Snickarmästare Carl Knut Edberg

Snickarmästare Carl Knut Edberg Bilagor Stephan Lederer och Roland Löfgren MÖBELKONSERVERING Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiTH-IKP-Ing-Ex-05/009-SE Juni 2005

Bilageförteckning Bilaga 1 Kronologi Bilaga 2 Anställda snickare Bilaga 3 Planritningar Bilaga 4 Anställda snickare 1845-1850 Bilaga 5 Anställda snickare 1889-1920 Bilaga 6 Samtida snickare Bilaga 7 Pengar, mått och vikter Bilaga 8 Kostnader Edbergs snickeri Bilaga 9 Arkivhandlingar Knut Ljunglöf Bilaga 10 Arkivhandlingar Sveriges Riksdag Bilaga 11 Arkivhandlingar Kungliga Husgerådkammaren

Bilaga 1 Kronologi Edbergs Snickeri 1814 Knut Edberg föds 1815 Edbergs snickeri, 11 st avlönade 1843 K. Edberg upptas som snickaremästare 1846 Theodore Edberg föds 1850 Edbergs snickeri, 6 st avlönade 1851 Deltar i Världutställningen i London 1855 Deltar i Världsutställningen i Paris 1866 Deltar i Allmänna Industriutställningen i Stockholm 1867 Arbete med riksdagshuset på Riddarholmen 1872 Arbete hos Knut Ljunglöf 1878-79 Arbete till K. Ljunglöfs hem (Stora Bastugatan 42/Salong) 1885-93 Ombyggnad av Blackeberg/K.Ljunglöfs sommarnöje 1888 Deltar i utställningar i Köpenhamn resp. Göteborg 1889 Edbergs snickeri, 10-15 st avlönade 1896 Knut Edberg 1900-10 Edbergs snickeri, 5-10 st avlönade 1926 Theodore Edberg 1926 Snickare Eriksson kvar i Edbergs snickeri 1927 Donationen av snickeriet o mästerstycketritningarna omnämns i Nordiska Museets årsskrift Fataburen 1962 Edbergs Snickeri försvinner när husen på Mäster Samuelsgatan och Slöjdgatan rivs

Bilaga 2 Antal snickare hos Edbergs Snickeri mellan 1845-1920 Snickare 20 15 10 5 0 11st 11st 13 st 13 st 13 st 11 st 15-18 st 15-18 st 12-18 st 16 st 1845 1846 1847 1848 1849 1850 1889 1890 1891 1892 År Snickare 20 15 10 5 0 15-22 st 10-13 st 7-11 st 7-11 st 7-11 st 8-10 st 8-12 st 5-12 st 5-8 st 3-6 st 4-6 st 3-5 st 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 År Snickare 6 5 4 3 2 1 0 4-5 st 3-4 st 3-5 st 3-5 st 4-5 st 5-6 st 3 st 2 st 2 st 1 st 1 st 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1912 1914 1916 1918 1920 År

Bilaga 3

Bilaga 4 Snickare 1845 1846 1847 1848 1849 1850 Hörberg Gesäll X X Andersson Gesäll X Hedman Gesäll X Westerlund Gesäll X X Heideman Gesäll X X Hallongren Gesäll X X X X X Gesäll X Nyström Gesäll X Gerner X Lövqvist Gesäll X Engström Gesäll X Rosen X Gesäll X X X X Söderström Gesäll X Härten Gesäll X Rosengren Gesäll X X Berglund Gesäll X X Sandström Gesäll X X Fredricson Gesäll X X Jonson Gesäll X Zitting Gesäll X X X X Högslätt Gesäll X X X X Liander Gesäll X X X X Lundberg Gesäll X X X X Bodin Gesäll X X X X Bohlin Gesäll X Sundberg Gesäll X X Fagerberg Gesäll X X X Duner Gesäll X Larsson Gesäll X Malmström Gesäll X X X

Bilaga 5 Under hela denna period använde sig Edberg av 2-4 st polererskor med upptagna namn som Fröken Lindström, Horneij. 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 Liander X X X X Hallongren X X X X X X X Rådqvist X X X X X Blomqvist X X X X X Bergström X X X X X X X X X Johansson X X X Flod X X X X X X X X X Östman X X Göransson X X Enstedt X X X X X X Wenström X X X X X X X X X Wahlgren X X X X X X X Lundin X X X X X X X X Eklund X X Gossman X X X X X X Cristoffersson X X Wickman X X Dahl X X Nyström X X Lundqvist X X X Pettersson X Andersson X X Larsson X Engström X X Sandberg X X Sehwan X X X X Nilsson X X X X

1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 Fredriksson X Ljungqvist X X X Svensson X Adamsson Forsman X Norman X Karlsson X Gustafsson X Nilsen X Johansson Frisk X X X Victor Lindgren X X Eriksson X X X X X X X Wiyland Hellström Ölander X X Lindström X X X Heksell X Carlsson X X Wiksell X X Wistedt X X X Gran X Wiberg X Lindberg X

Under denna period så använde sig Edberg av 1 polererska, Horneij. 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 Liander Hallongren Rådqvist X X Blomqvist Bergström X Johansson X Flod X X X X X X X X X Östman Göransson Enstedt Wenström X X X X X X X X Wahlgren X X X X X X X X X Lundin X X X Eklund X Gossman Cristoffersson Wickman Dahl Nyström Lundqvist Pettersson Andersson Larsson Engström Sandberg Sehwan Nilsson Sundqvist Fredriksson

1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 Svensson Adamsson Gustafsson Nilsen Johansson X X X X Frisk Victor Lindgren Eriksson X X X X X X X X X Wiyland X X X X Hellström Ölander Lindström Heksell Carlsson Wiksell Wistedt Gran Wiberg X X Lindberg X X X X X Swartz X X X Halling X X X Lindfors X X Brandt X X Lagerqvist X Kling X Segerlind X X Olsson X Sundström X Hals X Enberg X X

Malmström X X Eriksso G X Jonsson X X 1907 1908 1909 1910 1912 1914 1916 1918 1920 Eriksson X X X X X X X X X Flod X X Wenström X X X X X Wahlgren X X X X Blomqvist X X X Pettersson X X X X Nord X Hellström X X

Bilaga 6 Samtida snickare och snickerifabriker under Edbergs tid 1865-67: Saknas uppgifter dels på grund av 1866- års mikrofilmskort var utlånat. 1868: C. W. Krothen, J. Olsson, G. Wetterling, S. Isacsson samtliga enmansföretag med en enkel handverktygsuppsättning. 1869: C. J. Björkman, A. Isacsson, J. Olsson. 1870: Samma snickare som ovan. 1871: C. J Björkman, A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson 1872: C. A. Cederholm, A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson 1873: Samma snickare som ovan. 1874: A. Isacsson, P.A. Lönndahl, J. Olsson 1875 : A. Isacsson, J. Olsson, C.U. Söderberg 1876: C. A. Cederholm, A. Isacsson, J. Olsson, C.U. Söderberg 1877: C. A. Cederholm, J. Olsson, C. U. Söderberg 1878: C. U. Söderberg 1879-81: Saknas uppgifter dessa år. 1882: AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna AB, Fredrik Sundström Ångsåg o Mekaniska Snickerifabrik, J. O. Wengström 1883: J. O. Anderberg, Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna AB, J. O. Wengström 1884: J.O. Wengström, Fredrik Sundström Ångsågs o Mekaniska Snickeriverkstad 1885: Saknas uppgifter om detta år. 1886: Axelsbergs Fabriker, AB Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ligna AB, Forsberg, Fock, J. T. Alrickson, J. O. Anderberg, J. R. Almgren, H. Aspegren, C. Boklin, J. L. Björkman, G. E. Bjorkman, G. L. Björkgren, C.E. M. Bergström, C. H. Benckert, Brostedt, G. E. Bårström, E. A. Clarberg, J.A. Dahlberg, K. Edberg, J. A. Eklöf, Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, E. A. Ekstrand, L. Ellström, Josefina Eliasson, J. Falck o Son, C. L. Forsberg, E. G. Fogelström, J. Grönholm, Gustavsson o Forsell, J.A. Gustavsson o H. Olander, L. Holmgren, A. W. Holmgren, M. Holmqvist, A. G.

Johansson, D. A. Johansson, E. Johansson, N. P. Johansson, E. G. Jonsson, J.E. Jonsson, A. W. Kallenberg, S. A. Kjellberg, K. J N. Kleiner, J. A. Lagerqvist, A. D. Lagerqvist, Ligna AB, J. Lindblad,E. Lundström, L. O. Löfmark, F. A. Löfving, A. F. Malmqvist, F. W. Malmqvist, O. Nilsfors, E. F. Nordenfon o S. P. A. Andersson, C. G. Olsson, O. Olsson, A. P. Pettersson, Pettersson o Lydh, G. A. Pettersson, C. J. Pikulell, F. Rahm, C. G. Ränn, G. Samuelsson, L. Th. Saul, O. A. Schröder, O. Schöldström, J. Skoglund, M. Synnerholm, G. A. Säfström, N. A. Södergren, G. J.Söderholm, P. L. Thorsell, J. O. Wengströms Mekaniska Snickerifabrik, E. Öhman, P. G. Österdahl 1887: A. Nyström, F. A. Sjögren 1888: Snickarna ej namngivna, däremot finns det noterat att det finns 13 s t snickerifabriker. 1889: Samma som ovan fast här är det noterat att det finns 16 s t snickerifabriker. 1890: Ekmans Mekaniska Snickerifabrik, Ekstrands Snickeri De flesta snickare eller verkstäder vid denna tid arbetade endast med handverktyg och det fanns endast ett fåtal s.k. ångmaskinsverkstäder och dessa var : Ekmans Mekaniska Snickerifabrik hade 2 s t ångmaskiner ( 66 hästkrafter), 19 s t hyvelmaskiner, 24 st sågmaskiner, 2 s t stämmaskiner, 3 s t slitsmaskiner, 2 s t svarvmaskiner. J. O. Wengström drev snickeriet med 2 s t ångmaskiner ( 60 hästkrafter), 10 hyvelmaskiner, 2 slitsmaskiner, 2 stämmaskiner, bandsåg, geringsmaskin, decupersåg, 8 cirkelsågar, ramsåg, 2 svarvar, fräsmaskin, putsmaskin, stansmaskin. 15 arbetare samt 7 lärlingar hade plats i detta snickeri. Axelsbergs Fabriker hade en ångmaskin som drev hyvel, stämmaskin, slitsmaskin, riktningsmaskin, slip, ramsåg, cirkelsåg, svarv. Fredrik Sundström Ångsåg o Mekaniska Snickerifabrik använde en 16 hästkrafters ångmaskin för att driva en blocksåg, fanersåg, delningsåg, bandsåg, kapsåg, 4 cirkelsågar, kontursåg, 3 hyvelmaskiner, stämmaskin, slitsmaskin, träsvarv, järnsvarv, borrmaskin, käpphyvel. Sundström hade ett årsmanskap på 15 arbetare samt 7 lärlingar. Ligna AB var också utrustad med en ångmaskin på 60 hästkrafter som drev såg, hyvel samt snickeriverktyg. Ligna var också ett av de stårre verkstäderna vid denna tid med årsomsättning av 214 arbetare samt 15 lärlingar. F. A. Sjögren Mekaniska Snickerifabrik var också ångmaskinsförsedd för att få 2 hyvlar, 2 sågar, slitsmaskin, dubbelsåg, kapsåg, stämmaskin att bli verksamma. Flemingsbergs Snickerifabriks maskiner drevs med en ångmaskin på

24 hästkrafter, maskinerna som fanns var 5 hyvlar, 2 riktningsmaskiner, 2 fräsmaskiner, bandsåg, slipmaskin, smärgelmaskin, 2 stämmaskiner, listkantningsmaskin, klyvsåg, kapsåg, slitsmaskin, 2 träsvarvar, järnvarv. Falck o Son hade en ångmaskin för 18 arbetande maskiner E. W. Nordenfon o S. P. A. Andersson hade såg, svarv och andra finsnickerimaskiner som drevs med en ångmaskin. E. Öhman också ångmaskins innehavare. Några snickare var utrustade med en något mindre maskinell utrustning och bland dessa fanns: J. T. Alricson som arbetade med en kombinerad såg och borr J. R. Almgren hade cirkelsåg, fräsmaskin, kilmaskin tillsin hjälp. E. G. Jonsson använde en liten kälmaskin. E. G. Ekstrand brukade stämmaskin, kälmaskin och cirkelsåg i sin verksamhet.

Bilaga 7 Pengar och mått, vikter Pengar 1600-talet 1 Daler : 4 mark : 32 öre 1 Öre : 24 penningar 1776 inlöstes gamla mynt och byttes ut mot Riksdalern, samtidigt började sedlar ges ut. Sedlarna hade väldigt olika värden och kallades för riksdaler banco, riksbanken gav ut dessa. Riksgäldskontorets sedlar kallades för riksgälds. 1834 1 daler specie: 2 och 2/3 riksdaler banco: 4 riksdaler riksgälds. 1 riksdaler : 48 shillingar, 1shilling :16 runstycken. 1855 Infördes decimalsystem.1 riksdaler riksmynt : 100 öre 1 riksdaler specie: 4 riksdaler riksmynt, 1 riksdaler riksmynt: 1 riksdaler riksdaler riksgälds. 1873 det nuvarande myntsystemet införs med 1krona : 100 öre. Mått och vikter Lod 0, 13 kg Skålpund 0,42 kg Lispund 8,5 kg Centner 42,5 kg Skeppund 170 kg Mark ca 0,21 kg Tunnland 4936 kvm Spannland 2468 kvm Kappland 154 kvm Kannland 88 kvm Kanna 2,6 liter Jungfru 0,08 liter Fat 157 liter Ankare 39 liter Stop 1,3 liter Skäppa 27,5 liter Tunna 146 liter Spann 73 liter Kappe 4,5 liter Aln 0,59 m Fot 0,29 m Kvarter 0,14 m Tum 0,029 m

Bilaga 8 Kostnader som Edbergs snickeri hade vid sekelskiftet Årsavgift snickeriföreningen 2 kr Rottingflätning till sjukhussoffa, 8 kr Glasförsäkring till huset, 21.60 kr Lim för 1 månad 7 kr Vattenavgiften 44.50 kr Kontrabok var en skyldighet för arbetsgivaren att föra. Fotogen och gasolja används för ca 1.20 i månaden Arkitekter o hantverkare som varit verksamma inom snickeriet : Bildhuggare 1872-85 Wesen, 1872-74 Söderström, 1872-74 Piekulell och Thor Nerpin, Svarvare 1876-94 Ohlsson, 1894 Svensson och Forsberg Polererskor 1889-1897 Fröken Lindström, 1889-1906 Fröken Horneiji. Gelbgjutare Lundqvist Fanerhandlare Bohus Järnhandlare Feychting. Arkitekt Daniel Carlsson, 1882-83: Bland de inkomster för Edberg som kom in vid denna tidpunkt var bl.a. en faktura från tekniska kontoret på 1400 kr och då som en jämförelse när en hushållsbudget för Edbergs familj låg på 100-150 kr i månaden med en topp vid jul på c:a 300 kr. 1894 : Få maskiner, handdrivna kälningsmaskiner, bandsågar med fotrampning. Benckerts verkstad jobbade nästan uteslutande enbart åt Hallwyska Palatset. Bettavla= Regler och markering om vem som använde slipstenen sist och det medförde böter om slipstenen fick hack eller ex. blev oval, dessa böter samlades sedan ihop för en gemensam fest om året. 1895 : C. P. Svenssons 15-20 arbetare, gasdrivna maskiner. Allt grövre arbete i trä lämnades bort till maskinverkstäderna. 1898: Löne och verkstadsreglemente för möbelsnickareyrket i Stockholm. En möbelsnickares arbetslön i timmen på 35 öre, 15 kr i veckan i matpenning dvs 2.50 om dagen, en arbetstid på 58 timmar i veckan från 7 på morgonen till till 7 på kvällen varje dag utom på lördagen då arbete slutade 5, frukost 8.30-9.00, middag 13.00-14.30. En normal verktygsuppsats vid 1800- talets slut : 2 Rubankar, 1 Tandhyvel, 1 Skrubbhyvel, 2 Putshyvlar (Fin + Grov), 6 Stämjärn, 1-2 Vinkelhakar, 1 Örtsåg ( Större såg), 1 Slitssåg, 1 Sinksåg, 1 Sickling, 1 Strykmått, 1 spetsborr (pryl), borr o borrsväng hörde till gemensamma verktygen. Franska verktyg de finaste efter engelska. Klosåg till lådbottnar.

1902: Wiyland börjar arbeta med start 2 aug, och med en 7 dagars lön på 5 kr som sedan ökade till 15 kr med en topp juni 1903 till 75 kr. 1910: På verkstaden finns det nu 5 stycken arbetare Eriksson, Pettersson, Hellström, Wennström, Wahlgren. Dessa har en 7 dagars lön på c: a 20 kr. En upptagen dräng på avlöningslistan som får en veckolön på 10 kr. Det finns även uppgifter på en lön till en svarvare Forsberg på 25 kr i en 7 dagars intervall. Polererskan Horniej finns även på lönelistan samt att fotogen för 7 dagar kostar 60 öre liter 1910: Stanley hyvlar Vid böjda fanerytor användes gipsform eller sandsäckar senare kom zinkplattor. 1912: Drivs verkstan med 3 stycken anställda Erikson, Hellström, Wennström. 1914: Wennström slutar och polererskan Söderberg återfinns på verkstan. 1916 : Hellström slutar och ersätts med tidigare anställd Wennström. 1918: Eriksson fortsätter själv som avlönad. Reglerad ledighet, 2 dagars semester, ledig tredje dag en jul, annandag, midsommar, betkalas 2 ggr /år 1918: En liter polersprit kostar 1.70. och det går åt c:a 2 liter i månaden. 1920: Eriksson är nu uppe i en lön på mellan 30-55 i veckan. Utöver dessa så hade Edberg intäkter iform av hyror som var lagda kvartalsvis på mellan 25-250 kr vilket man får förmoda var dels affärslokaler och vanliga hyresrätter. Ganska stora uttag på krediter förekommer också.

Bilaga 9

Bilaga 10

Bilaga 11