förhållanden gjort gällande att undantagsregeln i 11 a upphovsrättslagen ska tillämpas. I likhet med tingsrätten finner Arbetsdomstolen att SAP Processverktyg åtnjuter upphovsrättsligt skydd enligt 1 upphovsrättslagen, att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter åtnjuter katalogskydd enligt 49 upphovsrättslagen, att L.N. framställt exemplar av dokumenten genom att skicka dessa via e-post till T.R. och P.G. samt att undantagsregeln i 11 a upphovsrättslagen inte är tillämplig. Arbetsdomstolen delar vidare tingsrättens bedömning att L.N. däremot inte kan anses ha spritt verken till allmänheten. Liksom tingsrätten finner Arbetsdomstolen att L.N:s agerande att framställa exemplar av verken måste bedömas som i vart fall oaktsamt. Vid dessa förhållanden har L.N., som tingsrätten funnit, ådragit sig skyldighet att i enlighet med 54 och 57 upphovsrättslagen betala skäligt vederlag för utnyttjandet samt ersättning för annan förlust. Föreligger brott mot anställningsavtalet? Bolaget har gjort gällande att L.N. brutit mot anställningsavtalet genom att i strid mot avtalets sekretessklausul röja bolagets företagshemligheter och i strid mot avtalets konkurrensklausul utföra arbete åt Condevor AB medan han fortfarande var anställd hos bolaget. Bolaget har vidare gjort gällande att L.N. agerat i strid mot den allmänna lojalitetsplikt som följt av hans anställning. L.N. har bestritt att han agerat i strid mot anställningsavtalet. På av tingsrätten anförda skäl finner Arbetsdomstolen det utrett att L.N. brutit mot den allmänna lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet samt mot anställningsavtalets sekretessklausul. När det gäller bolagets påstående att L.N. utfört arbete åt Condevor AB innan hans anställning i bolaget hade avslutats gör Arbetsdomstolen bedömningen att det genom den åberopade e-postkorrespondensen mellan L.N., å ena sidan, och T.K. och T.R., å andra sidan, och den åberopade datoranalysen är visat att L.N. utfört arbete åt Condevor AB under resan till Portugal och medverkat vid utformning av texter på detta bolags hemsida. Genom att utföra arbete åt Condevor AB under den tid då L.N. fortfarande var anställd i bolaget har han brutit mot anställningsavtalets konkurrensklausul. L.N. har genom att bryta mot anställningsavtalet ådragit sig skadeståndsansvar mot bolaget.

5 Skadestånd Arbetsdomstolen har i det föregående konstaterat att L.N. ådragit sig skadeståndsskyldighet mot bolaget genom att angripa bolagets företagshemligheter, göra intrång i bolagets upphovsrätt samt bryta mot anställningsavtalet. De skadeståndsregler som är aktuella är 7 och 9 företagshemlighetslagen, 54 (i dess lydelse före den 1 april 2009) och 57 upphovsrättslagen, bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) samt allmänna kontraktsrättsliga principer. Arbetsdomstolen delar tingsrättens bedömning att bolaget inte har visat att det drabbats av någon ekonomisk skada till följd av L.N:s agerande. Inte heller har bolaget, som tingsrätten också konstaterat, förebringat någon utredning som kan ligga till grund för att fastställa ett skäligt vederlag för intrånget i bolagets upphovsrättsligt skyddade material. I det anförda ligger att det inte kan anses ha kommit fram några omständigheter som tyder på att ytterligare utredning eller bevisning om uppkommen skada eller skäligt vederlag inte kunnat föras fram. Det finns därmed inte förutsättningar för att med stöd av bevislättnadsregeln i 35 kap. 5 rättegångsbalken uppskatta en skada eller vederlag till skäligt belopp. Frågan är då om det i den situationen, som tingsrätten funnit, finns förutsättningar att ändå ålägga L.N. att till bolaget, som ett samlat belopp för angreppet på bolagets företagshemligheter, intrånget i bolagets upphovsrätt och brottet mot anställningsavtalet, betala 500 000 kr i s.k. allmänt skadestånd. Arbetsdomstolen konstaterar inledningsvis att det är ostridigt att det varken enligt skadeståndslagens bestämmelser eller allmänna kontraktsrättsliga principer finns någon möjlighet att ålägga en arbetstagare skyldighet att betala allmänt skadestånd för att ha åsidosatt sitt enskilda anställningsavtal. Det finns med andra ord inte utrymme för att i en sådan situation ålägga arbetstagaren att betala skadestånd med utgångspunkt i andra omständigheter än sådana av rent ekonomisk betydelse. Bolaget har inte heller gjort gällande att det framställt något uttryckligt sådant yrkande för L.N:s åsidosättande av anställningsavtalet. Inte heller har bolaget hävdat att det yrkade skadeståndet, till den del det tar sikte på brottet mot anställningsavtalet, skulle innefatta ett allmänt skadestånd. På motsvarande sätt har bolaget anfört att det inte heller med de delar av yrkat skadestånd som gäller intrånget i bolagets upphovsrätt avsett att kräva ersättning för ideell skada, eller som det heter i den tillämpliga lagregeln, ersättning för lidande eller annat förfång. Tillsammans med bedömningen ovan att bolaget inte visat någon ekonomisk skada leder det nu anförda till slutsatsen att L.N. inte kan åläggas att betala något skadestånd för vare sig brottet mot anställningsavtalet eller intrånget i bolagets upphovsrätt. För angrepp på företagshemligheter följer det av 7 företagshemlighetslagen att en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde inse att han inte fick

6 avslöja den ska ersätta den skada som uppkommit genom hans förfarande. Vid bestämmande av skadestånd för ett angrepp på en näringsidkares företagshemlighet ska enligt 9 samma lag hänsyn tas även till näringsidkarens intresse av att hemligheten inte obehörigen utnyttjas eller röjs och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Det skadeståndsyrkande som bolaget framställde vid tingsrätten avsåg ersättning för den ekonomiska skada som bolaget ansåg sig ha lidit. Bolaget hänvisade visserligen, som också har antecknats i tingsrättens dom, till bestämmelsen i 9 företagshemlighetslagen, men det är ostridigt att något uttryckligt särskilt yrkande om ersättning i form av s.k. allmänt skadestånd för L.N:s brott mot företagshemlighetslagen inte framställdes. Det har inte heller från bolagets sida gjorts gällande att någon viss del av det belopp som bolaget yrkat i skadestånd skulle avse ett allmänt skadestånd. Bolagets beskrivning av hur de olika skadeståndsposterna beräknats innebär att beloppen bestämts med utgångspunkt i en uppskattning av kostnaderna för att ta fram berörda dokument. Det kan av den beskrivningen inte heller anses framgå att bolaget, vid sin beräkning, skulle ha tagit någon hänsyn även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. L.N. har mot den bakgrunden hävdat att det inte funnits förutsättningar för tingsrätten att, med den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om den påstådda ekonomiska skadan, döma ut ett skadestånd över huvud taget. Enligt L.N. är nämligen den särskilda regeln i 9 företagshemlighetslagen om möjlighet att vid bestämmande av skadestånd även beakta omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse en självständig skadeståndsregel. Enligt L.N. krävs det ett yrkande om allmänt skadestånd för att ett sådant ska kunna dömas ut. Å andra sidan kan då, enligt L.N., även den som inte lidit någon ekonomisk skada tillerkännas ett allmänt skadestånd. Bolagets inställning är att bestämmelsen inte ska uppfattas som en självständig skadeståndsregel utan som en skärpt variant av bevislättnadsregeln i 35 kap. 5 rättegångsbalken som ska underlätta beräkningen av skadan. Enligt bolaget kan domstolen därför också beakta regeln självmant. Mot den bakgrunden har bolaget menat att det skadestånd som tingsrätten bestämt måste anses motsvara den skada som tingsrätten funnit att bolaget lidit. I förarbetena (se prop. 1987/88.155 s. 49 f.) finns uttalanden som onekligen tyder på att bestämmelsen i 9 företagshemlighetslagen mer ska betraktas som en hjälpregel för att underlätta beräkningen av den ekonomiska skadan än som en självständig skadeståndsregel som medger ersättning utöver den fulla skadan. Det konstateras i förarbetena att utgångspunkten vid bestämmande av skadestånd är att den skada som har uppkommit genom angreppet på en företagshemlighet ska ersättas och att det är den skadelidande som ska visa skadans storlek. Erfarenheterna av vad som tidigare har gällt vid angrepp på yrkeshemligheter och liknande är emellertid, framhålls det vidare, att det är förenat med stora svårigheter att visa den verkliga storleken av en uppkommen skada. En riktpunkt bör enligt förarbetena vara att skadeståndet inte får bli så lågt att det blir lönsammare att utnyttja någon annans företagshemlighet än att på ett legitimt sätt förvärva hemligheten. Det

7 konstateras att det kan vara vanskligt att bedöma den skadelidandes uteblivna vinst. Skadeståndet bör då, sägs det vidare, kunna påverkas av andra faktorer såsom skadevållarens vinst och ibland få bestämmas med beaktande av den skadelidandes intresse, generellt sett, av att uppgiften inte blir allmänt känd. Bestämmelsens lydelse ger emellertid närmast intrycket att den är tänkt som en självständig skadeståndsregel som ger en skadelidande möjlighet att få ersättning även för en rent ideell skada. Det finns också uttalanden i förarbetena som talar i den riktningen. I förarbetena (a. prop. s. 26 f.) dras nämligen tydliga paralleller till arbetsrättens skadeståndsregler när frågan om bestämmande av skadestånd behandlas. Det konstateras sålunda att det allmänt inom arbetsrätten förekommer skadeståndsregler med ett liknande innehåll som bestämmelsen i 9, dvs. regler om att även omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse kan beaktas när ett skadestånd ska bestämmas. Detta är, anförs det vidare, av särskilt intresse här, eftersom den nya lagens skadeståndsregler kommer att tillämpas även i förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det framhålls sedan att om regler om tystnadsplikt för anställda rörande företagshemligheter tas in i kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden, det är en fördel om samma skadeståndsregler kan tillämpas vare sig skyldighet att betala skadestånd för utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet grundas på lagen eller på kollektivavtal. Den skadeståndsregel som ligger nära till hands att jämföra med är då 55 medbestämmandelagen, som redan fanns vid tillkomsten av företagshemlighetslagen, och som är formulerad i stort sett likadant som 9 i den lagen. Klart är att det vid tillämpningen av skadeståndsreglerna i medbestämmandelagen, och även andra lagar på arbetsrättens område, görs en tydlig skillnad mellan ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd. Det här sättet att se på skadeståndsreglerna inom arbetsrätten medför att det inte heller finns något omedelbart samband mellan det allmänna skadeståndet och beräkningen av den ekonomiska skadan. Även en part som inte har lidit någon ekonomisk skada kan alltså tillerkännas ett allmänt skadestånd. För att en part ska tillerkännas ett sådant skadestånd krävs dock alltid att parten har yrkat detta. I sin praxis har Arbetsdomstolen sett på skadeståndsreglerna i företagshemlighetslagen på samma sätt som i de arbetsrättsliga skadeståndsreglerna. Sålunda har domstolen i t.ex. avgörandet AD 2006 nr 49 ålagt en arbetstagare som utnyttjat sin arbetsgivares företagshemligheter att betala ett allmänt skadestånd för den ideella skada som angreppet enligt lagen orsakat. Däremot fann domstolen att det inte kunde anses visat att arbetstagarens agerande medfört någon ekonomisk skada och lämnade därför yrkandet om ekonomiskt skadestånd utan bifall. Det här sättet att tillämpa reglerna på har den uppenbara fördelen att det förutsätter att den part som anser sig skadelidande måste tydliggöra de olika delarna i sitt skadeståndsyrkande samtidigt som motparten ges möjlighet att ta särskild ställning till det berättigade även i de delar av skadeståndet som inte tar sikte på den rent ekonomiskt beräknade skadan. Av intresse för den nu behandlade frågan är även ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 1998 s. 633, som också bolaget särskilt hänvisat till. I det fallet hade ett konsultbolag yrkat skadestånd enligt företagshemlighetslagen av en facklig organisation för obehörigt utnyttjande av bolagets företagshemlighet. Skadeståndsyrkandena grundade sig på rent ekonomiska beräkningar. Högsta domstolen, som fann att organisationen hade obehörigt och uppsåtligt utnyttjat

8 bolagets företagshemlighet, underkände det i första hand yrkade skadeståndsbeloppet, som enligt bolaget i princip motsvarade utebliven vinst. I stället fann domstolen att skadeståndsberäkningen fick ske med utgångspunkt i de kostnader som bolaget hade lagt ned på hemligheten. I den mån organisationen vid sitt utnyttjande av hemligheten hade sparat in motsvarande kostnader fick de anses ersättningsgilla. Bolagets intresse av skydd mot obehörigt utnyttjande av hemligheten kunde dock enligt domstolen inte anses ha blivit fullt ut tillgodosett om skadeståndet begränsades på det sättet. Därför borde bolaget tillerkännas ett ytterligare belopp i kompensation. Det belopp som dömdes ut motsvarade inte fullt ut det yrkade beloppet för nedlagda kostnader. I sammanhanget kan även nämnas NJA 2005 s. 180, som bolaget också hänvisat till. Det fallet rörde skadestånd för mönsterintrång. Högsta domstolen betecknade i domen skadeståndsregeln i 36 mönsterskyddslagen (1970:485), som då innehöll en bestämmelse av motsvarande lydelse som den i 9 företagshemlighetslagen, som en hjälpregel som skulle beaktas vid bedömningen av det yrkade skadeståndet. Domstolen konstaterade att käranden i det fallet hade gjort antagligt att en ersättningsgill skada hade uppstått till följd av svarandepartens olovliga utnyttjande av kärandens mönster, men inte presenterat utredning om skadans omfattning och värde. Domstolen bestämde skadeståndet till ett skäligt belopp med beaktande av regeln i 36 mönsterskyddslagen. Domstolen framhöll att regeln inte medgav en ersättning som översteg den fulla ekonomiska skada som mönsterinnehavaren lidit och att skadeståndsbeloppet därför måste bestämmas med försiktighet. Det kan tilläggas att i detta fall hade den skadelidande framställt sitt skadeståndsyrkande som ett yrkande om ideellt skadestånd. Enligt Arbetsdomstolens mening ger vad som sålunda redovisats inte något entydigt besked i frågan om bestämmelsen i 9 företagshemlighetslagen är att betrakta som en självständig skadeståndsregel eller ska ses mera som en hjälpregel som domstolen kan beakta självmant när storleken av en liden skada ska uppskattas. Gemensamt för de redovisade rättsfallen synes dock vara att domstolarna i dessa fall kunnat konstatera att den part som begärt ett skadestånd också har visat att en skada av någon form uppkommit till följd av motpartens otillbörliga agerande. Den samlade bakgrunden leder enligt Arbetsdomstolens mening till slutsatsen att bestämmelsen i alla händelser inte ger utrymme för att i en situation när någon skada av ekonomiskt värde inte visats i stället och utan ett särskilt yrkande döma ut ett allmänt skadestånd. I det nu föreliggande fallet har, som anförts ovan, bolaget inte kunnat visa att någon ekonomisk skada uppkommit. Det angrepp på bolagets företagshemligheter som L.N. lagts till last består i att han vid några tillfällen har röjt hemligheterna genom att skicka berörda dokument till utomstående personer. Bolaget har emellertid inte förebringat någon utredning till stöd för att angreppet orsakat bolaget någon skada eller ens närmare redogjort för hur och på vilket sätt förfarandet skadat bolaget. Bolagets beskrivning av hur det yrkade skadeståndet i den här delen har räknats fram ger inte heller, som antytts ovan, stöd för slutsatsen att någon skada uppkommit. Som tidigare

9 konstaterats har bolaget inte framställt något särskilt yrkande om ett allmänt skadestånd. Mot bakgrund av det anförda finner Arbetsdomstolen att L.N. inte heller kan åläggas att betala något skadestånd för brottet mot företagshemlighetslagen. Sammanfattning och rättegångskostnader De bedömningar som Arbetsdomstolen har gjort innebär att L.N. inte ska åläggas att betala något skadestånd till bolaget för sitt agerande. Tingsrättens dom ska därför ändras på det sättet att bolagets talan i dess helhet avslås. Bolaget har alltså förlorat sin talan. L.N. ska därför befrias från skyldigheten att ersätta bolaget för rättegångskostnaderna vid tingsrätten. I stället ska bolaget förpliktas att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader där. L.N. yrkade vid tingsrätten ersättning för rättegångskostnader med 1 600 000 kr för ombudsarvode, 17 021 kr för utlägg samt för kostnader för vittnen enligt tingsrättens beslut. Bolaget lämnade vid tingsrätten frågan om skäligheten av den av L.N. där yrkade ersättningen till domstolens bedömning. Enligt Arbetsdomstolens bedömning framstår den av L.N. yrkade ersättningen för ombudsarvode som allför högt tilltagen. Arbetsdomstolen finner att L.N. får anses skäligen tillgodosedd med en ersättning för ombudsarvode om 1 062 500 kr. Därutöver ska bolaget ersätta L.N. för hans utlägg och vittneskostnader. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta skäligheten av dessa kostnader. Med denna utgång har L.N. vunnit fullt bifall till sin talan i Arbetsdomstolen och bolaget ska därför ersätta honom för hans rättegångskostnader även här. L.N. har yrkat ersättning avseende ombudsarvode med 525 000 kr samt för egna kostnader med 5 123 kr. Bolaget har lämnat frågan om skäligheten av den yrkade ersättningen till domstolens bedömning. L.N:s yrkande om ersättning avseende ombudsarvode framstår som alltför högt tilltagen i förhållande till målets omfattning i Arbetsdomstolen. Han är enligt Arbetsdomstolens uppfattning skäligen tillgodosedd med en ersättning om 375 000 kr. Den yrkade ersättningen för L.N:s kostnader får anses skälig. Domslut 1. Med ändring av tingsrättens domslut avseende mål T 4003-06, punkten 2, avslår Arbetsdomstolen Capgemini Sverige AB:s talan. 2. Med ändring av tingsrättens domslut avseende mål T 4003-06, punkten 5, förpliktar Arbetsdomstolen Capgemini Sverige AB att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader vid tingsrätten med enmiljonåttiotvåtusenfemhundratjugoen (1 082 521) kr, varav 1 062 500 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från den 14 januari 2010 till dess betalning sker. 3. Arbetsdomstolen förpliktar Capgemini Sverige AB att ersätta L.N. för hans rättegångskostnader i Arbetsdomstolen med trehundraåttiotusenetthundratjugotre (380 123) kr, varav 375 000 kr avser ombuds-

10 arvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen på det förstnämnda beloppet från dagen för denna dom till dess betalning sker. 4. Vad tingsrätten förordnat om sekretess ska bestå. 5. Arbetsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 8 andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretessen enligt 36 kap. 2 samma lag för uppgifterna i Beräkningsgrund Bonus och SAP Processverktyg, nämligen tingsrättens aktbil. 45 och 63 som enligt Arbetsdomstolens protokoll har lagts fram inom stängda dörrar, ska bestå. Ledamöter: Carina Gunnarsson, Lars Johan Eklund, Berndt Molin, Lars-Erik Tour, Marianne Hörding, Håkan Pettersson och Gunilla Runnquist. Enhälligt. Sekreterare: Marie-Louise Collin

11 Tingsrättens dom (ledamöter: Knut Norrman, Dag Cohen och Gert Råberg) BAKGRUND Capgemini Sverige AB och L.N. Capgemini Sverige AB (fortsättningsvis Capgemini) ingår i en koncern som är en av världens största tjänsteleverantörer inom IT-området. Antalet anställda i koncernen uppgår till omkring 90 000. Koncernens moderbolag är noterat på värdepappersbörsen i Paris. Capgemini är särskilt inriktat mot vissa branscher till vilka branschspecifika lösningar erbjuds. I Sverige har Capgemini omkring 1 200 anställda. Genom anställningsavtal den 28 januari 2005 anställdes L.N. i Capgemini som Managing Consultant inom affärsområdet Business Solutions. Inom detta affärsområde utvärderas kundföretags produkt- och tjänsteflöden och görs en översyn av kundföretagens strategier, rutiner och organisation. L.N:s anställning, som påbörjades i maj 2005, gällde tills vidare med placering vid Capgeminis kontor i Malmö. Inledningsvis uppgick L.N:s månadslön till 58 000 kr exklusive bonusersättning. L.N:s anställningsavtal innehöll en särskild klausul om förbud mot konkurrens med följande lydelse. Under anställningen har den anställde inte rätt att utan bolagets medgivande åtaga sig uppdrag, som kan anses konkurrera med Capgeminis eller annat koncernbolags intressen och arbetsområden. I anställningsavtalet återfanns även en bestämmelse om sekretess med följande lydelse. Den anställde förbinder sig att iaktta tystnadsplikt och inte obehörigen utlämna eller använda sig av information om Capgemini, dess kunder, arbetsmetoder, egendom, idéer eller annat rörande Capgemini, som den anställde under anställningstiden erhållit kännedom om. Tystnadsplikten avser vidare all information, som kan anses vara känslig eller utgöra affärshemlighet och vars yppande eller användande kan skada kunder, personal eller Capgemini. Tystnadsplikten gäller under anställningen samt efter anställningens upphörande. Den anställde skall utföra sina arbetsuppgifter antingen i Capgeminis eller kundens lokaler, varför arbetsmaterial inte får förvaras på annan plats. Med Capgemini avses i denna paragraf även andra bolag i samma koncern. För L.N. var arbetsuppgifterna relaterade till införlivande av ett IT-baserat affärssystem för energibranschen från den internationella systemleverantören SAP AG, som bedriver verksamhet i Sverige genom bolaget SAP Svenska AB. Den 1 november 2005 blev L.N. medlem i Capgeminikoncernens Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige, som är koncernens specialistteam för implementeringar av s.k. SAP-lösningar för kunder inom energibranschen. Kort därefter, den 1 januari 2006, blev han en av cirka åtta medlemmar i koncernens globala team för affärssystemlösningar för energisektorn byggda på system från SAP AG. Den 22 mars samma år befordrades L.N. till chef för Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige. Han fick då samtidigt som han kvarstod i det globala teamet personalansvar för sex personer, sälj- och resultatansvar och ingick i enhetens nationella ledningsteam. L.N. sade upp sig från anställningen i Capgemini den

12 2 juni 2006. Under uppsägningstiden arbetade L.N. som debiterande konsult utan chefsansvar. Under perioden den 15 den 18 juni 2006 deltog L.N. i ett arrangemang i Portugal. Detta anordnades av företrädare för Condevor AB, Condevor Utilities AB (numera Honeypond Ventures AB), Condevor CRM AB (numera Main One Consulting AB) och Condevor Services AB (numera Sondi AB). Condevorbolagen ingick i en koncern med företaget Woodland Invest AB som moderbolag. Koncernen, som hade ett 20-tal anställda, bedrev vid denna tid verksamhet inom samma område som den del av Capgeminis verksamhet inom vilken L.N. arbetade. Under resan till Portugal var L.N. inloggad på Capgeminis datornätverk. Den 21 juni 2006 omhändertog Capgemini L.N:s bärbara tjänstedator. Efter omhändertagandet överlämnades datorns hårddisk för analys av Senior Investigator J.K., som är en av Capgeminis experter på informationssäkerhet. Den 2 september 2006 var L.N:s sista arbetsdag i Capgemini. Han påbörjade därefter en heltidsanställning som konsult i Condevor AB. Avsikten var då att han senare skulle bli verkställande direktör i Condevor Utilities AB. J.K:s datoranalys Under analysen identifierade J.K. information som visade bl.a. att L.N. i början av juni 2006 hade utväxlat e-postmeddelanden med ett flertal olika personer i Condevor AB samt i Condevor Utilities AB, Condevor CRM AB och Condevor Services AB (fortsättningsvis dotterbolagen) enligt följande. (i) (ii) Den 4 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till L.n@capgemini.com från T.r@eon.se med följande textinnehåll. Hej Kollegor, Jag har börjat skissat på texterna till hemsidan avseende Utilities men känner att jag behöver lite hjälp med orden. L, jag bifogar mitt bidrag samt P:s avseende CRM. Vi kan väl höras i morgon kväll? materialet ska vara klart på torsdag morgon./t. I ett e-postmeddelande som samma dag skickades till T.r@eon.se från L.n@capgemini.com fanns en bifogad fil, som innehöll Capgeminis globala processmodelleringsverktyg för införande av "SAP Utilities lösningar" (nedan SAP Processverktyg). (iii) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades av l.n@capgemini.com till p.g@condevor.se, t.r@condevor.se och l.n@condevor.se fanns information om bl.a. vilka företag i olika länder som drev projekt med koppling till affärssystemet SAP och uppgifter om dessa projekt (nedan Rapport Affärsmöjligheter). (iv) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades av l.n@capgemini.com till p.g@condevor.se och t.r@condevor.se fanns information om ett möjligt uppdrag för bolag inom energibranschen (nedan Särskild Affärsmöjlighet). (v) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad en ekonomisk statusrapport framtagen för ledningsgruppen i Capgeminis affärsområde Business Solutions samt en fil med detaljerad ekonomisk uppföljningsinformation för mars 2006 (nedan Statusrapport Business Solutions respektive Uppföljning Business Solutions mars).

13 (vi) I ett e-postmeddelande som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad en fil med detaljerad ekonomisk uppföljningsinformation för april 2006 (nedan Uppföljning Business Solutions april). (vii) I två e-postmeddelanden som samma dag vidarebefordrades från l.n@capgemini.com till l.n@condevor.se fanns bifogad detaljerad information avseende bl.a. prissättning och kalkyler för olika projekt (nedan Business Solutions I respektive Business Solutions II). (viii) Samma dag skickades ett e-postmeddelande från m _ f _ l@hotmail.com till bl.a. p.g@condevor.se samt med kopia till l.n@capgemini.com med bl.a. följande textinnehåll. Hej på er. Först vill jag tacka så mycket för onsdagens givande möte. Sedan vill jag meddela att L och jag har kommit överens om anställningsavtal på Condevor för min del och att jag därför har meddelat berörda parter på Capgemini idag om att jag säger upp mig. Jag ser fram emot ett gott och givande samarbete med er framgent. M v h M. (ix) Den 7 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till l.n@capgemini.com från p.g@condevor.se med en bifogad PowerPoint-presentation till en av Condevor AB anordnad workshop den 19 juni 2006. (x) Den 9 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till p.l@condevor.se från l.n@capgemini.com med en bifogad PowerPoint-presentation innehållande Capgeminis bonussystem för anställda konsulter (nedan Beräkningsgrund Bonus) samt med följande textinnehåll. Här kommer modellen som vi talade om för beräkning av bonus. Denna är naturligtvis helt konfidentiell. Ha det bra L. (xi) Den 13 juni 2006 skickades ett e-postmeddelande till l.n@capgemini.com från p.g@condevor.se med följande textinnehåll. Hej L. Jag har bokat nedanstående till dig. Jag åker med dig från Arlanda till Malmö på söndag så kan vi förbereda oss för E.On. på vägen.//g. (xii) Samma dag skickades ett e-postmeddelande till L.n@capgemini.com från T.k@condevor.se med följande textinnehåll. Vänner!! Bifogat finner ni den agenda samt slideshow vi kommer att förhålla oss till under fredagen. Dra gärna igenom det hela så att ni är förberedda på en kreativ och givande dag. Bästa hälsningar. T och P. Under analysen påträffade J.K. vidare fem dokument som hade skapats under dagarna i Portugal. Dokumenten var namngivna enligt följande. (i) Condevor Processdevelopment offering l0.ppt (ii) Condevor Processdevelopment offering 11.ppt (iii) Condevor lösningsområden.ppt (iv) Condevor offerings utility 1.ppt (v) Condevor roles.xls Kort om målets handläggning Genom ansökan om stämning, som inkom till tingsrätten den 4 oktober 2006, väckte Capgemini talan mot L.N., mål nr T 4003-06, samt mot Condevor AB och dotterbolagen, mål T 4004-06, med yrkanden om bl.a. vitesförbud, även interimistiskt, och skadestånd på grund av angrepp på företagshemligheter och upphovsrättsintrång. Beträffande käromålet rörande L.N. åberopade Capgemini även brott mot anställningsavtalet.

14 L.N., Condevor AB och dotterbolagen vilka samtliga motsatte sig käromålen tillbakavisade yrkandena om interimistiska vitesförbud. Tingsrätten biföll dessa yrkanden i beslut den 30 respektive den 31 oktober 2006. Condevor AB gick den 27 augusti 2008 Consultants in Business, Engineering and Research Sweden AB (fortsättningsvis CIBER) genom fusion. Den 26 januari 2009 beslutade tingsrätten på begäran av Capgemini att CIBER skulle kallas att inträda som part i rättegången. I beslut den 25 september 2009 hävde tingsrätten en mindre del av det interimistiska vitesförbudet. I beslutet avslog tingsrätten övriga delar av en begäran om omprövning från CIBER. Den 12 november 2009 återkallade Capgemini sin talan mot dotterbolagen. Tingsrätten hävde det interimistiska beslutet beträffande dotterbolagen den 18 november samma år. Den omtvistade informationen Den information som enligt Capgemini är att betrakta som företagshemligheter och, i några fall, som upphovsrättsligt skyddade verk benämns fortsättningsvis. (i) SAP Processverktyg (inom Capgemini även benämnt UPM+) (ii) Beräkningsgrund Bonus (iii) Rapport Affärsmöjligheter (iv) Särskild Affärsmöjlighet (som enligt Capgemini numera har förlorat karaktären av företagshemlighet) (v) Statusrapport Business Solutions (vi) Uppföljning Business Solutions mars (vii) Uppföljning Business Solutions april (viii) Uppföljning Business Solutions I (ix) Uppföljning Business Solutions II Capgeminis sammanfattande beskrivning av den omtvistade informationen fogas till domen som domsbilaga 1. YRKANDEN OCH GRUNDER Capgeminis yrkanden Capgemini har yrkat att tingsrätten 1. förbjuder L.N. vid vite om 500 000 kr eller annat kraftigt verkande vite att, enligt 11 lagen om skydd för företagshemligheter (FHL), utnyttja och röja innehåll i Capgeminis samtliga i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form), med undantag för Särskild Affärsmöjlighet, samt att, enligt 53 b och 57 lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (UHL), framställa exemplar av och tillgängliggöra för allmänheten, Capgeminis i nyss nämnda domsbilaga angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. 2. förbjuder CIBER vid vite om 1 000 000 kr eller annat kraftigt verkande vite att, enligt 11 FHL, utnyttja och röja innehåll i Capgeminis samtliga i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form), med undantag för Särskild Affärsmöjlighet, samt att, enligt 53 b och 57 UHL, framställa exemplar av och tillgängliggöra för allmänheten, Capgeminis i nyss

15 nämnda domsbilaga angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. 3. förpliktar L.N. att till Capgemini utge 1 500 000 kr jämte ränta enligt 4 och 6 räntelagen från den 15 oktober 2006 tills betalning sker. 4. fastställer att CIBER är ersättningsskyldigt gentemot Capgemini för den skada Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av CIBERS:s utnyttjande och röjande av innehåll i Capgeminis i domsbilaga 1 angivna dokument (i såväl fysisk som elektronisk form) samt, enligt 54 och 57 UHL, för den skada Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av CIBER:s befattning med Capgeminis i nyss nämnda domsbilaga angivna dokument benämnda SAP Processverktyg, Beräkningsgrand Bonus och Rapport Affärsmöjligheter i strid med UHL. 5. förpliktar L.N., enligt 14 FHL, att förstöra samtliga av honom innehavda dokument i alla format och upptagningar som innefattar information och material angivet i domsbilaga 1, med undantag av Särskild Affärsmöjlighet, och, enligt 55 och 57 UHL, att förstöra allt av honom innehavt material i nyss nämnda domsbilaga benämnt SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. 6. förpliktar CIBER, enligt 14 FHL, att förstöra all dokumentation i alla format och alla upptagningar som innefattar information och material angivet i domsbilaga 1, med undantag av Särskild Affärsmöjlighet, och, enligt 55 och 57 UHL, att förstöra allt av bolaget innehavt material i nyss nämnda domsbilaga benämnt SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. 7. förpliktar L.N. och CIBER att solidariskt ersätta Capgeminis rättegångskostnader i mål T 4003-06 och delar av mål T 4004-06. 8. förpliktar dotterbolagen att solidariskt ersätta Capgeminis återstående rättegångskostnader i mål T 4004-06. 9. förpliktar dotterbolagens tidigare ombud, advokaten C-J.M., att solidariskt med dotterbolagen svara för rättegångskostnaderna under punkten 8. Inställningen till yrkandena, m.m. L.N., CIBER, dotterbolagen och C-J.M. har motsatt sig Capgeminis yrkanden. L.N. och CIBER har förklarat att yrkade ersättningsbelopp inte kan vitsordas som skäliga i och för sig. L.N. har vitsordat att en specialistkonsult debiterar 1 500 kr per timme. Han har vitsordat sättet att beräkna ränta. L.N., CIBER och dotterbolagen har yrkat att tingsrätten förpliktar Capgemini att utge ersättning för rättegångskostnader. Capgeminis rättsliga grunder

16 Som grund för yrkandena om vitesförbud har Capgemini åberopat följande. Capgeminis företagshemligheter, som har hållits hemliga för utomstående, har ett väsentligt ekonomiskt värde och är av stor betydelse för Capgeminis förmåga att konkurrera. L.N. och Condevor AB har angripit företagshemligheterna i den mening som avses i FHL och det är av stor vikt för Capgemini att fortsatta angrepp hindras. L.N. och Condevor AB har framställt exemplar av SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjlighet i strid med 1 och 2 UHL samt gjort dessa tillgängliga för allmänheten. Vad gäller SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter har L.N. och Condevor AB i strid med 49 UHL framställt exemplar och gjort dessa tillgängliga för allmänheten. Som grund för skadeståndsyrkandena avseende L.N. har Capgemini åberopat följande. L.N. har uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat och röjt Capgeminis företagshemligheter som han har fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han insåg eller borde ha insett att han inte fick avslöja dessa. Företagshemligheterna har angripits genom att L.N. skickade e- postmeddelanden med hemlig information till anställda i Condevor AB. L.N. är därmed skyldig att ersätta Capgeminis skada som har uppkommit genom hans förfarande enligt 7 och 9 FHL. L.N. har uppsåtligen eller av oaktsamhet framställt exemplar av och gjort SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten. L.N. ska därför, enligt 54 och 57 UHL, ersätta Capgemini för den skada som Capgemini har lidit till följd av hans befattning med SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter. L.N. har brutit mot sitt anställningsavtal med Capgemini (i) genom att under den tid som han fortfarande var anställd hos Capgemini utföra direkt konkurrerande arbete för Condevor AB och dotterbolagen i strid med avtalets konkurrensförbud, (ii) genom att utnyttja och röja Capgeminis företagshemligheter för Condevor AB och dotterbolagen i strid med avtalets sekretesskyldighet och (iii) genom att agera i strid med den allmänna lojalitetsplikt som har följt av hans anställning. L.N. är skadeståndsskyldig gentemot Capgemini för den skada som Capgemini har orsakats på grand av L.N:s brott mot anställningsavtalet. Som grund för skadeståndsyrkandena avseende CIBER har Capgemini åberopat följande. Condevor AB har uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjat och röjt Capgeminis företagshemligheter som man har fått under sådana förhållanden att man har insett, eller borde ha insett, att dessa har angripits enligt FHL. Företagshemligheterna har angripits genom att Condevor AB har tagit emot och tagit del av den information som dessa innehöll. CIBER är skyldigt att ersätta Capgeminis skada som har uppkommit eller uppkommer enligt 8 FHL. Condevor AB har uppsåtligen eller av oaktsamhet framställt exemplar av och gjort SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter tillgängliga för allmänheten. CIBER ska, enligt 54 och 57 UHL, ersätta den skada som Capgemini har lidit, eller kan komma att lida, till följd av Condevor AB:s befattning med SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter.

17 Som grund för yrkandena om förstörelse har Capgemini åberopat att förutsättningarna för förstörelse föreligger enligt 14 FHL samt 55 och 57 UHL. L.N:s rättsliga grunder Den omtvistade informationen utgör inte företagshemligheter och i vart fall tillbakavisas att L.N. har röjt eller utnyttjat några sådana hemligheter. Capgemini har inte anfört några omständigheter till stöd för att SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter skulle vara upphovsrättsligt skyddade verk enligt 1 och 2 UHL eller att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter skulle åtnjuta skydd enligt 49 UHL. Under alla förhållanden har L.N., som inte innehar den omtvistade informationen, inte vidtagit några åtgärder som har utgjort intrång, dvs. framställt exemplar eller spridit informationen till allmänheten, i Capgeminis upphovsrätt. För det fall tingsrätten skulle finna att det skulle vara fråga om upphovsrättsligt skyddat material och detta har utsatts för intrång ska undantagsregeln i 11 a UHL tillämpas. Capgemini har inte lidit någon ersättningsgill skada på sätt som har påståtts. Som L.N:s talan får förstås har han även hävdat att hans handlande inte har inneburit något brott mot anställningsavtalet. CIBER:s rättsliga grunder Den omtvistade informationen utgör inte företagshemligheter. Capgemini har inte åberopat några konkreta åtgärder från Condevor AB:s eller CIBER:s sida som skulle kunna anses innebära att Condevor AB eller CIBER på något sätt har utnyttjat eller röjt några Capgemini tillkommande företagshemligheter. Under alla förhållanden tillbakavisas att CIBER har röjt eller utnyttjat några sådana hemligheter. Capgemini har inte anfört några omständigheter till stöd för att SAP Processverktyg, Beräkningsgrund Bonus och Rapport Affärsmöjligheter skulle vara upphovsrättsligt skyddade verk enligt 1 och 2 UHL eller att SAP Processverktyg och Rapport Affärsmöjligheter skulle åtnjuta skydd enligt 49 UHL. CIBER, som med undantag av de exemplar som tingsrätten har översänt inte innehar den omtvistade informationen, har inte vidtagit några åtgärder, dvs. framställt exemplar eller spridit informationen till allmänheten, som har utgjort intrång i Capgeminis upphovsrätt. För det fall tingsrätten skulle finna att det skulle vara fråga om exemplarframställning så har denna inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Capgemini har inte lidit någon ersättningsgill skada på sätt som har påståtts. SAKFRAMSTÄLLNINGAR Capgeminis utveckling av talan Bakgrund Det globala teamets medlemmar åtnjöt en förtroendeställning inom Capgemini. Medlemmarna i teamet fick tillgång till verktyg och instrument som på grund av sitt värde för Capgemini inte var tillgängliga för alla anställda inom koncernen. Det var i denna roll som L.N. fick tillgång till SAP Processverktyg.

18 Capgemini tillsände den 4 september 2006 L.N. ett varningsbrev av vilket det framgick att Capgemini kände till L.N:s konkurrerande verksamhet för Condevorbolagen samt att han hade gjort sig skyldig till röjande av företagshemligheter. Dessutom framställdes skadeståndsyrkanden på grund av detta. L.N. uppmanades att intyga att han hade förstört materialet samt att han inte i framtiden skulle utnyttja denna information. Capgemini informerade inte L.N. om att bevisning hade säkrats. I svar den 26 september 2006 förnekade L.N. genom ombud samtliga av Capgeminis uppgifter. Han vägrade dock skriftligen intyga att han hade innehaft materialet. Samma dag som Capgemini skickade brev till L.N. skickades det också brev till Condevorbolagen där de informerades om att det hade framställts krav mot L.N. Condevorbolagen avkrävdes i det sammanhanget en redogörelse av företagens och medarbetarnas befattning med Capgeminis företagshemlighetsskyddade material. Condevorbolagen och var och en av medarbetarna T.K., T.R., P.L. och J.N. uppmanades att skriva under ett bifogat brev där de skulle intyga att de hade förstört allt material de hade fått tillsänt sig från L.N. och att de inte skulle utnyttja den information som de hade fått. Ingen av de uppräknade svarade på brevet. Brott mot anställningsavtalet M.L. rekryterades från Capgemini till Condevorbolagen under L.N:s sista tid som anställd hos Capgemini. Det var L.N. som förhandlade fram M.L:s nya anställningsvillkor hos Condevor Utilities AB. Detta framgår av ett e- postmeddelande som M.L. hade skickat till L.N. och som upptäcktes under J.K:s analys. På M.L:s anställningsbevis angavs L.N. som verkställande direktör för Condevor Utilities AB. I L.N:s dator påträffades också listor på konsulter som Condevor AB hade för avsikt att rekrytera. Detta visar att L.N. var djupt engagerad i Condevorbolagens verksamhet under den tid som han fortfarande var anställd hos Capgemini. Vidare upptäckte J.K. i L.N:s dator ett flertal dokument som bygger på verktyg L.N. hade fått tillgång till under sin anställning på Capgemini, men som hade omarbetats i olika grad för att kunna användas för Condevorbolagens räkning. Dokumenten skapades av L.N. när han fortfarande var anställd på Capgemini. Under den tid L.N. arbetade som konsult hos E.ON Sverige AB (fortsättningsvis E.ON) för Capgeminis räkning deltog han den 19 juni 2006 i en workshop hos E.ON för att kunna sälja in tjänster från Condevorbolagen. P.G., anställd av Condevorbolagen, hade tidigare, den 7 juni 2006, skickat över en kopia av en PowerPoint-presentation till L.N. Syftet med L.N:s deltagande i workshopen var att få uppdrag för Condevorbolagens räkning hos E.ON. Samtidigt hade han Capgeminis uppdrag att försöka erhålla samma uppdrag från E.ON. Condevorbolagen fick efter workshopen uppdrag hos E.ON. Under sin anställningstid hos Capgemini deltog L.N. i Condevorbolagens arbetskonferens i Portugal. Av e-postkorrespondens med T.K. före avresan framgår att det var fråga om en arbetsbetonad konferens. L.N. skapade ett antal

19 arbetsdokument under den tid han var i Portugal, vilket visar att han arbetade för Condevorbolagens räkning. L.N. förnekade först för Capgemini att han hade deltagit i resan och sade att han hade varit sjuk. Först när han konfronterades med uppgifter som visade detta erkände L.N. att han hade deltagit i resan. Han försökte dock få det att låta som om det hade varit fråga om en semesterresa. Den 22 juni 2006 genomförde J.K. en granskning av Condevorbolagens hemsida. Vid detta tillfälle fanns ett uttalade av L.N. publicerat på hemsidan där han beskrev Condevorbolagens tjänster. På hemsidan fanns han även angiven som verkställande direktör och kontaktperson för Condevor Utilities AB. Det fanns även en länk till L.N:s e-postadress hos Condevor AB. Vid senare granskning av hemsidan var L.N:s uttalande och kontaktuppgifter borttagna. Röjande av företagshemligheter och intrång i upphovsrätt I J.K:s analys framkom vidare att L.N. hade skickat över en stor mängd av Capgeminis företagshemliga och upphovsrättsligt skyddade material till Condevorbolagen. SAP Processverktyg skickades den 4 juni 2006 till T.R:s e- postadress hos E.ON, där han vid tillfället arbetade för Condevor AB:s räkning. SAP Processverktyg visar på ett pedagogiskt sätt vilka processer som finns i energibranschen och används bl.a. av Capgemini i möten med kunder. Endast ett fåtal personer inom Capgemini har fått tillgång till hela dokumentet. Verktyget utgör en företagshemlighet hos Capgemini. Dessutom är det skyddat som upphovsrättsligt verk enligt 1 UHL samt omfattas av databasskyddet enligt 49 UHL (katalogskyddet). Dokumentet består av ett stort antal uppgifter och det har tagit mycket lång tid och varit kostnadskrävande att utveckla det. Genom att skicka dokumentet till T.R. har L.N. både gjort sig skyldig till intrång i Capgeminis exklusiva rätt till exemplarframställning och till intrång i Capgeminis rätt till spridning av handlingen. Dokumentet Beräkningsgrund Bonus skickades av L.N. till P.L., som var Condevor AB:s verkställande direktör, den 9 juni 2006. Det är en PowerPointpresentation som visar hur bonussystemet för anställda specialistkonsulter var utformat. Av texten i e-postmeddelandet till P.L. framgår att L.N. var medveten om att informationen i dokumentet var hemlig. Beräkningsgrund Bonus är en presentation av hur Capgemini genom olika nyckeltal kopplat till bonus vill uppnå uppsatta mål. Dokumentet har varit tillgängligt för vissa specialistkonsulter, men inte alla anställda inom Capgemini. Dokumentet utgör en företagshemlighet samt erhåller upphovsrättsligt skydd enligt 1 UHL, men omfattas inte av katalogskyddet i 49 UHL. Handlingen Rapport Affärsmöjligheter vidarebefordrade L.N. den 4 juni 2006 från sin e-postadress hos Capgemini till sin e-postadress på Condevor, samt till P.G. och T.R., vilka båda var anställda hos Condevorbolagen. Rapporten hade L.N. fått del av i sin egenskap av chef för Business Solutions Practice Utilities Core Team i Sverige och innehöll information om vilka kunder som drev projekt med koppling till SAP och uppgifter om dessa projekt. Dessa uppgifter kan användas avseende säljplanering, offertarbeten och förstudier och sänds till bemanningsansvarig på Capgemini i varje land. Dokumentet utgör en

20 företagshemlighet, och har både upphovsrättsligt skydd enligt 1 UHL och katalogskydd enligt 49 UHL. Dokumentet Särskild Affärsmöjlighet skickades den 4 juni 2006 till P.G., T.R. och P.L., vilka alla var anställda hos Condevorbolagen och innehöll information om ett möjligt uppdrag för ett bolag inom energibranschen. Dokumentet utgjorde vid aktuell tidpunkt en företagshemlighet, men så är inte längre fallet. De ekonomiska dokumenten vidarebefordrades i e-postmeddelanden från L.N:s e-postadress på Capgemini till hans e-postadress på Condevor AB den 4 juni 2006. Dokumentet Statusrapport Business Solutions var framtagen för Capgeminis ledningsgrupp inom affärsområdet Business Solutions och innehöll ekonomiska analyser av olika SAP-projekt. Rapporten omfattar analyser av intäkter, budget och lönsamhet av olika projekt. L.N. fick del av rapporten eftersom han tillhörde ledningsgruppen. Handlingen utgör en företagshemlighet och visas inte på detaljnivå utanför ledningsgruppen. Uppgiften att handlingen skulle utgöra en företagshemlighet har inte direkt bestritts även om den inte har vitsordats. Samma dag översände L.N. dokumenten Uppföljning Business Solutions mars och april, som innehöll detaljerade ekonomiska uppföljningsfiler för Capgeminis affärsområde Business Solutions. L.N. fick del av informationen som medlem i ledningen för Business Solutions Practical Utilities Core Team i Sverige. Att det skulle vara fråga om en företagshemlighet har inte heller bestritts. Även dokumenten Uppföljning Business Solutions I och II översändes samma dag. Dokumenten innehöll rapporter från affärsområdet Business Solutions med detaljerade transaktionsdata, exempelvis avseende enskilda konsulters arvode, projekt och projektaktivitet. Dessutom kan man från handlingarna utläsa antalet debiterade timmar för varje enskild konsult. Genom dessa kan man utläsa Capgeminis avtal gentemot kunder, vilket möjliggör lönsamhetskalkyler på konsultnivå. Detta var information som inte spreds utanför ledningsgruppen och utgör företagshemligheter. L.N. fick del av uppgifterna på grund av sin ställning i ledningsgruppen. Condevorbolagen har tagit del av informationen i de dokument som har nämnts ovan. De personer som fick dokument skickade till sig som bifogade filer till e- postmeddelanden har öppnat dessa och läst dokumenten. Övriga handlingar har skickats till adressen l.n@condevor.se, vilket var en adress som kontrollerades av Condevorbolagen. När dokumenten har kommit till Condevorbolagens sfär har de även kommit bolagen tillhanda. L.N. har vidare agerat som en företrädare för Condevorbolagen. Condevorbolagen har varit medvetna om L.N:s handlingar och ansvarar för dessa då L.N. har agerat som anställd hos Condevorbolagen, som har haft stor nytta av den erhållna informationen. Enbart genomläsning av informationen har inneburit skada för Capgemini.