Statistik om Stockholm Ekonomiskt bistånd Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se
Ekonomiskt bistånd 2016 FÖRORD På uppdrag av Stockholms stad presenterar Sweco Society denna årsrapport som beskriver utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad med tonvikt på det senaste året jämfört med året innan. Syftet är att för verksamheten ge ett underlag för styrning och planering samt en allsidig information till beslutsfattare och allmänhet. Biståndsbehovet beskrivs mot bakgrund av variabler som ålder, hushållstyp, medborgarskap och födelseland. Där det är möjligt görs jämförelser mellan gruppen biståndstagare och stadens befolkning som helhet. Rapporten grundar sig på uppgifter som hämtas ur Sociala system (tidigare Paraplyet - stadens registreringssystem för bl.a. ekonomiskt bistånd, och till och med 2012 för introduktionsersättning). Rapporten omfattar två olika typer av ersättningar till hushåll: 1. Ekonomiskt bistånd: Ekonomiskt bistånd betalas ut till dem som ansöker och inte har tillräckliga medel för sin försörjning eller annat som är nödvändigt för livsföringen och vilkas behov inte kan tillgodoses på annat sätt (SoL 4 kap 1 ). 2. Ersättning enligt LMA: Migrationsverket har ansvaret för försörjning för invandrare som saknar uppehållstillstånd och är asylsökande. Ett mindre antal hushåll finns hos kommunen (anhörigsökande) och får sin försörjning genom ersättning enligt lagen om mottagning av asylsökande m fl. (tidigare kallat asylbidrag). Från och med 1995 erbjöds nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd introduktionsersättning under en 18 månaders introduktionstid, istället för ekonomiskt bistånd. Ersättningen upphörde helt att utbetalas i staden juli 2012 då ansvaret för nyanlända flyktingar helt övergått till Etableringen på Arbetsförmedlingen. Introduktionsersättningen ingår inte i redovisningen av ekonomiskt bistånd över åren men redovisas i tabellbilagan, tabell 1. Från och med december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvaret för nyanlända flyktingar under en 24 månaders etableringsperiod med varierande grad av etableringsersättning. I glappet innan beslut om ersättningen fattats utgår ekonomiskt bistånd från staden, liksom fortsättningsvis i de fall etableringsersättningen inte täcker försörjningen. Från och med 2016 handläggs de nyanlända hushållen på Intro Stockholm, dessförinnan i den stadsdelsnämnd man bor. Fokus i rapporten ligger på redovisningen av ekonomiskt bistånd inklusive ersättning enligt LMA. Ersättning enligt LMA utgör endast 0,04 procent av det totala utbetalade biståndet, varför begreppet ekonomiskt bistånd används genomgående. När biståndshushållen redovisas per stadsdelsförvaltning placeras de, med det bistånd och biståndsmånader de haft under året, på den förvaltning de senast under året fick ekonomiskt bistånd. Varje hushåll förekommer alltså endast en gång i materialet. 1
Ekonomiskt bistånd 2016 Innehåll FÖRORD... 1 SAMMANFATTNING... 3 EKONOMISKT BISTÅND... 6 Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd... 6 Stadsdelsförvaltningarna... 8 Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd... 9 Antalet biståndshushåll minskade med 7 procent... 11 Stadsdelsförvaltningarna... 12 Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret... 13 Stadsdelsförvaltningarna... 17 Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010... 18 Ökande medelbidrag... 20 Stadsdelsförvaltningarna... 23 Något minskad genomsnittlig biståndstid... 25 Stadsdelsförvaltningarna... 26 Ökad hushållsstorlek... 28 De flesta vuxna biståndstagarna är i åldern 50 59 år... 29 Stadsdelsförvaltningarna... 30 Minskat biståndstagande i befolkningen... 31 Stadsdelsförvaltningarna... 33 Mer än hälften av de vuxna biståndstagarna är födda utom Europa... 35 Största andelen av biståndet till försörjningsstöd (ekonomisk grundtrygghet), och andelen övrigt ekonomiskt bistånd minskade 2016... 39 Minskning av antalet nytillkomna biståndshushåll... 42 Stadsdelsförvaltningarna... 43 Biståndstider i ett längre perspektiv... 44 Stadsdelsförvaltningarna... 47 Avslagsbeslut 2016... 48 Stadsdelsförvaltningarna... 49 Avslutade hushåll 2016... 51 Avslutsorsak... 54 Stadsdelsförvaltningarna... 54 DEFINITIONER... 56 Ekonomiskt bistånd... 56 Introduktionsersättning... 57 Ersättning enligt LMA... 57 Underlag för statistiken från Sociala system (PARAPLYET)... 57 Nettostatistik... 57 Avseendemånad... 58 Biståndshushåll... 58 Biståndstagare... 58 Födelseland och Medborgarskapsgrupper... 58 Försörjningshinder... 59 Avslag... 59 Avslutade... 59 Symboler och förkortningar som används i tabellerna... 59 KODFÖRTECKNING... 60 Försörjningshinder... 60 Ändamål... 60 Avslag av ekonomiskt bistånd... 61 Avslutskoder för ekonomiskt bistånd... 62 TABELLBILAGA... 63 2
Ekonomiskt bistånd 2016 SAMMANFATTNING Kostnaden för ekonomiskt bistånd var 895 mnkr i staden 2016. Det var en kostnadsminskning med 48 mnkr eller 5,1 procent jämfört med föregående år. 14 010 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Det var en minskning med 1 020 hushåll eller nära 7 procent jämfört med 2015. I ett historiskt perspektiv är kostnaden för ekonomiskt bistånd låg. Kostnaden ligger på ungefär samma nivå som lågkonjunkturåret 1993. Antalet biståndshushåll har minskat mycket kraftigt och har inte varit så lågt sedan före 1965 (då våra tidsserier startar). Kostnadsminskningen 2016 förklaras främst av att antalet biståndshushåll minskade och att hushållens biståndstider minskade något. Kostnadsminskningen motverkades av att hushållsstorleken ökade något och att medelbidraget per person ökade. Sammanfattningsvis förklaras kostnadsminskningen med 5,1 procent mellan 2015 och 2016 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -64,1-6,8 Kortare biståndstid -5,3-0,6 motverkades av Större hushållsstorlek 12,3 1,3 Högre medelbidrag per person 10,5 1,1 Synergieffekt -1,2-0,1 Summa -47,8-5,1 Medelbidraget per person var 5 231 kr per månad 2016 vilket var en ökning med 58 kronor eller 1,1 procent jämfört med 2015. Observera att måttet neutraliserar för förändringar av hushållsstorleken. Förklaringen finns i att riksnormen höjdes för barn mellan 2015 och 2016 samt i andra kostnadsökningar som hyror mm och/eller inkomstminskning bland biståndshushållen. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och var 8 834 kronor 2016. Det var en ökning med 210 kronor eller 2,4 procent jämfört med 2015. Hushållsstorleken ökade från i genomsnitt 1,67 personer till 1,69 personer 2016, vilket förklarar varför medelbidraget per hushåll ökade procentuellt mer än medelbidraget per person. Den genomsnittliga biståndstiden var 7,2 månader för biståndshushållen 2016, vilket var en liten minskning med jämfört med 2015. 43 procent av biståndshushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 12 månader under året. De fick 74 procent av den totala biståndskostnaden. Det är mycket marginell men dock ökning av andelen hushåll med långvarigt biståndsbehov och en något ökad kostnadsandel. I stort sätt är det samma relation som under de senaste åren. Sett i ett femårsperspektiv hade nära 33 procent, 4 580, av alla biståndshushåll 2016 haft bistånd fem år i följd (de hade allt mellan 1 och 12 månader per år). De minskade i antal med 400 hushåll jämfört med 2015 men var en något större andel av biståndshushållen. Av hushållen med bistånd alla de fem åren hade 3 330 eller 73 procent av hushållen haft långvarigt biståndsbehov, mellan 10 12 biståndsmånader varje år. Det var en minskning med 170 hushåll. 3
Ekonomiskt bistånd 2016 De 14 010 biståndshushållen omfattade 23 655 personer 2016. De motsvarade 2,5 procent av stadens befolkning. Det var en minskning av biståndstagandet i befolkningen med 0,2 procentenheter jämfört med 2015. Det är den lägsta nivån på biståndstagandet som observerats i staden sedan 1982 när socialtjänstlagen trädde ikraft. I den vuxna befolkningen var biståndstagandet högst i åldersgruppen 50 59 år med 3,1 procent, vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med året innan. Ända från början av 90-talet och till och med 2007 var biståndstagandet högst bland de unga, 18 24 år. 2016 hade 2,3 procent av de unga ekonomiskt bistånd någon gång under året vilket var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2015. 8 140 barn ingick i biståndshushållen. Det innebär att 4,4 procent av stadens barn levde i hushåll som någon gång under året hade behov av ekonomiskt bistånd. Det var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2015. I genomsnitt hade barnhushållen drygt 2 barn. De flesta av dessa barn levde med en ensamstående mamma, 54 procent, medan 34 procent av barnen levde med två vuxna och resterande 12 procent med en ensamstående pappa. De ensamstående männen och kvinnorna utan barn dominerar bland biståndshushållen. Så var fallet 2016 liksom tidigare år. De minskade med 730 hushåll, eller 7 procent jämfört med 2015. Även ensamstående män och kvinnor med barn minskade, -9 procent. Parhushållen utan barn minskade med 7 procent men parhushåll med barn ökade med 3 procent. Den genomsnittliga hushållsstorleken ökade därmed något till 1,69 personer per biståndshushåll 2016. 43 procent och en minskande andel av biståndstagarna (vuxna och barn) 2016 var födda i Sverige. Mer än hälften av biståndstagarna, 57 procent, var alltså födda utanför Sverige. I relation till befolkningen är biståndstagandet lägst bland de födda i Sverige och övriga Norden med 1,4 respektive 1,5 procent och högst bland de födda utom Norden, 6,5 procent. Det var ett minskat biståndstagande bland svenskfödda och födda i övriga Norden med 0,2 respektive 0,1 procentenhet, och en minskning med 0,2 procentenheter bland de födda utanför Norden. 9 180 personer eller 59 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång under 2016. Det var en minskning med 750 personer jämfört med 2015 och en minskad andel av biståndstagarna. Personerna i kategorin har i de flesta fall varit arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa och i aktivitet av något slag. Ofta är man också utan ersättning och utan aktivitet, eller i aktivitet genom arbetsförmedlingen med låg ersättning. Många av dem har pendlat mellan olika varianter av arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder. 25 procent eller 3 870 av de vuxna biståndstagarna fanns inom kategorin sjukskriven någon gång under året, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2015. Ytterligare 23 procent eller 3 550 av biståndstagarna hade sociala-/medicinska skäl till bistånd någon gång under året. Det var något minskad andel av biståndstagarna jämfört med året innan. 4 270 hushåll eller 31 procent av biståndshushållen var nytillkomna 2016. Det var 210 färre men en något ökad andel nytillkomna av biståndshushållen jämfört med 2015. Ett hushåll räknas som nytillkommet då ingen av de vuxna i hushållet haft ekonomiskt bistånd året innan. En något ökad andel av de nytillkomna hushållen, 36 procent, var under 30 år. Andelen unga bland samtliga biståndshushåll var 23 procent, d.v.s. de unga är överrepresenterade bland de nytillkomna. 4
Ekonomiskt bistånd 2016 4 400 biståndshushåll avslutades 2016. Det innebar att 31 procent av biståndshushållen avslutades under året vilket var en något minskad andel. De unga och de äldsta 65 år och däröver avslutas i något högre utsträckning än medelålders hushåll. Den vanligaste avslutsorsaken, 26 procent av de avslutade, var att man börjat arbeta. För nästan lika stor andel, 23 procent, av de avslutade hushållen var avslutsorsaken Okänt. 5
Ekonomiskt bistånd 2016 EKONOMISKT BISTÅND Kostnadsminskning för ekonomiskt bistånd Kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden var 895 mnkr 2016. Det var en minskning av kostnaden med 48 mnkr eller 5,1 procent jämfört med 2015. Av kostnaden utgjorde 0,04 procent ersättning enligt LMA (Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl.) som fortsättningsvis inte särredovisas i denna rapport. (Tabell 1och 57 i tabellbilagan.) Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, 1990 2016 Mnkr 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 OBS att 1990 1994 är utbetalat bistånd på dåvarande Flyktingbyrån exkluderat för bättre jämförbarhet med senare år då nyanlända flyktingar erhåller introduktionsersättning fr.o.m. 1995 1 tom juni 2012 och senaste åren Etableringsersättning från Arbetsförmedlingen. I ett drygt 25 års perspektiv framstår kostnadsutvecklingen under 2000-talet som relativt odramatisk. Efter att kostnaden sjunkit kraftigt från 1997 till 2001 (-35 procent) var förändringarna små ett par år i början av 2000-talet. 2004 skedde en 9-procentig ökning då den rådande lågkonjunkturen nådde hela arbetsmarknaden (den började i IT-sektorn). Från 2005 sjönk kostnaden för ekonomiskt bistånd kontinuerligt t.o.m. 2008 (-22 procent). I lågkonjunkturen 2009 var den 9 procentiga kostnadsökningen i staden oväntat låg i förhållande till utvecklingen i riket som helhet 2. Åren 2010 till 2012 präglades av dämpade kostnadsökningar för ekonomiskt bistånd i staden samtidigt som arbetslösheten ökade. De senaste fyra åren har kostnaden för ekonomiskt bistånd minskat år för år. 1 Till och med 1994 handlades stadens flyktinghushåll på Flyktingbyrån. Det bistånd som utbetalades där kan inte direkt jämställas med den introduktionsersättningen som utbetalats mellan 1995 juni 2012 och som endast utbetalades under 18 månaders introduktion. 2 Riket som helhet var kostnadsökningen för ekonomiskt bistånd 20 procent mellan 2008 och 2009. Beräkningen inkluderar introduktionsersättning vilket inte stadens siffror gör. När introduktionsersättningen inkluderas utgick1 020 mnkr i staden vilket var en ökning med 44 mnkr jämfört med 2008, alltså en kostnadsökning med endast 4 procent. 6
Ekonomiskt bistånd 2016 I följande diagram presenteras utvecklingen av utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2008 till och med 2016. 2009 ökade kostnaderna kraftigt i storstäderna Göteborg och Malmö jämfört med i Stockholms stad. Kostnaden för ekonomiskt bistånd, Tkr, i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-2016 Tkr Stockholm Göteborg Malmö 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År I följande diagram jämförs utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per invånare. Malmö ligger högst av de tre storstäderna, ökade kraftigt 2015, medan Stockholm ligger lägst. Kronor ekonomiskt bistånd per invånare i Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-2016 Kronor Stockholm Göteborg Malmö 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År 7
Ekonomiskt bistånd 2016 Stadsdelsförvaltningarna Totalt minskade kostnaderna i staden med 48 mnkr eller 5,1 procent. Kostnadsminskningar skedde i tolv av stadens fjorton stadsdelsförvaltningar 2016 jämfört med 2015. Den största procentuella minskningen skedde i Norrmalm med 23 procent eller 3,9 mnkr. I Östermalm var minskningen 15 procent eller 2,7 mnkr, i Skarpnäck 13 procent eller 7,6 mnkr, i Spånga- Tensta minskade kostnaden med 12 procent eller 11,9 mnkr och i Hässelby-Vällingby med 10 procent eller 10,3 mnkr. Tabell 56 i tabellbilagan. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande priser, mnkr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 Tkr 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2015 2016 Endast i Bromma och Skärholmen ökade kostnaden något. I Bromma ökade kostnaden med 1 procent eller 0,4 mnkr och i Skärholmen med 0,3 procent eller 0,2 mnkr. För Enheten för hemlösa minskade kostnaden med 2 procent eller 0,8 mnkr. Boutredningsenheten: Från och med januari 2013 handläggs ekonomiskt bistånd till begravningskostnader på Boutredningsenheten på Socialförvaltningen. Dessa kostnader låg tidigare år på respektive stadsdelsförvaltning. För 2016 redovisas 3,1 mnkr ekonomiskt bistånd på Boutredningsenheten, d.v.s. för de hushåll som fick sitt senaste bistånd under året handlagt på Boutredningsenheten. Det var en kostnadsminskning med 3 procent eller 0,09 mnkr jämfört med 2015. Totalt 2,5 mnkr utbetalades avseende ändamålet begravningskostnader i staden 2016 varav 2,3 mnkr på Boutredningsenheten. Resterande 0,2 mnkr för begravningskostnader utbetalades från stadsdelsförvaltningarna. De ytterligare 0,8 mnkr som redovisar på Boutredningsenheten är annat ekonomiskt bistånd eller för sådant som de avlidna fått tidigare under 2016. Intro Stockholm: Från och med januari 2016 handläggs nyanlända flyktingar på Intro Stockholm istället för på stadsdelsförvaltningarna. Ansvaret för etableringen ligger på Arbetsförmedlingen sedan december 2010. De nyanlända kan dock ha behov av ekonomiskt bistånd i glappet innan de får beslut om Etableringsersättning och utbetalning via Försäkringskassan. Även fortsättningsvis kan behov av ekonomiskt bistånd finnas om nivån på etableringsersättningen inte täcker försörjningen. För 2016 utbetalades 14,8 mnkr till nyanlända hushåll på Intro Stockholm. Fram till hösten gick hushållen över till stadsdelsförvaltning när de fått beslut 8
Ekonomiskt bistånd 2016 om etableringsersättning men fortfarande var i behov av ekonomiskt bistånd. Dessa hushåll ligger med sina kostnader på stadsdelsförvaltningarna i denna rapport. Faktorer som påverkar kostnaden för ekonomiskt bistånd Kostnaderna för ekonomiskt bistånd påverkas av många faktorer. Följande diagram visar inflationens påverkan på kostnaderna (skillnaden mellan kurvorna). I brist på inflationsmått som avser staden används uppgifter för riket (KPI). I löpande priser var kostnaden 277 mnkr högre 2016 än 1990 vilket motsvarar en ökning med 45 procent. I fasta priser, med 1990 års prisnivå, har kostnaden minskat med 5 procent. Den största delen av kostnadsökningen mellan 1990 och 2016 kan alltså tillskrivas inflationen. De senaste sju åren har kostnaden i fasta priser minskat något. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i löpande och fasta priser, mnkr, 1990-2016 Mnkr 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Löpande priser Fasta priser År Här presenteras de faktorer som påverkar ekonomiskt bistånd och som kan mätas via statistiken; antal hushåll, medelbidrag per person och månad, hushållsstorlek och biståndstid. Antalet biståndshushåll påverkas i sin tur av t.ex. befolkningsutvecklingen och sammansättningen, konjunkturen, arbetsmetoder och bedömningar. Medelbidraget per person och månad påverkas av normförändringar/inflation, hushållens inkomster och utgifter, handläggningsrutiner, pris- och hyresutveckling. Observera att prisutvecklingen i staden oftast ligger högre än inflationen i riket varför inflationens betydelse troligen underskattas. Varje faktors påverkan på kostnadsförändringen 2015 2016 har beräknats genom att konstanthålla övriga faktorers påverkan (antagit att de har samma värden som året innan). Sammanfattningsvis förklaras kostnadsförändringen i staden, - 5,1 procent, mellan 2015 och 2016 av: Förändring i mnkr Förändring i %-enheter Färre biståndshushåll -64,1-6,8 Kortare biståndstid -5,3-0,6 motverkades av Större hushållsstorlek 12,3 1,3 Högre medelbidrag per person 10,5 1,1 Synergieffekt -1,2-0,1 Summa -47,8-5,1 9
Ekonomiskt bistånd 2016 Kostnadsminskningen i staden 2016 kan alltså främst förklaras av ett minskat antal biståndshushåll och att även den genomsnittliga biståndstiden minskade något. Minskningen motverkades av en något ökad hushållsstorlek samt ett högre medelbidrag per person. Motsvarande beräkningar för respektive stadsdelsförvaltning visar något olika förklaringar till kostnadsförändringarna. Det beror bl.a. på att stadsdelsområdena sinsemellan har olika befolkningsstrukturer, och att förvaltningarna i viss mån kan ha olika arbetssätt. (Tabell 70 i tabellbilagan.) I Norrmalm minskade kostnaden med 23 procent främst genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt, men att också hushållsstorleken och medelbidraget per person minskade. Den genomsnittliga biståndstiden ökade däremot. I Östermalm berodde kostnadsminskningen med 15 procent främst på att antalet biståndshushåll minskade, och att även hushållsstorleken samt av biståndstiden minskade. Minskningen motverkades av att medelbidraget per person ökade relativt kraftigt, mer än genomsnittet för staden. I Skarpnäck minskade kostnaden med 13 procent genom att antalet biståndshushåll minskade kraftigt samtidigt som medelbidraget per person minskade. Minskningens storlek motverkades av att hushållsstorleken ökade samt att den genomsnittliga biståndstiden ökade kraftigt. I Bromma ökade kostnaden med 1 procent främst genom längre genomsnittlig biståndstid, ökat medelbidrag per person och att den genomsnittlig hushållsstorlek ökade något. Kostnadsökningen dämpades av att antalet biståndshushåll minskade något. I Skärholmen var kostnaden nära oförändrad jämfört med 2015 med en ökning med 0,3 procent. Minskningen av antalet biståndshushåll var mindre än i staden som helhet, och både hushållsstorleken och den genomsnittliga biståndstiden minskade, men medelbidraget per person ökade kraftigt. 10
Ekonomiskt bistånd 2016 Antalet biståndshushåll minskade med 7 procent 14 010 hushåll fick ekonomiskt bistånd någon gång 2016. Det var en minskning med 1 020 hushåll eller nära 7 procent jämfört med 2015. Som nämnts bidrog minskningen av antalet biståndshushåll kraftigt till kostnadsminskningen i staden. (Tabell 1 och 70 i tabellbilagan.) Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i staden 1990 2016 Antal 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Mellan 1990 och 1994 ökade antalet biståndshushåll drastiskt. Den nedåtgående trenden som senare följde startade i högkonjunkturen 1997 och avstannade endast något under lågkonjunkturen 2002 till 2005. I den efterföljande högkonjunkturen, som fortfarande rådde en stor del av 2008, minskade antalet biståndshushåll ytterligare. I lågkonjunkturen 2009 vände trenden uppåt, men betydligt mer dämpat än kostnaden för ekonomiskt bistånd. Trots den kraftiga lågkonjunktur som rådde 2009 ökade inte antalet biståndshushåll i den utsträckning som t.ex. skedde i lågkonjunkturen i början av 1990-talet eller i början av 2000-talet. Efter 2009 har en dämpad minskning av antalet biståndshushåll skett år för år. 2016 har antalet biståndshushåll minskat till mindre än hälften av antalet högkonjunkturåret 1990. Det kan återigen konstateras att den kostnadsökning som skett mellan 1990-2016 inte är orsakad av ett högre antal biståndshushåll (trots befolkningsökning) utan framför allt beror på högre medelbidrag per person (vilket inkluderar inflation och normhöjning) och längre biståndstider. En motverkande effekt på kostnadsökningen har också den minskande hushållsstorleken varit de senaste sju åren men 2016 ökade hushållsstorleken något. Följande diagram visar utvecklingen månad för månad för biståndstagandet relaterat till konjunkturmåttet arbetslöshet. Det har tidigare, som förväntats, funnits en viss koppling mellan arbetslöshet och biståndstagandet, men också en tröghet vid konjunkturvändningar. När arbetslösheten sjunkit eller stigit har biståndstagandet påverkats med en viss fördröjning i de tydliga konjunkturskiftena. Under senare år har dock de relativt höga arbetslöshetsnivåerna inte återspeglat sig i biståndstagandet som istället minskat. Sedan början av 2014 har dock både biståndstagandet och arbetslösheten minskat. 11
Ekonomiskt bistånd 2016 Antalet arbetslösa biståndstagare (den nedersta kurvan) följer förändringarna av det totala antalet biståndstagare relativt väl fram till inledningen av 2007. Under 2007 ökade andelen arbetslösa biståndstagare trots sjunkande arbetslöshet fram till hösten 2008. Detta berodde på att riktlinjerna i staden förändrades så att man övergick till att registreras fler, t.ex. SFIstuderande/Flyktingar i introduktion, som arbetslösa. Antalet vuxna biståndstagare (stadens månadsstatistik) samt öppet arbetslösa (enl. AF) jan 2000 dec 2016 25 000 20 000 Arbetslösa enl Af 15 000 10 000 Vuxna biståndstagare 5 000 Därav arbetslösa biståndstagare 0 Arbetslösa biståndstagare försörjningshinder kod 01 03, 05, 10, 11, 13, 41 och 43. När arbetslösheten började stiga under 2008 fortsatte biståndstagandet sjunka ända fram till och med oktober det året. Först därefter skedde ett trendbrott och biståndstagandet började öka något i staden. Biståndstagandet ökade dock i mycket lägre takt än arbetslösheten. Mellan oktober 2008 till december 2009 ökade biståndstagandet med nära 9 procent medan arbetslösheten i staden ökade med hela 62 procent. Perioden 2009 2011 följde biståndstagandet arbetslöshetsutvecklingen men på en lägre nivå. Från och med andra kvartalet 2012 och till och med september 2016 har antalet vuxna biståndstagare i stort sett minskat successivt medan arbetslösheten började minska först från början av 2014. Antalet arbetslösa biståndstagare var relativt oförändrat 2009 2013 men har minskat från och med början av 2014 till och med september 2016. Stadsdelsförvaltningarna Antalet biståndshushåll minskade i alla stadsdelsförvaltningar 2016 jämfört med 2015. Även på Enheten för hemlösa samt på Boutredningsenheten minskade antalet biståndshushåll något. 12
Ekonomiskt bistånd 2016 På nyinrättade Intro Stockholm, som tar emot nyanlända flyktinghushåll i staden från och med 2016, ökade antalet hushåll i takt med att fler nyanlända anvisades till staden under året. 690 biståndshushåll hade ekonomiskt bistånd på Intro Stockholm 2016. Därutöver handlade Intro Stockholm ett antal biståndshushåll som sedan fick fortsatt ekonomiskt från någon stadsdelsförvaltning, och som därför ligger i årsstatistiken på den stadsdelsförvaltningen de senast fick bistånd. Från och med hösten 2016 handläggs de flesta nyanlända hushåll som har fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd under etableringsperioden på Intro Stockholm. Procentuellt var minskningen av antalet biståndshushåll störst i Norrmalm med 26 procent eller 80 hushåll. I Skarpnäck och Hässelby-Vällingby var minskningen 19 procent vilket motsvarade 170 respektive 310 hushåll. I Kungsholmen var minskningen 17 procent eller 50 hushåll, i Östermalm 16 procent eller 40 hushåll och i Hägersten-Liljeholmen var minskningen 15 procent eller 130 hushåll. För övriga stadsdelsförvaltningar handlar det om minskningar mellan 5 och 13 procent. Tabell 48 i tabellbilagan. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 Antal 2500 2015 2016 2000 1500 1000 500 0 Arbetslöshet fortfarande det dominerande försörjningshindret Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd sker en bedömning av skälet till biståndsbehov och en registrering av aktuellt försörjningshinder för de vuxna i hushållet. Det finns 29 fördefinierade försörjningshinder. I december 2016 infördes tre nya försörjningshinder varav två, Väntar etableringsersättning (kod 45) och Väntar pension/äldreförsörjningsstöd (kod 46) användes avseende 2016. (Se vidare avsnittet definitioner.) Observera att skälen till biståndsbehov för en person kan skifta mellan årets månader. 13
Ekonomiskt bistånd 2016 För att ge en bättre överblick har försörjningshindren indelats i kategorier. Här presenteras de anpassade till Socialstyrelsens indelning 3. Arbetslös: kod 01-03, 05, 10-11, 13, 41, 43 (och 45 från och med december 2016) Sjukskriven m läkarintyg: kod 06 07, 25 (inkluderar de 0-placerade från FK) Sjuk-/aktivitetsersättning: kod 09, 26 Arbetshinder/Sociala skäl: kod 23 Vård av barn: kod 08, 17, 27 Arbetar deltid, ofrivilligt: kod 04, 28 Arbetar heltid: kod 18, 29 Utan försörjningshinder, tillfälligt behov (har EGT): kod 22 Övriga: kod 15-16, 19, 24, 42 (och 46från och med december 2016) Ersättning enl. LMA (ett fåtal som inte insamlas till Socialstyrelsen) Följande diagram visar att kostnaden för ekonomiskt bistånd till största delen uppstår vid arbetslöshet, sjukskrivning och av sociala-/medicinska skäl. Tillsammans stod de för nära 90 procent av totalkostnaden 2016 (390 mnkr, 210 mnkr respektive 201 mnkr). Det var en oförändrad andel jämfört med 2015. Summa ekonomiskt bistånd efter kategori av försörjningshinder, Tkr, 2015 och 2016 Tkr 500 000 2015 2016 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 18. Biståndskostnaden var störst för arbetslösa, 44 procent av totalkostnaden 2016. Det var en något mindre kostnad och andel av totalkostnaden jämfört med året innan, -1,7 procentenheter. 3 Socialstyrelsen samlar in uppgifter om biståndstagarnas försörjningshinder till den nationella statistiken från och med 2010. Man presenterade resultaten enligt denna indelning inklusive personer med introduktionsersättning för 2011men exkluderar helt personer med introduktionsersättning från och med 2012. 14
Ekonomiskt bistånd 2016 Inom kategorin arbetslösa är kostnaden störst för personer som registrerats som arbetslösa utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa - i aktivitet. 179 mnkr eller 20 procent av totala biståndskostnaden utbetalades enligt detta försörjningshinder. Det var dock en minskning av kostnaden för denna grupp med 37 mnkr jämfört med 2015. För arbetslösa i program med otillräcklig ersättning från Arbetsförmedlingen minskade kostnaden med 9 mnkr till totalt 61 mnkr. Kostnaden för arbetslösa med ersättning från A- kassa/alfa var nästan oförändrad, totalt 7,5 mnkr 2016, liksom kostnaden för arbetslösa utan ersättning ej i aktivitet med totalt 100 mnkr. För arbetslösa som väntar på A-kassa/Alfa-kassa ökade kostnaden med 14 procent, från 8 till 9 mnkr. Tabell 18 i tabellbilagan. Inom kategorin Arbetslös finns också försörjningshindren Flykting i introduktion, Flykting i introduktion i aktivitet samt försörjningshinder för personer med Etableringsersättning. Kostnaden för flykting i introduktion ökade med drygt 1 mnkr 2016 jämfört med 2015. Kostnaden för nyanländ i Etablering över 25 procent ökade med 9 mnkr till totalt 28 mnkr. Kostnaden för kategorin sjukskrivna var 210 mnkr, vilket var en oförändrad kostnad jämfört med 2015 men en ökad andel, 23 procent, av den totala biståndskostnaden. Av de i kategorin ingående försörjningshindren stod Sjukskriven, ingen sjukpenning för den största kostnadsdelen med 197 mnkr liksom 2015. Kategorierna sjukskrivna, sjuk-/aktivitetsersättning och vård av barn kan sammantaget ses som en grupp med låg eller ingen ersättning från det statliga transfereringssystemet via Försäkringskassan (kategorin vård av barn inkluderar dock även ett antal personer som väntar barnomsorg). Gruppen fick 268 mnkr eller 30 procent av biståndskostnaderna 2016. Kategorin sociala-/medicinska skäl stod för 22 procent av den totala kostnaden eller 201 mnkr 2016. Det var en minskning med 5,5 mnkr jämfört med 2015 men samma andel. Vuxna biståndstagare efter kategori av försörjningshinder, 2015 och 2016 Antal 12 000 2015 2016 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Se detaljerad indelning av stadens försörjningshinder i kategorier i tabell 17. 15
Ekonomiskt bistånd 2016 Diagrammet visar antalet vuxna personer med samma indelning i kategorier av försörjningshinder som i föregående diagram. Observera att en person endast kan finnas en gång inom varje kategori, men dock i fler än en kategori under året 4. Sedan 2005 har varje person i genomsnitt cirka 2 olika försörjningshinder under året. Observera att antalet biståndstagare med de olika försörjningshindren i tabellen alltså inte kan summeras. Tabell 17 i tabellbilagan. 9 180 personer eller 59 procent av de vuxna biståndstagarna fick bistånd på grund av arbetslöshet någon gång 2016. Det var en minskning med 750 personer jämfört med 2015 och en minskad andel av biståndstagarna. Kategorin arbetslösa omfattar alltså en långt större andel av de vuxna biståndstagarna än den andel av kostnaden för ekonomiskt bistånd de fick (44 procent). Jämförelsen av kostnader för biståndstagare i olika kategorier visar att årskostnaden per arbetslös person (42 489 kronor) är lägre än för dem med sociala-/medicinska skäl (56 512 kronor) och de sjukskrivna (54 255 kronor). Den lägre kostnaden beror bl.a. på att biståndstiden för personer i arbetslöshet är något kortare än för gruppen med sociala-/medicinska skäl och sjukskrivna. Inom kategorin arbetslösa hade 4 330 eller 28 procent av de vuxna biståndstagarna försörjningshindret arbetslös utan ersättning av A-kassa/Alfa-kassa i aktivitet någon gång under året 2016. Det innebär oftast aktivitet på Jobbtorg Stockholm eller annan Kommunal arbetsmarknadsinsats. 3 860 personer eller 25 procent var någon gång arbetslös utan ersättning från A-kassa/Alfa-kassa och ej i aktivitet. Det var en minskning av antal arbetslösa (utan ersättning) i aktivitet med 1 030 personer, och en minskning med 400 personer av dem ej i aktivitet jämfört med 2015. De arbetslösa med otillräcklig ersättning i AF-program minskade med 360 till 2 610 personer 2016. Observera att om samma person först haft t.ex. försörjningshindret arbetslös utan ersättning och sedan gått över till i aktivitet redovisas personen i båda grupperna i tabell 17, men endast en gång i kategorin arbetslös i diagrammet. Inom kategorin sjukskriven finns 3 870 personer eller 25 procent av de vuxna biståndstagarna någon gång under året. Det var en minskning med 320 personer jämfört med 2015 men en oförändrad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 54 255 kronor per person av detta skäl under året, en ökning med 4 100 kronor. 3 550 personer fick bistånd p.g.a. sociala-/medicinska skäl någon gång under 2016 vilket var en minskning med 390 personer jämfört med 2015. De utgör 23 procent av de vuxna biståndstagarna, vilket var en något minskad andel av biståndstagarna. Gruppen fick i genomsnitt 56 512 kronor per person under året, en ökning med 4 150 kronor. De vuxna biståndstagarnas finns redovisade efter sitt vanligaste försörjningshinder under året i tabell 19, 20 och 21 i tabellbilagan. Det innebär att de redovisas på det försörjningshinder de vanligen hade under året, och om två försörjningshinder var lika frekventa sker redovisningen på det senast förekommande. Det ger en nettoredovisning av de vuxna biståndstagarna. Tabellerna kan därför ge en mer överblickbar information och över vilka åldrar och hushållstyper som är frekventa för olika försörjningshinder. 4 Från och med 2004 kan de vuxna biståndstagarnas olika försörjningshinder följas. Tidigare registrerades endast försörjningshinder för hela hushållet. Redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder under årets biståndsmånader. Varje vuxen person kan alltså finnas redovisad under mer än ett av försörjningshindren under ett år, dock endast en gång under respektive försörjningshinder. 16
Ekonomiskt bistånd 2016 Stadsdelsförvaltningarna Fördelningen av biståndskostnaderna på försörjningshindergrupperna ser något olika ut på stadsdelsförvaltningarna. Befolkningsstruktur och socioekonomiska förhållanden påverkar vilka hinder befolkningen har för att nå egen försörjning. I följande diagram framgår andelen av kostnaden för ekonomiskt bistånd till arbetslöshet, sjukskrivningar och sociala-/medicinska skäl i respektive stadsdelsförvaltning och i staden som helhet. Ytterstadsområdena med yngre befolkning har i något större utsträckning kostnader av arbetslöshetsskäl än i innerstadsförvaltningarna Norrmalm, Östermalm och Södermalm. Socioekonomiskt starkare stadsdelsförvaltningar har över lag lägre kostnader, och arbetslöshet är i mindre utsträckning vanligt vid biståndsansökan. När det gäller sjukskrivna är det något vanligare med högre kostnadsandel i områden med äldre befolkning än i övriga staden. I stora drag tenderar innerstaden och närförort att ha något större andel av kostnaden för sjukskrivningar än i ytterstaden. De personer som redovisas på Boutredningsenheten med dessa grupper av försörjningshinder fick tidigare under året ekonomiskt bistånd enligt dessa försörjningshinder på någon stadsdelsförvaltning eller Enheten för hemlösa. Den största andelen av de avlidna hade dock haft försörjningshindret Utan försörjningshinder - har inkomst över norm. Kostnaden för arbetslös, sjukskriven respektive sociala-medicinska skäl, %, per stadsdelsförvaltning 2016 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Arbetslös Sjukskriven Sociala-medicinska skäl Hur de vuxna biståndstagarna fördelar sig på försörjningshindren i stadsdelsförvaltningarna redovisas i tabell 54 i tabellbilagan. Observera att redovisningen av personernas försörjningshinder under året är en bruttoredovisning, då man kan ha haft olika försörjningshinder olika biståndsmånader under året. I tabell 55 finns nettoredovisning efter biståndstagarnas vanligaste försörjningshinder på stadsdelsförvaltningarna under året. På den nyinrättade Intro Stockholm har drygt 80 procent av de vuxna försörjningshinder i kategorin Arbetslös, dit bl.a. personer med otillräcklig Etableringsersättning hänförs. Resterande drygt 19 procent av personerna har försörjningshinder i kategorin vård av barn. 17
Ekonomiskt bistånd 2016 Etableringslagen fr.o.m. 1:a december 2010 Från och med 1:a december 2010 har Arbetsförmedlingen, enligt den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, det samordnande ansvaret för nyanländas etablering och beslutar om rätten till etableringsplan och etableringsersättning. De nyanlända som kom fram till och med november 2010 fortsatte handläggas i staden under deras ca 18 månader långa introduktionstid. Under introduktionstiden utbetalade staden introduktionsersättning till dessa nyanlända. Antalet hushåll med introduktionsersättning minskade successivt fram till och med juni 2012, då ersättningsformen upphörde helt. Vid ett antal situationer kan de nyanlända som omfattas av Etableringslagen ha behov av ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen. Både under glappet innan första utbetalningen av etableringsersättning samt i andra situationer då etableringsersättningen inte är tillräcklig för hushållets försörjning eller då den nyanlände inte får etableringsersättning alls. I följande diagram redovisas antalet biståndshushåll med någon av de tre försörjningshinder, fyra från och med december 2016, som ska användas för personer som omfattas av Etableringsersättningen. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande Etableringsersättning, 2011-2016 Antal 300 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 250 200 150 100 50 0 Under 2016 fick 710 hushåll ekonomiskt bistånd enligt något av de försörjningshinder som gäller personer som omfattas av Etableringsersättningen 5. Det var 250 fler än året innan. 2016 fanns det något etablerings-hushåll på alla stadsdelsförvaltningar. Flest etableringshushåll finns på nyinrättade Intro Stockholm. Bland stadsdelsförvaltningarna ökade antalet 5 Försörjningshindren Nyanländ i etablering och Nyanländ 25-75 % etablering ligger i kategorin Arbetslös. Från och med december 2016 finns försörjningshindret Väntar Etableringsersättning som också hänförs till kategorin Arbetslös. Försörjningshindret Nyanländ 0-24 % etablering finns i kategorin Övrig. 18
Ekonomiskt bistånd 2016 framförallt i Skärholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista. Det kan till en del bero på att hushåll som fått beslut om etableringsersättning men också har behov av kompletterande ekonomiskt bistånd övergick till stadsdelsförvaltning från Intro Stockholm en stor del av året. Antalet biståndshushåll med försörjningshinder gällande etablering minskade kraftigt i Spånga-Tensta. Året 2015 redovisades 24 hushåll på Enheten för hemlösa som fått ekonomiskt bistånd enligt försörjningshinder som gäller etablering. Dessa handlades av Socialjouren under 2015 men registreringen av ekonomiskt bistånd har skett under Socialförvaltningen centralt och därför ihopblandats med de hushåll som tillhör Enheten för hemlösa. I följande diagram presenteras summa utbetalat ekonomiskt bistånd som registrerats enligt de försörjningshinder som gäller etablering, sammantaget 28,6 mnkr i staden 2016. Det var en ökning med 8,8 mnkr jämfört med 2015. De 0,6 mnkr som redovisas på Enheten för hemlösa 2015 utbetalades av Socialjouren till nyanlända (se ovan). Summa ekonomiskt bistånd utbetalat efter försörjningshinder gällande Etablering, Tkr, 2011-2016 Tkr år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 år 2016 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Mest ekonomiskt bistånd utbetalat enligt dessa försörjningshinder i stadsdelsförvaltningarna Farsta och Skärholmen., Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Spånga-Tensta ligger också relativt högt. De 710 hushåll som fått ekonomiskt bistånd enligt etableringsskäl har också fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder med ytterligare 13 mnkr under året. Detta bistånd kan ha utbetalats inledningsvis, under etableringsfasen eller efter etableringsperiodens slut. Observera att de nyanlända hushåll som enbart fått ekonomiskt bistånd enligt andra försörjningshinder än de etableringsrelaterade inte kan identifieras i denna statistik. 19
Ekonomiskt bistånd 2016 Ökande medelbidrag Medelbidraget per hushåll och månad påverkas av normhöjning, hyreshöjningar och övrig inflation, hushållens storlek samt relationen mellan hushållens inkomster och utgifter. Inför 2016 skedde inte någon årlig normhöjning 6 för vuxna ensamstående eller i par men för barn i biståndshushåll samt något för de gemensamma hushållskostnader. Under 2016 ökade KPI något, och hyrorna i allmännyttan ökade ca 0,9 procent. Här presenteras tre olika mått för medelbidrag; medelbidraget per person och månad, medelbidraget per viktad person och månad samt medelbidraget per hushåll och månad. Medelbidraget per person och månad ökade med 58 kronor, 1,1 procent, till 5 231 kr 2016 jämfört med 2015. Isolerat från andra förändringar i biståndstagandet innebär det en kostnadsökning på 11 mnkr för helåret. Observera att alla personer i detta mått väger lika mycket oavsett om de är vuxna i par, ensamstående eller är barn. (Tabell 30 i tabellbilagan.) Medelbidraget per viktad person tar dessutom hänsyn till hushållssammansättningen och därmed till att ett barn inte kostar lika mycket som en vuxen och att en vuxen ensamstående kostar mer än en vuxen i ett par. Den skillnad i medelbidrag mellan åren som uppkommer av att hushållsstorleken och hushållssammansättningen förändras elimineras i detta mått. Av de olika måtten på medelbidrag belyser detta utvecklingen bäst. I löpande priser, den övre kurvan i följande diagram, var medelbidraget per viktad person 6 572 kronor per månad 2016. Det var en ökning med 104 kr per viktad person eller 1,6 procent jämfört med 2015. Detta mått har alltså procentuellt ökat något mer jämfört med måttet medelbidrag per person. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, i löpande och fasta priser 1990-2016 Kronor 7 000 6 000 5 000 Löpande priser 4 000 3 000 2 000 Fasta priser 1 000 0 Den nedre kurvan i diagrammet visar utvecklingen av medelbidraget per viktad person i fasta priser, efter det att hänsyn tagits till KPI (Konsumentprisindex) med 1990 års prisnivå som bas. Den visar att medelbidraget 2016 per viktad person var 4 316 kronor i 1990 års priser, d.v.s. när prisutvecklingens effekt på kostnaden har eliminerats. I fasta priser ökade kostnaden per viktad person med 0,6 procent jämfört med 2015. En ökning som alltså inte beror på 6 Grundas på KPI-förändringen mellan 2015 och 2016. 20
Ekonomiskt bistånd 2016 ändrad hushållsstorlek eller hushållssammansättning, inflation, förändring av antal hushåll eller biståndstider. Skillnaden får sökas i en utgiftsökning högre än inflationen och/eller i att biståndshushållens inkomster minskat. Medelbidraget per hushåll och månad är det vanligaste medelbidragsmåttet och visas i följande diagram. Det var 8 834 kronor 2016 och en ökning med 2,4 procent eller 210 kronor jämfört med 2015. I fasta priser ökade medelbidraget per hushåll och månad med 1,4 procent. Att medelbidraget per hushåll ökat mer än det ökat per person beror på att den genomsnittliga hushållsstorleken ökat något. Medelbidrag per hushåll och månad, löpande och fasta priser, 1990-2016 Kronor 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Löpande priser Fasta priser De unga och de äldre biståndshushållen är oftare ensamstående män och kvinnor utan barn, som i och med det har lägre kostnader och därmed lägre medelbidrag per hushåll. För de unga under 25 år var medelbidraget 7 246 kronor per månad 2016. Det var en relativt kraftig ökning med 370 kronor jämfört med 2015. Medelbidraget är högre med äldre åldersgrupp t.o.m. åldersgruppen 40 49 år som har det högsta medelbidraget med 9 517 kronor. I de äldre åldersgrupperna är medelbidraget lägre. I åldersgruppen 65 år minskade medelbidraget med 523 kronor till 7 115 kronor 2016. Hur medelbidraget ser ut för olika grupper visas i tabell 31 33 i tabellbilagan. 21
Ekonomiskt bistånd 2016 Kronor per hushåll och månad efter registerledarens ålder 2015 och 2016 Kronor 2015 2016 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65- Samtliga Kronor per hushåll och månad efter hushållstyp 2015 och 2016 Kronor 2015 2016 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Ensamst Ensamst man u barn man m barn Ensamst kv u barn Ensamst kv m barn Par utan barn Par med barn Dödsbo Samtliga Det finns möjlighet att jämföra utbetalat ekonomiskt bistånd i kronor per biståndshushåll och år mellan storstäderna. Måttet tar inte hänsyn till hushållsstorlek eller biståndstid under året. Uppgift för Stockholms Län och Riket 2016 publiceras i den nationella statistiken först i juni 2017. I Riket utbetalas lägre bistånd per år och hushåll än i storstäderna. Högst bistånd per hushåll och år utbetalas i Stockholms stad med 63 873 kronor. 22
Ekonomiskt bistånd 2016 Kronor per hushåll och år, 2008 2016, i Stockholm, Göteborg, och Malmö Kronor Stockholm Göteborg Malmö 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Stadsdelsförvaltningarna Medelbidragen per viktad person och månad är låga i ytterstaden. Lägst är det i Spånga- Tensta med 5 974 kronor. I Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Skärholmen ligger det mellan 6 000 och 6 300 kronor. Innerstaden samt Enheten för hemlösa har det högsta medelbidragen per viktad person. I Norrmalm och Östermalm ligger det på drygt 7 700 kronor. Allra högst är medelbidraget per viktad person på Boutredningsenheten vilket innefattar begravningskostnader. Medelbidrag per person (viktad) och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 Kronor 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2015 2016 23
Ekonomiskt bistånd 2016 Medelbidraget per viktad person ökade jämfört med 2015 i de flesta stadsdelsförvaltningarna. Den största ökningen skedde i Skärholmen med 391 kronor vilket var en ökning med 7 procent och i Enskede Årsta-Vantör var ökningen 243 kronor eller 4 procent. På Enheten för hemlösa ökade det viktade medelbidraget med 478 kronor eller nära 7 procent. I Spånga- Tensta skedde en minskning med 128 kronor eller 2 procent och i Skarpnäck och Hägersten- Liljeholmen skedde minskningar på omkring 1 procent. I Norrmalm var medelbidraget i det närmaste oförändrat. I staden var ökningen nära 2 procent. I följande diagram presenteras medelbidraget per hushåll och månad per stadsdelsförvaltning. Här är inte hänsyn tagen till hushållens storlek och sammansättningen och bilden blir en annan vid jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna än ovan. De proportionellt dyrare månadskostnaderna för ensamstående i innerstaden ser ut att utjämnas av högre månadskostnader för större hushåll i ytterstaden. Även medelbidraget per hushåll och månad har ökat i de flesta stadsdelsförvaltningarna utom i Spånga-Tensta, Norrmalm och Skarpnäck. I Spånga-Tensta minskade medelbidraget per hushåll och månad med 249 kronor, -3 procent, i Norrmalm och Skarpnäck med 47 kronor respektive 6 kronor. Medelbidrag per hushåll och månad, Kr, per stadsdelsförvaltning 2015 och 2016 Kronor 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2015 2016 Mest ökade medelbidraget per hushåll och månad i Skärholmen, 449 kronor eller 5 procent. I Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör var ökningen 400 respektive 376 kronor eller 5 respektive 4 procent. Högst ligger medelbidraget per hushåll och månad i Farsta, 9 235 kronor, i Enskede-Årsta-Vantör och Rinkeby-Kista på ca 9 190 kronor och i Spånga-Tensta på 9 085 kronor. Medelbidraget per hushåll, per person och per viktad person och månad för stadsdelsförvaltningarna finns redovisade i tabell 58 60 i tabellbilagan. 24
Ekonomiskt bistånd 2016 Något minskad genomsnittlig biståndstid Hushållen fick i genomsnitt bistånd 7,2 månader 2016, vilket var en liten minskning jämfört med 2015 (- 0,04 månader). Den marginella minskningen av biståndstiden bidrog till kostnadsminskningen för ekonomiskt bistånd med 5 mnkr. I ett längre perspektiv har biståndstiden ökat relativt kontinuerligt och har sedan 2011 legat på över 7 månader. När mätningarna började 1980 var den genomsnittliga biståndstiden 3,7 månader och 1990 var den 4,6 månader. Tabell 34 samt 38-40 i tabellbilagan. Tendensen sedan 1990 är att i samband med lågkonjunktur ökar den genomsnittliga biståndstiden medan högkonjunktur har inneburit relativt oförändrad biståndstid. I högkonjunkturen 2005 2008 var alltså biståndstiderna relativt oförändrade. I lågkonjunkturen 2009 fortsatte den genomsnittliga biståndstiden att öka och har sedan fortsatt att öka något fram till och med 2014 under den långsamma återhämtningen av konjunkturen som pågått. Genomsnittlig biståndstid (månader per år) för biståndshushållen 1990-2016 Månader/år 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Att den genomsnittliga biståndstiden i staden minskat har till stor del sin förklaring i att många nyanlända hushåll tillkom på Intro Stockholm under hösten 2016. 43 procent av hushållen hade långvarigt biståndsbehov, 10 12 månader, under 2016. Det var en något ökad andel jämfört med 2015,+ 0,3 procentenheter. Endast 24 procent av biståndshushållen hade kortvarigt biståndsbehov, 1-2 månader, vilket dock var en ökad andel jämfört med 2015. Biståndshushåll med långa biståndstider har dominerat sedan 1996. Tidigare var förhållandet det omvända. Under början av 90-talet dominerade hushåll med korta biståndstider. Ekonomiskt bistånd är inte ett tillfälligt komplement till försörjning för dessa hushåll, vilket det var avsett att vara. Tabell 34 37 i tabellbilagan. 25