Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)



Relevanta dokument
Tabell 1. Tabell 2 (generation 1)

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

ARRESKOWS Släktbok. Den andra publicerades i Ätten Arreskow Utgiven 1962 av Heribert Areschoug. Kompletterad och redigerad 2005 av Johan Areskough

SLÄKTBOKEN över kyrkoherden Oligerus Arreskowius ättlingar. sammanställd av Sigvard Areskoug Den första publicerades i Svenska Ättartal för år 1894,

Torpet var ett Alby torp fram till talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Fyra systrar och en halvsyster

Johan Wilhelm Ekdedahl Stamtavla

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version

Skepparsläkten Norman från Torekov i Skåne av Ulf Lekholm

Ättlingar Anders Nilsson

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

ARRESKOWS Släktbok. Den andra publicerades i Ätten Arreskow Utgiven 1962 av Heribert Areschoug. Kompletterad och redigerad 2005 av Johan Areskough

Prästen Swen Schöldberg och familjen Upmark

Hantverkaranor från Skåne Sida 1

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 28 april, 1873 Malmö Caroli, Malmöhus län

Svege Bengtsa. Torp nr 305. Foto från Foto från tidigt 1900 tal.

Johan Frans Lundell

S_0407 Per Olsson Harring

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Ättlingar Anders Nilsson

Selma Josefina gifte sig med Sven i Holmia.

Boda Torp under Boda. De sista som bodde här var Johan Jäger Jonasson med hustru och åtta barn. De flyttade år 1900 till Planen.

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 14 juni, 1809 Wisinge, Täby, Stockholms län. Föräldrar

I dödsböckerna står det 1790: 1790 Elin Johansdotter på Dammen, en gift hustru död den 8 maj av bröstfeber, begravdes den 16 ejusdem. 41 år gammal.

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

P A Norstedt. Stamtavla för Lars Norstedt

Torpvandring. Backstugan Ånstorp, Lilla Multna, Kina och Gammelbråten. Lördagen den 21 augusti 2010 kl Utsikt från Backstugan Ånstorp

Över Aspa/Aspa gård/aspa Rusthåll.

Mor till 14 barn, varav 12 uppnådde vuxen ålder 4 flickor och 10 pojkar. I tidig ålder dog Bengt (3 maj maj 1889) Uno ( )

Erik Martin Douhan

Anor till Släkten Pontén.

Frimolin från Sven Andersson i Fryele till Dahl, Ljungfeldt, Höök

Falkenbergska samlingen Brevskrivareregister

Söklista gravbok Vårfruberga-Härads församling

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

Daniel Jönsson Broman och hustru Karin Olofsdotter. År 1679 uppges de vara utfattiga.

Gudrun Henrikssons släktbok BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Hamra båtsmanstorp nr 98, Hamra rote, Botkyrka.

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

Tidig historia, Dalby 26 Enskiftet 1810

Emilie Secher

Gården nr Källa AI:10a Sid 54

Farmor Gerda Theresia Larsson, född Gustafsson (Farmor till Gunnel, Gerd och Kjell)

Torpet Stora Dalen under Elvesta Dess geografiska placering var mellan Elvesta gård och Dalens begravningsplats.

med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd

Söklista gravbok Björketorps församling

född 7/ i Västra Werlinge Gift i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

Sida 1. Tabell 1

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 11 november, 1832 Fässberg, Göteborgs och Bohus län.

Silverjubilarer - 25-årsdekoration

SLÅFÄLLAN Torp under Ulfsnäs, FoF

Sör Åsbo 1. Sonen August Larsson gifte sig med Alfrida f Lundström f Dom fick sönerna Geron f 1897 och Elmert f 1901.

Sida 1. Tabell 1

Någon som har en bättre bild? Rev.1 leif Nyström (7)

Batsmanstorp Fordubblingstorp pa Skogsby Nr 66 i torpparmen

Handelsboden/Lilla Norregård.

Hantverkaranor från Skåne Sida 1. Generation I. Generation II

Anfäder Clary Elsa Maria Sassersson

Ättlingar Arfs Nils Olsson

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd inte undersökts

Per Johan Liljeberg

Eneroths gravvård vid Torskinge kyrka

Johanna Charlotta Kraft

Den Öhlén-ska släkthistorien i Sättna, Medelpad.

Far: Reg.nr.: 328 ( * ) Mor: Reg.nr.: 329 ( * )

Sammanställt av: Gunnar Ekman, Sida 1. Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

STORA SOLÖ. 1 mantal frälse.

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt Ägaren där,

Åke Gösta Fredricsson ( )

Låg under Hamra Knutsgård. Fanns med redan det året som prästerna började skriva ned husförhörslängderna.

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson

Tabell 1. Tabell 2. Tabell 3

ANDERS GÖRAN JOHANNESSON

Texten från Heriberts släktsbok har skannats under Viss rad- och textbrytning har genomförts liksom utskrift av nedflyttningstecken, allt för

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

Sävar kyrkas historik

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 4 juli, 1813 Ekenäs, Målilla, Kalmar län

MIN MORS ANOR. Jennie med mor, far och syskon i trädgården i Hurva 12

pär lagerkvist

J A Lundins morfars släkt

Tollesbyn 1:10. Johannes

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

Sida 1. Tabell 1

Börje i Enet ("Börin") Stamtabell

INGRID MARIA ISAKSDOTTER FÖDD 6 FEBRUARI Lillasyster till Sven Johan Isaksson Herslöf

EFS i Röke Medlemsmatrikel januari Röke RÖKE. Röke RÖKE. Röke Englarp Röke 4255.

B. På årsdagen av dopet

Strädelängan talet

Personakt. Upprättad av Christer Gustavii. Annummer: Förnamn: Efternamn: 31 januari, 1833 Katarina, Stockholm

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

Bensbyn no 8:4 "Eijk".

Transkript:

Tabell 1 Måns (Magnus) (1). Född omkring 1600. Äldste kände stamfadern Magnus (Måns) levde redan i första början av 1600-talet. Ovisst är, huruvida släktnamnet bars av honom eller antogs av hans son. Många spekulationer har funnits om denne man. Troligt är att han var jordbrukare utan att själv äga någon jord. Några menar att han varit anställd av någon dansk storgodsägare såsom förman. Det har sagts att han skulle arbetat på någon gård i Araskoga by i Brandstads socken i Skåne. Ortsbefolkningen där anser dock att det aldrig funnits någon gård, som varit tillräckligt stor för att kunnat försörja en "ladufogde". Inga handlingar finns, som vare sig kan bestyrka eller avvisa en sådan tanke. En annan icke bestyrkt tanke har varit att han skulle ha varit knuten till slottet Areskov på Fyn i Danmark. På 15-1600-talen ägde den danska högadeln stora gods med många underlydande gårdar. En slottsherre kunde mycket väl ha haft Måns som "inspektor" på någon av sina gårdar. Vi vet inget heller om familjen kring Måns med undantag för sonen Oligerus. Gift Oligerus Magni Arreskow (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Oligerus Magni Arreskow (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Den stora frågan i alla släktböcker och krönikor är varifrån släktnamnet Arreskow kommer. Det enda vi med säkerhet vet är att stamfadern Holger Månsson använde efternamnet Arreskow. Vi vet inte om hans far använde det. Vi vet inte ens säkert varifrån Holger själv kom. Enligt Hugo Areskoug, lektor vid Lunds universitet, finns det fem platser i Danmark och Sydsverige som påminner om släktnamnet: Arreskov i Øster Hæsinge socken på Fyn, Arreskov i Nørre Snede socken på Jylland, Arvaskog i Torups socken i Halland, Araskoga i Brandstads socken i Skåne och den 1514 nämnda platsen Arwaskogen i Gladsax socken i Skåne. Han tydde namnet till "självsådd skog på avverkad yta". Eftersom vår Holger till att börja med gick i skola i Lund kan man kanske anta att han kom från Skåne. I 1600-talets mitt nämndes byn Araskoga i Brandstads socken som "Areskou", "Arreschof" eller "Arreschouf". Släkten Arreskow kom under 1700- och 1800-talet att bestå av förmögna handelsmän, främst i Simrishamn. Man gifte sig med andra förmögna släkter. Genom Holger Areskougs (1768-1847) äktenskap med Gertrud Catarina Krumlinde knöts släkten till många kända släkter i Ystad. Ett släktband leder dessutom ända tillbaka till Karl den store på 800-talet. Holger Månsson Arreskow föddes 1633 eller 1634. Han dyker upp i historien för första gången i en förteckning över eleverna i Lunds katedralskola. Skolan var femklassig och i de högre klasserna skedde undervisningen på latin. Holger Månsson Arreskow blev Oligerus Magni Arreschovius. Själv skrev han sig "Holger Monsön" eller "Mogensøn Arreskow". Att Holger gavs möjlighet att studera, först i Lund och sedan i Köpenhamn, tyder på att familjen hade pengar eller att hans uppehälle under studietiden bekostades av någon välgörare. Själva studierna var dock gratis. 1652 skrevs Holger in vid Köpenhamns universitet för de avslutande studierna i utbildningen till präst. (Universitetet i Lund invigdes 1668 som en del av försvenskningsprocessen.) Den 6 maj 1657 vigdes Holger Månsson Arreskow till kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Mitten av 1600-talet var en omvälvande tid i Norden. Sverige var i överläge och erövrade stora delar av Danmark. 1658 blev Skåne svenskt, men kampen om landskapet fortsatte åtskilliga decennier. Genom överenskommelsen i "Malmö recess" 1662 fick ständerna i Skåne, Blekinge och Halland behålla sina danska privilegier. Den upphörde att gälla då uniformitet, det vill säga likhet med de svenska förhållandena, infördes 1681-83. Det innefattade även gudstjänstordningen. Holger Månsson Arreskov gifte sig 1657 med Susanna Mörke. De fick sex barn: Måns, född 1660, Eric, född 1662, Matts, född 1664, Jöns, född 1666, Welum, född 1668, och Dorothea, född 1670. Antagligen bodde familjen i prästgården vid södra sidan av nuvarande Storgatan. Den låg ungefär mitt emot dagens Österlens museum. Gården finns inte kvar, redan 1750 låg tomten öde. Eric dog 1675 i Järrestad. Matts blev bryggare i Simrishamn och avlade borgared 1688. Han gifte sig med Maria Larsdotter Bagge och fick tre barn, men inget av dessa verkar i sin tur ha fått något barn. Jöns omkom under en sjöresa till Köpenhamn, kanske var han köpman i Simrishamn.

Welums yrke känner vi inte till, men han kunde varken läsa eller skriva. Han fick ett barn. Namnet på hustrun var obekant fram till 2008. Welum är stamfar för den yngsta huvudstammen av släkten. Dorothea dog 1677 och begravdes i Järrestad. Nedanstående berättelse om vår präst i Simrishamn är i huvuddrag hämtad från "En släktkrönika" av Gunvor Areskoug Grahnberg. Holger Månsson Arreskows lön bestod dels av en tredjedel av tiondet, dels av avgifter vid lysning, vigsel, dop, kyrktagning med mera. Enligt räkenskaperna hyrde han loftet på kyrkan för 1 riksdaler per år. Där står också att han såg till att kyrkan lövades till pingst och midsommar med ett helt lass löv. Vid 30 år ålder lät Holger måla sitt porträtt, vilket torde vara ovanligt för en så ung prästman. Tavlan hänger nu i koret i Simrishamns kyrka. År 1671 kom en dansk vid namn Peder Pedersen Mörck till Simrishamn. Han avlade tro- och huldhetsed till svenska kronan och magistraten i staden. Han handlade med allt möjligt, mest spannmål. Peder skänkte åtskilliga prydnader till kyrkan. En "tacktavla" hänger på korets norra vägg. Familjens epitafium från 1709 hänger på sydsidan av den västra pelaren. Graven var under golvet nedanför epitafiumet, men gravstenen finns nu under läktaren. Peder Pedersen Mörck dog 1681. Peder Pedersen Mörck var svenskhatare och trodde att Skåne åter skulle bli danskt. Han konspirerade med snapphanarna, som intog staden. De jagade bort den svenske borgmästaren, Hendrik Johansson, och terroriserade invånarna i månader. Få visste att Peder Pedersen Mörck låg bakom, och dessutom tjänade grovt på, det lönande kaperiet i Hanöbukten. En dag satt kyrkoherdesonen, den 16-årige Måns, och fiskade då några skepp ankrade på redden. En båt med svenska officerare från Stralsund närmade sig och efterfrågade läget. Måns berättade att staden var full av snapphanar och officerarna flydde tillbaka till skeppen. Peder och hans snapphanar störtade fram och slog Måns i järn. Sedan skickade de honom till Kristianstad som då var i danskarnas händer. Peder försäkrade Måns att han inte skulle komma undan levande. En annan gång tvingades vår präst att ta sin tillflykt till kyrkans vapenhus undan några fulla snapphanar. Som av en händelse kom även Peder dit. Strax efteråt kom borgmästaren Hendrik Johansson med svenskt krigsfolk. Snapphanarna lydde Peder och flydde. Den 9/11 1678 var det skriftemål (syndabekännelse inför prästen före nattvarden) i Simrishamns kyrka. Peder Pedersen Mörck skriftade sig och Holger förmanade honom. Peder rusade upp och skrek något i stil med att och det skall en skälm påpeka för mig. Holger kallade församlingen till vittne på att han blivit överfallen i sitt ämbete. Då Peder därefter frågade om herr Holger ville förvisa honom från skriftestolen svarade denne, att det ville han inte, men att han enligt sitt ämbete måste förmana. Peder satte sig ned och Holger kunde fullgöra sitt ämbete. Kyrkoherden stämde emellertid Peder för hemfridsbrott i kyrkan. Skandalösa scener utspelades nu inför rådhusrätten. Peder Pedersen Mörck kränkte både borgmästare och präst så hårt att de båda gjorde gemensam sak och förde målet vidare till högre rätt. Något utslag i saken känner vi inte till. Den 4/12 1682 klagade Holger på att fiskarna skyllde på sitt arbete då de försummade gudstjänsten. Han bad magistraten att ta dem i upptuktelse. Den svenske borgmästaren gjorde inte alltid gemensam sak med Holger Månsson Arreskow. Den 23/12 1683 anmälde han Holger för att i en predikan 19/10 ha klagat över att hans barn var satta i skatt i Simrishamn. Holger förklarade med hårda ord att Guds straff skulle komma över dem och deras hus som hade beslutat om skatten. Det skulle han ta upp i sina böner varje morgon och kväll så länge han kunde stå på benen. Borgmästaren Hendrik Johansson erinrade om att sönerna Måns och Matts brukade borgerlig näring och därmed skulle betala skatt till kronan. Han begärde samtidigt att Holger skulle bruka svenska ceremonier och svensk altarbok och inte använda danska vid altaret och dop. Nu var det uniformitet som gällde. Holger Månsson Arreskow rannsakades inför prostarna i Löderup, Ravlunda och Ingelstorp. Han inkom med en försvarsskrift. Han påpekade att borgmästaren ej själv varit närvarande vid gudstjänsten utan bara hört om saken i förvanskad form. Han förklarade att han i 28 års tid hade tjänat denna kristna församling och aldrig gått upp i predikstolen oförberedd, än mindre full eller drucken. Vidare att många av hans åhörare resterade med tiondet och att han ville slippa att som tidigare år tvingas driva in pengarna. Dessutom att många ville lägga beslag på tillgångarna i hans fattiga hem. De ville ha pant för hans sons skulder genom att ta hans kläder, något som varken snapphanar eller krigsfolk nedlåtit sig till. Beträffade uniformiteten hade han försökt göra så gott han kunnat men han hans syn var så dålig att han hade svårt att läsa utan glasögon varför han måste memorera. Vid rannsakningen stod vittne mot vittne. Borgmästaren sade att Holger brukat danska vid dopet och vid altaret vid utdelandet av sakramentena, men erkände att gudstjänsten i övrigt skett enligt den svenska altarboken. Det hela slutade med att allt missförstånd skulle vara glömt och den forna vänskapen återupprättas. Holger lät sig 1683 sig avmålas på nytt. Porträttet går i arv och förvaras av släktens huvudman. Holger Månsson Arreskow dog antagligen i slutet av 1687. Hans efterträdare, en svärson till Peder Pedersen Mörck, prästvigdes till pastoratet 3/2 1688. Holger begravdes någonstans under kyrkogolvet. Hustrun Susanna Mörke dog 1702. Även hon fick sin grav i kyrkan. Två år efter Susannas död begärde sonen Jöns att få slippa betala de 11 riksdaler som magistraten i Simrishamn krävt för moderns lik. Detta beviljades i enlighet med Kungl Maj:ts resolution 1664, att prästerskapet beviljats fri jord och fria klockor för sig och sina anhöriga.

Genomgick katedralskolan i Lund 1645, inskriven vid universitet i Köpenhamn 1652. Promoverad i Lund till Dansk kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad 1657. Hans porträtt daterat 30.aug 1664 (till 30-årsdagen?) hänger i den medeltida kyrkan. Genom donation av Martha och Hugo Pihl restaurerades detta 1972. Ett senare porträtt målat 1683 (inför 50-årsdagen?) går i arv till släktens huvudman inom äldsta eller första grenen. Ett samtidigt målat porträtt ägdes 1970 av Erik Falck i Göteborg. Han vigdes till kyrkoherde i Simrishamns och Järrestad den 6 maj 1657 vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Utdrag ur "Svensk Historia II" av Alf Henriksson sid 600, "Språkbyte i Skåne." Under 1680-talet förekom en rätt stark invandring norrifrån till prästgäll och klockarebefattningar i Skåne, men flertalet andans män var förstås ändå kvar i den danska tiden, och dessa fick vänja sig vid varjehanda nymodigheter. De måste till exempel lägga av den danska prästdräkten med pipkrage, vilket de ogärna gjorde. Svårare var ändå för dem att byta språk, ty principiellt krävde överheten, att de skulle liturgera och predika på svenska. Att läsa upp de liturgiska styckena ur den svenska kyrkohandboken föll sig väl ej så svårt, man kunde alltid läsa innantill och härma det svenska uttalet någorlunda. Men att själv författa och hålla en predikan på svenska var ju något helt annat för personer med danska som modersmål, i synnerhet om de var födda väster om Öresund. Det fanns de som sökte göra svenska av danskan genom att ändra alla e-na till a-n i ordsluten, men flertalet predikade säkert på danska som de var vana vid, och på denna punkt tycks myndigheterna varit tämligen toleranta. Däremot tilläts inga avsteg på den påbjudna liturgien, helst som det var ganska stor skillnad på svensk och dansk ritual. Åtskilliga präster och klockare suspenderades för tredska på denna punkt, och den gamle prosten Arreskov i Simrishamn, som kunde den danska handboken utantill och sade sig vara ur stånd att läsa innantill i den svenska för sina dåliga ögons skull, fick befallning att hålla kaplan.---" Oligerus begravdes vid sin död i slutet av 1687 under golvet i Simrishamns kyrka. Vid restaurering av kyrkan flyttades Oligerus kista några cm och befanns då vara intakt. Oblatasken förevisades då. Bodde som ung i 2:a kvarteret 39 A. Gift 1657 i Simrishamn (L) med Susanna Maria Mörke (5). Död 1702 i Simrishamn (L). Gravvård invid koret och dopfunten i kyrkan i Simrishamn. Familjen Mörke bekostade ett krucifix och ett Epitaphium till Simrishamns kyrka 1709. Måns Areschoug (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död 1728-01-24 i Simrishamn (L). Se tabell 3. Eric Areschoug (7). Född 1662 i Simrishamn (L). Död 1675 i Järrestad (L). Matts Areschoug (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 1702-03-31 i Simrishamn (L). Se tabell 4. Jöns Areschoug (9). Köpman. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 17??. Student i Lund 1688. Köpman i Simrishamn 1704. Bostad 1:a roten nr 19. Omkom under en sjöresa till Karlshamn eller Köpenhamn. Welum (Wilhelm) Areschoug (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död 1719-09-26 i Simrishamn (L). Se tabell 5. Dorothea Areschoug (11). Född 1670 i Simrishamn (L). Död 1677. Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Måns Areschoug (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död 1728-01-24 i Simrishamn (L). Avlade borgared den 25/5 1685. Verkade som handlande och medlem av kemnersrätten under rådstuvurätten. Gravsten i långhuset i Simrishamns kyrka, uppsatt på väggen i vapenhuset. Inskriptionen på gravvården är: "4:o Si haerlighetens krona af Herrans hand den får, som kiaempat har i trona, naer han af Jord upstår. Så för Thronen prydd med Kronan får förklarad kropp Sjaehl parad. Fordom aehreborne och waehlförnaeme Handelsman, salige Måns Hålgerson Areschough, som dödde, 1728 d.24 Jan. Udi sit 69 alders år, tillika med sin kiaera Hustru, aehreborna och Gudfrucktige, Carna Castens dotter Rickard, som dödde 1735 d. 1 Jan i sit ålders 75 år". (Gravinskription på Simrishamns kyrkogård, södra delen (stämmer ej med ovanstående)) Duvan över dopfunten är skänkt av dottern Barbro 1729. Bodde 1706 i Kocken nr 23. Måns Holgersson Arreskow var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Måns är stamfader för äldsta huvudstammen som består av fem grenar. Gift 1683-04-22 med Karina (Karna) Castensdotter Richardt (13). Född 1660 i Ystad (M). Död 1735-01-01 i

Simrishamn. Systern Anna Carstensdoter gifte sig med Hans Willumson Gülich. Se vidare under Sine Gülich. En annan syster, Kerstina, gifte sig med Martin Pletz 1685. Släkten Pletz har sitt ursprung i Stettin i Tyskland. Martin Pletz utvandrade därifrån till Simrishamn under 1600-talet. Han gifte sig med Christina Castensdotter den 4/9 1685 och var därmed svåger till både Måns Arreskow och Hans Willumsen Gülich (i dennes tredje äktenskap). Martin Pletz begravdes i Simrishamn 1715 och hans gravskrift lyder som följer: "2:o Christi upståndelse thet gjör, at fast en Trogen Christen dör han doch i döden lifwet får af Grafwen til Himmelen går. Förwisso tror af fordom Råd- och Handelsmannen waelwise nu hos GUD saligen Martin Pleds, född i Stettin år 1659 och haer i staden dödt 1715, samt hans kjaere hustru Dygdesirede Christine Castens dotter, som thenne Grafsten efter sin salige mans död bekåsted, född i Ystad A. 1662 afsomnade 1741." Gravstenen finns på Simrishamns kyrkogårds södra sida. (Cimbrishamnia 1759, Arvid Holmström) Barbro Månsdotter Areschoug (24). Född 1684. Död 1753-01-05 i Simrishamn (L). Gravvården över Barbro och hennes make Lorentz Mains är en mycket vacker målad kalkstensrelief. Denna bär inga namn eller data, men man får godta Arvid Holmströms uppgift härom i en magisteravhandling av 1759, betitlad "Dissertatio historica de Cimbrishmniana", anser Gotthard Gustafsson, författare till en skrift om S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Denna relief utgör en vacker fond till dopfunten med den konstnärligt utformade baldakin herrskapet Mainz skänkte kyrkan 1729, enligt en fullt läslig inskription på densamma. Man kan därför tänka sig att reliefen, som ju är helt utan personliga data eller plats för sådana, inte alls är deras egen gravvård, utan att den ingick i deras tempelskänk tillsammans med baldakinen och - antagligen - det skulpterade funtlocket. Harmonien i det hela talar för denna teori. Paret skänkte även den ljuskrona som hänger ovanför dopfunten. Holger Areschoug (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död 1752-07-14 i Simrishamn (L). Hans Månsson Areschoug (2:1). Född 1691 i Simrishamn (L). Handlande och körsnär i Simrishan. Stamfader för andra grenen. Död 1737-07-02 i Simrishamn (L) (Disbyt). Carsten Månsson Areschoug (3:8). Handlande i Ystad. Född 1693 i Simrishamn (L). Död 1752 i Ystad (M). Stamfar för Tredje Grenen. Måns Holgersson Arreskow, Castens far, var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Casten Arreskow, född år 1693 i Simrishamn, flyttade tidigt till Ystad där han var snörmakare och handelsman. Han gifte sig den 4/5 (06-14 enligt andra källor) år 1721 med Ystaddottern Sine Gülich. Deras son Eric Areskog var handlande i Ystad. Han gifte sig med prästdottern Eleonora Östman år 1760. Deras son Magnus verkade även han i Ystad som rådman och handelsman. Hans söner, Anders Jacob och Jonas Ludvig, båda bagare, lämnade dock Ystad för Kalmar under 1800-talets början. Sören (Severin) Areschoug (4:2). Född 1695 i Simrishamn (L). Handlande i Simrishamn. Stamfar För FJÄRDE GRENEN Blev handlande i Simrishamn och gifte sig med Anna Christina Larsdotter Hagerman. Enligt ett festligt protokoll var han en gång i delo med Peder Mörcks släkting Magnus Wallin. Död 1738-09-04 i Simrishamn (L). Carl Månsson Areschoug (5:1). Född 1698 i Simrishamn (L) (Disbyt). Guldsmed och handlande i Simrishamn. Död 1771-09-07 i Simrishamn (L). Guldsmedsmästare 1724-03-30 under Malmö-ämbetet. Stamfar för femte grenen. Den förste kände guldsmeden i Simrishamn hette Jens Guldsmid. Han var verksam årtiondena kring 1620. Den förste guld- och silversmeden som finns registrerad i guldsmedsämbetets protokoll är Carl Månsson Areschoug. Han föddes 1698 i Simrishamn. 1715 kom han i lära hos Virgilius Falck i Ystad och 1718 blev han gesäll. Den 3 juni 1724 blev han mästare i Simrishamn, men han var inskriven i ämbetet i Malmö. Hans mästarstycke var en "the kiettil". Carl Månsson Areschoug nämns för sista gången i ämbetets protokoll 1754. Övertog faderns gård i Simrishamn. Maja Månsdotter Areschough (33). Född 1700 i Simrishamn (L). Död 1777 i Simrishamn (L). Levde ogift.

Tabell 4 (generation 2) (Från Tabell 2) Matts Areschoug (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 1702-03-31 i Simrishamn (L). Matts avlade borgared i Simrishamn 17-11-1688. Han var sedan handlande och maltgörare i Simrishamn. Ur Byahornet nr 1/1972 "En annan sevärdhet från svunnen tid är den Kochska gården uppe vid g:a tullbommen. En handelsträdgård av de äldre stammande från början av 1700-talet.- - -Förutom handelsman Koch, som själv givit den sitt namn, har den ägts och brukats av många andra bemärkta personligheter. Namnkunnigast torde prosten Areschoug vara, han som givit sitt svårstavade namn åt en vitt utgrenad släkt. Ett vackert epitafium i kyrkans mittskepp minner om den vördige 1700-tals-prästen och hans stora familj." Gården gränsar till Bergengrenska gården (med berömd trädgård). I mantalslängd 1698 börjar andra roteln med Mats Holger Areschoug, nu ungefär Kocken nr 3. Dess boningshus beläget vid "Bommen" där landsvägen spärrades av en tullbom i stadens `stadgeret är täckt av ett säreget uppsvenskt präglat säteritak. Det är stadens äldsta profana hus, uppfört under 1700-talets första hälft. Vid seklets mitt var det stadens borgmästargård och senare hemvist för tre generationer Areskoug. Gården med dess väldiga vårdträd och stora trädgård är tillgänglig för allmänheten. Gift med Maria Larsdotter Bagge (20). Holger Areschoug (21). Född 1696. Lars Areschoug (22). Tullnär, köpman. Född 1697 i Simrishamn (L). Död 1756 i Simrishamn (L). Inneboende hos rådman Hammar, rote 2:2 1731-1737 och hos Gunnar Beckman 1738, rote 2:16. Dödsdag obekant men han levde liksom syskonen Holger och Marna vid bouppteckningen 1702. Levde ogift som köpman i Simrishamn. Marna Areschoug (23). Född 1701. Tabell 5 (generation 2) (Från Tabell 2) Welum (Wilhelm) Areschoug (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död 1719-09-26 i Simrishamn (L). Stamfar för yngsta huvudstammen. Enligt uppgift kunde han varken läsa eller skriva. "Den 16 januari begrofz Wilhelm Holgersson derföre betalt uti Mynttecken D:15 Zedlar :-" År 1708 fick Wellum Holgersson och dess hustru Margareta Erichsdotter böta 2 riksadeler till kyrkan. Osäkert om giftermålet och annan tidpunkt för begravning, 1719-01-16. Gift 1708 i Simrishamn (L) med Margareta Erichsdotter (6:2). Mattias Areschoug (6:3). Född 1709. Guldsmed i Ystad. Guldsmedsmästare åren 1735-1749, inskevs som lärling hos åldermannen Petter Klerck i Malmö 7/1 1724 och blev gesäll 13/8 1729. Han blev mästare under ämbetet i Kristianstad 5/9 1732 men upvisade sitt mästersycke först 2 år senare (8/8 1734). Först slog han sig ner i Simrishamn men flyttade till Ystad 1734. Enligt uppbördsboken 1734 bor han då vid St.Östergatan i kv.adolf, men 1747 äger han egen fastighet vid samma gata, nr 218 i kv Thor (nuvarande St.Östergatan 2). På 1753 års karta står änkan som ägare till samma fastighet. Matthias Areschoug dog 13/1 1749, men änkan stämplade till 1766. Endast ett föremål från Areskougs verkstad är bekant, nämligen en kalk tillhörande St.Herrestads kyrka. Den har sexpassformad, nästan rund fot samt sexkantigt skaft med ornerade lister. Även noden är rund med ovaldragna refflor, nästan en cylindrisk skål. Kalken är förgylld. Den saknar årtalsstämpel men är daterad på fotens undersida med "Ao 1744". Död 1749-01-13 i Ystads Sankta Maria (M).

Tabell 1 Holger Areschoug (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död 1752-07-14 i Simrishamn (L). Gift 1:o 1729 med Cecilia Paradis (1:23). Född 1705. Död 1731-03-05. Måns Holgersson Areschoug (1:25). Född 1731-01-03 i Simrishamn (L). Död 1731-03-23 i Simrishamn (L). Gift 2:o 1732 med Ana Greta eller Margareta Pettersdotter Sture (1:24). Död 1773 i Simrishamn (L) (Disbyt). Magnus (Måns) Holgersson Areschoug (1:26). Född 1733-12-17 i Simrishamn (L) (Disbyt 13961). Rådman och handlande i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Peter Holgersson Areschoug (1:27). Född 1735-05-27 i Simrishamn (L). Död 1736 i Simrishamn. Peter Areschoug (1:28). Född 1737-09-12 i Simrishamn (L). Död 1737 i Simrishamn (L). Dorothea Catarina Areschoug (1:29). Född 1739-11-29 i Simrishamn (L). Död 1792 i Ystad (M). Se tabell 237. Peter Holgersson Areschoug (1:30). Född 1742-11-29 i Simrishamn (L). Gästgivare i Stiby. Död 1815 i Kristianstad. Se tabell 261. Barbro Christina Areschoug (1:31). Född 1746-05-08 i Simrishamn (L). Ogift. Död 1816 i Ystad. Ingeborg Fredrica Areschoug (1:32). Född 1749 i Simrishamn (L). Död 1749 i Simrishamn (L). Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Magnus (Måns) Holgersson Areschoug (1:26). Född 1733-12-17 i Simrishamn (L) (Disbyt 13961). Rådman och handlande i Simrishamn. Efter skolgång i Simrishamn blev han 1785 student av Skånska nationen vid Lunds universitet, men torde utan examen ha avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Instiftade genom testamente det Areskougska fideikommisset i Järrestads härad bestående av: Karlaby gård i Wemmerlöf, Stiby gård i Stiby, Tommarps Nygård i Tommarp och Viarp i Simris socken. Gårdarna köptes mellan 1768 och 1784. Enligt anteckningar i Ystad skall han ha varit Simrishamns rikaste man. Köpmansfamiljen bodde i hörnet av nuvarande Storgatan och Stortorget på "Samuelsonska gården", mitt emot kyrkan i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Gift 1:o 1756 med Ludowica (Lovisa) Sjöbohm (1:33). Född 1728-06-10 i Simrishamn. Död 1772-01-09 i Simrishamn. Engela Areschoug (1:34). Född 1757 i Simrishamn (L). Död 1757-10-18. Engela Areschoug (1:35). Född 1758-11-15 i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Se tabell 3. Holger Areschoug (1:36). Född 1761-03-19 i Simrishamn (L). Död 1761-10-12 i Simrishamn (L). Holger Areschoug (1:37). Född 1762-09-09 i Simrishamn (L). Död 1763-03-25 i Simrishamn (L). Greta Stina Areschoug (1:38). Född 1764-11-01. Död 1770. Holger Areskoug (1:39). Köpman. Född 1768-01-19 i Simrishamn (L). Död 1847-08-27 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 6. Gift 2:o 1772-12-22 med Ulrica Eleonora Pletz (1:380). Född 1744 i Simrishamn. 1:a kvarteret nr:2. Död 1797 i Simrishamn. Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Engela Areschoug (1:35). Född 1758-11-15 i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Gift 1775 med Niclas Petter Ovenius (1:382). Köpman i Simrishamn. Född 1751-08-14. Död 1783-07-28.

Lovisa Areschoug (1:384). Född 1775-10-11 i Simrishamn (L). Död 1850 i Simrishamn (L). Se tabell 4. Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) Lovisa Areschoug (1:384). Född 1775-10-11 i Simrishamn (L). Gift med sin mors tremänning Carl Areschoug se (6h2). Begravd på Simrishamns gamla kyrkogård. Död 1850 i Simrishamn (L). Gift 1797 med Carl Areschoug (5:17). Född 1771-10-10 i Simrishamn. Handlande i Simrishamn. Död 1808 i Simrishamn. Peter Erhard Areschoug (5:57). Född 1799 i Simrishamn (L). Död 1799. Christina Maria Areschoug (5:58). Född 1800 i Simrishamn (L). Död 1854. Engela Petronella Areschoug (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L) (Disbyt). Död 1857 i Simrishamn (L). Se tabell 5. Tabell 5 (generation 4) (Från Tabell 4) Engela Petronella Areschoug (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L) (Disbyt). Död 1857 i Simrishamn (L). Gift med Terning Magnus Ovenius (5:149). Född 1787 i Simrishamn (L). Död 1827 i Simrishamn (L). Tabell 6 (generation 2) (Från Tabell 2) Holger Areskoug (1:39). Köpman. Född 1768-01-19 i Simrishamn (L). Efter skolgång i Simrishamn inskrevs han 1785 som student vid Skånska Nationen vid Lunds Universitet, men torde utan ha avlagt examen avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Förste innehavare av fideikommisset vid faderns död 1798. Flyttade dit med sin familj 1816. Satsade sin förmögenhet på ett handelsfartyg som emellertid blev kapat av engelsmännen omkring 1810. Bodde i kvarteret Kocken nr 6. Familjen ägde en stor handelsgård vid Stora Östergatan i Ystad. Den låg på norra sidan av gatan i hörnet vid Österportstorg. Gården revs 1970. År 1805 stod Holger Areschoug också som ägare till sin fars gård, "Samuelsonska gården", vid nuvarande Storgatan i Simrishamn. För 200 år sedan låg handelsgårdarna tätt vid Övre Storgatan och de flesta ägdes av Areskogar. På södra sidan, väster om Holgers Gård låg "Sjögrenska Gården" ägd av Carl Areschoug (6h2). Sedan följde "Aspelinska Gården" ägd av C Kemner, "Malmgrenska Gården" ägd av Henric Areschoug (6g1) och "Kocksa Gården" ägd av Johan Arndt Areschoug (6h1). På norra sidan, mitt emot Kockska Gården, låg "Thulinska Gården" ägd av Måns Carlsson Areschoug (5e1). År 1816 flyttade familjen till Karlaby Gård i Östra Vemmerlöv. Holger Areschoug ändrade stavningen till den som gäller idag. Begravd på kyrkogården i Östra Vemmerlöv. Död 1847-08-27 i Östra Vemmerlöv (L). Gift 1790 med Gertrud Catharina Krumlinde (1:40). Född 1772-12-15 i Ystad. Bodde på Karlaby Gård. Begravd på Ö.Wemmerlöf. Död 1831 i Östra Vemmerlöv (L). Magnus Ulric Areskoug (1:41). Född 1791-11-14 i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad, handlande i Ystad. Död 1859 i Ystad (M). Se tabell 7. Anna Christina Areskoug (1:42). Skolmamsell (självlärd). Född 1793-09-22 i Ystad (M). Död 1876 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 88. Johan Ludvig Holgersson Areskoug (1:43). Född 1796-11-06. Lantbrukare i Stiby. Död 1865. Se tabell 93. Christian Areskoug (1:44). Född 1798-08-13. Död 1798-08-21 i Ystad (M). Ulrica Eleonora Areskoug (1:45). Född 1800. Död 1882-08-27 i Stockholm. Se tabell 102. Hans Christian Holgersson Areskoug (1:46). Född 1802-06-28 i Ystad (M). Död 1870. Köpman i Hudiksvall. Se tabell 103. Lovisa Areskoug (1:47). Född 1803 i Ystad (M). Död 1867 i Östra Vemmerlöv (L). Enligt

husförhörslängden svagsint. Moder till Frans Oscar, se systern Anna Christina. Carolina Fredrica Areskoug (1:48). Född 1806 i Ystad (M). Död 1882-02-04 i Gladsax (L). Se tabell 125. Gustav Theodor Areskoug (1:49). Född 1808-11-15 i Ystad (M). Handlande i Ystad, arrenderade Tommarps gård. Död 1889-02-08 i Ystad (M). Carl-Matthias Areskoug (1:50). Född 1811-05-06 i Ystad. Lantbrukare i Wemmerlöfstorp. Död 1891-10-10 i Östra Vemmerlöv (L) (Disbyt). Se tabell 126. Jacob Lorentz Areskoug (1:51). Född 1814-04-22. Köpman i Ystad. Död 1844-05-09. Tabell 7 (generation 3) (Från Tabell 6) Magnus Ulric Areskoug (1:41). Född 1791-11-14 i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad, handlande i Ystad. Lämnade hemmet efter faderns konkurs 1811. Han tog sig till Göteborg och ägnade sig först åt affärsverksamhet och sedan vidare till kontinenten, där han tog värvning i det Engelska "Braunschweiger Jägerregiment" troligen de s k Svarta Husarerna. Efter 3 år och 4 mån i Napoleonkriget fick han i Spanien avsked från krigstjänsten i april 1816 efter väl vitsordad tjänst. Han tog sig nu på egen hand genom Europa fram till Östersjön och med båt till Karlshamn och vidare till Ystad. Fick efter hemkomsten en förtroendetjänst vid Krageholms gods hos greve Piper. Han lämnade Krageholm efter några år och flyttade i början av 1820-talet till Ystad för att ägna sig åt handelsverksamhet. Han utnämndes till kronolänsman i Ljunits härad och fick senare hederstiteln v.kronofogde. Han hade framgång i sina affärer och efterlämnade vid sin död en avsevärd förmögenhet. Efter hans död donerade hans efterlevande medel för ett fattighus i Södra Wallösa. (Se biografin efter hustrun Anna Helena). Tillträdde fideikommisset vid faderns död 1847. Han var medlem av kyrkorådet och det finns en lustig episod om den försvunna dopfunten, som återbördades av brodern Gustaf Teodor. Styrelseledamot i Ystads ångfartygs AB. Han ägde en egen skonert "Fredrika." Död 1859 i Ystad (M). Gift 1823 med Anna Helena Ekberg (1:52). Född i Skårby 1799. Hos kyrkvärden Per Svensson i S.Wallösa, 27012 Rydsgård har Gunvor Areskoug funnit nedanstående donationsbrev; Jag Anna Helena Areskoug, född Ekberg, har i samråd med mina barn beslutat följande: Wäl vetande att i S. Wallösa, där jag och min man, nu avlidne vice kronofogden Magnus Ulrik Areskoug, tillbringat många lyckliga år och där vi under ömsesidigt arbete och sparsamhet erhöllo största delen av den icke obetydliga förmögenhet, som vi lämnat till våra barn, ännu icke finnas fattiga till det antal, att ett fattighus därstädes är av nöden, har likväl jag och mina barn, förutseende att till följd av den allt mer och mer tilltagande hemmansklyfningen snart nog skall inträffa den tid, då i S. Wallösa skola räknas flera ålderstigna och icke arbetsföra i behov ej mindre av daglig föda än även husvarelse, beslutat att till nämnda by skänka medel för uppbyggande av ett fattighus, och till den ändan överlämna vi härmedelst till Pastor i Sjörup dels Tre Hundra Riksdaler Riksmynt, insatta uti härvarande sparbank enligt hosgående motbok under rubrik Areskougska fonden för uppförande av ett fattighus inom Södra Wallösa by av Sjörups socken, dels ock ett av Herr Carl August Hemberg härstädees den 21 maj innevarande år till innehavaren utgifit och först den 1 Oktober 1863 till betalning förfallet skuldebrev å Ettusen Rikjsdaler Riksmynt till säkerhet varför inteckning är meddelat i gården nr: 473 och 474 här i staden, föreskrivande vi följande villkor: 1. De kontante penningarne bliver uti Sparbanken innestående. Även skall därstädes årliga räntan å detta kapital detsamma tilläggas och även den årliga räntan å de 1 000 R.R., varå förenämnda skuldebrev lyder, på Sparbanken insättas, och får icke något av kapitalet eller räntan lyftas och för vad det vara må användas förr än hösten 1863, då vederbörande böra göra anstalt om läggningen av grunden till ifrågavarande fattighus. 2. Fattighuset, vilket skall byggas inom Södra Wallösa bys ägor och såvitt möjligt är å så kallade kalvhagen till kronolänsmansbostället, varom ansökning bör avgå till vederbörande, skall påföljande år uppbyggas och iordningställas samt på framsidan anbringas en flat sten med inskription. Fattighus för Södra Wallösa, skänkt av stärbhusdelägarna efter vice Befallningsman Magnus Ulric Areskoug, uppbygdt 1864. 3. Pastor i församlingen, två av Södra Wallösa byamän, valda å allmän sockenstämma, samt de av oss, som sådant önska, skola antaga den ritning, varefter fattighuset skall byggas ävensom efter detsammas uppbyggande och inredning revidera räkenskaperna. 4. Skulle, sedan byggnaden blivit färdig, penningar till något belopp vara över, så skola dessa genast insättas i Ystads Sparbank och kvarstå till de tillsammans med räntan uppgå till 1000 R.Rmt, då årliga räntan mellan fattighjonen skall fördelas för uppköp av födoämnen. 5. För inträde i fattighuset skall sökandens behof vitsordas å allmän sockenstämma och skall härvid iakttagas att företrädesrätt lämnas först åt dem som är födda i byn och sedermera åt dem vilka kunde hafva dit inflyttat. Finnes ej sådana, kunna i fattighuset jämväl intagas fattiga från övriga byar i Sjörups socken. Flera villkor anse vi oss icke kunna eller böra föreskriva, men slutligen uppmanas tjänsteförrättande Pastor och

fattigvårdsstyrelse att tillse, att fattighuset varje år ordentligt underhålles och att däri icke inrymmes andra än sådana, som äro behöfvande och hvilkas vård icke tillkommer personer i stånd att denna vård lämna. Ystad den 14 november 1859 Anna Helena Areskoug Magn. Holg. Areskoug, Joh. Areskoug, C. Gust. Areskoug J. Eksteen, gift med Gertrud Charlotta Areskough. Joh. Borg gift med Johanna Sofia Emilia Areskoug. G. Schönbeck gift med Carolina Fredrika Areskoug. Egenhändiga namnteckningar bevittnas av G.W. Leopold Carl Grav Jor Död 1867 i Ystad. Gertrud Charlotta Areskoug (1:53). Född 1824. Död 1824. Magnus Holger Areskoug (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född 1825-03-24 i Ystad (M). Död 1904-05-25 i Ystad (M). Se tabell 8. Johanna Sophie Emilia Areskoug (1:55). Köpmansenka. Född 1826-07-08 i Sjörup (M). Död 1901-09-25 i Ystad (M). Se tabell 14. Gertrud Charlotte Areskoug (1:56). Född 1827. Död 1920. Se tabell 15. Carolina Fredrica Areskoug (1:57). Född 1828. Död 1832. Johan Anders Areskoug (1:58). Född 1830-05-21 i Södra Wallösa. Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad 1873. Död 1901-02-18 i Kristianstad. Se tabell 16. Carl Gustav Areskoug (1:59). Kameralexamen i Lund. Köpman och fabrikör i Ystad. Född 1831-08-15 i Sjörup (M). Död 1894-09-18 i Ystad (M). Se tabell 83. Carolina Fredrica Areskoug (1:60). Delägare i ångqvarn. Född 1832 i Sjörup (M). Död 1910 i Ystad (M). Se tabell 85. Hans Christian Areskoug (1:61). Född 1835. Död 1839. Anna Christina Areskoug (1:62). Född 1838. Död 1838. Tabell 8 (generation 4) (Från Tabell 7) Magnus Holger Areskoug (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född 1825-03-24 i Ystad (M). RVO. Fideikommissarie efter faderns död 1859. Syskonen tvistade om vilka gårdar som skulle ingå i fideikommisset. De som inköpts under stiftarens första hustrus (Lovisa Sjöblom) levnad skulle vara arvegods som inte var del i fideikommisset. Magnus Holger löste tvisten. Han var en driftig ledare av ett såpsjuderi. Han var ledamot i Ystads första Stadsfullmäktigeförsamling. Det är Magnus Holger som fått ge namn till de två kvarteren "Areskoug norra" och "Areskoug södra" i Östra förstaden i Ystad. Gårdskomplexet "Klintehus" vid Västerportstorg kallades på Magnus Holgers tid för "Areskougska gården". Död 1904-05-25 i Ystad (M). Gift 1855 med Sophie Maria Schwabe (1:63). Född 1829-08-28. Död 1889-03-23. Holger Magnus Areskoug (1:64). Underlöjtnant. Född 1856-10-26 i Ystad (M). Antogs 1876-07-14 till kadett vid Krigsskolan å Karlberg med nummer 167. Han var då volontär vid Kungl.Wendes art.reg. Utexaminerades från Karlberg 1878-10-29 och utnämndes 1879-11-29 till underlöjtnant vid Wendes Artilleriregemente. Vid ridolycka under övningar på Näsby fält i Kristianstad skadades han så svårt att han inte kunde återgå i tjänst och fick 1883 avsked. Han tillbringade sina sista 40 år som sjukling. Efter faderns död tillträdde han fideikommisset 1904. Enligt uppgift skall han ha medgivit att en av hans underlydande fick antaga namnet Areskoug.(Se utdrag ur Österlen.) Död 1923-12-22. Adolph Magnus Areskoug (1:65). Född 1857-12-09 i Ystad (M). Död 1859-02-07 i Ystad (M). Augusta Helena Sophia Areskoug (1:66). Född 1859-09-11 i Ystad (M). Död 1865-10-12 i Ystad (M). Hedvig Ulrica Sophia Areskoug (1:67). Född 1861-07-04 i Ystad. Död 1907-01-21 i Kristianstad. Se tabell 9. Herman Adolf Magnus Areskoug (1:68). Född 1863-09-13 i Ystad (M). Död 1865-11-08 i Ystad (M).

Tora Göthilda Sophia Areskoug (1:69). Född 1865-07-25 i Ystad. Död 194?. Se tabell 10. Augusta Sophia Areskoug (1:70). Född 1867-08-17 i Ystad (M). Död 1955-02-15 i Södra Mellby (L). Se tabell 11. Gustav Ulric Magnus Areskoug (1:71). Agronom, överkontrollör. Född 1870-01-24 i Ystad (M). Död 1947-04-03 i Södra Mellby (L). Se tabell 12. Tabell 9 (generation 5) (Från Tabell 8) Hedvig Ulrica Sophia Areskoug (1:67). Född 1861-07-04 i Ystad. Död 1907-01-21 i Kristianstad. Gift med Gustaf Adolph Lundström (1:406). Överste. Född 1846-02-20. Död 1927-11-21 i Kristianstad. Tabell 10 (generation 5) (Från Tabell 8) Tora Göthilda Sophia Areskoug (1:69). Född 1865-07-25 i Ystad. Död 194?. Gift med Scherstén (1:1138). Läkare. Bertil Scherstén (1:1140). Musikdirektör. Scherstén (1:1139). Stadsläkare i Karlskrona. Tabell 11 (generation 5) (Från Tabell 8) Augusta Sophia Areskoug (1:70). Född 1867-08-17 i Ystad (M). Död 1955-02-15 i Södra Mellby (L). Begravd på Södra Mellby kyrkogård liksom brodern Ulrik (9a8) o h.h. Flyttade hösten 1924 från Kanarieöarna in på övervåningen på Kiviks Äsperöd. Efter makens död uppfördes Skogshyddan på Äsperöds utmarker. Gift 1906 med Edvard Berg (1:1142). Godsägare på Bergdala. Död 1934-06-12. Tabell 12 (generation 5) (Från Tabell 8) Gustav Ulric Magnus Areskoug (1:71). Agronom, överkontrollör. Född 1870-01-24 i Ystad (M). Agronom och examen som tysk diplomingenjör i kemi. Brännvinskontrollant vid Tockarps bränneri i Ballingslöv. Tillträdde fideikommisset efter sin äldre broders död 1924. Det var helt utarrenderat. Mycket botaniskt intresserad. Planterade exotiska växter i av en tät granhäck omgärdad stor villatomt i Skogsdala (lilla Äsperöd, senare benämnt Ulriksdal) utanför Kivik. Han fotograferade blommor i färg på specialplåtar redan på 1920-talet. Han var mycket musikalisk och hade ett stort urval av musikinstrument som han trakterade med stor skicklighet. I hemmet fanns det piano, orgel, fiol, cello, fagott, oboe, klarinett, dragbasun, valthorn m m. Med sin systerson Bertil? Schersten som studerade till musikdirektör hade han ofta samspel med varierande instrument. Var en av huvudmännen i Södra mellby, Vitaby och Sankt Olofs sparbank. Död 1947-04-03 i Södra Mellby (L). Gift 1905-08-26 med Ida Hedvig Charlotta Bergh (1:263). Född 1863-04-04 i Malmö Sankt Pauli (M). Död 1955-12-18 i Södra Mellby (L). Begravd 1955 i Simrishamn på Södra Mellby kyrkogård, vid kyrkan, avd. A, nr. 7 (kista). Greta Areskoug (1:264). sjuksköterska. Född 1912-03-06 i Danderyd (AB). Död 1987-02-08 i Södra Mellby (L). Se tabell 13. Tabell 13 (generation 6) (Från Tabell 12) Greta Areskoug (1:264). sjuksköterska. Född 1912-03-06 i Danderyd (AB). Adopterad. Bosatte sig efter pensioneringen 1975 på Ullriksdal (tidigare benämnt lilla Äsperöd och Skogsdala). Såldes 1987. Död 1987-02-08

i Södra Mellby (L). Gift 1938-10-08 med Malte Rosberg (1:701). Röntgenöverläkare. Född 1910-08-12 i Älmhult (G). Död 1987-08-11 i Södra Mellby (L). Bengt Rosberg (1:1162). Bo Rosberg (1:1163). Guje Rosberg (1:1164). Per Rosberg (1:1165). Lars Rosberg (1:1166). Tabell 14 (generation 4) (Från Tabell 7) Johanna Sophie Emilia Areskoug (1:55). Köpmansenka. Född 1826-07-08 i Sjörup (M). Död 1901-09-25 i Ystad (M). Begravd i gamla kyrkogården. Gift 1855 med Johan Borg (1:683). Köpman i Ystad. Född 1820-03-26. Död 1885-03-22. Emil Anton Borg (1:1120). Grosshandlare. Född 1857 i Ystad. Tabell 15 (generation 4) (Från Tabell 7) Gertrud Charlotte Areskoug (1:56). Född 1827. Död 1920. Gift med Claes Johan Eksteen (1:685). Godsägare Vollsjö. Född 1820-12-29. Död 1876-05-11. Anna Magna Kerstin Eksteen (1:687). Född 1856-08-21. Tabell 16 (generation 4) (Från Tabell 7) Johan Anders Areskoug (1:58). Född 1830-05-21 i Södra Wallösa. Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad 1873. Död 1901-02-18 i Kristianstad. Begravd i Kristianstad på Nya Kyrkogården. Begravd 22/2 1901 i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr. 261-262 (kista, nr 1 i graven). Gift 1867 med Henriette Elisabeth Maria Olsson (1:72). Född 1848-06-24 i Kristianstad. Död 1925-07-21 i Jönköping. Begravd 21/7 1925 Kristianstadpå Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr. 261-262 (kista, nr 2 i graven) Anna Elisabeth Henriette Areskoug (1:73). Född 1868-07-18 i Kristianstad. Död 1925-06-15 i Göteborg. Se tabell 17. Carl Holger Areskoug (1:74). Född 1869-12-22 i Kristianstad. Död 1932-09-02 i Kristianstad. Landsfogde i Kristianstads län. Se tabell 25. Maria Sophia Thomasine Areskoug (1:75). Född 1871-02-16 i Kristianstad. Död 1962 i Göteborg. Se tabell 57. Johan Gustav Areskoug (1:76). Född 1872 i Kristianstad. Död 1874-01-05 i Kristianstad. John Magnus Areskoug (1:77). Född 1874-06-15 i Stoby (L). Direktör, sjukgymnast. Död 1962-09-19 i Göteborgs Vasa (O). Se tabell 63. Bror Knut Areskoug (1:78). Köpman. Född 1876-01-09 i Kristianstad. Död 1957-12-28 i Biskopsgården (O). Begravd 21/1 1958 i Göteborg på Göteborgs östra kyrkogård, kv. 48, nr. 188 (urna).

Tabell 17 (generation 5) (Från Tabell 16) Anna Elisabeth Henriette Areskoug (1:73). Född 1868-07-18 i Kristianstad. Död 1925-06-15 i Göteborg. Gift med Eric Gustaf Bernhard Stålhös (1:459). Överstelöjtnant vid Göta art.reg Göteborg. Född 1864. Död 1935-12-28 i Göteborg. Emma Brita Henrietta Stålhös (1:792). Född 1892-06-12 i Kristianstad. Se tabell 18. Carl-Erik Johan Stålhös (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född 1893-11-29 i Stockholm. Se tabell 19. Hilding Stålhös (1:796). Affärsman i Göteborg. Född 1895-05-07. Död 1957-12-05. Se tabell 20. Folke Stålhös (1:797). Bankkamrer Stockholm. Född 1906-08-23 i Kristianstad. Se tabell 23. Tabell 18 (generation 6) (Från Tabell 17) Emma Brita Henrietta Stålhös (1:792). Född 1892-06-12 i Kristianstad. Gift 1922-11-16 med Helge Åstrand (1:793). Bankdirektör. Född 1892-07-13 i Visselfjärda. Sven Gustav Åstrand (1:854). Tabell 19 (generation 6) (Från Tabell 17) Carl-Erik Johan Stålhös (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född 1893-11-29 i Stockholm. Gift 1:o omkring 191? med Ingrid (Ester) Halvarda Christiansen (1:826). Född 1892-12-28 i Norge. Skild omkring 1934. Carl Christian Gustav Stålhös (1:827). Född 1919-01-31. Gunvor Elisabeth Stålhös (1:828). Född 1928-06-16 i Göteborg. Ingalill Sofia Stålhös (1:829). Född 1928-06-16 i Göteborg. Gift 2:o 1935 med Karin Bengtson (1:836). Tabell 20 (generation 6) (Från Tabell 17) Hilding Stålhös (1:796). Affärsman i Göteborg. Född 1895-05-07. Död 1957-12-05. Gift med Tora Rathke (1:830). Född 1889-04-22 i Vislanda. Ingrid Brita Stålhös (1:800). Född 1923-05-27 i Göteborg. Se tabell 21. Göran Stålhös (1:801). Docent. Född 1925-08-29 i Göteborg. Se tabell 22. Tabell 21 (generation 7) (Från Tabell 20) Ingrid Brita Stålhös (1:800). Född 1923-05-27 i Göteborg. Gift med Gösta Osterman (1:832). Tabell 22 (generation 7) (Från Tabell 20) Göran Stålhös (1:801). Docent. Född 1925-08-29 i Göteborg.

Gift med Marianne Carlsson (1:802). Fil mag. Född i Örnsköldsvik. Ulf Stålhös (1:833). Född 1956-10-14 i Uppsala. Jan Valter Hilding Stålhös (1:834). Född 1960-05-31 i Sollentuna. Tabell 23 (generation 6) (Från Tabell 17) Folke Stålhös (1:797). Bankkamrer Stockholm. Född 1906-08-23 i Kristianstad. Gift med Eva Maria Reuterswärd (1:838). Född 1906-12-05 i Jönköping. Gunilla Marianne Stålhös (1:839). Född 1937-06-30. Se tabell 24. Gunilla Marianne Stålhös (1:839). Född 1937-06-30. Gift 1960-09-24 med Jan Olof Bellander (1:841). Tabell 24 (generation 7) (Från Tabell 23) Tabell 25 (generation 5) (Från Tabell 16) Carl Holger Areskoug (1:74). Född 1869-12-22 i Kristianstad. Död 1932-09-02 i Kristianstad. Landsfogde i Kristianstads län. Student i Kristianstad 1889. Jur.kand i Lund. Tingsmeritering i Västra Göinge domsaga Hässleholm (fadern Häradshövding). 1903-1911 länsnotarie vid länsstyrelsen i Kristianstad. Kronofogde 1912 i Västra Göinge Härad, Hässleholm 1912-17, Ordf i Hässleholms stadsstyrelse 1914-18. Landsfogde 1917-1932. Han var auditör och sedermera Krigsdomare vid A 3, I 24 K? m.fl. 1914--1918 ordförande i den nybildade staden Hässleholms stadsstyrese. Vid den stora skogs- och mossbranden i Loshult 1931 var han släckningsledare. Tillfrågad vid samma tidpunkt om kommendering till Ådalen som polischef. Han hade då förhinder och slapp på så vis vara med om kravallerna. Egen advokatbyrå i Kristianstad 1919-1932. RVO. Begravd i Kristianstads nya kyrkogård. Begravd 7/9 1932i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Västra sidan nya, nr. 56-58 (kista, nr 1 i graven). Gift 1903-09-14 i Träne (L) med Thyra Gunilla Laveson (1:79). Född 1882-06-01. Död 1959-02-16 i Kristianstad. Sorg i Lavessons familj efter morfaderns, Lave Olssons, Skepparslöv, död 1903-06-03. Bröllopet hölls i våningen Ö.Storgatan 6 i Kristianstad hos Holgers mormor Henriette, änka efter landssekreterare Carl Arcadius Olson, enligt den då 7-åriga tärnan Gurli Warmark, (Holgers systerdotter). Begravd 20/2 1959 i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Västra sidan nya, nr. 56-58 (kista, nr 3 i graven). Johan Holger Areskoug (1:80). Född 1905-05-31 i Kristianstad. Död 1908-02-10 i Kristianstad. Begravd 14/2 1908i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Innerlinje äldre, nr. 237-240 (kista, nr 2 i graven) (morföräldrarnas grav) Hanna Margit Henrietta Areskoug (1:81). Född 1906-10-08 i Kristianstad. Död 2000-04-04 i Kristianstad. Se tabell 26. Per Johan Gunnar Holger Areskoug (1:82). Född 1909-05-31 i Kristianstad. Överste. Död 1975-10-27 i Västerled (AB). Se tabell 34. Thyra Gunvor Elisabeth Areskoug (1:83). Född 1911-01-01 i Kristianstad. f.kamrer vid Eksjöverken. Se tabell 38. Sigvard Carl Holger Areskoug (1:84). Född 1913-02-01 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död 2006-06-24 i Danderyd. Civiling, f. gatuch Danderyd. Se tabell 40. Karin Hillevi Sofie Areskoug (1:85). Kanslist vid Fo i Malmö. Född 1914-10-24 i Stoby (L). Död 1983-03-03 i Malmö Sankt Pauli (M). Se tabell 48. Ruth Gertrud Areskoug (1:86). Född 1916-07-30 i Hässleholm (L). Sekreterare. Död 1938-10-02 i Julita (D). Begravd i Kristianstad i familjegraven. Omkom i en bilolycka. Begravd 6/10 1938 i Kristianstad

på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Västra sidan nya, nr. 56-58 (kista, nr 2 i graven). Carl Arcadius Holger Areskoug (1:87). Överste. Född 1918-07-12 i Hässleholm (L). Död 2005-03-12 i Kristianstad. Se tabell 51. Ingrid Louise Areskoug (1:88). Född 1920-01-12 i Kristianstad. Direktionssekreterare vid Hofors bruk. Se tabell 52. Tabell 26 (generation 6) (Från Tabell 25) Hanna Margit Henrietta Areskoug (1:81). Född 1906-10-08 i Kristianstad. Död 2000-04-04 i Kristianstad. Gift 1:o 1924 med Bengt Hammarhjelm (1:369). Major. Född 1891-09-28 i Umeå stadsförs (AC). Död 1962-07-02 i Höja (L). Bengt Hammarhjelm (1:371). Överstelöjtnant och f.ch P 18 Visby, Gotland. Född 1925-08-19 i Kristianstad. Se tabell 27. Gift 2:o 1936-06-21 med Ingmar, Folke Stevenberg (1:372). Överstelöjtnant inf.bef Göteborg. Född 1910-08-19 i Alingsås (P). Död 1976-08-02 i Åhus (L). Begravd i Kristianstad. Var under 3 år utbildningschef för kejsaren av Abbesiniens garde i Addis Addeba. Var Sveriges FN-bataljonchef vid Suez-krisen. Barbro Elisabeth Stevenberg (1:374). Admin.chef. Född 1936-05-10. Se tabell 31. Björn Ingmar Holger Stevenberg (1:375). Major P6 och Fo 14. Född 1939-01-09. Se tabell 32. Bo Gustaf Ingmar Stevenberg (1:376). Pol mag, Adm.Ch.Elektrolux Stockholm. Född 1942-08-19. Se tabell 33. Tabell 27 (generation 7) (Från Tabell 26) Bengt Hammarhjelm (1:371). Överstelöjtnant och f.ch P 18 Visby, Gotland. Född 1925-08-19 i Kristianstad. Gift med Ulla Hillevid Wendela Flach (1:426). Född 1926-08-05 i Helsingborgs Maria (M). Carin Hilevid Hammarhjelm (1:428). undersköterska. Född 1957-07-26 i Farsta (AB). Se tabell 28. Anna Wendela Hammarhjelm (1:433). Född 1959-03-13 i Visby (I). Se tabell 29. Carl Hammarhjelm (1:669). Civilingenjör. Född 1960-09-14 i Vantör (AB). Se tabell 30. Tabell 28 (generation 8) (Från Tabell 27) Carin Hilevid Hammarhjelm (1:428). undersköterska. Född 1957-07-26 i Farsta (AB). Gift med Tomas Engström (1:429). Född 1951-01-13. Frida Engström (1:431). Född 1982-08-08. Jessica Engström (1:432). Född 1983-12-17. Tabell 29 (generation 8) (Från Tabell 27) Anna Wendela Hammarhjelm (1:433). Född 1959-03-13 i Visby (I). Gift med Åke Ahlberg (1:434). Född 1958-02-22. Wendela Ahlberg (1:436). Född 1979-03-17.

Martin Ahlberg (1:437). Född 1981-10-20. Lina Ahlberg (1:438). Född 1983-10-28. Tabell 30 (generation 8) (Från Tabell 27) Carl Hammarhjelm (1:669). Civilingenjör. Född 1960-09-14 i Vantör (AB). Gift med Anna Eriksson (1:764). Född 1962-10-31. Gustav Hammarhjelm (1:766). Född 1992-01-18. Fredrik Hammarhjelm (1:767). Född 1994-07-07. Tabell 31 (generation 7) (Från Tabell 26) Barbro Elisabeth Stevenberg (1:374). Admin.chef. Född 1936-05-10. Gift Skild med Oddvar Orrung (1:439). Ingenjör. Född 1933-07-30. Thomas Orrung (1:441). Banktjänsteman i Stockholm. Född 1966-03-18. Christer Orrung (1:442). Barchef i Stockholm. Född 1969-04-23. Anneli Orrung (1:443). Född 1973-10-23 i Korea. Adopterad. Tabell 32 (generation 7) (Från Tabell 26) Björn Ingmar Holger Stevenberg (1:375). Major P6 och Fo 14. Född 1939-01-09. Gift med Anna Björner (1:444). Sjukgymnast. Född 1942-04-17. Therese Stevenberg (1:446). Född 1969-11-22. Helene Stevenberg (1:447). Född 1970-11-05. Johan Stevenberg (1:448). Född 1972-08-26. Tabell 33 (generation 7) (Från Tabell 26) Bo Gustaf Ingmar Stevenberg (1:376). Pol mag, Adm.Ch.Elektrolux Stockholm. Född 1942-08-19. Gift med Lena Berglund (1:449). Tandläkare. Född 1945-02-14. Sandra Stevenberg (1:451). Född 1976-03-28 i Columbia. Adopterad. Maria Stevenberg (1:452). Född 1979-07-25 i Columbia. Adopterad. Tabell 34 (generation 6) (Från Tabell 25) Per Johan Gunnar Holger Areskoug (1:82). Född 1909-05-31 i Kristianstad. Överste. Begravd i Stockholm 22/12 1975 på Skogskykogårdens minneslund, ne 31166 (spridd). Minnestavla i Kristianstad. Student i Kristianstad 1927, fänrik vid Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1930. Genomgick 1934-35 Strömsholms Ridskola, Krigshögskolan 1938-40. Kapten i generalstabskåren 1943 med placering vid VI militärbefälsstaben i Boden och på Försvarsstabens arméavdelning. Major vid Svea Livgarde 1950, där han tjänstgjorde som regementsstabschef. Under senare delen av sin aktiva tid var han stabschef vid Fo 44 och kommendantstaben i Stockholm. 1956 var han chef för den svenska övervakningskontinggenten i Korea. Han utnämndes till överstelöjtnant 1969

och till överste i östra militärområdets reserv i februari 1975. Han blev den 6:e och siste fideikommissarien efter faderns kusin Ulrik. Lagen om avveckling av fideikommissen hade trätt i kraft vid Gunnars död 1975. Död 1975-10-27 i Västerled (AB). Gift 1:o 1939 i Göteborg med Inga-Kajsa Risberg (1:89). Född 1917-10-07. Död 1957-05-22 i Lidingö (AB). Begravd 14/6 1957 i Göteborg på Göteborgs östra kyrkogård, kv. 46, nr. 13 (urna). Gunilla Areskoug (1:90). Född 1942-05-09. Jur Kand. I FN-tjänst WHO i Geneve. Se tabell 35. Eva Areskoug (1:91). Född 1944-08-09 i Luleå. Bankkamrer i SE-Banken. Död 1995-03-12 i Lidingö (AB). Se tabell 36. Gift 2:o 1955-04-07 med Birgit Margareta Nordin (1:92). Adress 1995 Svartmannagatan 24, 11128 Stockholm. Född 1915-04-08 i Uppsala. Gymnastikdirektör konstnär. Margareta Yvonne (MY) Areskoug (1:93). Född 1960-08-21 i Katarina (AB). Skådespelare, dansare, koreograf. Se tabell 37. Tabell 35 (generation 7) (Från Tabell 34) Gunilla Areskoug (1:90). Född 1942-05-09. Jur Kand. I FN-tjänst WHO i Geneve. Administrativ chef för FN:s Aidsdelegation i Geneve. Gift med Johan Ernberg (1:342). Född 1939-01-02. Civilingenjör. Verksam inom Internationella Teleunionen, ITU, i Geneve. Patrik Olof Ernberg (1:343). Född 1966-04-01. Civilingenjör. Jens Jakob Ernberg (1:344). Född 1968-12-04. Civilingenjör. Erik Tobias Ernberg (1:345). Universitetsstuderande 1995. Född 1972-07-15. Tabell 36 (generation 7) (Från Tabell 34) Eva Areskoug (1:91). Född 1944-08-09 i Luleå. Bankkamrer i SE-Banken. Död 1995-03-12 i Lidingö (AB). Gift 1978-08-09 med Bo Skagerling (1:768). Född 1944-06-01. Konsult. Tabell 37 (generation 7) (Från Tabell 34) Margareta Yvonne (MY) Areskoug (1:93). Född 1960-08-21 i Katarina (AB). Skådespelare, dansare, koreograf. Sambo med Staffan Ahrreman (1:663). Mimdansör, skådespelare. Född 1956-09-29. Daniel Ahrreman (1:665). Född 1989-05-24. Einar Ahrreman (1:666). Född 1991. Tabell 38 (generation 6) (Från Tabell 25) Thyra Gunvor Elisabeth Areskoug (1:83). Född 1911-01-01 i Kristianstad. f.kamrer vid Eksjöverken. Gift 1929 med Carl Ragnar Åke Grahnberg (1:453). Överste, Fobef Kalmar. Född 1901-04-02 i Landskrona. Död 1982 i Helsingborg. Skild 1945. Gunvor Lillemor Margareta Grahnberg (1:455). Gymnastikdirektör studierektor. Född 1931-12-03. Se

tabell 39. Louise Astrid Gunilla Grahnberg (1:458). Apotekschef, receptarie i Borås. Född 1935-10-12. Tabell 39 (generation 7) (Från Tabell 38) Gunvor Lillemor Margareta Grahnberg (1:455). Gymnastikdirektör studierektor. Född 1931-12-03. Gift med Richard (Dick) Fredholm (1:456). Jur kand. Advokat i Jönköping. Född 1926-09-13. Död 1993 i Jönköping. Tabell 40 (generation 6) (Från Tabell 25) Sigvard Carl Holger Areskoug (1:84). Född 1913-02-01 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död 2006-06-24 i Danderyd. Civiling, f. gatuch Danderyd. Född i Kristianstad 1913. Student 1932 i Kristianstad, Aspirantskola vid Ing 1 1933-34. Fänrik i Fortifikationens reserv 1936. Examen från Chalmers Tekniska Högskola 1939 avd för Väg- och vattenbyggnad. Byråing. Stadsingenjörskontoret i Kristianstad 1939-44. Stadsingenjör och byggnadschef i Köping 1944-47, Byggnadschef i Växjö 1947-58, Stadsingnjör och byggnadschef i Djursholm 1958-70. Gatuchef i Danderyd 1971-78. Under Andra världskriget inkallad som reservofficer i Ingenjörstrupperna (Ing 2, Eksjö) sammanlagt 27 månader i olika befattningar. Kapten i VVK 1946. Startade tillsammans med Heribert Areschoug släktföreningen 1962 och var föreningens första ordförande. Överförde Heriberts släktforskning till digital form och utgav släktbok 1996. Vald till hedersmedlem nr 3 1996 vid släktmötet i Uppsala för att han var en eldsjäl under en lång tidsperiod för uppläggningen av nya släktboken. Begravd 18/8 2006 i Danderyd på Danderyd, Djursholms begravningsplats, avd. Violen, nr. 347 (urna, nr 2 i graven). Gift 1940-04-21 i Malmö med Britt Carlotte Bengtson (1:94). Född 1917-10-21 i Jakob (AB). Läkarsekreterare och kansliass vid Danderyds sjukhus. Anders Magnus Holger Areskoug (1:95). Född 1942-07-26 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Bergsing. Tekn.Lic. Projektled. Sveriges Verkstadsindustrier. Se tabell 41. Carin Elisabeth Areskoug (1:96). Född 1944-03-24 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Företagssköterska Ericssons. Eget företag "Hjärtpunkten" i Linköping. Se tabell 43. Sigvard Carl Johan Areskoug (1:97). Född 1948-02-16 i Växjö domkyrkoförs (G). Civilingenjör V, Trygg Hansa, reassuranschef. Se tabell 45. Claes Hugo Areskoug (1:98). Född 1950-04-05 i Växjö domkyrkoförs (G). Civilingenjör M, ABB HV-Switch Gear, Ludvika. Se tabell 46. Tabell 41 (generation 7) (Från Tabell 40) Anders Magnus Holger Areskoug (1:95). Född 1942-07-26 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Bergsing. Tekn.Lic. Projektled. Sveriges Verkstadsindustrier. Tidigare Sandviken, Aga, Esab, Intersvets, Mekanförbundet och SVI. Gift med Gun Birgitta Nagrelius (1:99). Född 1940-09-28 i Engelbrekt (AB). Gymnastikdirektör. Carl Anders Magnus Areskoug (1:100). Född 1967-07-28 i Råsunda (AB). Civilekonom och civilingenjör(e). Anställd vid Ericsson. Se tabell 42. Charlotte Gunilla Areskoug (1:101). Adress 1995 Tavastg 7, Stockholm. Kontors- o ekonomiassistent vid språkinstitut i Djursholm. Född 1972-04-11 i Sandviken (X).

Tabell 42 (generation 8) (Från Tabell 41) Carl Anders Magnus Areskoug (1:100). Adress 1995 Mörbydalen 25, 18232 Danderyd. Född 1967-07-28 i Råsunda (AB). Civilekonom och civilingenjör(e). Anställd vid Ericsson. Gift med Petra (1:1777). Carl Areskoug (1:1778). Född 2008-09-29. Tabell 43 (generation 7) (Från Tabell 40) Carin Elisabeth Areskoug (1:96). Född 1944-03-24 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Företagssköterska Ericssons. Eget företag "Hjärtpunkten" i Linköping. Kevinge Sjuksköterskeskola i Danderyd. Intensivvårdssköterska Danderyds sjukhus. Distriktsköterska i Täby. Flyttar till Linköping. Vikariat som distriktssköterska. Företagssköterska Skogshälsan m fl. Drev under en tid egna företaget "Hjärtpunkten. Företagssköterska vid "Oxen"centralen. Gift 1965-03-27 i Djursholm (AB) med Lennart Larsson (1:102). Född 1942-03-20. Fil kand Distriktschef Anticimex Linköping. Kerstin Larsson (1:103). Född 1965-10-21 i Djursholm (AB). Jur kand. Se tabell 44. Ulrika Larsson (1:104). Fritidspedagog Linköping. Född 1969-01-05 i Djursholm (AB). Tabell 44 (generation 8) (Från Tabell 43) Kerstin Larsson (1:103). Född 1965-10-21 i Djursholm (AB). Jur kand. Student i Täby, Jur Kand i Stockholm. Tingstjänstgöring på länsrätten i Linköping. Handläggare vid ansvarsnämnden i Stockholm Gift 1995-06-23 med Lars Magnusson (1:670). Civilingenjör anställd 1999 i Micronic. Född 1959-08-10. David Magnusson (1:804). Född 1997-05-12 i Bromma (AB). Jonas Magnusson (1:914). Född 1999-06-30 i Hässelby (AB). Tabell 45 (generation 7) (Från Tabell 40) Sigvard Carl Johan Areskoug (1:97). Född 1948-02-16 i Växjö domkyrkoförs (G). Civilingenjör V, Trygg Hansa, reassuranschef. Civilingenjör KTH- V 1972 brandingenjör i Trygg Hansa 1972 senare reassuranschef, 1978 reassuranschef i färsäkingsab Zurich. Gift 1:o 1978 skild 1990 med Christina Dahlén (1:105). Socionom Sthlm Fritid. Född 1945-02-06. Lovisa Areskoug (1:106). Född 1980-12-01 i Columbia. Gift 2:o 1992-05-29 i Lidingö (AB) med Christina (Pia) Rodander Spålseus (1:107). Född 1948-07-03. Jur.kand. Trygg Hansa 1972 till 1999 då Skandia i Zurich. Tidigare gift med advokaten Ingvar Spålseus (upplöst 1991). I detta äktenskap finnes 2 barn, Rickard f. 1974-12-17 och Magnus f. 1977-03-21. Tabell 46 (generation 7) (Från Tabell 40) Claes Hugo Areskoug (1:98). Född 1950-04-05 i Växjö domkyrkoförs (G). Civilingenjör M, ABB HV-Switch Gear, Ludvika. Gift med Kerstin Ingrid Klockar (1:108). Född 1949-08-17 i Östmark (S). Chefssekreterare ABB, Ludvika.

Karin Johanna Areskoug (1:109). Fastighetsekonom. Född 1977-08-31 i Emmaboda (H). Se tabell 47. Per Gunnar Areskoug (1:110). Civilingenjör (M). Född 1980-03-31 i Ludvika. Tabell 47 (generation 8) (Från Tabell 46) Karin Johanna Areskoug (1:109). Fastighetsekonom. Född 1977-08-31 i Emmaboda (H). Gift 2004-10-09 med Jon Kristofer Tengliden (1:1161). Civilingenjör (V). Tabell 48 (generation 6) (Från Tabell 25) Karin Hillevi Sofie Areskoug (1:85). Kanslist vid Fo i Malmö. Född 1914-10-24 i Stoby (L). Död 1983-03-03 i Malmö Sankt Pauli (M). Begravd 1983-03-14 i Malmö,Östra kyrkogården. Född i Hässleholm, växte hon upp i Kristianstad, där hon genomgick Kristianstads högre Flickskola. Hon utbildade sig till kosmetolog och drev en tid en mottagning i hemstaden. Efter giftemål med löjtnanten Claes Carlsten ägnade hon först familjen all sin tid. Senare var hon anställd vid försvarsområdesstaben i Stockholm samt när maken fick nya förordnanden, länsstyrelserna i Jönköpings och Malmöhus län. Gift med Claes Carlsten (1:346). Född 1918-07-15 i Malmö. Överste 1:a graden. Off. A3, AIHS, KHS, Generalstaben, ch Kommunikationsavd, ch Art skjutskola, Fobef i Malmö samt ch P 7 i Ystad. Kom.1gr SO. Död 1989-07-04 i Malmö. Ingrid Carlsten (1:347). Född 1945-07-13. Banktjänsteman i Halmstad. Se tabell 49. Claes Holger Staffan Carlsten (1:348). Född 1947-11-18. Avdch Postgirot Stockholm. Se tabell 50. Claes Peter Carlsten (1:349). Adress 1995 Maidtorpsvägen31, 68248 Linköping. Född 1951-11-27. Civilingenjör, Sv.Geotekniska Institut, Linköping. Tabell 49 (generation 7) (Från Tabell 48) Ingrid Carlsten (1:347). Född 1945-07-13. Banktjänsteman i Halmstad. Gift med Stig-Ove Rick (1:350). Född 1942-02-24. ingenjör,vd Halmstads Bostadsaktiebolag. Carl-Johan Rick (1:351). Född 1967-06-23 i Halmstad. Elisabeth Rick (1:352). Född 1971-08-10. Anders Rick (1:353). Född 1974-12-15. Hans Rick (1:354). Född 1978-06-13. Tabell 50 (generation 7) (Från Tabell 48) Claes Holger Staffan Carlsten (1:348). Född 1947-11-18. Avdch Postgirot Stockholm. Gift med Anita Patra (1:672). Tjänsteman vid Postverket. Född 1953-03-03. Theresa Carlsten (1:674). Född 1980-01-13. Tomas Carlsten (1:770). Född 1985 i Järfälla. Tabell 51 (generation 6) (Från Tabell 25) Carl Arcadius Holger Areskoug (1:87). Överste. Född 1918-07-12 i Hässleholm (L). Död 2005-03-12 i

Kristianstad. F.Överste, ch A 7 i Visby. Militärattaché i Belgrad, Warschava o Moskva. Efter studentexamen i Kristianstad genomgick han artilleriets aspirantskola för att 1940 utnämnas till fänrik vid Wendes artilleriregemente. Efter genomgång av Krigshögsskolan blev han 1948 aspirant vid generalstabskåren och tjänstgjorde som kapten där 1950-56, adjutant till försvarsministern. Han var sekreterare vid den neutrala övervakningskommissionen i Korea 1956 och kom samma år till A 7 i Visby. 1962 återgick han som överstelöjtnant till sitt gamla regemente A 3 i Kristianstad. September-december 1968 var han observatör i Nigeria (Folkmord?). 1968 blev han försvarsattaché på deltid i Belgrad och 1970 överste som arméattaché i Warszawa och sidoackriditerad i Moskva och Prag. Sedan 1972 var han placerad i Moskwa med sidoackreditering i Prag och Warszawa. 1974 utnämndes han till chef för Gotlands artillerikår A 7, där han stannade till pensioneringen. Begravd 10/6 2005 i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Västra sidan nya, nr. 56-58 (urna, nr 4 i graven). Gift 1941-06-23 med Anna Greta Wattborg (1:408). Sekreterare. Född 1918-07-15 i Halmstad (M). Död 2005-02-14 i Kristianstad. Begravd 10/6 2005 i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Västra sidan nya, nr. 56-58 (urna, nr 5 i graven). Tabell 52 (generation 6) (Från Tabell 25) Ingrid Louise Areskoug (1:88). Född 1920-01-12 i Kristianstad. Direktionssekreterare vid Hofors bruk. Gift med Björn Rosén (1:410). Bergsing, civilkekonom. Regionbankchef. Anställd vid Hofors, v.vd Sandviken, vd Sandvik steel, Birmingham, vd AGA, Sv.Handelsbanken och regionbankchef i Göteborg. Född 1925-01-13. Louise Rosén (1:412). Bankkamrer. Född 1951-10-17. Se tabell 53. Nils Rosén (1:413). Civiling, Civilekonom anst Siemens, Elema. Född 1953-05-27. Se tabell 54. Carl Rosén (1:414). Civilekonom, Chefsredaktör för Affärsvärlden. Född 1959-10-23. Se tabell 55. Elisabeth Rosén (1:415). Civilingenjör, Banverket, Statens Järnvägar. Född 1961-01-10. Se tabell 56. Louise Rosén (1:412). Bankkamrer. Född 1951-10-17. Tabell 53 (generation 7) (Från Tabell 52) Gift med Christer Nilsson (1:416). Bankdirektör SHB. Född 1943-02-02. Tabell 54 (generation 7) (Från Tabell 52) Nils Rosén (1:413). Civiling, Civilekonom anst Siemens, Elema. Född 1953-05-27. Gift med Barbara Borkowska (1:418). Banktjänsteman. Född 1954-11-07. Annika Rosén (1:420). Född 1982-07-21. Tomas Rosén (1:421). Född 1985-09-12. Tabell 55 (generation 7) (Från Tabell 52) Carl Rosén (1:414). Civilekonom, Chefsredaktör för Affärsvärlden. Född 1959-10-23. Gift med Caroline Ericksson (1:422). Civilekonom, redaktör. Född 1960-09-14. Anna Rosén (1:424). Född 1989-03-02. Erik Rosén (1:425). Född 1989-03-02. Måns Rosen (1:675). Född 1992-03-24.