BYAPLAN FÖR HARRSTRÖM BY

BYAPLAN FÖR HARRSTRÖM BY

1 Varför görs en byaplan?... 3 2 Vår by igår och idag... 4 2.1 Historik... 4 2.2 Nulägesanalys... 4 2.2.1 Invånare... 6 2.2.2 Boende... 6 2.2.3 Näringsliv och sysselsättning... 7 2.2.4 Privata tjänster... 8 2.2.5 Offentliga tjänster... 8 2.2.6 Infrastruktur... 9 2.2.7 Föreningsliv... 9 2.2.8 Fritid/Kultur... 9 2.2.9 Trender i byns utveckling... 10 2.3 Enkätundersökning... 10 2.3.1 Utomståendes syn på byn... 10 2.3.2 Bybornas åsikter... 10 2.3.3 Idéer som framkommit i andra sammamhang... 11 2.4 Byns styrkor, möjligheter, svagheter och hot... 12 2.5 Vision om byns framtid... 13

1 Varför görs en byaplan? Byaplanen handlar till mångt och mycket om att slå fast byns vilja och framtida målsättningar. Byaplanen fungerar samtidigt som en handlingsplan för ökad bybornas aktivitet, sammanhållning och delaktighet i byn. Byaplanen beskriver hur vi med olika åtgärder kan skapa trivsel och livskraft i byn. Förhoppningen är att åtgärderna som byplanen resulterar i ska öka bosättningen och att folk ska uppleva att Harrström är en by som utvecklas, är trivsam och har aktiviteter för alla åldrar. Genom att göra en byaplan ökar också chanserna betydligt för att bli beviljad bidrag och projektfinansiering eftersom man kan visa att åtgärderna är väl genomtänkta. Byaplanen utgör också en god grund för kontakterna med kommunen och olika myndigheter. En viktig utgångspunkt i arbetet med byaplanen är att se på byn som en helhet. Planen är och skall vara hela byns plan. Den skall beakta invånarnas önskemål och behov, t.ex. pensionärers, yrkesverksammas, företagares, studerandes, ungdomars, skolelevers och småbarns m.fl. Därför har gruppen som arbetar med byaplanen representanter från olika föreningar och åldersgrupper i byn. Information om arbetets gång har förmedlats till byns invånare via Harrströms egen text tv slinga Harrström kanalin, byamöten och informationsjippon. Byns invånare har uppmanats att komma med förslag, kommentarer och åsikter under arbetets gång. En enkätförfrågan har delats ut till byns invånare och utomstående, för att ta del av deras kunskap och visioner om byns framtid. En del av resultaten från enkäten redovisas i byaplanen. Harrström ungdoms & hembygdsförening r.f. tog initiativ till projektet Planering av åtgärder för att öka trivseln och locka till bosättning i Harrström by för att höja byns livskraft och inleda en positiv utveckling i byn. Byaplanen är ett resultat av detta projekt.

2 Vår by igår och idag 2.1 Historik I boken Harrström, kvarn och fiskeby, skriver man att fast bosättning antagligen har funnits i Harrström sedan 1000 1200 talet men att befolkningen troligtvis var fåtalig. På en karta från 1650 finns endast åtta gårdar utmärkta. Själva namnet Harrström är ett relativt ungt namn på byn. Det första hittills kända namnet på byn har varit Harffuaström, detta namn förekom år 1494 i Stockholms stads dombok. Senare ändrades namnet till Harrfström och år 1774 dyker den nutida formen av Harrström upp. Mycket intressant om Harrströmborna och deras leverne genom åren finns att läsa i boken Harrström, kvarn och fiskeby utgiven av Harrström ungdomsförening år 1999. 2.2 Nulägesanalys Harrström ligger i Korsnäs kommun i Österbotten. Harrström är den tredje största tätorten i kommunen och präglas av närheten till havet. Harrström finns på Finlands västkust och ligger intill Strandvägen 59 km söder om Vasa och 34 km norr om Närpes. Byn består av ett koncentrerat bycentrum och ca 140 hushåll. Grannbyar till Harrström är Korsnäs kyrkby i norr, Taklax i öster och Helenelund i söder som till hälften hör till Korsnäs kommun och andra hälften till Närpes stad. Harrström är en by som liksom många andra kustbyar präglats av fiske, jordbruk, pälsnäring och växthusnäring. Vartefter de traditionella näringarna har minskat har även utvecklingen av byn stagnerat och inflyttningen har minskat. Om man bara tar vara på byns styrkor finns dock möjligheter att bryta trenden och skapa en intressant by med bra service och aktiviteter som lockar folk att bosätta sig. Bland annat simstranden, kulturlandskapet, naturen och det havsnära läget som Harrström by erbjuder är positiva faktorer som byn och hela kommunen har nytta av. Inom pendlingsavstånd finns flera städer och större företag och i hela Korsnäs kommun råder bostadsbrist.

Med tanke på att även grannbyarna är små och att avstånden ändå inte är så stora så finns det goda möjligheter till samarbete byarna emellan. Det finns redan områden där samarbete pågår men det finns också områden där man kunde utveckla samarbetet ytterligare. T.ex. går skoleleverna från Helenelund i byskolan i Harrström och har gjort det ända sedan 1970 talet och detta har naturligtvis lett till gemenskap och samarbete byarna emellan. Andra exempel på samarbete byarna emellan är elljusspåret i Helenelund som vintertid även används av Harrströmbor. I Harrström finns bl.a. rink och simstrand till allas förfogande, som sommartid flitigt besöks av såväl Taklax som Korsnäsbor. I Korsnäs finns bl.a. kommunens friidrottsplan och bibliotek som används av hela kommunens invånare. Harrström och Taklax byar har en gemensam samfällighet.

2.2.1 Invånare Ålder 85+ 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 9-14 0-4 Åldersfördelning i Harrström Invånarnas medelålder = 47.9 år (Källa: Statistikcentralen 2006) Män Kvinnor 0 5 10 15 20 Antal 2.2.2 Boende Det mest vanliga förekommande boendet i byn är egnahemshus. I byn finns också fem radhus med hyreslägenheter. I dagsläget finns det i byn ett antal obebodda egnahemshus, men de flesta av dessa är i behov av renovering för att göras i beboeligt skick. En ledig radhuslägenhet finns i byn (21.4.2009). Att kartlägga hus och tomter i byn som är till salu och hjälpa säljarna med marknadsföringen av dessa är en viktig del i utvecklingen av byn och förbättrandet av möjligheterna för större inflyttning. Den fasta bosättningen utökas med ett rätt stort antal fritidsboenden både på fastlandet och ute i skärgården. Enligt delgeneralplanen för Harrström byacentrum finns 23 st fritidsbostäder på fastlandet mellan Granskärsskatan i söder och Salteriet i norr.

2.2.3 Näringsliv och sysselsättning Harrström bys näringsliv har enligt tradition dominerats av primärnäringar som jordbruk och fiske. De senaste decennierna har växthusnäringen och pälsdjursnäringen spelat en allt viktigare roll i byn. Företagsamheten i byn är stor och största delen av företagen är enmans eller familjeföretag. Fördelning inom näringslivet i Harrström (Källa: Statistikcentralen 2006) 30 % Primärproduktion Förädling Service 7 % 63 % Sysselsättningen i byn är god. Endast 4 % av invånarna var år 2006 var arbetslösa, vilket är betydligt mindre en i hela landet i medeltal. En tredjedel av invånarna i byn är pensionärer. Över 20 % av invånarna är löntagare och ca 17 % är företagare. Medeltalet av alla arbetsresor som görs från byn är ca 20 km/dag. Sysselsättning i Harrström Arbetsresornas medeltal = 20 km/dag (Källa: Statistikcentralen 2006) 33 % 6 % 2 % Löntagare 1 % Jordbruksföretagare 23 % Företagare Arbetslösa Barn, 0-14 år Studerande 13 % Pensionärer 15 % 4 % Hemmamammor 3 % Övrigt Nästan hälften av de yrkesverksamma i byn arbetar inom primärnäringarna och totalt ca 20 % inom tekniskt och industriellt arbete.

Yrkesstruktur (Källa: Statistikcentralen 2006) Teknisk - naturvetenskapligt arbete Omsorg Utbildning 13 % 11 % 3 % 3 % 4 % 7 % 6 % 6 % Administration och kontorsarbete Komersiellt arbete 4 % Jord och skogsbruk, fiske 43 % Transport- och trafik Industriellt arbete 2.2.4 Privata tjänster I byn erbjuds en hel del privata tjänster som bidrar till en god basservice. Det finns bl.a. bybutik med postombud, bank, servicestation, frisersalong, ridstall, massör, Brusuddens stugby, jordbyggnadsentreprenörer, skogsserviceföretag, byggnadsentreprenörer, metallbearbetningsentreprenörer, transportföretag och marknadsföringstjänster. 2.2.5 Offentliga tjänster Kommunen upprätthåller daghem, skola och hemservice i byn. Den gamla skolbyggnaden som byggdes åren 1925 1927 ligger mitt i byns centrum med havsutsikt och i nära anslutning till det kulturhistoriska området Kvarnbacken. Elevantalet i skolan är nu 18. Daghemmet i byn är beläget i en av kommunens ägda radhuslägenheter på området Strömsbo. Där finns också eftermiddagsverksamhet för skolelever. Tillströmningen till daghemmet har varit god och det finns visst behov av fler daghemsplatser. Utrymmena är aningen små och inte helt funktionella för verksamheten. Kommunen erbjuder olika serviceformer för att stödja de äldres boende och välbefinnande. Till dessa hör bland annat närståendevård, matservice, trygghetstelefon, städning och hemservice. När stödformerna inte räcker till för att klara av att bo på egen hand i det egna hemmet finns möjlighet till boendeservice vid åldringshemmet Lärknäs eller demenshemmet Annahemmet i Korsnäs kyrkby. Kommunens bokbuss besöker Harrström varannan vecka.

2.2.6 Infrastruktur Vägförbindelser Genom byn går Strandvägen som ger relativt goda förbindelser både till Vasa och till Närpes. Kommunalteknik De centralaste delarna av byn är anslutna till det kommunala avloppsnätverket och år 2014 skall alla hushåll enligt lag, antingen vara anslutna till det kommunala avloppsnätet eller ha en egen fastighetsvis lösning för avloppsvattenhanteringen. Nästan hela byn har kommunalt vatten. Dataförbindelser ADSL förbindelse finns i byn, men bredbandsanslutningar till byn är under planering och beredning. Med tanke på byns utveckling vore bredbandsanslutningar ett steg i rätt riktning, det skulle göra att man kan ta del av samma telekommunikationstjänster som i tätorter och förbättra möjligheterna för distansarbete. 2.2.7 Föreningsliv I byn finns ett antal aktiva föreningar som skapar förutsättningar för trivsamt boende och fritidsverksamhet. Följande föreningar och organisationer finns närmare presenterade på byns hemsidor www.harrstrom.fi Harrström ungdoms och hembygdsförening r.f. Harrström jaktklubb Harrström lantmanna och fiskargille Byastyrelsen Harrström Taklax med flera byars samfällighet Föräldraföreningen vid Harrström lågstadieskola Harrström antennandelslag 2.2.8 Fritid/Kultur I den natursköna och havsnära miljön finns många möjligheter till fritidssysselsättning. Byns simstrand är välbesökt sommartid. Vid simstranden finns nybyggda omklädningsrum, wc, bastu, ett grillhus och kiosk. Där finns även campingmöjligheter. Under våren när fisken leker i Harrström å trängs fiskeintresserade längs stränderna vid den gamla stenbron, byggd år 1898. Under andjakten i slutet av augusti är skärgården utanför Harrström full med jägare både från byn och från utlandet.

Majoriteten av de som är bosatta i byn och dess närområde vistas på och vid havet under sommaren. Den över 300 m långa naturhamnen som kantas av bryggor och idylliska båthus är flitigt använd. På Södra Björkö, den 3 km långa ö som finns utanför Harrström finns träsk med rikt fågelliv och en bäck med fisktrappa, där fisken trängs på våren, när den vandrar upp till Hamnträsket för att leka. I det natursköna området vid träsket har några entusiaster från byn byggt en 2 km lång vandringsled, ett stort utsiktstorn och en grillkåta. Ett mycket fint ställe väl värt att besöka. I den nyrenoverade danspaviljongen vid havet ordnas flera tillställningar varje sommar. Sensommardansen i augusti med helstekt gris före dansen har blivit något av en tradition. Paviljongen är även ett populärt ställe för bröllopsfester och födelsedagsfester. I ungdomslokalen ordnas danser vintertid och lokalen hyrs även ut till privata fester. Hela övervåningen renoveras som bäst och kommer att bli ett modernt samlingsutrymme, öppet året runt för byns ungdomar. Kulturhistorien i byn är märkbar på att antal platser runt om i byn. Till byns sevärdheter hör bl.a. stenbron, som är byggd 1898. I byn finns även kvarnbacksmuseum med landets största väderkvarnar byggda på 1800 talet. I fiskehamnen har många gamla båthus bevarats och ett fiskartorp nyttjas som museum. Ett stort antal bondgårdar av gamla anor finns även bevarade i byn, en del uppförda redan på 1700 talets mitt. Omgivningen kring Juthnystuvägen är ett kulturhistoriskt och mycket vackert område, med den slingrande vägen och sina ståtliga gamla bondstugor. 2.2.9 Trender i byns utveckling Om man tittar på hur sysselsättningen har förändrats under åren kan man se att primärnäringarnas betydelse har minskat. Tidigare var väldigt många sysselsatta inom jordbruk, lantbruk och fiske, senare har växthusodling och pälsdjursuppfödning varit en viktig inkomstkälla för många i Harrström. Nu har även dessa minskat i antal, detta har istället lett till att pendlingen till andra orter för arbete har ökat. De senaste 5 10 åren har arbetskraftsinvandring ökat i hela Finland. Detta har också märkts i Österbotten och i Korsnäs, men även i Harrström har vi fått ett antal nya familjer och invånare som kommer från andra länder hit för att arbeta. Detta är en väldigt positiv trend med tanke på byns utveckling och framtid. För att behålla dessa nya invånare och även locka hit fler kan vi som by och bybor göra en hel del för att öka trivseln och gemenskapen i byn. 2.3 Enkätundersökning 2.3.1 Utomståendes syn på byn Byautveklingsgruppen gjorde under sommaren 2009 en enkätundersökning bland byborna och utomstående, för att få en uppfattning om vad som anses viktigt i byn och vad som bör utvecklas. Här kommer en kort redogörelse av resultatet. 2.3.2 Bybornas åsikter Enligt enkäten ansåg byborna själva att det viktigaste för byn är daghem och fler invånare. Byskolan och kommersiell service ansågs också vara viktigt för en trivsam by. Byagemenskapen ansågs mestadels vara bra eller medelmåttlig. De aktiviteter som de flesta ansåg vara bra förslag var gemensamma grillkvällar för hela byn och motionsverksamhet.

I enkäten framkom också att den bostadstyp det finns mest behov av i byn är radhus men också nya egnahemshus. I enkäten frågade man också vilken verksamhet som skulle vara lämpligast IFALL en indragning av skola blir aktuell. Det mest förekommande svaret var att man tyckte att skolan i så fall borde användas som daghem. Harrströmkanalin ansågs allmänt vara den bästa formen för att förmedla information i byn. 2.3.3 Idéer som framkommit i andra sammamhang Här presenteras ett sammandrag av förslag och idéer till utveckling i byn som byborna har kommit med. Vid byamöten och diskussioner med byborna har det framkommit att en kartläggning av hus och tomter samt obebodda hus i byn skulle utgöra en viktig utgångspunkt i utvecklingen av byn. Utgående därifrån kunde man sedan fundera på huruvida det finns behov av nya bostadsområden i byn och i så fall var. En annan idé som framkommit är att man för att öka trivseln och underlätta integreringen i byn, kunde utveckla ett infopaket till alla inflyttade, där också t.ex. fribiljetter till byns evenemang kunde ingå. I byn kunde man också ordna naturvandringar och byavandringar för att såväl gamla som nya bybor kan bekanta sig med byn, vilket också kunde vara en del av ett större marknadsföringsprojekt. Storhamn med omgivning är ett område som ofta har diskuterats. Området är centralt beläget och kunde rustas upp genom muddring, landskapsvård, anläggning av bänkar och grilltak. Man kunde vid sidan av de större åtgärderna som muddring, också genom små åtgärder höja områdets image och mångsidiga användning. Området är kulturhistoriskt värdefullt och detta bör naturligtvis beaktas när åtgärder vidtas. Också simstranden vid Salteriet är ett område som bör underhållas och vidareutvecklas. Man kunde genom att ordna eftis, dagis och samlingar för mammorna med småbarn också öka trivseln för denna grupp. Familjedaghemmet i byn är i dagsläget är för litet och alla som är i behov av daghemsplats inte har möjlighet att få det. Detta beror delvis på att dagiset nu även delvis fungerar som eftis. Mammorna i byn har även efterlyst ett samlingsutrymme där man kunde träffas med möjlighet för barnen att leka utomhus. Med en sådan här lösning skulle kanske den andra lägenheten även kunna rymma mammornas samlingsrum (typ av öppen dagvård) och även dagisbarnen skulle dra nytta av de lekanordningar man skulle göra till mamma gruppen. Någon har också förslagit att får på Kvarnbacken vore bra för landskapsvården. Man borde i så fall hitta någon privatperson som har får och är villig att ha dem där på sommarbete. Väglagen är redan nu ansvariga för att vägarna hålls i skick och det inbegriper att sly längs med vägarna skall röjas. Detta sköts kanske inte som det borde och man kunde möjligen informera om vilka väglag som sköter vilka vägar och se till att alla känner till att det borde skötas. Det vore absolut nödvändigt att röja rätt ordentligt så att havet blev synligt från stora delar av byn vilket skulle öka trivseln för alla. Eventuellt kunde samfälligheten göra en plan för landskapsvård för att förhindra att vackra områden växer igen.

Rinken är i dåligt skick och platsen är inte den bästa. När rinken rustas upp vore det bra att se om man kunde flytta den till en bättre plats på samma gång. Bredvid skolan eller UF lokalen vore den bästa platsen. Bollspel vid simstranden kan ordnas på en del av simstrandens parkering. Förfrågan om att få göra detta skall ställas till samfälligheten. Kvarndagen är en trevlig tradition som borde fortsätta. Kanske dock i modernare form. Byskyltar och informationsskyltar samt annat marknadsföringsmaterial såsom vykort för att höja byns image. Berättarkväll (om byns historia)kunde kanske ordnas i Medborgarinstitutets regi eller kanske i samband med Kvarndagen. 2.4 Byns styrkor, möjligheter, svagheter och hot Styrkor saker som redan finns och bidrar till att folk bor kvar eller bosätter sig i Harrström samt ökar trivseln för de som redan är bosatta i byn - Närheten till havet - Kulturarvet - God basservice (skola, dagis, affär, servicestation, postombud) - Närheten till naturen (ren sund natur) - Möjlighet till jakt och fiske - Egen simstrand - Närheten till goda vägförbindelser - Trygg miljö - Aktivt föreningsliv - Egen TV kanal Svagheter saker som är sämre i Harrström än på annat håll och gör det svårare för folk att bo kvar eller bosätta sig i byn - brist på attraktiva tomter - lite rekreationsmöjligheter på vintern - lite arbetsplatser - dålig kollektivtrafik - inget bredband i bra prisläge - stort beroende av primärnäringar (pälsdjur, växthus, jord och skogsbruk) Möjligheter saker kan utnyttjas till att bli en del av byns styrkor och därmed öka trivseln locka inflyttare eller göra det lättare att bo kvar - Havsnära boende (attraktiva tomter) - Hamnen - Ån - Skärgården - Fritidsboende (stöder basservice) - Gott om utrymme Hot saker som akut eller på sikt gör det svårare att bo kvar i byn eller inverkar negativt på inflyttning och trivsel - befolkningsminskning (hotar basservice) - åldersstruktur - basservicen försvinner på grund av centralisering

2.5 Vision om byns framtid Harrström 2020 havsnära, naturnära, gammalt och nytt i balans, god basservice för alla åldrar, en trygg boplats för gammal som ung med många gemensamma aktiviteter. Utgående från bybornas önskemål och åsikter har en vision för Harrström by utformats. Visionen skall ses som ett mål att sträva efter. Det är genom olika typer av aktiviteter och verksamheter, såväl stora som små, som vi kan uppnå vår vision. Genom att strukturera en strategi för hur vi skall nå visionen och sätta upp delmål på vägen så får vi också samtidigt en handlingsplan för hur visionen för byn skall uppnås.