Folkbokföring i Sverige

Folkbokföring i Sverige SKV 717 utgåva 3 För att du ska kunna ta vara på dina rättigheter i samhället är det viktigt att du är rätt folkbokförd. Du röstar och betalar skatt i den kommun där du bor. Du som är folkbokförd har rätt till sociala förmåner och bidrag. 1

Folkbokföring Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras vilka som bor i landet och var de bor. Uppgifter om namn, identitet och familjeförhållanden registreras också i folkbokföringen. De flesta uppgifter får Skatteverket från andra myndigheter. Endast i ett fåtal fall ska du själv göra anmälan. Det gäller huvudsakligen flyttning samt in- och utvandring, namn för nyfödda barn och vissa namnändringar. Folkbokföringen i Sverige har gamla anor. Den sköttes från början av kyrkan. Våra äldsta bevarade kyrkoböcker är från början av 1600-talet. Innehållsförteckning Folkbokföring 2 Folkbokföring i Sverige 3 Vilka uppgifter registreras? Hur sprids uppgifterna? Personbevis Upplysningar ur registren Sekretess Flytta inom Sverige 4 Gör anmälan inom en vecka! Rätt folkbokföring är viktigt för dig! Flytta till Sverige 5 När du flyttar till Sverige Flytta från Sverige 6 När du flyttar utomlands Ska du studera utomlands? Barn och vårdnad 7 Födelse Födelsehemort Faderskap Medborgarskap Namn Vårdnadshavare Adoption Namn och namnändring 8 Namnlagen Förnamn Mellannamn Efternamn Namnändring Vigsel och registrerat partnerskap 9 Vigsel Äktenskapsskillnad och partnerskapsskillnad Dödsfall 10 Dödsfall i Sverige Dödsorsak Begravning Dödsfall i utlandet Bouppteckning Personnummer 11 Födelsetid Födelsenummer Kontrollsiffra Samordningsnummer 12 Samordningsnummer identitetsbeteckning 2 Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteverket.se

Folkbokföring i Sverige Det är Skatteverket som sköter folkbokföringen. Dit vänder du dig om du t.ex. vill anmäla flyttning, byta namn eller om du ska gifta dig. De flesta som föds i Sverige eller flyttar till Sverige blir folkbokförda här. Du är folkbokförd fram till den dag du flyttar utomlands eller avlider. Var du är folkbokförd har betydelse för många rättigheter och skyldigheter. Till exempel har du rätt till barnbidrag och bostadsbidrag om du är folkbokförd. Var du ska betala din skatt och rösta beror på var du är folkbokförd. Vilka uppgifter registreras? De uppgifter som får registreras i folkbokföringen är bland annat namn personnummer och samordningsnummer födelsehemort och födelseort i utlandet medborgarskap civilstånd make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption adress fastighet, församling och kommun där du är folkbokförd flyttning till och från Sverige adress i utlandet dödsfall och gravort. Dessutom registreras datum för uppgifterna i registret, t.ex. vigseldatum. Gamla uppgifter sparas När en uppgift ändras sparas den gamla uppgiften i registren. Uppgift, t.ex. om vilket namn du burit tidigare, finns bevarat. De kyrkoböcker som tidigare fördes hos pastorsämbetet finns i vissa fall kvar där. Kyrkoböckerna levereras kontinuerligt till landsarkiven. Landsarkivens adresser m.m. finns på www.ra.se. Uppgifter ur dessa arkiv kan du behöva om du t.ex. vill släktforska. Hur sprids uppgifterna? Uppgifterna från folkbokföringsregistret sprids till olika myndigheter med hjälp av Navet, dvs. Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter i Sverige det statliga personadressregistret (SPAR). Det innebär att kunder hos SPAR, som t.ex. banker och försäkringsbolag, får uppgift om din nya adress när du anmält flyttning. Personbevis Personbevis är ett intyg som visar vilka uppgifter som finns registrerade om dig i folkbokföringsregistret hos Skatteverket. Det behövs bl.a. för ID-kort, ansökan om svenskt medborgarskap eller ansökan om utländskt pass. Skatteverket utfärdar personbevis. Personbeviset skickas till den adress du är folkbokförd. Personbevis beställer du på www.skatteverket.se eller på vår servicetelefon: 020-567 000. Vid byte av namn hos Patent- och registreringsverket (PRV) behövs alltid personbevis. Upplysningar ur registren Om du vill veta vilka uppgifter som finns om dig i registret har du enligt personuppgiftslagen rätt att få ett så kallat 26-utdrag från Skatteverket. Sekretess Uppgifter i folkbokföringen är offentliga, dvs. var och en har rätt att få del av uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen. Skatteverket lämnar inte ut uppgifter om det finns särskild anledning att anta att den som uppgifterna gäller eller någon närstående i så fall skulle ta skada av det. 3

Flytta inom Sverige Gör anmälan inom en vecka! När du byter bostad inom Sverige ska du inom en vecka anmäla flyttning till Skatteverket, försäkringskassan eller ett postcenter hos Posten AB. Det är gratis att anmäla flyttning! Blanketter beställer du hos www.adressandring.se. tfn. 020-97 98 99. De tar även emot begäran om eftersändning av post. (Tjänsten eftersändning får du betala för.) Skatteverkets blankett för att anmäla flyttning kan du få via servicetelefonen 020-567 000 (direktval 1301) eller Skatteupplysningen 0771-567 567. För att din nya folkbokföringsadress ska gälla från den faktiska flyttningsdagen måste din anmälan ha kommit in till Skatteverket, Försäkringskassan eller Posten inom en vecka. Kommer anmälan in senare gäller folkbokföringen först från och med den dag då anmälan kom in. Du ska folkbokföras där du bor Huvudregeln är att du ska vara folkbokförd där du är bosatt. Om du bor på mer än ett ställe kan detta innebära att du har så kallad dubbel bosättning. I sådana fall anses du i första hand bosatt där du bor tillsammans med din familj. Med familj menas make, maka, sambo, registrerad partner och hemmavarande barn. Om du inte har familj bestäms din folkbokföring i första hand av var du har din arbetsplats och i andra hand av bostädernas yta och standard. Heltidsstudier vid högskola eller universitet jämställs med arbete. Barn som har dubbel bosättning, för att föräldrarna inte bor tillsammans, folkbokförs enligt samma regler som för vuxna personer. Föräldrar kan inte själva t.ex. genom avtal om underhåll bestämma var barnet ska vara folkbokfört. Barnets folkbokföring påverkar inte frågor om vårdnad eller umgängesrätt. Ska du studera på annan ort i Sverige? Om du är under 18 år och på grund av studier måste bo på annan ort än hos dina föräldrar ska du ändå vara folkbokförd hos dem. Om du är över 18 år och flyttar för att studera vid högskola eller universitet ska du anmäla flyttning till studieorten. Rätt folkbokföring är viktigt för dig! För att din post ska komma rätt Det är viktigt att du får dina utbetalningskort och räkningar i tid och att du får besked om t.ex. studielån. För att du ska få bidrag och social service som du har rätt till Det kan vara t.ex. bostadsbidrag, hemtjänst eller föreningsbidrag. För att du ska få rösta där du bor Du ska kunna påverka i den kommun där du bor. Är du politiskt aktiv? Tänk på att du bara kan bli vald i den kommun där du är folkbokförd. För att du ska få ut försäkringsersättning De flesta försäkringsbolag kräver att du är folkbokförd i den bostad där du vill ha ut ersättning för skador vid t.ex. inbrott eller brand. För att du ska betala rätt skatt Skatten varierar mellan kommunerna. 4 Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteverket.se

Flytta till Sverige När du flyttar till Sverige Flyttar du till Sverige och ska bo här ett år eller mer, ska du i de flesta fall vara folkbokförd i Sverige. Anmälan Anmälan om flyttning till Sverige gör du till Skatteverket. Flyttning från annat nordiskt land Om du flyttar in från ett annat nordiskt land ska du ta med dig ett internordiskt flyttningsbetyg. Det beställer du från den lokala folkbokföringsmyndigheten i det land där du har varit bosatt. Flyttning från land utanför Norden För en smidigare handläggning vill vi att du kommer personligen till skattekontoret. Har du behov av tolk så meddela det i förväg. Ta med pass och handlingar som styrker ditt civilstånd, födelseattest för dina medflyttande barn och uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd Om du inte är svensk eller nordisk medborgare behöver du uppehållstillstånd för att bli folkbokförd i Sverige. EU-medborgare kan söka uppehållstillstånd efter det att de kommit till Sverige. Medborgare som inte är medlemmar i EU söker uppehållstillstånd utomlands hos svensk ambassad eller konsulat. Närmare information om uppehållstillstånd kan du läsa om på Migrationsverkets webbplats, www.migrationsverket.se. Ska du bo i Sverige kortare tid än ett år? Ta då kontakt med skattekontoret för besked om vilka skatteregler som gäller för dig och om du ska ansöka om samordningsnummer. Mer om samordningsnummer finns att läsa på sidan 12. Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteverket.se 5

Flytta från Sverige När du flyttar utomlands Om du flyttar utomlands och ska vara borta i ett år eller mer, ska du inte längre vara folkbokförd i Sverige. Anmälan om flyttning till utlandet gör du senast en vecka före avresan. Beställ blankett SKV 7665 via www.skatteverket.se. Skatteverkets servicetelefon: 020-567 000, (direktval 1305). Skatteupplysningen: 0771-567 567. Blanketten finns både på svenska och engelska. Har du från början planerat att vara borta kortare tid, men förlänger vistelsen? Då ska du anmäla flyttning till utlandet så snart du bestämt dig för att vistas utomlands minst ett år. Behåll din möjlighet att rösta Är du svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen blir du automatiskt införd i röstlängden. Du finns med i röstlängden i tio år från utflyttningsdagen. En ny tioårsperiod startar om du anmäler att du vill vara kvar i röstlängden, eller anmäler ny adress i utlandet. Ny adress i utlandet Flyttar du under din utlandsvistelse till ny adress i utlandet kan du anmäla detta till Skatteverket på blankett SKV 7742. Den finns på www.skatteverket.se och på Skatteverkets servicetelefon: 020-567 000 (direktval 1305). Medborgarskap Du förlorar inte ditt svenska medborgarskap för att du flyttar utomlands och inte längre är folkbokförd i Sverige. När folkbokföring upphör När du flyttar utomlands upphör du att vara folkbokförd i Sverige på utresedagen (flyttningsdagen) om du anmält flyttning senast den dagen. När du flyttar inom Norden Om du flyttar till ett annat nordiskt land är det inflyttningslandets bestämmelser som avgör om du blir registrerad som inflyttad till det landet. Du ska anmäla flyttning hos ditt skattekontor här i Sverige som utfärdar ett internordiskt flyttningsbetyg. Detta intyg krävs för att du ska bli folkbokförd i inflyttningslandet. Bor du i flera länder? Om du bor både i Sverige och utomlands kan det vara fråga om så kallad dubbel bosättning. I detta sammanhang innebär dubbel bosättning att du varje vecka övernattar minst en gång i Sverige och minst en gång i utlandet, eller under en 14-dagarsperiod övernattar minst två gånger i Sverige och minst två gånger i utlandet, eller under en månad övernattar minst fyra gånger i Sverige och minst fyra gånger i utlandet osv. När du har dubbel bosättning är det i första hand dina familje- och arbetsförhållanden som påverkar var du ska vara folkbokförd. Med familj menas make, maka, partner, sambo eller hemmavarande barn. Har du inte familj bestäms din folkbokföring i första hand av var du har din arbetsplats. Heltidsstudier räknas som arbete. I andra hand räknas bostädernas yta och standard. Ska du studera utomlands? Reglerna om folkbokföring vid utlandsvistelse gäller även dig som studerar. Om du studerar utomlands i ett år eller mer måste du anmäla flyttning hos Skatteverket. Rätt adress är viktigt! För att din post ska komma rätt. För att du fortfarande ska kunna rösta i Sverige vid riksdagsval och folkomröstning. 6 Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteverket.se

Barn och vårdnad Födelse När ett barn föds anmäler sjukhuset eller barnmorskan födelsen till Skatteverket. Skatteverket registrerar barnets födelse i folkbokföringsregistret och barnet får ett personnummer i samband med att barnet blir folkbokfört. Medborgarskap för barnet och eventuellt efternamn registreras samtidigt. Mer om personnummer finns att läsa på sidan 11. Födelsehemort Som födelsehemort registreras den församling där modern är folkbokförd. Faderskap Om föräldrarna är gifta med varandra registreras moderns make som barnets far. Är de inte gifta med varandra fastställs faderskapet oftast genom att föräldrarna hos socialnämnden undertecknar en skriftlig bekräftelse av faderskapet. Socialnämnden underrättar sedan Skatteverket om detta. Om faderskapet fastställs genom en dom underrättar domstolen Skatteverket. Medborgarskap När barnet registreras i folkbokföringen bedömer Skatteverket barnets medborgarskap. Är barnets moder svensk medborgare blir barnet svensk medborgare. Om fadern är svensk medborgare och barnet föds i Sverige blir barnet svensk medborgare. Barnet blir även svensk medborgare om den svenska fadern är gift med barnets utländska moder. Är båda föräldrarna utländska medborgare bedöms barnets medborgarskap efter vad de utländska medborgarskapslagarna säger. Har barnet dubbelt medborgarskap och det ena är svenskt registreras bara det svenska medborgarskapet i folkbokföringen. Namn Har föräldrarna olika efternamn kan ni anmäla till Skatteverket vilket efternamn barnet ska ha. Anmälan om ett barns förnamn ska göras av barnets vårdnadshavare inom tre månader från barnets födelse. Blanketten Anmälan om förnamn skickar Skatteverket efter det att födelsen har registrerats till vårdnadshavaren. Vårdnadshavare Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Den som har vårdnaden om barnet bestämmer i frågor som rör barnet. Vårdnaden ska inte förväxlas med daglig omvårdnad. Ett barn står under någons vårdnad fram till 18-årsdagen. Om barnets föräldrar är gifta med varandra har de gemensam vårdnad om barnet. Är föräldrarna inte gifta med varandra står barnet under moderns vårdnad från födelsen. I samband med faderskapsbekräftelse kan föräldrarna anmäla gemensam vårdnad. De kan också anmäla detta senare men då krävs att både föräldrarna och barnet är svenska medborgare och att vårdnaden inte redan har ändrats någon gång. Om föräldrarna annars vill ändra vårdnaden om barnet kan de skriftligt avtala att vårdnaden ska vara gemensam eller att den andra föräldern ska ha vårdnaden. Ett sådant avtal ska godkännas av socialnämnden som sedan underrättar Skatteverket. Adoption Adoption registreras i folkbokföringen för barnet, adoptivföräldrar och biologiska föräldrar. När svensk domstol har beslutat om adoption underrättar domstolen Skatteverket. Har adoptionen ägt rum i utlandet ska adoptivföräldrarna anmäla flyttning till Sverige för barnet och ta med handlingar som styrker adoptionen. Mer om flyttning till Sverige finns på sidan 5. Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteverket.se 7

Namn och namnändring Namnlagen Enligt namnlagen finns det tre typer av namn: Förnamn Mellannamn Efternamn. Namnlagen tillämpas för alla svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige. Är du inte medborgare i Sverige, Finland, Danmark eller Norge kan du om du bor i Sverige ändå anmäla namn och byte av namn enligt svensk lag. Förnamn Anmälan om ett barns förnamn ska göras av barnets vårdnadshavare inom tre månader från barnets födelse. Blanketten Anmälan om förnamn, skickar Skatteverket till vårdnadshavaren efter det att födelsen har registrerats. Mellannamn Mellannamn är ett namn som du kan bära för att visa samhörighet med en förälder eller en make som bär detta namn som efternamn. Det kan också vara ett eget tidigare efternamn för den som bytt till sin makes eller registrerade partners efternamn. Mellannamn bärs mellan för- och efternamnet. Bindestreck mellan mellannamn och efternamn får inte förekomma i folkbokföringen. Anmälan om att bära mellannamn gör du till Skatteverket. Mellannamn för barn Har föräldrarna olika efternamn och barnet har fått den enes efternamn kan barnet ha den andres efternamn som mellannamn. Mellannamn för make eller registrerad partner Den av er som antagit den andres efternamn får ha ett tidigare efternamn som mellannamn. Har ni anmält att ni behåller de efternamn som ni hade före vigseln eller registreringen av partnerskapet, får en av er, med den andres samtycke, ha den andres efternamn som mellannamn. En förutsättning är dock att den andres efternamn inte har förvärvats genom ett tidigare äktenskap eller registrerat partnerskap. Det är bara den ene maken eller partnern som kan ha den andres namn som mellannamn. Efternamn Enligt namnlagen får barn till föräldrar med gemensamt efternamn samma efternamn som föräldrarna. Efternamn vid vigsel eller registrerat partnerskap Ni som gifter er eller ingår registrerat partnerskap ska senast i samband med vigseln anmäla vilket efternamn ni vill ha i äktenskapet eller partnerskapet. Namnändring Förnamn Tillägg, utbyte eller strykning av förnamn kan göras genom anmälan till Skatteverket Detta kan endast göras en gång och ett ursprungligt förnamn måste behållas. Du kan också anmäla ändring av stavningen och ordningsföljden på dina förnamn. Detta kan du göra flera gånger. Mellannamn Den som bär mellannamn kan när som helst genom anmälan ta bort sitt mellannamn. Efternamn Du som är under 18 år och fått din ena förälders efternamn kan byta till din andra förälders efternamn. Du kan byta mer än en gång. Har du fyllt 18 år kan du en gång byta det namn du fått från din ena förälder till din andra förälders efternamn byta till det namn en av dina föräldrar senast burit som ogift. Du som har gift dig eller ingått partnerskap och i samband med vigseln bytt namn, kan när som helst under eller efter äktenskapet eller det registrerade partnerskapet ta tillbaka det namn du hade som ogift. Vill du därefter byta till annat efternamn får du ansöka om namnbyte hos Patent- och registreringsverket. 8

Vigsel och registrerat partnerskap Vigsel För att få gifta dig måste du vara fri från de hinder mot äktenskap som gäller enligt svensk lag. Du måste därför ansöka om en s.k. hindersprövning hos Skatteverket. Skatteverket skickar ett intyg om hindersprövning som du lämnar till vigselförrättaren. En svensk vigsel anses som giltig i de flesta andra länder, men det finns undantag. Den som har anknytning till ett annat land bör därför kontakta sitt hemlands ambassad för närmare uplysningar. Hindersprövning för vigsel I svensk lag finns följande hinder mot äktenskap: Ålder Du som är under 18 år får inte gifta dig utan tillstånd. Släktskap Ni som är nära släkt, t.ex. syskon eller föräldrar barn, får inte gifta er med varandra. Du som redan är gift eller registrerad partner får inte ingå nytt äktenskap. Hindersprövning för registrerat partnerskap Vid hindersprövning för registrering av partnerskap gäller dessutom att minst en av partnerna ska vara bosatt i Sverige och vara medborgare i Sverige, Danmark, Island, Nederländerna eller Norge. Om detta krav inte är uppfyllt krävs i stället att en av partnerna är bosatt i Sverige sedan minst två år. Äktenskapscertifikat vigsel i utlandet Äktenskapscertifikat utfärdas för svenska medborgare och är avsedda för vigsel inför utländsk myndighet. Det är bara den svenska medborgarens behörighet att ingå äktenskap och identitet som kontrolleras. Det är viktigt att de uppgifter som ska anges om den blivande maken styrks med ett intyg, t.ex. en kopia av passet. Varje land har sina speciella bestämmelser om vigsel. Det är därför viktigt att du tar reda på vad som behövs genom att fråga på det aktuella landets ambassad. Gifter du dig i utlandet måste du själv underrätta Skatteverket om detta genom att t.ex. skicka en kopia av vigselbeviset. Ansökan om hindersprövning och äktenskapscertifikat Ansökan om hindersprövning gör du på blankett SKV 7680. Ansökan om äktenskapscertifikat gör du på blankett SKV 7881. Beställ blanketterna på www.skatteverket.se eller via Skatteverkets servicetelefon 020-567 000 (blankett SKV 7680 på direktval 1303 och blankett 7681 på direktval 1306). Tillsammans med dessa blanketter får du också blanketten Anmälan om makars namn. Vem kan förrätta vigsel eller registrerat partnerskap? En vigsel kan förrättas av en präst i Svenska kyrkan den som kammarkollegiet har förordnat som vigselförrättare inom annat trossamfund domare i tingsrätt den som länsstyrelsen har förordnat som vigselförrättare och vissa svenska ambassadtjänstemän och präster i utlandet. Registrerat partnerskap kan förrättas av domare i tingsrätt den som länsstyrelsen har förordnat som registreringsförrättare. Äktenskapsskillnad och partnerskapsskillnad När en domstol dömt till äktenskapsskillnad (skilsmässa) skickas en underrättelse om domen till Skatteverket. Du som fått äktenskapsskillnad i utlandet måste själv visa Skatteverket ett intyg om detta för att äktenskapsskillnaden ska kunna registreras i folkbokföringen. Motsvarande gäller när en domstol dömt till upplösning av ett registrerat partnerskap. 9

Dödsfall Dödsfall i Sverige Vid dödsfall i Sverige ska en läkare lämna ett dödsbevis till Skatteverket. Om en person dör i hemmet är det den läkare som fastställt dödsfallet som ska meddela Skatteverket. Anhöriga behöver inte anmäla dödsfall till folkbokföringen. Dödsorsak Dödsorsaken registreras inte i folkbokföringen. Uppgift om dödsorsak kan lämnas av den läkare som skrivit ut dödsbeviset. Begravning Anhörig till en avliden person brukar ta kontakt med en begravningsbyrå som hjälper till med praktiska detaljer runt begravningen. För begravning kontaktar du pastorsexpeditionen, kyrkogårdsmyndigheten eller aktuellt samfund. Det intyg som behövs för begravning Kremering eller gravsättning beställs hos Skatteverket. Kremering eller gravsättning ska ske senast två månader efter dödsfallet. Kyrkogårdsmyndigheten underrättar Skatteverket när gravsättningen skett. Var den avlidne är gravsatt registreras i folkbokföringen. Dödsfall i utlandet När en svensk medborgare dör i utlandet underrättar ambassaden eller konsulatet Skatteverket så snart det är känt. Sker begravningen i Sverige är det skattekontoret där den avlidne senast var folkbokförd som utfärdar intyg för gravsättning. Bouppteckning Bouppteckning är det tillfälle då de personer som har rätt till arv träffas för att gå igenom den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckning kallas också den handling som dödsboet ska lämna till Skatteverket. En tid efter dödsfallet skickar Skatteverket ut en bouppteckningsblankett med bilaga och en broschyr till dödsboet efter den avlidne. Dödsboet behöver inte använda Skatteverkets blankett. Bouppteckningsförrättarna kan använda andra blanketter eller själva utforma bouppteckningshandlingen. Bouppteckningen ska skickas till den region där den avlidne var folkbokförd den 1 november året före dödsfallet. Skatteverket registrerar bouppteckningen och fattar beslut om arvsskatt. Mer information finns på www.skatteverket.se och i broschyren Bouppteckning (RSV 461). Beställ broschyren på vår servicetelefon 020-567 000, direktval 7912. 10 Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteeverket.se

Personnummer Alla personer som folkbokförs i Sverige får ett personnummer som identitetsbeteckning. Den som en gång fått ett personnummer kommer att behålla samma nummer livet ut. Det innebär att personnumret inte ändras vid t.ex. flyttning från eller till Sverige. Personnumret anger personens födelsetid och ett födelsenummer samt en kontrollsiffra. De enda uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelsetid och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret som är udda för män och jämn för kvinnor. Mer information om personnummer finns i broschyren Personnummer (SKV 704). Födelsetid Födelsetiden anges med sex siffror. Den inbördes ordningen mellan siffrorna är följande: Födelseår, månad och dag. En person som har födelsetiden 640823 är alltså född den 23 augusti 1964. Födelsenummer Födelsenumret består av tre siffror, där sista siffran är udda för män och jämn för kvinnor. Mellan födelsetiden och födelsenumret finns ett bindestreck (-), som byts ut mot ett plustecken (+) det år en person fyller 100 år. Kontrollsiffra Sista siffran i personnumret är en kontrollsiffra. Den räknas ut maskinellt med ledning av födelsetiden och födelsenumret. Exempel på hur man räknar fram kontrollsiffran Siffrorna i födelsetiden och födelsenumret multipliceras växelvis med 2 och 1. 6 4 0 8 2 3-3 2 3 2 1 2 1 2 1 2 1 2 12,4,0,8,4,3 6,2,6 Lägg ihop siffrorna i produkterna. Obs! 12 räknas som 1 + 2. 1 + 2 + 4 + 0 + 8 + 4 + 3 + 6 + 2 + 6 =36. Entalssiffran (6) i siffersumman dras från talet 10. 10-6 = 4. Skillnaden (4) blir kontrollsiffra vilket gör att personnumret i exemplet blir 640823-3234. Servicetelefon 020-567 000 Webbplats www.skatteeverket.se 11

Samordningsnummer Samordningsnummer identitetsbeteckning Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skatteverket tilldelar samordningsnummer på begäran av en myndighet. Syftet med samordningsnummer Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra samhällsfunktioner ska ha ett gemensamt identitetsbegrepp även för personer som inte är folkbokförda. Följande myndigheter kan begära samordningsnummer: Skatteverket Rikspolisstyrelsen, polisen, åklagare, allmänna domstolar Allmänna försäkringskassan Passmyndigheten Sjöfartsverket Vägverket Länsstyrelsen Pliktverket Regeringskansliet Samordningsnummer tio siffror Samordningsnummer består liksom personnumret av tio siffror. De inledande sex siffrorna utgår från personens födelsetid (år, månad, dag). Därefter följer ett tresiffrigt individnummer som är udda för män och jämnt för kvinnor. Siffran för födelsedag ökas med talet 60 och en kontrollsiffra beräknas. Samordningsnumret är unikt Samordningsnumret ska vara bestående och unikt, vilket innebär att numret följer personen och att två identiska samordningsnummer inte förekommer. Om personen senare blir registrerad som folkbokförd ersätts samordningsnumret av ett personnummer. Mer information om samordningsnummer finns i broschyren Samordningsnummer (SKV 707). Självbetjäning dygnet runt Webbplats: www.skatteverket.se Servicetelefon: 020-567 000 Personlig service Växel: 0771-778 778 Skatteupplysning: 0771-567 567 Skatteupplysningens öppettider: Måndag torsdag kl. 8 19, fredag kl. 8 16 12 SKV 717 utgåva 3. Utgiven i augusti 2004.