FA GLAR I FALKENBERG Guide över fågellokaler i Falkenbergs kommun www.fof g.se
Falkenbergs Ornitologiska Förening FOF Föreningen bildades 1983 av en handfull fågel och naturintresserade människor. Den är en ideell förening som vänder sig ll alla som är nyfikna på fåglar och vill veta mer, men också ll dem som är fågelskådare sen många år llbaka. Vi samarbetar med Studiefrämjandet och ordnar kurser för såväl nybörjare som mer erfarna fågelskådare. Vi anordnar exkursioner både inom kommunen och ll andra platser. Vi arrangerar inne möten med bildvisning och föredrag. Vi ger i samarbete med Halmstads ornitologiska förening och Varbergs ornitologiska förening ut en årsskri, där föreningarnas medlemmar bidrar med ar klar och bilder, och där fågelåret sammanfa as. Tycker du det är vik gt a värna om fåglar och deras miljö? Vi arbetar med fågelskydd i olika former. Det kan handla om skydd av vik ga häckningsbiotoper och områden för rastande fly åglar. Det kan handla om a skapa nya våtmarker, som Källstorp och Munkagårdsfloen, eller påverka för a få behålla vik ga miljöer som är hotade. Vi u ör också inventeringar av olika häckande fåglar framför allt för a kunna registrera förändringar av hotade och sårbara arter. Du är välkommen a stödja denna verksamhet genom a bli medlem i FOF. Vill du veta mer, besök vår hemsida www.fof g.se. Där finns förutom aktuell föreningsinforma on även en dagbok där du själv kan skriva om dina upplevelser i fågelmarkerna. www.fof g.se 2
Hallandskusten Långa sträckor av Hallandskusten kantas av vidsträckta betade strandängar. Kustområdet som sträcker sig mellan Morups Tånge i söder och in i Varbergs kommun i norr, är en av dessa lokaler som utgör en av Nordeuropas absolut vik gaste rastlokaler för fly ågel. Området är också synnerligen angeläget för häckande arter, bland annat våra olika tärnor. Längs de grunda stränderna finner fåglarna föda i den mjuka gy jan som ll exempel maskar och musslor. I tångvallarna lever krä djur och mycket insekter. Kreaturens bete är också en vik g förutsä ning för strandfåglarnas fågelliv. Betet håller nere vegeta onen och i djurens spillning lever många matny ga insekter. För a orka den långa strapatsfyllda resan blir rastplatsen en nödvändig plats där fåglarna fyller på ny energi och lagrar fe reserver. Under april maj ses flockar med ark ska vadare som är på väg ll sina häckningsplatser långt upp i norr. Redan i juli börjar många fåglar sin resa llbaka ll övervintringsplatserna. Sträcken mot söder pågår ända lls i början av oktober. Mot bakgrund av a flera fågelarter minskar är det vik gt a värna om fågellokaler som utgör förutsä ning för fåglarnas existens. Hallandskusten är en unik lokal i de a avseende. Flygbild över kusten vid Lynga 3 Foto: Thomas Andersson
Fiskgjusen Denna imponerande rovfågel häckar inom Falkenbergs kommun med mellan 5 7 par. Fåglarna återvänder från sina övervintringsområden i tropiska Västafrika i början på april, då man kan träffa på den vid insjöar där den kan ses störtdyka e er fisk. 1968 startade föreningen e bobyggnadsprojekt för fiskgjuse, då man sa e upp bopla ormar i lämpliga trädtoppar för a möjliggöra och underlä a häckning, en verksamhet som for arande pågår e ersom bon ibland blåser ner eller rasar. I samband med de a pågår också ringmärkning av ungarna, och hi lls (2013) har närmare 1300 ungar märkts. Fegensjön är kärnområdet i de a projekt, ringmärkning bedrivs vissa år också i Hylte kommun. E ersom fiskgjusen är mycket störningskänslig under häck den, påverkas den nega vt av det rörliga frilu slivet. O a kan e obetänkt strandhugg eller närgången bå rafik totalförstöra häckningsresultatet. E sen da hot är även myndighetens tendenser ll uppluckrat strandskydd. En ovillkorlig fredning av häckplatserna är därför livsvik g för gjusarna och borde vara självklar för Sverige som har Europas största popula on av fiskgjuse. Havsörnen i Falkenberg För första gången på drygt 110 år har e havsörnpar häckat i Halland, och dessutom i Falkenbergs kommun! Paret etablerade sig under hösten 2011, och genomförde en lyckad häckning under våren 2012 som resulterade i en u lugen ungfågel. Under 2013 blev resultat 2 ungar. Havsörn har hi n lls saknats nästan helt i Halland, men e er många års ihärdigt arbete, bl.a. med stödu odring på olika håll i landet, har stammen repat sig på e enastående sä. Vinter d kan man numera få se flera exemplar sam digt. Pilgrimsfalken Pilgrimsfalken hör, liksom havsörnen, ll de fåglar som drabbades allra hårdast av den ohämmade gi spridningen i naturen på 1950 och 60 talen, och på e hår när höll arten på a bli utrotad. Men med människans hjälp lyckades den mirakulöst nog återkomma, och år 2009 slog sig e par pilgrimsfalkar ner i Falkenberg, på silon i hamnen. En bolåda byggdes, och sent på säsongen 2010 häckade paret och fick ut två ungar. Året därpå häckade paret på ny och fick denna gång inte mindre än 4 välskapta ungar! 2012 misslyckades häckningen. Under 2013 blev det även de a året 4 ungar. 4
Småtärnan Denna lilla sällsynta kus ågel hedrar Falkenbergs kommun med e otal par. Tyvärr ser artens fram dsutsikter dåliga ut, främst på grund av en alltmer ökande badturism och e strandnära frilu sliv som ödelägger deras häckplatser på sandstranden. De ca. 10 häckande paren gav som resultat 1 unge 2011. De skyddsåtgärder som vidtagits av myndigheterna är helt o llräckliga. FOF:s holkprojekt Föreningen driver också e arbete med a sä a upp holkar åt främst ka uggla, sparvuggla och tornfalk på lämpliga platser i naturen. Det ra onella skogsbruket förhindrar uppkomsten av naturliga boplatser för hålbyggande fåglar. Även holkar för småfåglar, t.ex. forsärla, har några av föreningens ak va medlemmar sa upp. E k och moral i fågelmarkerna Visst är fågelskådandet en alldeles utmärkt förevändning a ge sig ut i naturen, inte minst ll jungfruliga platser dit inte många människor söker sig! Tänk på a du vistas i markerna klokt och hänsynsfullt, både för naturens invånare och inför mänskliga. Följ därför föreskrivna anvisningar där sådana finns. Parkera bil eller cykel så a de inte blockerar infarter, grindhål eller hindrar ny otrafik. Allemansrä en medför också allemansskyldigheter, som t.ex. a inte skräpa ner. Undvik a föra oväsen. Lyssna e er fågelläten och andra ljud istället, och njut av naturen! Smålom 5 Foto: Gerhard Andersson
Kusten norr om Falkenberg Lyngakusten En ca 4 km lång kuststräcka med strandängar och öppna betesmarker vid norra gränsen av Falkenbergs kommun. O a räcker det a spana från stranden härifrån över lagunerna innanför Lynga skär, eller mot norr över strandängarna mot Lisered. För det mesta kan man hi a lä för vinden vid buskaget. Gå helst inte ut på skäret under häcknings d. Häckningslokal för vadare som rödbena, strandskata, storspov och skärfläcka. Här finns också fisktärna, silvertärna och småtärna. Skärfläcka, Gravänder Foto: Thomas Andersson Under sträcket rastar e stort antal vadare, änder, gäss och ibland doppingar. På vintern kan man hi a snösparv, berglärka och vinterhämpling. Vår och försommarmorgnar kan vara mycket spännande vid Lynga. Skärfläckor och småtärnor brukar finnas på plats, och i buskaget rör sig nyanlända småfåglar. Om en ovädersfront passerar kan stora flockar av vadare gå ner i lagunen. På senhösten rastar o a många sjöfågelarter i området. Pilgrimsfalken si er gärna på skäret, och havsörn ses speciellt vinter d. Vid Norra Lyngen har man bra överblick över strandområdet mot norr, där det finns intressanta laguner och strandrevlar med rastande vadare, änder och gäss. En promenad på strandängarna kräver i regel stövlar då det finns go om sanka stråk. I söder avgränsas området av Ramsjö kanal, som har si utlopp här. Vid Lisereds skär kan det löna sig a gå runt i området, som på vissa avsni är ganska sumpigt. 6
E typiskt inslag i landskapsbilden här utgör de knubbsälar som o a brukar ligga och vila på stenarna utanför udden. Rastande beckasiner, bl. a dvärgbeckasin och andra vadare, liksom gäss och änder, är vanliga vår och höst. Under höststräcket kan man också träffa på en del intressanta småfåglar som lappsparv, rödstrupig piplärka, vinterhämpling, berglärka och snösparv. O a ses rovfåglar som kärrhökar, fiskgjuse och pilgrimsfalk och på senhösten ibland havsörn. Knubbsäl vid Lisereds udde Foto: Gerhard Andersson Vägbeskrivning Från gamla E 6an norr om Morup går flera småvägar ner ll stranden mellan Morup och Sik. Lynga når man e er ca 2 km på kustvägen söder om Morup mot Glommen där man kommer ll en avtagsväg skyltad Hönryd på vänster hand. Kör in åt höger vid en liten triangelkorsning i södra kanten av en åker mot havet ll parkeringsplatsen vid grinden. 1 Norra Lyngen 2 Lisereds udde 3 Lynga skär 4 Koggerudden 5 Munkagårdsfloen 7 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 58.952, E 12 21.502 N 56 58.952, E 12 21.499 N 56 58.363, E 12 21.487 N 56 58.025, E 12 21.014 N 56 58.050, E 12 23.753
Munkagårdsfloen Munkagårdsfloen är en anlagd våtmark som kom ll under 2003. Området utgör den nordligaste delen av den utdikade Ramsjön som sträckte sig söderut mot Lis mosse och Ramsjöholm. Va ennivån i våtmarken regleras med hjälp av två vinddrivna pumpar som tar va en från den in lliggande Ramsjö kanal. Fågeltornet byggdes av Falkenbergs Ornitologiska Förening under 2004 och ägs av föreningen. Rastande sångsvanar på våren. Foto: Gerhard Andersson Våtmarker av denna karaktär är en bristvara i dagens moderna jordbrukslandskap och fyller en vik g funk on genom a öka den biologiska mångfalden. Området ligger strategiskt placerat i den sträckled som många fåglar utny jar under fly ningen, såväl höst som vår. Samtliga i Sverige häckande simänder kan påträffas i floen, och periodvis kan änder räknas i stort antal. Även gäss, sångsvan samt mindre sångsvan rastar under fly ningen mellan övervintringsplatser och häckningsområden. Vadare av många olika arter påträffas i våtmarken och dess närhet. Redan första året genomfördes häckning av skärfläcka. I närheten häckar rovfåglar som tornfalk, ormvråk, brun kärrhök samt rödglada. Dessa ses o a jaga i området. Under vintermånaderna påträffas både kungsörn och havsörn. Trana häckar också i närheten och kan o a ses på fälten runt våtmarken eller rastande i själva floen. Under sommaren hörs ibland vaktel spela från fälten, och längs diken och kanaler hörs e flertal kärrsångare, en karaktärsart i området. Rastande vadare som grönbena, mosnäppa, svartsnäppa m.fl. ses regelbundet, och smådopping häckar. 8
Fågeltornet vid floen Foto: Thomas Andersson Skärfläckor Foto: Gerhard Andersson Vägbeskrivning Våtmarken ligger vid gamla E6 an ca 1 km söder om Morups samhälle vid vit skylt Fågellokal. Parkering ll vänster om vägen mot Falkenberg. Vägkarta se föregående uppslag 9 Illustra on: Christoffer Enckell
Morups tånge Morups tånge är en av Sveriges mest kända fågellokaler med sina ypperliga vadarvikar. Vid Korshamn i södra delen kan man studera rastande vadare under fly ning på mycket nära håll, ll och med utan tubkikare. Även Brevik, viken norr om fyren, är bra för vadare. Under våren står fågelskådarna också gärna i skydd av tallarna vid fyren med intresset riktat mot sträckande fågel över havet, t.ex. ejder, sjöorre, smålom, prutgås m.fl. För båda vikarna gäller a visa hänsyn under häcknings d och hålla sig på behörigt avstånd. Observera a lagstadgat llträdesförbud råder i den inre delen av Korshamnsviken. Totalt ca 280 arter är noterade vid Morups Tånge, däribland alla de rastande vadare som normalt förekommer i Sverige. I området häckar även ejder, gravand, fiskmås och tärnor m.fl. Vinter d kan man få se långväga gäster som alkekung, vitvingad trut och vi rut. Blommande tri Foto: Gerhard Andersson Kustsnäppa, Småtärna 10 Foto: Thomas Andersson
Glumsten Det stora fly blocket som står längst ut på udden vid Glommens hamn norr om fyren kallas Glumsten. Den är en utmärkt sträcklokal för havsbundna fly åglar. Det är en viss känsla a befinna sig härute när ejdersträcket pumpar på och man känner sig kringvärvd av den obändiga urdri en som driver det hela. Mest känd är Glumsten som havsfågellokal under stormar främst på hösten. Hi ar man hyggligt lä och är digt på plats, kan man vid rä a vindar (vindstyrkor över 13 14 m/s från sydväst väst) få uppleva hög dsstunder med chans på nästan alla i våra va en tänkbara havsfåglar, och de a o a på närmare håll än någon annan kustlokal. Labbar, lommar, liror, stormfåglar, havssulor, alkor och måsar strömmar förbi. Inte sällan rundar en eller annan klykstjärtad stormsvala udden alldeles i strandkanten. Fjällabb, Havssula, Ejder, Sillgrissla Foto: Tommy Ekmark Vägbeskrivning Kustvägen eller gamla E 6 an norrut från Falkenberg ca 5 km ll skylt åt vänster "Morups tånge" (från kustvägen) eller "Glommen" (från gamla E 6 an). 1 Glumsten 2 Fyrplatsen 3 Korshamn 11 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 55.863, E 12 21.058 N 56 55.386, E 12 21.658 N 56 55.327, E 12 22.179
Bengtesgårds äng med omgivningar Bengtesgårds äng nära Långås, ca 10 km norr om Falkenberg, är en hävdad löväng med grov ek, hassel och ask, men här finns också par er med fuk gare lövblandskog. Om våren är marken täckt av vitsippor. Fågellivet är rikt med ka uggla, gröngöling, göktyta, härmsångare, grå flugsnappare, trädkrypare m. fl. Under en na lig försommartur från Bengtesgårds äng över Hässlås, Kronogård, Hällarp och Hällerup kan man höra vaktel och någon gång kornknarr. På vintern tar man samma ru för a spana e er örn och andra gästande rovfåglar. Kartbild högersida, Bengtesgårds äng GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 58.355, E 12 29.427 Ramsjö mosse (Lis mosse) Under höst och vinter kan man träffa på en hel del rastande eller övervintrande rovfåglar i de öppna marker som finns på olika ställen runt Falkenberg, inte minst vid Ramsjö (Lis) mosse och längs Ramsjö kanal nordväst om staden. Med lite tur kan följande arter ses mellan oktober och mars: ormvråk, ällvråk, sparvhök, duvhök, rödglada, blå kärrhök, pilgrimsfalk och tornfalk samt havsörn och kungsörn i november februari. Havsörn 12 Foto: Thomas Andersson
Några obsplatser runt Ramsjö mosse 1) Bra obsplats nära järnvägskorsningen in ll allén mot Ramsjöholm. Spana över fälten på båda sidor om vägen och järnvägen, längs skogsbrynen i söder och norr, samt längs kra ledningen. Gå fram i Ramsjöholms allé för bra utblick över fälten vid Ramsjöholm. (OBS! Bilkörning i allén är ej llåten!) Plats för 3 4 bilar vid början av allén. GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 55.863, E 12 21.058 2) Bra obsplats vid vägkanten mot fälten i väster samt kra ledningen och mot Ramsjö mosse (som är skogen i bakgrunden). GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 55.863, E 12 21.058 3) Björnhults gol ana. Från busshållplats "Staffens" kör en dålig väg ner mot skogsdungen ll en mindre p plats vid skylt "Björnhults våtmark". Gå ll fots upp ll utsiktspunkt vid dammen. GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 56.139, E 12 25.981 4) Modellflygplatsen. Infart från gamla E 6:an 1 km söder om Bölse kvarn mi för vit skylt Last och bilverkstad, 1 km grusväg fram ll rödmålad klubbstuga på höger sida. Skådning från modellflygplatsens område, där bilen kan stå i mån av plats. GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 55.863, E 12 21.058 13
Skärfläcka Foto: Thomas Andersson 1 Lyngakusten 2 Munkagårdsfloen 3 Bengtesgårds äng med omgivningar 4 Glumsten 5 Morups tånge 6 Ramsjö mosse (Lis mosse) 7 Källstorps våtmarker 8 Bobergs udde och Grimsholmen 9 Suseåns mynning och Vesslunda 10 Uddaveka 11 Steningekusten (Stensjö naturreservat) 12 Sumpafallen 13 Kila kronopark 14 Fegensjön 15 Högsjömossen 14
Tjäder Foto: Thomas Andersson Kungsfiskare 15 Foto: Tommy Ekmark
Falkenbergs stad Källstorps våtmarker FOF påbörjade arbetet med invallning och fågeltorn i östra delen 1988. Belöningen kom snart bland annat genom de första konstaterade häckningarna av årta och gråhakedopping i Falkenberg. Våtmarken har sedan utökats i två etapper västerut, och en ny grund fågelsjö har anlagts. Huvuddelen av arbetet har u örts i ideell regi med ekonomiska bidrag från Falkenbergs kommun, länsstyrelsen, Världsnaturfonden och EU. Idag omfa ar Källstorp cirka 50 hektar högproduk v våtmark med en långsam genomströmning av va en, vars nivå regleras med va enlås mot Ätran. S gar, gömslen och fågeltorn har anlagts. Bortåt 200 fågelarter har observerats här, varav 70 är häckande. Höst och vår har Källs torp blivit en mycket vik g fly ågellokal. Alridåer, vassar, dammar och betade fuktängar bidrar ll e rikt fågelliv. En skra måskoloni finns på öarna i våtmarken. Har man tur kan man se knölsvan, sångsvan, brun kärrhök, och va enrall. Smådopping finns all d, och ibland också gråhake och svarthalsad dopping samt årta, sna erand m.fl. simänder. I de omkringliggande markerna påträffas olika sångare, bl.a. gräshoppssångare, näktergal, svarthä a, kärrsångare, säv och rörsångare. E besök vid Källstorps våtmark en junikväll är en upplevelse. Näktergalssången bildar ljudkuliss i bakgrunden, ackompanjerad av röroch sävsångare och o ast också av gräshoppssångarens fina ringande. Från va net hörs någon sothönas kackel och en va enralls ihärdiga hamrande. Över fälten spelar storspoven. Pungmes 16 Foto: Gerhard Andersson
Utsikt över Källstorps våtmarker Foto: Eva Svensson Vägbeskrivning Från Falkenberg kör väg 150 mot Torup. Passera precis Carlsbergs bryggerianläggning och ta av ll vänster vid skylt Källstorps våtmarker. Ca 1,5 km längre bort på väg 150 finns en infart ll våtmarkens östra del vid skylt Fågellokal. Illustra on: Christoffer Enckell 1 Västra parkeringen 2 Östra parkeringen (Källstorps håla) 17 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 54.118, E 12 31.940 N 56 54.164, E 12 34.171
Kusten söder om Falkenberg Bobergs udde och Grimsholmen De a naturreservat består i huvudsak av två uddar i Ka ega. Den norra, Bobergs udde, utgörs av omväxlande bergknallar, strandängar, små vikar och gräsmarker med buskage. Grimsholmen är den södra udden i reservatet. Söder om denna ligger en vik som kan krylla av fåglar. Här finner man framför allt vadare som söker föda i det grunda va net samt i de tångvallar som byggs upp under hösten. Längst ute på udden finns en liten hamn och en stenpir. Från udden har man en fin utsikt över Ka ega för havsfågelskådning. Härifrån syns även Marsten som består av e antal kala holmar långt ut i havet. Genom tubkikare går det fak skt a se de skärsnäppor som håller ll här under vintern. När man besöker reservatet bör man vandra vidare norrut mot Bobergs udde. Här finns alltså omväxlande marker utmärkta för t.ex. stenskvä a, ängspiplärka, hämpling m.fl. samt också rastande ringtrast i tras lockarna under våren. I enbuskarna häckar bl.a. törnsångare och ärtsångare. Vägbeskrivning Från Falkenbergs centrum kör man Strandvägen söderut förbi Ringsegård mot Grimsholmen, där parkering och rastplats finns. 18
Suseåns mynning och Vesslunda Åmynningar har all d a raherat människan av många skäl, inte minst vid lokalisering av hamnar och industrier. Suseån utgör dock e unikt undantag. Här finns ingen hamn. Va enströmmarna skapar och fly ar hela den sandrevlar utanför mynningen. På dessa revlar rastar mycket fågel. Uppströms kantas ån av en frodig, svårforcerad lövskog. Under vår och försommar är här e rikt fågelliv, med bl.a. häckande mindre hackspe. På den södra stranden vid mynningen samlas o a fågelskådare under diga mornar i september och oktober för a bevi na det mäk ga småfågelsträck som passerar längs kusten mot sydväst. Upp mot en miljon fåglar kan sträcka en bra höstdag, då det blåser mellan ost och syd. Även rovfågelsträcket kan då vara mycket bra. Det finns också, främst i september, stora möjligheter a få se kungsfiskare i åmynningen. Suseån mynning en november dag Foto: Gerhard Andersson Vägbeskrivning Sväng höger 1 km söder om Skrea kyrka mot Boberg, över den gamla stenbron vid Suseån, fortsä 1 km och ta av ll höger vid skylt mot Vesslunda. Ta sedan första avtagsväg ll höger igen, vilken e er ca tre km slutar vid p plats i strandskogen vid åmynningen. Fortsä er man rakt fram i vägskälet ovan kommer man ll en parkering vid sandstranden vid villaområdet Vesslunda. 1 Bobergs udde 2 Grimsholmen 3 Suseåns mynning / Vesslundareservatet 4 Uddaveka 19 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 51.054, E 12 32.924 N 56 50.648, E 12 33.446 N 56 50.542, E 12 34.785 N 56 51.897, E 12 35.514
Uddaveka Naturen vid Uddaveka består av orörd lövskog i nära anslutning ll Suseåns dalgång ca 5 km från kusten. Uppströms från bron vid gården går det a promenera på bägge sidor om ån. På den södra sidan kommer man fram ll en s g som leder in i skogen. Där tar man vänster uppför strandbrinken in i e skogspar med stora bokar och tallar. Följer man denna s g runt, kommer man llbaka bron. Här är e rikt småfågelliv, och vid ån finns både forsärla och strömstare. Biotopen lämpar sig för många fåglar som lever av insekter bakom barken på murkna träd, t.ex. mindre hackspe, trädkrypare och nötväcka. Mindre hackspe häckar här i flera par, och skogsduvan hörs tuta om våren. Vägbeskrivning När man från Falkenberg, Skrea strand och Ringsegård passerar Grimsholmen ute vid kusten, svänger kustvägen österut, inåt landet, och löper parallellt norr om Suseån. E er ca tre km, alldeles innan vägen delar sig, går en liten grusväg åt höger och försvinner ner i skogsridån som döljer ån. Följ denna ll den lilla parkeringsplatsen som ligger hitom träbron. Härifrån kan man promenera längs ån i båda riktningarna. (Observera a bron är privat så kör ej över den. Den leder ll fas gheten på andra sidan ån.) Vägkarta se föregående sida Steningekusten En av våra allra finaste kustlokaler med flera olika biotoper. Gåsanabbe och Fågelholmen inom Stensjö delen av reservatet kan sägas vara e stycke Bohuslän i Halland med klippor och skär. Här häckar ejder, trut och tobisgrissla. Vinter d kan man också träffa på skärsnäppor på hällarna. Reservatet omfa ar 160 ha varav 102 ha land. Från parkeringen är det e par hundra meter ned ll havet. Området består av en mosaik av klippstränder, sandstränder, ljunghedar och betade strandängar. Betesmarken var i sen d nära a växa igen av enbuskar. Idag har mycket av enet röjts bort, och där är lä a vandra. I väster ligger Fågelholmarna som består av flera små klippöar. Här häckar stora kolonier av gråtrut och havstrut men även fiskmås. Karaktärsarter är annars skärpiplärka och stenskvä a. Det är förbjudet a vistas på och nära holmarna 1/4 15/7. I skyddade små vikar samt vid grundområdena i havet rastar o a stora mängder änder. Under vintermånaderna ses regelbundet sillgrissla och tordmule. Fågelholmarna utgör en bra start på en vandring norrut mot Vassvik. Undersök också buskområdet upp mot Kvarntorpet vid Ugglarp. Småfågel häckar tä. Fortsä på de betade strandängarna upp mot Vassvik. 20
Man kan också fortsä a inåt landet, tvärs över kustvägen mot Skipås och Guds gröna ängar på toppen av e lövskogsklä berg med enastående utsikt över kustlandskapet. Skogen består av naturskog med äldre bestånd av ek, tall, björk och på östsidan även bok. Steningekusten med fågelholmarna Foto: Gerhard Andersson Vägbeskrivning Kör kustvägen mot Halmstad. Två kilometer söder om Ugglarp, där vägen passerar Stora Stensjö, går en väg ll höger i kanten av villaområdet ner mot stranden. Där finns en parkering och en toale. Fortsä på vägen ll fots ut mot stranden innanför Fågelholmarna. Vägen slutar vid en liten hamn 1 Ugglarps kvarn 2 Steninge kusten (Stensjö naturreservat) 3 Skipås naturreservat 21 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 56 48.161, E 12 36.456 N 56 47.367, E 12 37.178 N 56 47.536, E 12 38.473
Inlandet Sumpafallen Sumpafallen är en lång fors och fallsträcka i Högvadsån. Biotopen kring ån utgörs av alsumpskog, bergsbranter och betad ekhagmark med inslag av hassel. Utmed stränderna växer en sällsynt ormbunke, kungsbräken eller safsa. Här kan man träffa på kungsfiskare, strömstare och forsärla, och i omgivningarna även mindre hackspe, trana, morkulla, gök och nötkråka. Vägbeskrivning Från väg 154 mot Ullared tar man av åt vänster vid skylt Skinnarlyngen och strax däre er vänster igen på en grusväg ll parkeringen. GPS: WGS 84: N 57 5.651, E 12 39.411 Kila kronopark I skådarkretsar omfa as flera privata fas gheter i rapporter från skogsområdet mellan åarna Ätran, Lillån och Stampån av namnet Kila, som kronoparken i de centrala delarna kallas. Hela området är e klassiskt skådarställe med e mycket bra och tydligt skyltat vägnät. Första gången kanske du inte hamnar där du trodde, men området är inte större än a man snabbt lär känna det. FOF har nästan varje år någon u lykt med Kila som delmål, e bra sä a få del av klubbens kunskap om området. Här är det skogsfågel men även piplärkor och rödhake som är karaktärsarterna. Flera av kärren har få förbli orörda, och här hi ar man spe, mes och vissa år även pärluggla. Vinter d är nog de stora lärkskogarna en av de säkraste lokalerna för korsnäbb. Även siskor och meståg drar fram genom dessa. Om våren hörs orrarna bubbla på de stora myrarna, och har du tur så finns tjäderspel på e par platser. Vissa år häckar nötkråkor med flera par. Notera: Parkera bilen så a du inte står i vägen för de stora maskiner som använder skogsvägarna. I södra delen ligger en skjutbana som när den används flaggar med röd flagga. Visa respekt. Skådar ps: besök de stora myrarna Vasamossen, Öresjömossen och Sutaremossen. Notera även det du ser i de gamla bokskogarna, där många boträd finns. Vägbeskrivning Enklaste sä et a hi a ll området är från vägen mellan Askome och Gällared 16 km, en gång utnämnd ll Hallands vackraste väg. Cirka 1km från Gällared vid Bällforsens södra sida går en väg mot höger ll Årnakulla. Ta in den, och du är på plats, sväng höger på alla vägar och prova dej fram. 22 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57 3.888, E 12 50.618
Foto: Tommy Ekmark Tjäder Foto: Thomas Andersson: Orre, Ormvråk 1 Sumpafallen GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57 5.651, E 12 39.411 23
Fegensjön Fegens södra del ligger i Falkenbergs kommun. Sjön är en näringsfa g klarva enssjö med stabila bestånd av fiskgjuse och storlom. Andra fåglar som häckar kring sjön är drillsnäppa, fisktärna, knipa och storskrake. Smålommen använder Fegen som fiskesjö. Vägbeskrivning Väg 154 ll Ullared, däre er väg 153 ll Fegen. GPS: WGS 84: N 57 6.350, E 12 2.164 Storlom Foto: Göran Johansson Fiskgjuse 24 Foto: Göran Johansson
Högsjömossens våtmarkskomplex Här kan säkert anas ugglor i mossen och många andra fågelarter också. Och man behöver inte vara rädd a gå ner sig i mossen om man håller sig ll den spångade leden. Våtmarksområdet utgör e värdefullt inslag i den halländska skogsbygden. De största värdena ligger i de välutvecklade mossetyperna, mångformigheten och ostördheten. Från mossens spångade leder och utsiktstorn kan man uppleva älgar, tranor och orrspel på nära håll. Sommarens flora med västsvenska arter som klockljung och myrlilja måste bara upplevas liksom mossens norrlandskaraktär och dova, säregna do av pors. Högsjömossens våtmarksområde ligger i det grandominerade skogslandskapet. Våtmarken är mosaikartad med fukthed, kärr, mosse och den lilla tjärnen Kalven, som ll stora delar är täckt av näckrosor. Vid Ulvanstorps tunnbrödsbageri kan man också uppleva de märkliga fornåkrarna med deras intressanta flora och historia. Utloppet från kalven vid Högsjön, Kalven, Myrlilja, Lilla tjärnen Foto: Gerhard Andersson Vägbeskrivning Väg 154 ll Älvsered sedan vänster i samhället mot Torestorp och Älekulla,e er ca 5 km vid Ulvanstorp "Ekomuseum tunnbröd" går en spångad led." 1 Högsjömossen 25 GPS: WGS 84 (lat, lon): N 57 16.488, E 12 48.241
Fågelåret För fågelskådaren är Halland intressant året runt. Vintrarna är i regel milda, med öppet va en. Vårens fly ågelsträck övergår nästan omärkligt höststräck runt midsommar. Falkenbergs kommun hyser också en rad utmärkta fågellokaler och goda utsiktspunkter för havsfågelstudier. Vinter En del vadare och piplärkor övervintrar e er kusten, men kanske är det rovfåglarna som lldrar sig störst intresse med stora chanser a se havsörn, kungsörn, blå kärrhök, ällvråk och pilgrimsfalk. I gåsflockarna på fälten kan man hi a sädgäss, spetsbergsgäss och andra ovanligare arter. Redan i februari börjar vårfåglarna återvända, med gravand, sånglärka och tofsvipa bland de första. Nu är också bästa den a lyssna e er ugglor och berguv i skogslandet. Vår I mars kommer ejdersträcket igång på allvar och med litet tur kan man hi a en eller annan praktejder i de förbipasserande flockarna som märkligt nog här drar söderut för a senare vika av norr ut längs östersjökusten. Sam digt som de a skådespel händer vid kusten bubblar orrspelen från myrarna och tranorna ropar. Från mi en av april och en månad framåt pågår e mäk gt sjöfågelsträck framför allt av smålom och sjöorre. Nu anländer också alla sångare från södern och överallt sjunger lövsångare, svarthä a och törnsångare. Stora mängder ark ska vadare passerar i slutet av maj o ast utan a rasta. En ovädersfront kan dock orsaka stora nedfall av vadare och vikarna blir plötsligt översållade av t.ex. kärrsnäppor, kustpipare och myrspovar. Sommar Vackra försommarkvällar kan man vika åt na ågellyssning. Näktergal, kärrsångare och gräshoppsångare finns på många håll och i jordbrukslandskapet finns goda chanser a få höra vaktel och kornknarr. Häckfågelfaunan varierar från storlom, fiskgjuse och trana i skogslandet ll småtärna, större strandpipare och den sällsynta fältpiplärkan vid kusten. Redan kring midsommar börjar höststräcket av vadare och i juli rastar gamla fåglar som for arande är i sommardräkt, t.ex. vackert röda spovsnäppor och prak ulla brushanar på sin väg söderut 26
Höst Vadarvikarna myllrar nu av liv och lu en är fylld av sträckande fåglar. Vindarna är särskilt vik ga vid denna års d. För havsfågelskådaren är hårda väst och sydvästvindar a föredra. Liror, stormfåglar, havssulor, labbar och klykstjärtade stormsvalor sträcker då förbi inom synhåll från kusten. Glommens sten är den klart bästa havsfågellokalen och skådare från hela landet kommer hit för a få uppleva de a. Vid ostliga vindar och vackert väder trycks de fly ande fåglarna t mot kusten och man kan få se e massivt sträck av tä ngar men också många rovfåglar. Längre fram på hösten dyker nordliga gäster som snösparv, vinterhämpling, varfågel och berglärka upp. Längs åarna kan man se strömstare och ibland också kungsfiskare. Kungsörn och havsörn sträcker förbi och några stannar kvar över vintern. Kentsk tärna Morups Tånge Foto: Gerhard Andersson Guiden är sponsrad av Kartdata 2012 Lantmäteriet Foto omslag Gerhard Andersson 27
FA GLAR I FALKENBERG Falkenbergs Ornitologiska Förening FOF är en ideell förening som vänder sig ll alla fågelintresserade. Du som blivit nyfiken och vill veta mer om fåglar eller du som redan är en inbiten fågelskådare alla är välkomna ll oss. www.fof g.se 28