RAPPORT 2000:11 Kommunernas konsumentverksamhet Statistik 1999
Förord Den kommunala konsumentverksamheten är en viktig del i svensk konsumentpolitik. En av Konsumentverkets uppgifter är att följa och stödja kommunernas konsumentverksamhet. För att kunna bedöma utvecklingen av konsumentarbetet är sammanställning av statistik en viktig del. Statistikuppgifter finns samlade i Konsumentverkets databaser sedan 1985. Årets rapport redovisar liksom tidigare år verksamheternas kvantitativa omfattning och innehåll. Konsumentverket i Juni 2000
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 7 INLEDNING OCH METOD... 8 KONSUMENTVERKSAMHET I LANDET... 9 KOMMUNER MED VERKSAMHET... 9 KONSUMENTVERKSAMHETENS FÖRDELNING I LANDET... 9 HUVUDMANNASKAP... 10 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH TILLGÄNGLIGHET... 11 VERKSAMHETENS INNEHÅLL OCH FÖRDELNING... 13 RÅDGIVNING TILL ENSKILDA... 14 Förköpsrådgivning... 14 Konsumenträtt och reklamationer... 14 Hushållsekonomiskrådgivning, budget- och skuldrådgivning... 15 UTÅTRIKTAT ARBETE... 16 Skolkontakter... 17 Konsumentombud... 17 Organisationer... 17 Massmediakontakter... 18 SAMVERKAN MED ANDRA... 19 Näringsliv... 19 Andra kommunala förvaltningar... 19 Andra myndigheter... 21 MARKNADSBEVAKNING... 21 KÄLLHÄNVISNING... 22 BILAGA 1... 23 BILAGA 2... 24 BILAGA 3... 25
Sammanfattning Konsumentverket sammanställer årligen statistik över den kommunala konsumentverksamheten. Verksamheternas antal och omfattning beskriver förhållandena vid årsskiftet 1999/2000, medan verksamhetens innehåll avser verksamhetsåret 1999. Av landets 289 kommuner hade vid årsskiftet 240 konsumentverksamhet. 10 procent av befolkningen saknar tillgång till kommunal konsumentverksamhet. Fyra kommuner lade ner sin verksamhet under 1999. Åtta kommuner startade. Fler invånare fick tillgång till konsumentverksamhet medan omfattningen av verksamheten minskade. I två län saknar hälften eller fler av länets invånare tillgång till vägledning. Huvudmannaskapet för verksamheten finns oftast hos kommunstyrelsen. Konsumentnämnd finns i 13 kommuner Tjänsteresurserna för konsumentverksamheten minskar. Omräknat i antal årsarbetskrafter finns 215 heltidstjänster. Det innebär att 36 000 invånare delar på en heltidstjänst.. Det är stor skillnad i tjänsteresurser mellan kommunerna. Rådgivning till enskilda tog 85 % av vägledarnas tid. Liksom föregående år svarade hushållsekonomisk rådgivning (inklusive budget och skuldrådgivning) för störst andel av vägledarnas arbetstid. Tidsåtgången för konsumenträtt och reklamationer ökade. Andelen för utåtriktat arbete fortsätter att minska. Minskningen av det utåtriktade arbetet gäller samtliga områden. Totalt användes fem procent av arbetstiden till utåtriktat arbete. 139 kommuner hade kontakter med massmedia, vanligast var kontakter med lokaltidningen. 92 marknadsbevakningar genomfördes. 19 kommuner initierade egna kontroller. Drygt 5 000 marknadsrättsliga ärenden hanterades, flertalet löstes lokalt. 7
Inledning och metod Konsumentverket skickar årligen ut en enkät till kommunernas konsumentverksamheter. Syftet med undersökningen är att få underlag till den statistik om kommunernas konsumentverksamhet som Konsumentverket sammanställer. Undersökningen är en del av Konsumentverkets uppgift att följa och stödja konsumentverksamheten i kommunerna. Enkäten skickas i december till de kommuner som enligt Konsumentverket har konsumentverksamhet. Detta definieras med att kommunen (förutom ett kommunalpolitiskt beslut) prenumererar på Konsumentverkets materialservice för konsumentvägledare med en namngiven mottagare. I rapporten används begreppet konsumentverksamhet i betydelsen konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning vid medborgarkontor. Energirådgivning, miljörådgivning m.fl. som finns i kommunerna och som i en vidare bemärkelse också är rådgivning till konsumenter ingår inte i denna kartläggning. Svaren är redovisade till Konsumentverket under januari mars 2000. Enkäterna bearbetas och informationen samlas i en databas. Förutom uppgifter om verksamheten under året samlas också uppgifter om tjänsteresurser, budget, tillgänglighet m.m. Vid årsskiftet fanns konsumentverksamhet i 240 kommuner. Totalt svarade 223 kommuner. I rapporten redovisas kommunernas konsumentverksamhet utifrån de uppgifter som lämnats i enkätsvaren och efter komplettering per telefon. Enkäten ser i huvudsak likartad ut som tidigare år. Det möjliggör jämförelser över tiden. Nackdelen är att blanketten inte är anpassad till olikheterna i verksamheterna. En brist finns också i att kommunerna inte har en likartad statistik som underlag för att fylla i enkäten. Den höga svarsfrekvensen gäller inte för samtliga frågor i enkäten. På vissa frågor finns ett stort bortfall. Svarsantalet finns redovisat under respektive område. Konsumentverksamheternas antal och tjänsteresurser beskriver förhållandena vid årsskiftet 1999/2000 medan verksamhetens innehåll avser verksamhetsåret 1999. 8
Konsumentverksamhet i landet Kommuner med verksamhet 240 kommuner har konsumentverksamhet. Det innebär att knappt 90 % av befolkningen har tillgång till kommunal konsumentverksamhet. Det är en ökning med 5 kommuner jämfört med årsskiftet 98/99. Andelen invånare som har tillgång till verksamhet har ökat med 1,5 % procentenheter. Fortfarande saknar drygt 900 000 personer, ca 10 % av befolkningen, möjlighet att få kommunal konsumentrådgivning. De kommuner som vid åsskiftet saknade verksamhet framgår av Bilaga 1. Fyra kommuner har lagt ner sin verksamhet. Upplands-Bro, Valdemarsvik, Gullspång och Pajala. Totalt berörs cirka 43 000 invånare. Verksamheter har startat i åtta kommuner. Hylte, Klippan, Kävlinge, Munkedal, Salem, Söderköping, Trosa och Örnsköldsvik. Ytterligare cirka 180 000 personer har därmed fått tillgång till konsumentvägledning. Fler kommuner har under året startat verksamhet genom så kallade samverkansavtal. 15 kommuner (175 427 inv.) hade 1999 samarbetsavtal med andra kommuner. För 2000 är antalet 19 kommuner (285 849 inv.) Anledningen är oftast att mindre kommuner inte anser sig ha möjlighet att ha en fungerande verksamhet med några få timmar och därför antingen köper tjänsten från en befintlig verksamhet eller tillsammans med andra kommuner går samman kring en verksamhet. I de fall där kommunen köper tjänsten från en befintlig verksamhet tillförs sällan ytterligare resurser. Det innebär att fler invånare får dela på samma antal konsumentvägledartjänster. En förteckning över kommuner med samverkansavtal finns i Bilaga 2. Konsumentverksamhetens fördelning i landet Tillgången till konsumentverksamhet varierar beroende på var i landet konsumenten bor. I Stockholms län saknar 11 av 26 kommuner konsumentverksamhet. Hälften eller fler av kommuninvånarna i Jämtlands och i Jönköpings län saknar tillgång till konsumentverksamhet. Förhållandena bland länen i övrigt framgår av Bild 1. Sex län har verksamhet i alla sina kommuner, Kronobergs län, Blekinge län, Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län och Västerbottens län. 9
Bild 1. Antal kommuner och procent av befolkningen som saknar konsumentverksamhet. Länsvis. Län Antal kommuner som saknar verksamhet % av befolkningen i länet som saknar tillgång till verksamhet Jämtlands län 4 66 Jönköpings län 4 50 Gävleborgs län 5 36 Stockholms län 11 17 Östergötland 5 12 Norrbottens län 4 11 Värmlands län 2 9 Uppsala län 1 7 Skåne län 5 6 Sörmlands län 1 4 Kalmar län 1 3 Västra Götalands län 4 3 Dalarna 1 3 Västmanlands län 1 2 Summa 49 Huvudmannaskap I drygt hälften av landets kommuner är kommunstyrelsen huvudman för konsumentverksamheten. Sex av dessa har särskilda konsumentutskott. Näst vanligast är socialnämnd, 19 % och därefter kulturnämnd, 13 %. Konsumentnämnd finns i 5 % av kommunerna. Det är två kommuner färre än föregående år. I gruppen övrigt finns t.ex miljöoch hälsoskyddsnämnd och utbildningsnämnd. Bild 2. Huvudmannaskap. Antal kommuner. Kommunstyrelse Konsumentnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Övrigt 126 13 31 47 23 10
Verksamhetens omfattning och tillgänglighet för konsumenterna Även om fler verksamheter startat och fler personer har fått tillgång till rådgivning har verksamhetens omfattning inte ökat. Resurserna för landet totalt har minskat. För år 2000 uppger 221 kommuner 8 608 immar per år. Minst har Askersund med 1 timme per vecka och mest har Göteborg med 540 timmar per vecka. Antal tjänstetimmar per vecka har minskat. Omräknat i årsarbetskrafter dvs. i antal heltidsanställda är det en minskning sedan föregående årsskifte. Fler kommuninvånare får med andra ord dela på färre antal vägledare. Bild 3. Förändring av konsumentvägledningens tjänsteresurser. Januari respektive år. I årsarbetskrafter och invånare /heltidstjänst. År Antal årsarbetskrafter Antal invånare per heltidstjänst 2000 215 36 000 1999 216 35 000 1998 229 33 000 1997 235 33 000 Under nittiotalet var 1993 det år då antalet årsarbetskrafter var som lägst, 192 stycken. Därefter ökade resurserna fram till 1998 då en minskning återigen började. Bild 4. Antal kommuner grupperade efter antal tjänstetimmar per vecka. Kommuner med samverkansavtal ingår ej i redovisningen. Antal kommuner År <10 10-19 20-39 >40 timmar timmar timmar timmar 2000 32 29 61 83 1999 35 26 63 82 1998 43 29 60 89 I slutbetänkandet från konsumentpolitiska kommittén (KPK) föreslår kommittén som riktmärke en heltidstjänst för 20 000 invånare. Man menar att detta är en rimlig minsta nivå för en konsumentverksamhet. En heltid på 20 000 invånare innebär 2 timmar per 1 000 invånare. I dagsläget har 58 kommuner (1,3 miljoner invånare) den resursen. Cirka 7, 5 miljoner har inte resursen en heltid på 20 000 invånare. En reservation ska göras i jämförelsen med KPK:s förslag 11
eftersom det i vårt underlag också ingår konsumentverksamheter med budget och skuldrådgivning vilket inte är medräknat i KPK:s förslag. 66 kommuner har färre än 1 timme per 1 000 invånare medan 12 kommuner har fler än 3 timmar per 1000 invånare. Störst resurs per 1 000 invånare har Surahammar med 4,4 timmar (inkl. budget och skuldrådgivning). Bild 5. Kommuner med minst respektive störst tjänsteresurs i timmar/1 000 invånare. 5 4 3 2 1 0 Örnsköldsvik Askersund Vellinge Järfälla Markaryd Lindesberg Eskilstuna Staffanstorp Åmål Tyresö Västervik Filipstad Strömstad Sala Nora Stenungsund Trollhättan Härryda Uppvidinge Surahammar Ronneby, Bjurholm, Haninge, Linköping, Nyköping, Gnesta, Stockholm, Örebro, Lund, Norrköping, Kalmar, Sollentuna och Ödeshög hör också till de kommuner som liksom Staffanstorp har 0,3 timmar per 1 000 invånare. I landets största kommun (till invånarantal) Stockholm ser tillgången till konsumentvägledning för invånarna olika ut beroende på i vilken stadsdel man bor. Stadsdelarnas service i konsumentfrågor skiljer sig åt. I varje stadsdel finns ett eller flera medborgarkontor där konsumenten kan få råd i enklare konsumentärenden. Hur många tjänsteresurser som används för konsumentfrågor på medborgarkontoren finns det inga uppgifter på. Konsumentrådgivningen är en del av den rådgivning som ges på medborgarkontoret. I 10 av Stockholms 18 stadsdelar finns tillgång till en konsumentvägledare. Teoretiskt sett har Stockholms kommun 0,3 tjänstetimmar per 1 000 invånare. Eller 6,6 heltidstjänster för konsumentvägledning. 12
Verksamhetens innehåll och fördelning Konsumentverksamhetens innehåll och omfattning ser också olika ut beroende på hur kommunerna valt att organisera verksamheterna. Dels finns den traditionella konsumentvägledningen med förköpsrådgivning, reklamations- och konsumenträttsrådgivning med tvistlösning och hushållsekonomisk rådgivning. I en del kommuner hör budgetoch skuldrådgivning till konsumentverksamheten medan den i andra är fristående. I några kommuner finns förköpsrådgivning och enklare konsumenträttsrådgivning på medborgarkontor eller liknande. Utöver rådgivning till enskilda, arbetar vägledarna med utåtriktat arbete i förebyggande syfte. Det utåtriktade arbetet till t.ex. skolor, organisationer och näringsliv fortätter att minska. I jämförelse med 1998 med tre procentenheter, från åtta till fem procent. 151 kommuner har lämnat uppgifter om hur arbetstiden fördelas på olika arbetsområden. I flertalet kommuner rör det sig om en uppskattning. Någon fördelning av arbetstiden från verksamheter på medborgarkontor finns inte. Totalt redovisades tidsanvändning för 6 012 timmar. Utöver tidsanvändning lämnades också uppgifter om antal kontakter i olika rådgivningsärenden. Bild 6. Arbetstidens fördelning mellan arbetsområden. I procent. Totalsumman blir 101% beroende på avrundningseffekter. Övrigt 7% Information 2% Marknadsbevakning 2% Förköp 8% Utåtriktat arbete 5% Reklamationer 27% Skuldsanering 22% Konsumenträtt 10% Budgetrådgivning 14% Hushållsekonomisk rådgivning 4% 13
Rådgivning till enskilda Knappt 200 000 rådgivningskontakter redovisades för 1999. Tidsmässigt svarade rådgivningen till enskilda för 85 % av vägledarnas tid. Störst andel av arbetstiden, 40 % användes för hushållsekonomisk rådgivning inkluderat budget- och skuldrådgivning. Det ligger i ärendenas natur framför allt i skuldsaneringsärenden att tidsåtgången är omfattande. Förhållandet är det samma som 1998. Andelen arbetstid för konsumenträtt och reklamationer ökade från 27 % till 37 % i jämförelse med 1998. I antal har däremot konsumenträttsärenden minskat något jämfört med 1998. Förhållandena mellan antal ärenden och tidsåtgång framgår av Bild 7. Uppgifter om rådgivningskontakter lämnades av 203 kommuner. Bild 7. Jämförelse mellan antal ärenden och del av arbetstiden. 35 30 25 20 15 10 5 0 Reklamationer Skuldsanering Budgetrådgivning Konsumenträtt Förköp Övrigt Hushållsekonomiskr... % av antal % av arbetstid Förköpsrådgivning Antal förköpsrådgivningsärenden fortsätter att minska liksom andelen av vägledarnas tidsresurs. Redovisningen omfattar de kontakter där vägledaren har personlig förköpsrådgivning. Den förköpsinformation som konsumenten själv tagit del av i rådgivningslokalen eller via Internet ingår inte i statistiken. Konsumenträtt och reklamationer 190 kommuner lämnade uppgifter om konsumenträtt och reklamationer. Drygt hälften av rådgivningen till enskilda gällde konsumenträtt och reklamationer. Cirka 63 000 reklamationer hanterades i kommunerna under 1999. I genomsnitt är det 330 reklamationer per kommun. Tio kommuner hade mer än vardera 1 000 reklamationer, tillsammans drygt 25 000 reklamationer. Som jämförelse behandlade Allmänna reklama- 14
tionsnämnden (ARN) under 1999 cirka 7 200 ärenden. Av dessa uppgav drygt hälften att de varit i kontakt med kommunens konsumentvägledare. Hushållsekonomiskrådgivning, budget- och skuldrådgivning 18 % av antalet rådgivningsärenden till enskilda rörde hushållsekonomisk rådgivning. Andelen är den samma som föregående år. Uppgifter om antal kontakter i hushållsekonomisk rådgivning lämnades av 166 kommuner. 130 kommuner uppgav att man hade budgetrådgivningsärenden. 125 kommuner hade skuldsaneringsärenden. Av dessa redovisade 90 kommuner omfattningen i tjänsteresurser. 102 kommuner hade 498 veckors kötid för budgetrådgivning. Det är en genomsnittlig väntetid på 4,9 veckor. Längst väntetid hade Motala med 59 veckor. 80 % av kommunerna hade fyra veckor eller kortare väntetid. Under 1999 inkom 4 340 skuldsaneringsärenden i de 102 kommuner. Vid årsskiftet fanns 2 556 pågående ärenden. Bild 8. Utveckling över tiden av rådgivning till enskilda. Antal ärenden avrundat till tusental. År Förköp Reklamationer Konsumenträtt Hushållsekonomisk rådgivning* Summa 1985 134 000 70 000 36 000 9 000 249 000 1987 145 000 82 000 45 000 18 000 290 000 1989 145 000 90 000 58 000 22 000 315 000 1991 125 000 86 000 57 000 28 000 296 000 1993 79 000 64 000 47 000 36 000 226 000 1995 64 000 56 000 40 000 41 000 201 000 1997 59 000 65 000 45 000 41 000 210 000 1998 60 000 70 000 45 000 39 000 214 000 1999 45 000 63 000 41 000 33 000 182 000 *Inkl. budget- och skuldrådgivning 15
Utåtriktat arbete Andelen arbetstid för utåtriktat arbete fortsätter att minska, Bild 9. För att kunna göra jämförelse med tidigare år ingår också arbetsområdena information och marknadsbevakning. Även i antal kontakter minskade det utåtriktade arbetet. Förhållandet är det samma för alla samverkansområden vilket framgår av Bild 10. Bild 9. Utåtriktat arbete (inkl. information och marknadsbevakning). Utveckling perioden 1992 1999. År Procent av total arbetstid 1992 18 1993 16 1996 12 1997 12 1998 11 1999 9 Bild 10. Utvecklingen av antal kontakter i det utåtriktade arbetet. 250 200 Konsumentombud 150 100 Näringsliv Organisationer Skola 50 Kommunala förvaltningar 0 1992 1993 1996 1998 1999 16
Skolkontakter 144 kommuner uppgav att de på olika sätt samverkade med skolan. 88 kommuner hade 121 timmar totalt i kontakterna med skolan. I procent av tjänstetiden är det två procent. Förändringen över tiden framgår av Bild 11. Formerna för kontakter och inom vilka skolstadier samarbetet skedde finns redovisade i Bilaga 3. Bild 11. Antal kommuner med skolkontakter åren 1992-1999. År Antal kommuner med skolkontakter 1992 167 1993 183 1996 183 1998 175 1999 144 Konsumentombud 54 kommuner uppgav att man hade kontakter med konsumentombud. Det är en minskning mot föregående år då antalet var 66. 1996 samverkade 88 kommuner med konsumentombud. En del kommuner hade samverkan med konsumentombud i fler än en organisation. Bild 12. Konsumentombudskontakter 1996, 1998 och 1999. Antal kommuner. År Husmodersförbundet hem och samhälle Konsumentombud LO TCO SACO PRO Andra 1996 20 31 10 3 67-1998 15 31 8 0 51 10 1999 15 31 5 0 45 4 Organisationer 114 kommuner uppgav samarbete med olika organisationer. Det en minskning med 18 kommuner jämfört med föregående verksamhetsår. Samarbetet bestod b.la. av materialservice, faktainformation och samverkan i projekt. Bild 14 visar vilka organisationer man hade kontakt med och förändringar över tiden. Under 1999 ökade samarbetet med invandrar- och handikapporganisationer. 17
Bild 13. Samverkan med organisationer. År Antal kommuner med samverkan med organisationer 1992 143 1993 152 1996 150 1998 132 1999 114 Bild 14. Samverkan med olika organisationer och i jämförelse mellan1992, 1993, 1998 och 1999. Antal kommuner. 120 100 80 60 40 20 0 Miljöorganisationer Pensionärsföreningar Studieförbund Fackliga Invandrarorganisationer Handikapporganisationer Husmodersföreningar Hem och Skola Andra 1992 1993 1998 1999 Massmediakontakter 139 kommuner hade regelbundna eller tillfälliga massmediakontakter under året. Antalet är ungefär det samma som föregående år men färre än 1996. Hur kontakterna fördelats framgår av Bild 15. 18
Bild 15. Massmediakontakter. Antal kommuner. Mediakontakt Regelbundna kontakter Tillfälliga kontakter Lokalradio 18 43 Lokal tidning 39 92 Regional TV 5 21 Kommunens egen tidning 43 35 Närradio/Lokal TV 4 23 Branschtidning - 6 Samverkan med andra Näringsliv Utöver de kontakter som sker i enskilda ärenden redovisade 84 kommuner kontakter med näringslivet. 1998 var antalet 106 medan 1993 och 1992 var antalet 131 respektive 130 näringslivskontakter. Utvecklingen över åren och med vilka man haft kontakt framgår av Bild 16. Bild 16. Kontakter med näringsliv. Antal kommuner. År Köpmanna- MRF Övriga bransch- Konsument- ICAhandlarna Andra föreningen föreningar kooperationen 1992 91 47 26 67 60 30 1993 100 35 23 50 43 29 1996 68 56 19 42 48 36 1998 54 58 18 44 37 0 1999 47 45 27 33 27 5 Andra kommunala förvaltningar Under året hade 145 kommuner samverkan med andra kommunala förvaltningar. Vilka förvaltningar man samarbetade med framgår av Bild 17. Föregående år uppgav 165 kommuner att man haft samverkan. 1996 och 1992 var antalet 181 respektive 192. 19
Bild 17. Samverkan med andra kommunala förvaltningar. Antal kommuner. Kommunal förvaltning 1998 1999 Socialförvaltning 138 128 Skolförvaltning 65 56 Informationsförvaltning 51 44 Plan- och byggnadsförvaltning 53 53 Miljö- och hälsoskyddsförvaltning 114 103 Fritidsförvaltning 22 29 Kulturförvaltning 55 59 Invandrarförvaltning 64 50 Andra kommunala aktörer 64 11 Projekt och miljöaktiviteter 50 kommuner uppgav att man hade genomfört projekt av olika slag. Det var t.ex. framtagning av broschyrer och utställningar. Det rörde också medverkan i prismätningar initierade av Konsumentverket. I 56 kommuner uppgav man att man på olika sätt arbetat med miljöaktiviteter. Andelen kommuner som arbetat med miljöaktiviteter har liksom all annan utåtriktad verksamhet också minskat. Bild 18 visar vilka miljöaktiviteter man medverkat i. Bild 18. Antal kommuner som medverkat i olika miljöaktiviteter. Typ av miljöaktivitet 1998 1999 Deltagit aktivt i kommunens Agenda 21-arbete 51 35 Utställningar 29 19 Träffar med skolan 14 9 Producerat informationsmaterial 9 11 Skrivit artiklar i tidningar 7 6 Träffar med handeln 2 9 Totalt 70 56 20
Andra myndigheter Totalt angav 128 kommuner att man hade samverkan med andra myndigheter. Samverkan gällde både statliga och landstingskommunala organ. Fördelningen och jämförelse med föregående år framgår av Bild 19 och 20. Bild 19. Samverkan med statliga myndigheter. Statlig myndighet Antal kommuner 1998 1999 Kronofogde 126 126 Arbetsförmedling 50 42 Länsstyrelse 25 24 Bild 20. Samverkan med Landstingskommunala organ. Landstingsförvaltning Antal kommuner 1998 1999 Barnavårdscentraler 50 46 Distriktssköterskemottagning 34 22 Sjukhus/vårdcentraler 30 24 Omsorgen 24 26 Marknadsbevakning Ytterligare en viktig uppgift för konsumentverksamheten är att bevaka den lokala marknaden. Marknadsbevakning initieras av lokala behov eller efter förfrågan från Konsumentverket. 1999 genomfördes 92 marknadsbevakningar i kommunerna. En minskning med 42 jämfört med 1998. 40 kommuner uppgav att kontrollerna initierats av Konsumentverket medan 19 kommuner startade egna kontroller. För att få kontinuitet och med kort varsel kunna genomföra säkerhetskontroller kontrakterar Konsumentverket konsumentvägledningar i landet. 1999 var 19 kommuner kontrakterade för att genomföra säkerhetskontroller. 1999 hade kommunerna 5 378 marknadsrättsliga ärenden. Flertalet av dessa löstes lokalt medan 19 % anmäldes vidare till Konsumentverket. Det är en ökning av ärenden till Konsumentverket med fyra procentenheter jämfört med 1998. 21
Källhänvisning Rapport 1999:10 Kommunernas konsumentverksamhet statistik 1998. Rapport 1998:17 Kommunernas konsumentverksamhet statistik 1997. Rapport 2000:10 Vilka kontaktar kommunal konsumentverksamhet? SOU 2000:29 Starka konsumenter i en gränslös värld. Statistiska Central Byrån. Befolkning och välfärd årlig befolkningsstatistik. www.scb.se. Allmänna reklamationsnämnden. Årsbok 1999. 22
Bilaga 1 Kommuner som saknar kommunal konsumentverksamhet årsskiftet 1999/2000. Kommun Folkmängd Kommun Folkmängd Berg 8 264 Ockelbo 6 226 Boxholm 5 409 Orsa 7 092 Bräcke 7 757 Osby 12 939 Danderyd 29 763 Oxelösund 10 970 Ekerö 21 907 Pajala 7 663 Finspång 21 680 Skinnskatteberg 4 858 Forshaga 11 626 Sundbyberg 33 301 Grästorp 5 962 Söderhamn 27 892 Gullspång 5 972 Torsås 7 527 Habo 9 636 Täby 60 522 Haparanda 10 503 Upplands-Bro 20 621 Hudiksvall 37 601 Upplands Väsby 37 099 Härjedalen 11 591 Valdemarsvik 8 400 Hörby 13 731 Vallentuna 24 587 Jokkmokk 6 143 Vaxholm 8 842 Jönköping 116 333 Värmdö 30 269 Kil 11 931 Värnamo 31 959 Kinda 10 155 Ydre 4 144 Lilla Edet 12 916 Åstorp 12 792 Ljusdal 20 120 Örkelljunga 9 434 Lomma 17 897 Östersund 58 431 Mariestad 23 950 Österåker 33 766 Mullsjö 7 158 Östhammar 21 684 Nordanstig 10 520 Överkalix 4 306 Nykvarn 7 870 Totalt 49 kommuner 931 719 23
Bilaga 2 Kommuner med samarbetsavtal Kommun Invånare Avtal med Aneby 6 793 Nässjö Bollebygd 7 914 Härryda Båstad 14 191 Ängelholm Eksjö 16 910 Nässjö Götene 13 085 Lidköping Herrljunga 9 448 Alingsås Hjo 8 811 Skövde Högsby 6 549 Mönsterås Karlsborg 7 208 Skövde Munkedal 10 542 Uddevalla Orust 15 108 Stenungsund Partille 32 938 Göteborg Perstorp 6 809 Hässleholm Tjörn 14 738 Stenungsund Vetlanda 26 759 Nässjö Öckerö 11 778 Göteborg Ödeshög 5 735 Motala Örnsköldsvik 56 211 Sundsvall Östra Göinge 14 322 Hässleholm Summa 285 849 19 kommuner 24
Bilaga 3 Antal kommuner med skolkontakter 1999 i jämförelse med åren 1993 och 1998 Uppgifterna för år 1999 är angivna med fet stil. Typ av skolkontakter Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Lärarutbildning Andra skolformer Skolelever på studiebesök 88 77 57 98 69 56 101 83 56-5 3 48 21 18 Genomfört lektioner 76 68 56 88 76 77 103 95 88-2 4 44 31 24 Presenterat läromedel 25 10 4 11 10 5-9 0-2 0 3 4 0 Medverkat på studiedagar 14 3 3 11 8 4-2 2-3 1 6 2 0 Andra lärarkontakter 76 57 55 61 57 48 54 6 41-7 7 22 10 8 Annat 11 9 16 9 9 14 6 8 13-1 2 14 11 11 1