Öppna jämförelser 2014 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Resultat, metod och indikatorer
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad www.socialstyrelsen.se, augusti 2014
Innehåll Inledning... 5 Årets jämförelser... 6 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 6 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 6 Hur indikatorerna tagits fram... 7 Resultat... 9 Övergripande resultat... 9 Resultat på nationell nivå samtliga indikatorer... 9 Jämförelser utifrån invånarantal... 11 Metodbeskrivning... 14 Datakällor och datainsamling... 14 Stöd för jämförelser och tolkning av resultat... 18 Referenser... 20 Bilaga 1. Definitioner, kommun-grupper och kvalitetsområden... 21 Bilaga 2. Beskrivning av indikatorer... 24
4
Inledning I detta dokument presenterar Socialstyrelsen övergripande resultat på nationell nivå av 2014 års öppna jämförelser av socialtjänstens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Resultaten presenteras i form av indikatorer och bygger på enkätuppgifter från landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vidare redogörs för insamlingsmetoden och vilka uppgifter som publiceras på Socialstyrelsens webbplats. I bilaga 2 finns en beskrivning av indikatorerna. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser vartannat år inom detta område. Det är nu andra gången jämförelserna publiceras. Hemlöshet och bostadbrist Människor som befinner sig i hemlöshet eller som är utestängda från bostadsmarknaden är en heterogen grupp [1]. En person kan befinna sig i en hemlöshetssituation under en kortare eller längre period (för Socialstyrelsens definition av hemlöshet, se bilaga 1). Förekomsten av hemlöshet och bostadsbrist varierar kraftigt i landet [1]. I mer än hälften av landets kommuner finns ingen eller någon enstaka person i akut hemlöshet. Bostadsbristen är i dag främst koncentrerad till landets tre storstadsregioner, d.v.s. Stockholm, Göteborg och Malmö [2]. I storstadskommunerna finns också flest antal hemlösa personer [3, 4]. Både orsaker och åtgärder för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden påverkas av individuella och strukturella faktorer. Kommunernas ansvar På ett strukturellt plan är framför allt bostadspolitiken viktig för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det är kommunens högsta beslutsfattande organ som har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen för kommunens invånare. De allmännyttiga bostadsbolagen är ett viktigt verktyg för kommunernas arbete med bostadsförsörjningen, eftersom dessa bostadsbolag helt eller huvudsakligen ägs av kommuner. Bolagen ska sedan 2011 drivas enligt affärsmässiga principer, enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Ägardirektiv till de allmännyttiga bostadsbolagen ger kommunerna möjlighet att påverka hur bolagen bidrar till kommunens bostadsförsörjningsansvar, exempelvis genom att få fram bostäder för de som står utanför bostadsmarknaden. Socialtjänstens ansvar Kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, 2 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). Däremot anges det inte uttryckligen i lag att den enskilde har rätt till egen bostad. Socialtjänsten kan bistå med olika former av mer eller mindre tillfälliga bo- 5
endeinsatser till exempel organiserade enligt trappstegsmodellen, bostad först, skyddat boende och kategoribostäder. Majoriteten av de personer som inte har en egen bostad bor i relativt långsiktiga boendelösningar, exempelvis i försökslägenheter, träningslägenheter och bostäder med sociala kontrakt [1]. Socialtjänsten har under senare år fått funktionen av hyresvärd eller hyresgarant på denna sekundära bostadsmarknad [1]. I socialtjänstens uppdrag ingår att förebygga att invånare i kommunerna blir avhysta. Vräkningsförebyggande insatser är till exempel hyresrådgivning till hushåll med boendeproblem [5]. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indirekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att det finns olika typer av insatser tillgängliga. För att motverka hemlöshet och avhysningar behöver socialtjänsten även samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Denna samverkan underlättas av att det finns angivna mål, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas roller är klargjorda.[5] Årets jämförelser Socialstyrelsen publicerar i år jämförelser för kommunerna och stadsdelarna/stadsområdena i Excel-tabell på myndighetens webbplats www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser. Jämförelserna omfattar 18 indikatorer. Resultaten baseras på enkäter till socialtjänsten i landets alla kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultaten redovisas för samtliga kommuner, stadsdelar och stadsområden. Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser kan verksamheter på kommunal nivå jämföra sig med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med läns- och riksgenomsnitt. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser ger inte en heltäckande bild av förutsättningarna för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras regionalt och framför allt lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag för en mer heltäckande bild. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling [6]. Indikatorerna kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheternas strukturer och processer såväl som 6
verksamheternas resultat. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningarna för god kvalitet. En processindikator mäter också genomförda aktiviteter och kan belysa både förutsättningar för kvalitet och processresultat för en verksamhet. Resultatindikatorer speglar vilket resultat som uppnåtts för enskilda individer. En indikator ska ha stöd i forskning eller, när sådan saknas, beprövad erfarenhet. En indikator anger även en riktning för ett önskvärt resultat. Utfallet av en indikator ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren. Det ska med andra ord vara möjligt för dem att förändra sina resultat över tid. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna har tagits fram med utgångspunkt i aktuell forskning eller beprövad erfarenhet och lagstiftning samt utifrån ett brukarperspektiv [5]. Indikatorerna har sin grund i Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och den samlade kunskap som har genererats utifrån bland annat arbetet med regeringens hemlöshetsstrategi 2007-2009 [7]. En annan viktig utgångspunkt är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet. Områdena är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Utveckling av indikatorer Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamhetsområden inklusive hemsjukvården. Uppdraget avslutas den 31 december 2014. Målet är att det vid projektets avslutning ska finnas en uppsättning aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga indikatorer som kan användas för öppna jämförelser under kommande år. De indikatorer som ligger till grund för öppna jämförelser av arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden togs fram inför den första publiceringen 2012. Inför årets publicering har Socialstyrelsen tillsammans med SKL vidareutvecklat och tagit fram nya indikatorer. Av årets 7
18 indikatorer är tolv nya. De övriga sex, som publicerades 2012, har utvecklats och förtydligats sedan den förra mätningen. För att se utveckling och trender bör jämförbara indikatorer mätas vid minst tre tillfällen. (Se bilaga 1 om jämförbarhet och bilaga 2 för beskrivning av indikatorerna). 8
Resultat Övergripande resultat Det finns stora skillnader i resultaten mellan kommunerna. Arbetet för att motverka hemlöshet är mer utvecklat i kommuner som har högt invånarantal, bostadsbrist och där det förekommer hemlöshet. I Stockholm, Göteborg och Malmö har nästan alla stadsdelar rutiner och överenskommelser för att förebygga och arbeta mot hemlöshet. I 90 procent av storstädernas stadsdelar finns en övergripande kommunal plan för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. I kommuner med färre än 15 000 invånare är motsvarande andel 8 procent. Nästan hälften av kommunerna har en formaliserad samverkan med bostadsföretag och hyresvärdar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kommuner med färre än 10 000 invånare har sällan beslutade planer, rutiner eller överenskommelser som berör hemlöshetsområdet. Flera invånarmässigt små kommuner påtalar att de inte har problem med hemlöshet och att de löser enskilda situationer när de uppkommer. Att ha en kommunal plan för att motverka hemlöshet eller ha skriftliga rutiner och överenskommelser för arbetet upplevs därför som överflödigt. Resultat på nationell nivå samtliga indikatorer Här redovisas resultat på nationell nivå för socialtjänstens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområden i Malmö. Fortsättningsvis används begreppet kommun som samlingsnamn i den löpande texten för kommuner, stadsdelar och stadsområden. Uppsökande verksamhet Endast en fjärdedel av kommunerna har en uppsökande verksamhet riktad till personer i akut hemlöshet. Däremot uppger drygt sjuttio procent att de arbetar med någon form av uppsökande förebyggande verksamhet som är riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende. Här ingår olika typer av vräkningsförebyggande arbete (se tabell 1). 9
Tabell 1. Andel kommuner som uppfyllt kriterierna för indikatorn, riket. Indikator Uppsökande verksamhet TILLGÄNGLIG VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsområde: Tillgänglighet Procent Uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa 26 Uppsökande förebyggande verksamhet 71 Källa: Enkät hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2013, Socialstyrelsen Plan mot hemlöshet och rutiner för arbetet Mindre än en fjärdedel av kommunerna har en övergripande kommunal plan för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Av dessa planer har drygt 80 procent följts upp eller upprättats de senaste två åren. Ungefär hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för hur de ska arbeta inom socialtjänstens verksamhet för att motverka hemlöshet eller att personer utestängs från bostadsmarknaden. Knappt hälften av kommunerna uppger att de har rutiner för att aktivt söka upp hushåll med barn vid hyresskuld (se tabell 2). Tabell 2. Andel kommuner som uppfyllt kriterierna för indikatorn, riket. Indikator Procent SÄKER VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsområde: Trygghet och säkerhet Plan mot hemlöshet Övergripande plan mot hemlöshet 23 Av de kommuner som har en plan: Uppföljd övergripande plan mot hemlöshet 82 Rutiner på verksamhetsnivå Rutiner på verksamhetsnivå för arbetet mot hemlöshet 49 Av de kommuner som har rutiner: Uppföljd rutin för arbetet på verksamhetsnivå 70 Trygg och säker ärendehantering Rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer 47 Av de kommuner som har rutiner: Uppföljd rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer 63 Källa: Enkät hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2013, Enkät ekonomiskt bistånd 2014, Socialstyrelsen Samordning och samverkan Bostad först är en metod som stärker den enskildes självbestämmande och integritet genom att erbjuda ett långvarigt eget boende utan krav på meritering eller särskilda stödinsatser. Insatser utöver boendet utgår från den enskildes uttalade behov. Nästan en tredjedel av kommunerna uppger att de erbjuder bostad först. Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En tredjedel av kommunerna har rutiner för intern samordning i enskilda ärenden med äldreomsorgen. Två tredjedelar har sådana rutiner med socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna och drygt hälften har det med verksamheten socialpsykiatri. 10
Nästan hälften av kommunerna har överenskommelser för samverkan med alla eller vissa bostadsföretag/hyresvärdar, både på övergripande nivå och i enskilda ärenden (se tabell 3). Tabell 3. Andel kommuner som uppfyllt kriterierna för indikatorn, riket. Indikator Procent INDIVIDANPASSAD VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsområde: Självbestämmande och integritet Brukarinflytande Bostad först 31 Kvalitetsområde: Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden* Rutin för samordning med äldreomsorg 1 32 Av de kommuner som har rutin: Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg 2 73 Rutin för samordning med missbruks- och beroende (vuxna) 1 68 Av de kommuner som har rutin: Aktuell rutin för samordning med missbruks- och beroende (vuxna) 2 78 Rutin för samordning med verksamheten psykisk 52 funktionsnedsättning/socialpsykiatri 1 Av de kommuner som har rutin: Aktuell rutin för samordning med verksamheten psykisk 67 funktionsnedsättning/socialpsykiatri 2 Extern samverkan Överenskommelse om samverkan med bostadsföretag/hyresvärdar på 49 övergripande nivå Rutiner för samverkan med bostadsföretag/hyresvärdar i enskilda ärenden 47 Överenskommelse om samverkan med frivilligorganisationer 29 1 Andelen inkluderar de kommuner där verksamheterna är integrerade dvs. samma personalgrupp och chef arbetar med båda verksamhetsområdena. 2 Med aktuell rutin avses att berörda parter följt upp att rutinen fungerar på avsett sätt och att rutinerna vid behov har reviderats under det senaste året. Alternativt; rutinen är upprättad under senaste året. Källa: Enkät stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning, Enkät hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2013, Enkät missbruks- och beroendevården 2013, Socialstyrelsen. Jämförelser utifrån invånarantal Kommunens befolkningsstorlek och organisatoriska förutsättningar kan ha betydelse både för den enskildes tillgång till insatser och för förekomsten av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Mer än hälften av Sveriges befolkning bor i de tre storstadslänen och i Stockholm, Göteborg och Malmö är också bostadsbristen störst. I detta avsnitt belyses indikatorer utifrån kommunernas invånarantal. Kommuner med många invånare uppfyller i högre omfattning indikatorerna än kommuner med få invånare. I de små kommunerna upplevs hemlöshet inte som ett aktuellt problem, enligt uppgifter från både 2012-års och årets enkäter. Dessa kommuner upplever inte att det är relevant att utarbeta och ha vissa rutiner och planer, t.ex. en övergripande plan för att motverka hemlöshet i kommunen, framkommer av kommentarerna i enkäterna. 11
Kommuner med upp till 10 000 invånare Kommuner med färre än 10 000 invånare har i genomsnitt betydligt lägre andel som uppfyllt indikatorerna än i kommuner med fler än 10 000 invånare. För indikatorer som på olika sätt belyser förebyggande arbete är skillnaderna runt 30 procent, vilket framgår i tabell 5. Störst är skillnaden för resultatet om kommunerna har rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden. Nästan 40 procent fler har dessa rutiner i de större kommunerna jämfört med i de minsta kommunerna (se tabell 5). Tabell 5. Andel som uppfyllt indikatorerna, i kommuner med max10 000 invånare respektive fler än 10 000 invånare, procent. Indikator: Kommuner med upp till 10 000 invånare Kommuner med fler än 10 000 invånare Övergripande plan mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 1 30 Uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa 7 32 Uppsökande förebyggande verksamhet 50 78 Rutiner på verksamhetsnivå för arbetet mot hemlöshet Rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer Överenskommelse om samverkan med frivilligorganisationer 19 58 24 54 15 29 Kommunstorlek och antal indikatorer I årets jämförelse publicerar Socialstyrelsen resultat av 18 indikatorer för kommunerna. Spridningen för antalet uppfyllda indikatorer är stor, det varierar mellan noll till 18 indikatorer. Kommunerna har delats in i fem grupper utifrån antal invånare. Kommungrupp 1 har lägst antal invånare, mindre än 15 000, och i denna grupp ingår flest antal kommuner. I gruppen återfinns137 av landets 290 kommuner (för en förteckning av kommungrupperna se bilaga 1). I diagram 1 framgår att storstäderna och stora kommuner har flest indikatorer uppfyllda. I storstadsgruppen har 57 procent av stadsdelarna 11-15 indikatorer uppfyllda. Motsvarande andel i är två procent i grupp 1. I kommuner med högst 30 000 invånare, grupp 1 och 2, har majoriteten 0-5 indikatorer uppfyllda. 12
Diagram 1. Indikatorer där kriterierna är uppfyllda indelat i tre nivågrupper (0-5, 6-10, 11-15 indikatorer) redovisat i andelar per kommungrupp. Procent 100 90 80 72 70 60 60 57 50 40 33 44 44 48 48 40 30 26 20 10 2 7 12 4 3 0 Grupp 1 Upp till 15 000 Grupp 2 15-30 000 Grupp 3 30-70 000 Grupp 4 70-200 000 Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala Antal indikatorer uppfyllda: 0-5 6-10 11-15 Resultaten avser 15 av 18 indikatorer. Indikatorerna 13-15 ingår inte i denna sammanställning. Källor: Enkäter öppna jämförelser av hemlöshet, missbruks- och beroendevård 2013, stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 samt ekonomiskt bistånd 2014. 13
Metodbeskrivning I följande avsnitt redovisas vilka datakällor som använts, enkätundersökningen och databearbetningen som ligger till grund för jämförelserna. Datakällor och datainsamling Underlag för öppna jämförelser 2014 Årets öppna jämförelser baseras på följande datakällor: enkäter till samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö, Socialstyrelsen befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån, SCB bostadsmarknadsenkäten (BME), Boverket statistik över vräkningar, Kronofogden. Enkäten hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Resultaten baseras främst på uppgifter från enkäten öppna jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Nedan beskrivs insamlingen av denna enkät. Uppgifter har även hämtats från andra socialtjänstområden inom öppna jämförelser. För en beskrivning av enkätinsamlingarna av missbruks- och beroendevården, stöd till personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt bistånd se Socialstyrelsens rapporter [8-10]. Enkätinsamlingen Enkätundersökningen genomfördes 2 december 2013 31 januari 2014. En webbenkät skickades till socialchef eller motsvarande i Sveriges kommuner och stadsdelar/stadsområden i Göteborg, Malmö och Stockholm. Ett informationsbrev med en länk till webbenkäten skickades via e-post till kommunernas registratorer alternativt anmäld kontaktperson. Till de kommuner som anmält en kontaktperson skickades information och enkäten i PDFformat för kännedom och arkivering till socialchefen via registrator. En allmän påminnelse att besvara enkäten skickades fyra dagar innan sista svarsdatum i december 2013. Ytterligare två påminnelser skickades ut under januari 2014 till de som då inte besvarat webbenkäten. Socialstyrelsen kontaktade därefter de 25 kommuner som inte svarat på enkäten via telefon eller e- post under vecka 4, 2014. Insamlingen avslutades den 31 januari 2014. Svarsfrekvensen var 97 procent. I webbenkäten var de flesta frågorna obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. Det var möjligt att lämna kommentarer i anslutning till respektive fråga, likaså kunde synpunkter skrivas in i slutet av enkäten. 14
Population Den population som undersökningen avser omfattar Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm under år 2013. Totalt utgörs populationen av 316 mottagare. Statistiska mått och redovisningsgrupper På kommunnivå och för storstäderna på stadsdels- eller stadsområdesnivå redovisas för de flesta indikatorer svaren på den aktuella frågan (redovisas som Ja/Nej). På riksnivå, länsnivå och storstadsnivå (Göteborg, Stockholm och Malmö) och kommungruppsnivå redovisas även andelen kommuner och stadsdelar/stadsområden som uppfyllt indikatorn. Beräkningarna bygger på andelen där kriterierna för respektive indikator är uppfyllda. Följande svar ingår i beräkningen av andelen positiva svar (grönmarkerade i Excel-filen på Socialstyrelsens webbplats): Ny plan/rutin (indikator 4,6,8, 13, 14 och 15) Integrerat (indikator 10, 11 och 12) Ja med vissa/ja, med samtliga (indikator 16 och 17). Tillförlitlighet Ramtäckning Ramtäckning för kommuner och stadsdelar/stadsområden är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har ombetts att lämna uppgifter på stadsdels- /stadsområdesnivå. Kommuner har ombetts att lämna uppgifter på kommunnivå avseende socialtjänstens arbete. Mätning För att reducera mätfelen har ämneskunniga, enkätkonstruktör och statistiker varit med och konstruerat enkäten och missivet. Med hjälp av logiska kontroller har de uppgifter som verkat orimliga kontrollerats. De uppgiftslämnare som lämnat ologiska eller ofullständiga svar kontaktades via e-post och ombads rätta uppgifterna, vilket de flesta kunde göra. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel, exempelvis om frågorna har tolkats på olika sätt. En genomgång av samtliga kommentarer i enkäterna har gjorts och de har granskats för varje fråga. Kommentarerna har sammanställts utifrån de vanligaste kommentarerna om och hur kommentarerna påverkar enskilda svar hur frågorna kan förbättras och förtydligas inför kommande enkätundersökningar. Socialstyrelsen kontaktade efter denna genomgång kommuner där det framgått i kommentarerna att svaret på en av frågorna kunde besvarats med Ja, fast de lämnat svaret Nej. Kommunerna informerades via mejl om att Socialstyrelsen ändrat deras svar till publiceringen. 15
Indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Flera av frågorna är sådana att kommunerna och stadsdelarna ska bedöma om den egna verksamheten uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Svaren bygger på de svarandes tolkning av frågan och deras till viss del subjektiva bedömning. Bortfall Av 316 kommuner och stadsdelar/stadsområden är det tio som inte har besvarat enkäten. Det motsvarar tre procent av populationen. För vissa frågor saknas svar, detta interna bortfall gäller främst följdfrågor. För kommuner och stadsdelar som har bortfall redovisas inte uppgifter för respektive indikator. Beräkningen av andel på storstadskommun-, kommungrupps-, läns och riksnivå har gjorts som om kommunerna och stadsdelarna/stadsområdena med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i den redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från de övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort publiceras inte andelen i de redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Bearbetning Det kan uppstå fel vid bearbetningen av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och även rimligheten i resultaten har kontrollerats. Jämförbarhet med 2012 års publicering Detta är Socialstyrelsens andra öppna jämförelse för att belysa socialtjänstens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. För de sex indikatorer som fanns med 2012 har enkätfrågorna och svarsalternativ förtydligats, vilket försvårar jämförelser med de tidigare resultaten. Följande förändringar kan påverka indikatorernas jämförbarhet mellan åren: Definitioner och anvisningar har förtydligats i enkäterna. Vilka och hur många som besvarat enkäterna har varierat. Under den period som öppna jämförelser redovisats har det skett förändringar i Malmös stadsdelsindelning. År 2013 ändrade Malmö indelning från tio stadsdelar till fem stadsområden. Det betyder att indikatorer för Malmö stadsdelar inte kan jämföras med förra publiceringen 2012. Skillnader som framgår i resultaten behöver inte fullt ut spegla faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel exempelvis att frågorna och anvisningarna tolkas på olika sätt. Bakgrundsuppgifter Nedan redogörs för de källor som Socialstyrelsen hämtat uppgifter från till de bakgrundsuppgifter som publiceras. Bostadsmarknadsenkäten Uppgifter om kommunernas bostadsmarknadsläge har hämtats från Boverket och är baserade på Bostadsmarknadsenkäten, BME. Enkäten besvarades un- 16
der januari 2014 av landets 290 kommuner. Frågan i enkäten lyder: Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge i kommunen som helhet? [11]. Boverket har tre beskrivningar av läget på bostadsmarknaden: Balans på bostadsmarknaden innebär att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Obalans på bostadsmarknaden i form av underskott innebär inte alltid att det finns bostadssociala problem såsom trångboddhet eller omfattande andrahandsuthyrning som utbrett fenomen. Underskott på bostäder kan innebära att det i kommunen finns en dynamisk ekonomi, där ökade inkomster leder till en ökad efterfrågan på bostäder. Att en kommun uppger underskott på bostäder innebär i många fall att det är svårt att flytta till, eller inom kommunen. Obalans på bostadsmarknaden i form av överskott innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder, eller bostäder till salu, än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden präglas av ett överskott. Ett överskott på bostäder behöver inte heller innebära att det finns lämpliga bostäder i förhållande till hur efterfrågan och/eller behovet ser ut i kommunen. Från Bostadsmarknadsenkäten har även uppgifter hämtats om kommunerna har ett, eller flera, allmännyttiga bostadsföretag under januari 2014 [12]. För mer uppgifter se Boverkets webbplats. www.boverket.se/boende/analys-avbostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-2014. Statistik över vräkningar Från Kronofogden har Socialstyrelsen hämtat uppgifter om statistik över avhysningar (vräkningar) under 2013. Följande uppgifter redovisar Socialstyrelsen i öppna jämförelser på kommunnivå: antal registrerade avhysningar antalet verkställda avhysningar. På Kronofogdens webbplats finns mer information. www.kronofogden.se/download/18.3ad14b751432a2e49d15a35/1391076312531/ Avhysning_tot.pdf Befolkningsstatistik I registret för befolkningsstatistik hämtas bakgrundsuppgifter om antal invånare per kommun och län. Uppgifterna kommer från registersystemet RTB (Registret över totalbefolkningen), som i sin tur bygger på administrativa register. Skatteverket levererar uppgifter från folkbokföringen och SCB lagrar uppgifterna efter vissa kontroller och rättningar i RTB. För närmare redovisning se SCB:s webbplats, www.scb.se. Socialstyrelsens nationella hemlöshetskartläggning Uppgifter om andel personer per kommun som var i akut hemlöshet, det vill säga hemlöshetssituation 1, baseras på Socialstyrelsens nationella kartlägg- 17
ning [1]. Uppgifterna baseras på inrapporterad hemlöshet under vecka 11 år 2011. Se definitioner av hemlöshetssituationer i bilaga 1. Stöd för jämförelser och tolkning av resultat Indelning och sortering På Socialstyrelsens webbplats presenteras samtliga resultat för kommuner/stadsdelar/stadsområden i en Excel-fil. Eftersom hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden framför allt förekommer i storstäderna och i större städer publiceras kommunerna sorterade utifrån invånarantal. Kommuner med högst antal invånare redovisas först i Excel-filen. Storstädernas stadsdelar eller stadsområden redovisas var för sig i bokstavsordning, samlat under respektive kommun/stad. Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras följande bakgrundsuppgifter i Excel-filen: Kommunernas bostadssituation (överskott, balans eller underskott på bostäder, Boverket) Förekomst av allmännyttigt bostadsbolag i kommunen (Boverket) Antal anmälda avhysningar per kommun och i riket (Kronofogden) Antal verkställda avhysningar per kommun och i riket (Kronofogden) Kommuners relativa socioekonomiska förhållanden (risk för behov av ekonomiskt bistånd). Socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013. Andel personer i hemlöshetssituation1 per kommun 2011/1000 invånare. Antalet personer i hemlöshetssituation1 i kommunen under 2011 har dividerats med antalet invånare och därefter multiplicerats med 1 000. Hemlöshetssituation 1 innebär att en person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Andel genomförda avhysningar i relation till anmälda avhysningar gällande samtliga hushåll storstads- och riksnivå (Kronofogden). Antalet verkställda avhysningar år 2013 dividerat med antalet registrerade ansökningar om avhysning. Andel genomförda avhysningar i relation till anmälda avhysningar gällande barn storstads- och riksnivå (Kronofogden). Antalet barn som berörts av en verkställd avhysning år 2013 dividerat med antalet barn som berörts av en registrerad ansökning om avhysning. Med barn avses en person som inte fyllt 18 år och som bor tillsammans med ensamstående eller sammanboende föräldrar. Här ingår även barn som bor växelvis hos föräldrarna, samt umgängesbarn som bor med sin förälder minst 30 dagar per år. (Definitionen grundar sig på utredningen "Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn (SOU 2005:88)". 18
Följande grupperingar finns i Excel-filen att sortera utifrån: 5 kommungrupper utifrån invånarantal (i bilaga 1 finns en förteckning av kommunerna i respektive grupp) kommuner med invånarantal under 10 000 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kommungruppsindelning, tio grupper (i bilaga 1 finns en beskrivning av indelningen) kommunkod länsnummer Färgläggning indikerar utvecklingsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med röd och grön bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt - önskvärt resultat rött - ett utvecklingsområde. Bakgrundsuppgifterna från Boverket om kommunernas bostadssituation är också färglagda i rött och grönt. Syftet är att visuellt skilja de kommuner som har underskott på bostäder i kommunen från de som har balans eller överskott på bostäder. Det bör observeras att detta inte är en indikator. SKL:s analyshandbok Som stöd för analysen hänvisar Socialstyrelsen till SKL:s handbok för öppna jämförelser inom socialtjänsten. Handboken finns tillgänglig på SKL:s webbplats, www.skl.se. 19
Referenser 1. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. Omfattning och karaktär. Socialstyrelsen; 2012. 2. Låst läge på bostadsmarknaden. Marknadsrapport. Karlskrona: Boverket; 2014. 3. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Omfattning och karaktär.: Socialstyrelsen; 2012. 4. Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 5. Vräkningsförebyggande arbete stöd till socialtjänsten och andra aktörer. Socialstyrelsen; 2008. 6. Handbok för effektivitetsanalyser - För god hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 7. Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010. 8. Öppna jämförelser 2014 Missbruks- och beroendevården. Resultat, metod och indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 9. Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning. Nationella resultat, metod och insikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 10. Öppna jämförelser 2014 Ekonomiskt bistånd. Nationella resultat, metod och indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014 (kommande rapport). 11. Läget på Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet 2014. Karlskrona: Boverket; 2014. 12. Allmännyttans bostäder 2014. Karlskrona: Boverket; 2014. 20
Bilaga 1. Definitioner, kommungrupper och kvalitetsområden Definition av hemlöshetssituationer och utestängning från bostadsmarknaden Nedan finns den definition som använts i enkäten. Personer under 18 år och över 65 år inkluderas i målgruppen. Med hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden avses följande fyra situationer: personer i akut hemlöshet (vistas på härbärgen, akutboende, offentliga platser och liknande) personer på institution, kriminalvård och i kategoriboende som inför utskrivning, inom tre månader, inte har något ordnat boende personer som ordnat kortsiktig boendelösning d.v.s. bor tillfälligt hos bekanta eller som har kortvarigt inneboende- eller andrahandkontrakt hos privatperson. Kommungruppering utifrån antal invånare Tabell 1. Indelning utifrån antal invånare i kommuner, grupp 1-5. personer som bor i en boendelösning ordnad av kommunen (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att de inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden Kommungrupp: Grupp 1 137 kommuner Antal Kommuner: invånare: 1 14 999 Nykvarn, Vaxholm, Älvkarleby, Heby, Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa, Ödeshög, Ydre, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping, Vadstena, Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Sävsjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd, Högsby, Torsås, Mörbylånga, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Borgholm, Olofström, Svalöv, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Skurup, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Båstad, Hylte, Öckerö, Tjörn, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Vårgårda, Bollebygd, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Tranemo, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Götene, Tibro, Töreboda, Lysekil, Strömstad, Åmål, Hjo, Tidaholm, Kil, Eda, Torsby, Storfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Årjäng, Sunne, Filipstad, Hagfors, Lekeberg, Laxå, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Nora, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Vansbro, Malung-Sälen, Gagnef, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Säter, Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ånge, Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Härjedalen, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vännäs, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn, 21
Grupp 2 forts. Grupp 2 72 kommuner Grupp 3 52 kommuner Grupp 4 25 kommuner Grupp 5 4 städer 15 000 29 999 30 000 69 999 70 000 199 999 200 000 - Haparanda Ekerö, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Tierp, Östhammar, Flen, Finspång, Mjölby, Gislaved, Nässjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg, Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Sjöbo, Höör, Klippan, Höganäs, Ystad, Simrishamn, Laholm, Stenungsund, Orust, Ale, Vara, Ulricehamn, Mariestad, Skara, Hammarö, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Lindesberg, Hallstahammar, Sala, Köping, Leksand, Mora, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Kalix, Gällivare, Boden, Kiruna Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Tyresö, Täby, Danderyd, Sollentuna, Sundbyberg, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Motala, Värnamo, Kalmar, Västervik, Gotland, Karlskrona, Karlshamn, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Falkenberg, Varberg, Härryda, Partille, Lerum, Mark, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping, Skövde, Falköping, Falun, Borlänge, Sandviken, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund, Piteå Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Nacka, Solna, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Halmstad, Kungsbacka, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå Stockholm, Malmö, Göteborg, inklusive stadsdelar/stadsområden samt Uppsala. Kvalitetsområden och dimensioner Nedan finns definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagande av indikatorer, i tabell 2. Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitoner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 2. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Kunskapsbaserad Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Individanpassad Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 22
Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Säker Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Trygghet och säkerhet Tillgänglig Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Tillgänglighet Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Effektivitet Jämlik 23
Bilaga 2. Beskrivning av indikatorer I denna bilaga beskrivs samtliga indikatorer som presenteras i öppna jämförelser av kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Indikatorerna presenteras indelade i dimensioner för god vård och omsorg, kvalitetsområde och indikatorsområden. Indikatorer Socialtjänsten i kommuner, stadsdelar i Göteborg och Stockholm samt stadsområden i Malmö Tillgänglig vård och omsorg Kvalitetsområde: Tillgänglighet Indikatorsförteckning för indikatorer 1-18 som redovisas inom öppna jämförelser 2014 motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Nr. 1. Uppsökande verksamhet Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Status Teknisk beskrivning 1. Uppsökande verksamhet riktad till akut hemlösa Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har bedrivit uppsökande verksamhet som riktar sig till personer som är akut hemlösa under perioden 1 december 2012-1 december 2013. Tillgänglig Tillgänglighet Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten syftar till att säkerställa att personer utan bostad upptäcks och att de erbjuds för dem adekvat stöd från socialtjänsten. Uppsökande verksamhet är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter och det stöd de kan få. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL. Kommuner/stadsdelar/stadsområden bedriver uppsökande verksamhet riktad till personer i akut hemlöshet. Process Indikator med befintlig data Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har kommunen bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som är akut hemlösa, under perioden 1 december 2012-1 december 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp personer utan bostad i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Med akut hemlöshet avses här att den enskilde inte har någonstans att bo och sova, personen vistas t.ex. på härbärgen, akutboende, offentliga platser och liknande. Beräkning: Ja på fråga 1. 24
Datakällor Felkällor Redovisningsnivå: Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nr. 2. Uppsökande verksamhet Indikatornamn 2. Uppsökande förebyggande verksamhet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende, under perioden 1 december 2012-1 december 2013. God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Status Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Tillgänglig Tillgänglighet Uppsökande verksamhet Den uppsökande verksamheten syftar till att säkerställa att de enskildas behov tillgodoses samt att de får rätt stöd och insatser som förebygger att de förlorar sitt boende. Kommuner/stadsdelar/stadsområden bedriver uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende. Struktur Indikator med befintlig data Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 2. Har kommunen bedrivit uppsökande verksamhet riktad till personer som riskerar att förlora sitt boende, under perioden 1 december 2012-1 december 2013? Definitioner: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp och stödja personer som av olika skäl riskerar att förlora sitt nuvarande boende ( oavsett boendeform). Här ingår olika typer av vräkningsförebyggande insatser. Beräkning: För Ja på läns- och riksnivå krävs: ja på fråga 2. Redovisningsnivå: Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, kommungrupper, län och riket Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 96 procent. Beräkning: Ja, på fråga 2. Redovisningsnivå: Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 1 december 2013. Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. 25
Säker vård och omsorg Kvalitetsområde: Trygghet och säkerhet Nr. 3. Plan mot hemlöshet Indikatornamn 3. Övergripande plan mot hemlöshet Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Status Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Planen ska finnas den 1 december 2013. Säker Trygghet och säkerhet Plan mot hemlöshet En plan stärker förutsättningarna för att säkerställa att kommunen tar ett övergripande ansvar för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Kommuner/stadsdelar/stadsområden har en plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Struktur Indikator med befintlig data Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 4. Har kommunen en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Planen ska finnas den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Planen kan beskriva konkreta insatser utifrån övergripande mål. I planen bör framgå vilken roll och vilket ansvar olika aktörer i kommunen har. Det kan t.ex. handla om att stärka det förebyggande arbetet genom budget- och skuldrådgivning, eller att utveckla boendestödet. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. Beräkning: Ja på fråga 4. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej. Redovisningsnivå: Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, kommungrupper, län och riket. Mätdatum: 1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nr.4. Plan mot hemlöshet Indikatornamn 4. Uppföljd övergripande plan mot hemlöshet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har under de senaste 24 månaderna [perioden 1 december 2011-1 december 2013] följt upp beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. God omsorg Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Plan mot hemlöshet Syfte Syftet är att säkerställa att planen för det övergripande arbetet för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är 26
Målvärde Typ av indikator Status Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor aktuell, använd och fungerar på avsett sätt. Kommuner/stadsdelar/stadsområden har en aktuell övergripande plan för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Struktur Indikator med befintlig data Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 4 a. Har kommunen följt upp den övergripande planen under perioden 1 december 2011-1 december 2013? Avser fråga 4. Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2011 Definitioner: Med uppföljning avses här att berörda parter har kontrolllerat att planen används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen är dokumenterad och vid behov har planen reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs att kommunen svarat Ja på fråga 4 och 4a alternativt Ja på fråga 4 och Ej aktuellt eftersom planen beslutades och upprättades efter 1 december 2011 på fråga 4a. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet. Redovisas som Ja/Nej/Ny rutin/. Redovisningsnivå: Stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, kommungrupper, län och riket. Mätperiod: 1 december 2011-1 december 2013 Datatäckning: Svarsfrekvens 97 procent. Enkät till landets kommuner, stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och storstadsområden i Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nr. 5 Rutiner på verksamhetsnivå Indikatornamn 5. Rutiner på verksamhetsnivå för arbetet mot hemlöshet Mått Kommunen/stadsdelen/stadsområdet har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. God omsorg Säker Kvalitetsområde Trygghet och säkerhet Indikatorsområde Rutiner på verksamhetsnivå Syfte Syftet är att säkerställa att enskilda som är, eller riskerar att bli, utan bostad får de stöd och hjälp de behöver. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Målvärde Kommuner/stadsdelar/stadsområden har skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Typ av indikator Struktur Status Indikator med befintlig data Teknisk beskrivning Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 5. Har kommunen skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur arbetet ska bedrivas på verksamhetsnivå i enskilda ärenden, för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Rutinerna ska gälla den 1 december 2013. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om plan på verksamhetsnivå. Rutinerna kan ingå som del av rutiner för andra verksamhetsområden 27