År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

Relevanta dokument
Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var 17,9 miljarder euro år Socialoch

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Nya och nedlagda företag

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Nya och nedlagda företag

Förhandsstatistik över befolkningen

Nya och nedlagda företag

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner ökade något år 2013 från året innan

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Antalet konkurser minskade under januari november med 6,4 procent från året innan

Förhandsstatistik över befolkningen

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Regionalräkenskaper 2010

Antalet konkurser ökade med 7,3 procent från året innan

Antalet konkurser minskade under januari september med 6,4 procent från året innan

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Förhandsstatistik över befolkningen

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Utsökningsärenden 2011

Universitetsutbildning 2013

Förhandsstatistik över befolkningen

Statistik över regional företagsverksamhet 2016

Nya och nedlagda företag

Förhandsstatistik över befolkningen

Regionalräkenskaper 2011

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

Andelen kvinnliga utsökningsgäldenärer har ökat stadigt

Fritidsresorna till Kanarieöarna och kryssningarna till Sverige ökade under september december 2016

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

Inkvarteringsstatistik

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen

Finländarna reste flitigt under januari april 2012

Inkvarteringsstatistik

Resorna till Spanien och dagsresorna till grannländerna ökade under september-december 2014

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Inkvarteringsstatistik

Under den svala sommaren 2015 reste finländarna i Finland och till Centraleuropa

Finländarnas resor till Kanarieöarna och Mellaneuropa ökade under januari-april 2017

Inkvarteringsstatistik

Finländarna reste sommaren 2016 inom landet och till grannländerna

Finländarna reste till Medelhavet, Estland och Lappland under september december 2012

Finländarna reste sommaren 2017 inom landet och till Sydeuropa

Finländarnas resor inom landet ökade under maj augusti 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade jobb under åren

Utlandsresor populära bland finländarna i december 2011

Lönestrukturstatistik 2012

Under januari-april 2014 reste finländarna till Lappland, Estland och Spanien

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Universitetsutbildning 2013

Finländarna reste sommaren 2018 inom landet och till Medelhavet

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2011

Finländarna reste flitigt inom landet under januari-april 2013

Finländarnas resor. Fritidsresorna till utlandet minskade under september-december , hösten ( )

Finländarnas resor 2018

Inkvarteringsstatistik

Finländarnas resor 2017

Yrkeshögskoleutbildning 2014

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Finländarnas resor 2016

Fritidsresorna till utlandet ökade under september-december 2017

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik

Kryssningar till Estland och Sverige populära bland finländare under september-december 2013

Inkvarteringsstatistik

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012

Inrikesresor och dagsresor till utlandet populära bland finländarna under maj-augusti 2013

Det ombytliga sommarvädret fick finländarna att resa till Medelhavsländerna under maj-augusti 2014

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Inkvarteringsstatistik

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Finländarnas resor till spanska fastlandet ökade under januari-april 2016

Inkvarteringsstatistik

Resorna till Medelhavet och Estland ökade under september december 2015

Finländarna reste flitigare våren 2015 än året innan

Utrikeshandel med varor och tjänster

Placering efter utbildning 2010

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Lönestrukturstatistik 2010

Finländarnas resor 2014

Inkvarteringsstatistik 2018

Inkvarteringsstatistik 2017

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Finländarnas resor 2015

Andelen specialister och experter störst i Nyland

Finländarnas fritidsresor med övernattning i mars 2011 och förändring på årsnivå, förhandsuppgifter 3/2011-3/2010

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Undersökning om lediga arbetsplatser

Inkvarteringsstatistik

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Inkvarteringsstatistik 2014

Nya och nedlagda företag

Sysselsättning bland studerande 2012

Reparationsbyggande 2012

Statistik över regional företagsverksamhet 2015

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Transkript:

Offentlig ekonomi 2017 Kommunekonomi 2016 År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan Korrigering 3.11.2017. De korrigerade siffrorna är markerade med rött. Nettokostnaderna för kommunernas social- och hälsovård var totalt 17,9 miljarder euro år 2016. Detta var en ökning med 0,3 procent från året innan. Social- och hälsovårdens andel av nettokostnaderna för hela driftsekonomin var 58,4 procent. Största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården hänförde sig till specialiserad sjukvård, för vilken kommunerna använde totalt 6,6 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över kommunekonomin för vilken uppgifter samlades in från alla 313 kommuner och alla 144 samkommuner. Kommunernas driftsekonomi 2016, miljoner euro 1) Social- och hälsovård totalt Därav: Specialiserad sjukvård Undervisnings- och kulturverksamhet totalt Därav: Grundläggande utbildning Övrig verksamhet totalt Därav: Brand- och räddningsväsendet Driftsekonomi totalt Kommuner Driftskostnader Driftsintäkter Nettokostnader Förändring % 20 863 6 890 11 736 5 145 11 287 705 43 886 2 941 297 1 134 309 9 127 298 13 201 17 922 6 593 10 602 4 836 2 160 406 30 685 1) I driftskostnaderna ingår verksamhetskostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt överföringsutgifter. I driftsintäkterna ingår verksamhetsintäkter och överföringsinkomster, förändringar av produktlager samt tillverkning för eget bruk. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Förändringarna av nettokostnaderna har beräknats jämfört med föregående år. 0,3-0,6 1,1 1,7 1,9-1,6 0,7 Kommunernas driftsekonomi År 2016 var kommunernas sammanlagda driftskostnader 43,9 miljarder euro och driftsintäkter 13,2 miljarder euro. Driftskostnaderna var på föregående års nivå, medan driftsintäkterna minskade med 1,8 procent från föregående statistikår. Nettokostnaderna för driftsekonomin uppgick till 30,7 miljarder euro, vilket var en ökning med 0,7 procent från året innan. Helsingfors 27.10.2017 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

Största delen av nettokostnaderna för kommunernas driftsekonomi hänförde sig till social- och hälsovården, vars andel av hela driftsekonomin var totalt 58,4 procent, dvs. 17,9 miljarder euro. Nettokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 0,3 procent jämfört med föregående statistikår. Den största andelen av nettokostnaderna för social- och hälsovården stod den specialiserade sjukvården för, dvs. 6,6 miljarder euro och den näst största andelen primärvården 1), dvs. 3,3 miljarder euro. Den näst största andelen av nettokostnaderna för kommunernas hela driftsekonomi hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamhet, vars andel av driftsekonomin var 34,6 procent, dvs. 10,6 miljarder euro. De sammanlagda nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet var 1,1 procent större än året innan. Den största andelen av nettokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet stod den grundläggande utbildningen för, dvs. 4,8 miljarder euro och den näst största andelen småbarnspedagogiken, dvs. 2,7 miljarder euro. Till den övriga verksamheten i kommunerna, till vilken hör all annan verksamhet exkl. social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamhet, hänförde sig 2,2 miljarder euro av nettokostnaderna, vilket innebär en andel på 7,0 procent av hela driftsekonomin. Nettokostnaderna för övrig verksamhet ökade med 1,9 procent jämfört med året innan. Samkommunernas driftsekonomi År 2016 var samkommunernas sammanlagda driftskostnader 14,4 miljarder euro brutto och driftsintäkterna 14,6 miljarder euro brutto. De sammanlagda bruttodriftskostnaderna ökade med 2,2 (var 5,3) procent och bruttodriftsintäkterna med 1,8 (var 5,8) procent från föregående statistikår. Största delen av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi hänförde sig till social- och hälsovården, vars andel av hela driftsekonomin var 72,7 procent. Bruttokostnaderna för social- och hälsovården ökade med 2,8 (var 7,3) procent och driftsintäkterna med 2,6 procent från föregående år. Näst mest, dvs. 8,7 procent av bruttokostnaderna för samkommunernas driftsekonomi, hänförde sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Bruttokostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet minskade med 5,9 procent och bruttointäkterna med 5,4 procent jämfört med året innan. Information om statistiken Statistiken över kommunekonomin innehåller uppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut, driftsekonomi, investeringar och verksamhet. För statistiken insamlas uppgifter från alla kommuner och samkommuner i Finland. Uppgiftsinnehållet och datainsamlingen för statistiken över kommunekonomin förnyades fr.o.m. statistikåret 2015, vilket innebär att uppgifterna i statistiken över kommunekonomin inte är direkt jämförbara med de uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet som publicerats under åren innan. I statistiken över kommunekonomin sammanslås affärsverken med uppgifterna om primärkommuner och -samkommuner, medan så inte var fallet i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet. Dessutom gjordes ändringar i kommunernas och samkommunernas uppgiftsklassificering i samband med förnyelsen. 1) Till primärvården räknas öppenvård inom primärvården, bäddavdelningsvård inom primärvården samt mun- och tandvård. 2

Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Nettokostnader efter landskap 2016...4 3

Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Nettokostnader efter landskap 2016 1) Hela landet Nyland Egentliga Finland Satakunta Egentliga Tavastland Birkaland Päijänne-Tavastland Kymmenedalen Södra Karelen Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lappland Åland 2) Kommuner 1) Befolkningsmängd 31.12.2016. social- och hälsovården, mn 17 922 4 694 1 562 754 571 1 632 681 661 455 586 921 595 913 666 611 239 1 333 296 699 socialoch hälsovården, euro per invånare 2) För hälsovården på Åland ansvarar Ålands landskapsregering. 53 3 257 2 865 3 285 3 401 3 286 3 204 3 375 3 722 3 484 3 934 3 719 3 624 3 304 3 473 3 369 3 460 3 241 3 955 3 881 1 828 undervisnings- och kulturverksamhet, mn 10 602 3 328 881 383 297 997 352 340 223 252 444 286 494 361 400 136 833 170 350 74 undervisnings- och kulturverksamhet, euro per invånare 1 926 2 031 1 853 1 728 1 709 1 958 1 747 1 915 1 705 1 693 1 790 1 745 1 789 1 880 2 206 1 971 2 027 2 275 1 942 2 535 4

Offentlig ekonomi 2017 Förfrågningar Karen Asplund 029 551 3611 Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen kommunekonomi@stat.fi http://tilastokeskus.fi/til/kta/index_sv.html Källa: Kommunekonomi 2016. Statistikcentralen. Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +358 29 551 2220 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +358 20 450 05 www.editapublishing.fi ISSN 1796-0479 = Finlands officiella statistik ISSN 2343-4155 (pdf)