HALLINDEN VA-UTREDNING

HALLINDEN VA-UTREDNING Rapport Hallindens bussterminal och ambulansstation Granskningsutgåva Vänersborg 2009-09-21 Sweco Environment AB Göran Wallgren Uppdragsnummer 1351734000 SWECO Södergatan 1, 462 34 Vänersborg Telefon 0521-57 55 50 Telefax 0521-655 10

Innehåll 1 Allmänt 1 2 Markbeskaffenhet och grundförhållanden 1 3 Planområdet 1 4 Nuvarande VA-standard inom området 1 5 Förslag till vatten- och spillvattenförsörjning 2 5.1 Dimensionering 2 5.1.1 Dimensionering av vattenförbrukning 2 5.1.2 Dimensionering av spillvattenflöden 4 5.2 Alternativ med lokalt vattenverk och avloppsreningsverk 5 5.2.1 Lokalt vattenverk 5 5.2.2 Lokalt avloppsreningsverk 6 5.2.3 Lokalisering av vattenverk och avloppsreningsverk 8 5.3 Alternativ med överföringsledning för vatten och spillvatten 8 5.3.1 Närliggande kommunal va-försörjning 8 5.3.2 Överföringsledningar 9 6 Kostnadsbedömning 12 6.1 Vattenverk 12 6.2 Avloppsreningsverk 12 6.3 Överföringsledningar 13 6.3.1 Alternativ A 13 6.3.2 Alternativ B 13 7 Sammanfattning 14 Bilagor Kartbilaga Hallinden programill 2009-08-11 Bilaga 1 Kartbilaga sträckningsförslag överföringsledn M1 Bilaga 2

1 Allmänt Lysekils kommun har beslutat att upprätta programhandlingar för ett blivande industriområde vid Hallinden i Lysekils kommun. Föreliggande va-utredning har utförts av SWECO Environment i Vänersborg på uppdrag av Lysekils kommun. Uppdraget omfattar en översiktlig studie av två alternativa försörjningsmodeller för vatten och spillvatten för detta område. 2 Markbeskaffenhet och grundförhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning av utförts av Geosigma AB. Resultatet redovisas i en Rapport och en Tekniskt PM daterad 2009-08-31. 3 Planområdet Det aktuella området i Hallinden är idag bebyggt med ca 20 fastigheter och mindre industri på ca 5 ha. Bedömd tillkommande antal bostadsfastigheter är ca 20 st och tillkommande industrimark är ca 24 ha, se bilaga 1. Totalt inom området kommer det således att finnas ca 40 bostadsfastigheter och industrimark på ca 29 ha. Fördelningen mellan bostäder och industrimark kan komma att förändras under planarbetet, vilket kan påverka dimensioneringen av vatten- och spillvattenanläggningarna. 4 Nuvarande VA-standard inom området Inom området finns lokala enskilda avloppslösningar av varierande standard. Vattenförsörjning sker med enskilda vattentäkter. 1 (15)

5 Förslag till vatten- och spillvattenförsörjning Två alternativ till vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten har studerats inom utredningens ram. Alternativ 1 är lokal försörjning genom vattenproduktion i ett lokalt vattenverk i Hallinden där råvattnet hämtas från råvattenledningen mellan Kärnsjön och Lysekils vattenverk, som går genom planområdet och lokalt omhändertagandet av spillvattnet i ett nytt avloppsreningsverk lokaliserat i Hallinden. Alternativ 2 är överföringsledningar för vatten och spillvatten från Hallinden till Brodalen dit kommunala ledningar från Brastad/Lysekil finns framdragna. Inledningsvis diskuterades ett alternativ till överföring mot Lingatan men efter samråd med LEVA har detta alternativ inte utretts närmare. Den främsta orsaken till detta var att befintliga ledningar mellan Lingatan och Brodalen inte har tillräcklig kapacitet för att ansluta Hallinden samt att ledningarna går i mycket kuperat terräng vilket medför många pumpstationer för spillvattnet med höga driftkostnader till följd. 5.1 Dimensionering 5.1.1 Dimensionering av vattenförbrukning Dimensionering av vattenförbrukningen har grundats på följande antaganden. Befintliga bostäder Tillkommande bostäder Totalt Antal pe per bostad Totalt antal pe från bostäder Industrimark där verksamhet pågår Tillkommande industrimark Total yta för industri 20 st 20 st 40 st 3 st 120 st 5 ha 24 ha 29 ha Då typ av industri och verksamhet är osäkert, ger en gängse beräkning enligt VAV P83 med en industrivattenförbrukning beräknad 2 (15)

som maximal timförbrukning, ett mycket högt flöde som vi bedömer vara orimligt. För denna dimensionering har vi istället valt att göra en bedömning av antalet pe per ha där vi antagit 10 pe/ha vilket visar en inriktning mer mot lättare industri och handel. Totalt antal pe inom industrimark blir då 29 ha x 10 pe/ha = 290 pe. Antal pe från bostäder Antal pe från industri Totalt 120 pe 290 pe 410 pe Vi antar att momentanflöden från bostäder och industri samverkar. Momentanflöde enligt VAV P83 vid normala förhållanden blir då ca Tillägg för framtida rörnätsläckage bedöms till ca Dimensionerande förbrukning blir då 7,0 l/s. 1,0 l/s. 8,0 l/s. För dygnsproduktion i vattenverket antas att specifik dygnsförbrukning för bostäder är 200 l/pe,d och specifik dygnsförbrukning för industri är 300 l/pe,d. Total dygnsproduktion blir då: Bostäder, 120 pe x 200 l/pe,d 24 m 3 /d Industri, 290 pe x 300 l/pe,d 87 m 3 /d Total förbrukning 111 m 3 /d Tillägg för spolförluster mm 24 m 3 /d Total dygnsproduktion 135 m 3 /d Dimensioneringen av en överföringsledning för vatten har grundats på samma antagande som redovisas ovan. Dygnsförbrukningen på 111 m 3 /d bör kunna transporteras till Hallinden på förslagsvis 16 timmar. Detta medför ett medelflöde i överföringsledningen på (111/16/3,6=) 2 l/s. Dimensioneras ledningen på detta sätt behövs en reservoar i Hallinden som jämnar ut dygnsvariationerna. Reservoaren kan även utgöra en avbrottsreserv och eventuellt en släckvattenreserv beroende på hur släckvattenförsörjningen skall ordnas. 3 (15)

Väljer man att bygga utan reservoar i Hallinden behöver överföringsledningen dimensioneras för 8 l/s. En tryckstegringsstation för de högt belägna bostäderna kan i så fall anslutas direkt till ledningsnätet. Dimensionering för släckvatten Idag finns möjlighet till släckvattenuttag från råvattenledningen. Hur man löser släckvattenförsörjningen för planområdet behöver diskuteras med räddningstjänsten. En möjlighet är att fortsätta att använda råvattnet som släckvatten men detta kan medföra att en särskild släckvattenledning behöver byggas om man vill ha brandposter ute i området. Väljer man att släckvattenförsörja området konventionellt behöver en reservoar för släckvatten skapas. För alternativet med överföringsledning kan dimensionerna på överföringsledningen ökas som ett alternativ till reservoar. Dimensionerande flöde blir i detta fall 12 l/s med 410 pe anslutna och 10 l/s i släckvattenflöde, enligt figur 7.2.2.1 i VAV P83. 5.1.2 Dimensionering av spillvattenflöden Dimensionering för avloppsreningsverk Normalt dimensioneras avloppsreningsverk för ett spillvattenflöde på 200 l/pe,d. I detta fall antas spillvattenflödet vara lika med producerad vattenmängd vid vattenverket, dvs 135 m 3 /d. Dimensionerande anslutning 410 pe Spillvattenflöde, Qs 135 m 3 /d Tillkommande dagvatten, inläckage 45 m 3 /d Dimensionerande dygnsflöde 180 m 3 /d Qdim (utslaget på 15 timmar) 12 m 3 /h Vid full utbyggnad krävs en utjämningsvolym. Dimensionering för överföringsledning för spillvatten Spillvattenflödet från planområdet beräknas för 410 pe vilket enligt VAV P90 fig 4.2 medför ett spillvattenflöde på 8 l/s. Tillskottsvatten från inläckage uppskattas till 0,05 l/s*ha vilket motsvarar ett flöde på 4 (15)

2 l/s. Dimensionerande spillvattenflöde inklusive inläckage blir därmed 10 l/s. Överföringsledningen för spillvatten bör dimensioneras för ett flöde som kan transporteras vidare från Brodalen utan större ombyggnader på överföringsledningen mellan Brodalen och Brastad. Enligt uppgifter från LEVA finns kapacitet i systemet under dygnet men det kan finnas begränsningar momentant. Inom ramen för denna utredning föreslås därför att spillvattenflödet utjämnas antingen i Hallinden eller i Brodalen. Utjämnas flödet i Hallinden kan flödet i överföringsledningen förslagsvis begränsas till Qdim på 12 m 3 /h eller 3,5 l/s. Utjämnas flödet i Brodalen bör dimensionerande flöde väljas till 10 l/s för ledningen mellan Hallinden och Brodalen. 5.2 Alternativ med lokalt vattenverk och avloppsreningsverk 5.2.1 Lokalt vattenverk För ett lokalt vattenverk förutsätts att råvattnet tas från råvattenledningen som passerar genom området. Råvattenledningen försörjer Lysekils vattenverk och Scanraff med råvatten. Råvattnet har enligt analyser från de senaste åren följande kvalitet för några utvalda parametrar. Färg, FNU 84 200 COD-Mn, mg/l 14 17 Alakalinitet, mg HCO 3 /l 6 8,9 Järn, mg Fe/l 0,52 0,57 ph 6,6 7,0 För att producera ett dricksvatten enligt Livsmedelsverkets krav och med två st mikrobiologiska barriärer bör vattenreningsprocessen bestå av följande: - alkalisering - kemisk fällning och sandfiltrering - filtrering över aktivt kol - ph justering - desinfektion t.ex med UV-ljus 5 (15)

Vattenverket delas upp på två parallella linjer. Spolning av filter kan då ske med det andra filtret i drift. Alkaliseringen görs förslagsvis med soda och kolsyra med dosering innan filter. Kemisk fällning görs över sandfilter. Filtren, 2 st, tillverkas i rostfritt som öppna filter, vardera med en diameter på ca 1.2 m. Detta ger en filterbelastning på 4-5 m 3 /m 2,h. Sandfiltren efterföljs av 2 st filter med aktivt kol för att förbättra smak och lukt. Kolfiltren har samma storlek som sandfiltren. Desinfektion med UV-ljus görs innan lågreservoar. Efteralkalisering och phjustering görs till en halt av HCO 3 i utgående vatten på ca 60 70 mg/l. Utgående ph bör vara ca 8 8,2. Frekvensstyrda renvattenpumpar installeras för distribution ut på ledningsnätet. Mätare för ph och turbiditet installeras. Spolpumpar för filter samt renvattenpumpar installeras. Vattenverket förses med en underliggande lågreservoar. Volymen på lågreservoaren skall klara maxtimförbrukning och bedöms vara på ca 50 m 3. För att inrymma filter, doseringsutrustning med kemikalietankar, pumpar, UV-anläggning, el och automatikutrustning mm bör vattenverksbyggnaden ha en yta på ca 75 m 2. Ett mindre personalutrymme med toalett, skrivbord för driftdatorsystem mm bör då kunna inrymmas. Ett alternativt processutförande är att använda membranteknik. Med hänsyn till råvattnets kvalitet krävs troligtvis förbehandling och efteralkalisering samt UV-ljus. 5.2.2 Lokalt avloppsreningsverk Kraven på det lokala reningsverket kommer att vara höga med anledning av att den möjliga recipienten Byälven är fiskförande. Enlig miljökontoret i Lysekil kommer hög skyddsnivå att krävas med reduktionsfaktorer för fosfor, BOD och kväve på 90/95/50. Detta innebär att biologisk och kemisk rening erfordras. Denna typ av krav är normalt anpassade efter enskilda avloppsanläggningar. För reningsverk i storleksordningen 400 500 pe ställs andra villkorskrav, normalt 0,5 mg/l fosfor, 15 mg/l BOD samt 15 mg/l kväve i utgående avloppsvatten. Då hårdare krav ställs blir villkoren ofta 0,3 mg/l fosfor, 10 mg/l BOD samt 15 mg/l kväve i utgående avloppsvatten. 6 (15)

En kvävereduktion på 50 % som årsmedelvärde klaras normalt med fällning men en biologi med avsikt på kväverening måste diskuteras. Eventuellt kan även ytterligare efterbehandling typ ultrafilter vara intressant för att öka reningseffekten. Utförande, process För ett verk som ska klara aktuell anslutning finns det flera sk paketreningsverk på marknaden. Dessa innehåller ofta biologisk och kemisk rening, slamlager och i vissa fall även ytterligare reningssteg t.ex ultrafilter eller UV-anläggning. En del anläggningar utförs som normala genomflödesanläggningar medan andra använder sig av SBR-teknik, dvs satsvis hantering. Anläggningarna är normalt uppbyggda med försedimentering/utjämning där fällning kan ske. Biosteget är uppbyggt som aktivslam eller fastbärarsystem t.ex biologisk bädd. Efter biosteget finns en slutsedimentering och om så erfordras ett efterföljande polersteg. Paketverken levereras ofta med tankar för placering i mark. Reningsverket bör vara försedd med överbyggnad för el och automatik, eventuellt driftövervakningssystem samt tillsyn för pumpar, kemikaliehantering mm. Man bör också överväga att installera rensgaller när verket får en storlek närmare 500 pe. Detta är inte vanligt förekommande för paketverk men är lätt att komplettera med. Rensgallret utförs i rostfri låda med renstvättpress och uppsamlingskärl för rens. Slamhanteringen görs lämpligen med slamlager och tömning med slamfordon för transport till större reningsverk inom kommunen. Som alternativ till en paketanläggning kan reningsverket utföras platsbyggt. Verket utförs då med renshantering, bassänger för försedimentering och eftersedimentering, biobassäng samt slamlager. Biosteget kan utföras med fastbärarmaterial för att undvika returslamhantering och minimera bassängstorleken. Reningsverket utrustas med instrument för övervakning och kontroll av processen. För att få ett effektivt reningsverk i förhållande till det något höga flödet ovan föreslås en inledande utjämningsvolym. 7 (15)

5.2.3 Lokalisering av vattenverk och avloppsreningsverk Avloppsreningsverket bör lokaliseras i planområdets södra del där marknivåerna är som lägst för att möjliggöra spillvattenavledning med självfall i så stor utsträckning som möjligt. Riktvärdet för skyddsavstånd för nya avloppsreningsverk mindre än 5000 pe är 300 m. Lokaliseras ett reningsverk inom planområdet får detta stor påverkan på de planerade verksamheterna inom planområdet. En möjlig lokalisering inom planområdet, ur teknisk synvinkel, är att verket placeras i sydöstra delen av det östra industriområdet. Möjligheterna att minska skyddsavståndet bör diskuteras. En alternativ placering söder om planområdet bör eventuellt också prövas. Vattenverket lokaliseras lämpligen i området kring råvattenledningens korsning med väg 171. Om även avloppsreningsverket placeras här kan man samordna lednings-schakter i så stor utsträckning som möjligt. 5.3 Alternativ med överföringsledning för vatten och spillvatten 5.3.1 Närliggande kommunal va-försörjning Kommunala vatten- och spillvattenledningar finns framdragna till Brodalen och till Lingatan. Vattnet distribueras från Lysekils vattenverk till en högreservoar i Brastad och vidare upp till Brodalen och Lingatan. Eftersom marknivåerna är så låga i Brodalen och vid Lingatan finns en reglerventil på ledningen mellan Brastad och Brodalen. Denna är placerad vid Hals ca 1,8 km från Brastad och ca 2,3 km från Brodalen. Ledningsdimension mellan Brastad och Brodalen är V200 och mellan Brodalen och Lingatan är dimensionen V150. Reglerventilen styrs av nivåerna i en andra högreservoar belägen i Tveten ca 2,3 km från Brodalen mot Lingatan. Vid låg nivå i Tveten öppnar reglerventilen och fyller reservoaren i Tveten. Vid hög nivå stängs reglerventilen igen. 8 (15)

Nivåerna i högreservoaren i Brastad varierar mellan +79 och +81. Nivåerna i Tvetens högreservoar varierar mellan +60 och +65. Vattentrycket i Brodalen understiger därmed inte nivån +60. Spillvattnet från Lingatan pumpas till Brodalen och från Brodalen pumpas det vidare till Loddebo avloppsreningsverk i Brastad. Kapaciteten på de befintliga ledningarna mellan Brastad och Brodalen har inte studerats närmare inom utredningens ram. Enligt uppgift från LEVA finns kapacitet att pumpa spillvattnet från Brodalen till Brastad men flödet kan behöva utjämnas. 5.3.2 Överföringsledningar Överföringsledningarna mellan Hallinden och Brodalen kan lämpligen placeras i anslutning till råvattenledningens sträckning. Här finns en ledningsrätt som vore möjlig att utvidga så att de nya ledningarna kan förläggas längs råvattenledningen. För närvarande finns ingen nämnvärd bebyggelse på sträckan som kan behöva anslutas. Eventuella restriktioner längs Byälven och längs väg 162 kan medföra att justeringar i förslaget till sträckning kan behöva göras. Ledningssträckan mellan Hallinden och Brodalen är ca 5 km. Marknivåerna i södra delen av Hallindenområdet är ca +15 medan marknivåerna i Brodalen är ca +5. 5.3.2.1 Överföringsledning för vatten Inom Hallindenområdet ligger de högst belägna bostadsfastigheterna på marknivån +44 medan industrifastigheterna ligger på marknivån +22. De tillkommande bostäderna kan komma att placeras på marknivån +45 som högst medan de tillkommande industrierna hamnar på marknivån +25 som högst. Detta innebär att högsta tappställe hamnar på nivån +48. Lägsta marknivå inom området är ca +15. Eftersom tillgängligt vattentryck i Brodalen ligger på nivån +60 som lägst kan inte de högst belägna bostadsfastigheterna erhålla tillräckligt tryck för att uppfylla normen på 15 mvp (meter vattenpelare) eller önskvärt tryck på 20 mvp över högsta tappställe vid förbindelsepunkten utan tryckstegring. 9 (15)

Med befintligt vattentryck i Brodalen på +60 och med en uppskattad friktionsförlust på 10 mvp i ledningarna kan bebyggelse belägen lägre än marknivån ca +30 försörjas med godtagbart tryck utan tryckstegring. Över nivå +30 kommer enbart bostadsfastigheter att finnas. Dessa ligger samlade i ett avgränsat område varför tryckstegring kan ske gemensamt för gruppen. En alternativ möjlighet till tryckhöjning vore annars att nyttja det högre trycket från reservoaren i Brastad men detta kräver ombyggnader på nuvarande ledningssystem antingen genom att reglerventilen flyttas närmare Brodalen och att en ny vattenledning byggs fram till reglerventilen eller att en ny ledning byggs ända fram till Hals. Överföringsledningen kan dimensioneras för en framtida dygnsmedelförbrukning. Detta minimerar ledningsdimensionen till V110 men kräver en reservoar för dygnsutjämning, avbrottsreserv och för eventuell släckvattenförsörjning. Reservoaren placeras lämpligen inom Hallindenområdet på så hög nivå att de lågt belägna delarna av området kan försörjas utan tryckstegring. För att försörja de högre delarna kombineras reservoaren med en tryckstegringsstation. Alternativt kan överföringsledningen dimensioneras för att klara hela flödet på 8 l/s istället. Då behövs en ledning med dimensionen V160. I detta fall behövs en reservoar som avbrottsreserv och för eventuell släckvattenförsörjning. Dimensioneras överföringsledningen för att även klara släckvattenförsörjningen blir dimensionerande flödet 12 l/s behövs en ledning med dimensionen V200. Friktionsförlusterna på den 5 km långa sträckan mellan Brodalen och Hallinden blir ca 9 mvp. Till detta kommer förlusterna för uppströms liggande ledningssträckor som uppskattas till ca 11 mvp (q dim2 =15 l/s och V200, L=4,1 km) samt förlusterna i det lokala ledningsnätet inom planområdet. Detta medför att släckvattenförsörjning kan ske för de delar av industriområdet som är beläget lägre än nivån +25 med tillräckligt tryck. För högre belägna delar behövs tryckstegring. 5.3.2.2 Överföringsledning för spillvatten Nivåskillnaden på ca 10 m mellan Hallinden och Brodalen medför att överföring av spillvatten blir gynnsam. Nivåskillnaden ger en genomsnittlig lutning på ca 2 promille på ledningssträckan. Följer ledningen råvattenledningens sträckning behöver ledningen passera 10 (15)

några lågpunkter vid passage av Byälven. Ungefär halvvägs mot Brodalen ligger marknivåerna på ungefär samma nivå som vid startpunkten i södra delen av planområdet. Detta medför att det vore tänkbart att dela sträckan i två tryckledningssträckor med en mellanliggande självfallssträcka. Om detta är möjligt får undersökas i samband med projekteringen. Väljer man mellantryckspumpar vid dimensioneringen av ledningen medför detta att ledningsdimensionen blir större än vid val av högtryckspumpar. Ur driftsynpunkt är det energisnålare att använda mellantryckspumpar men vattenhastigheten minskar i ledningen vilket kan ge ökade problem med svavelväte. Lokaliseringen av pumpstationen/-erna bör ta hänsyn till ett rekommenderat skyddsavtånd på 50 m från befintliga eller planerade bostäder eller verksamheter. Den inledande tryckledningssträckan från Hallinden har antagits kunna bli ca 1,7 km. Här blir nivåskillnaden lika med noll mellan startnivå och utloppsnivå. Om flödena utjämnas i Hallinden blir flödet ca 3,5 l/s. Lämplig ledningsdimension på denna sträcka föreslås vara TS 90. Detta medför pumpar typ Flygt CP3060-MT med 2,4 kw motor. Väljs flödet 10 l/s, dvs utan utjämning i Hallinden blir ledningsdimensionen TS 125 och pumpar typ Flygt NP 3102-SH med 4,2 kw motor. Den efterföljande självfallssträckan antas vara ca 400-500 m. Lämplig ledningsdimension blir S200. Finns möjligheten att låta spillvattnet luftas i en självfallsledning mellan pumpsträckorna minskar risken för svavelvätebildning. Den andra tryckledningsstäckan antas bli ca 2800 m. Nivåskillnaden antas bli ca 5 m där startnivån ligger högre än utloppsnivån varför nivåskillnaden kan tillgodoräknas. Lämplig ledningsdimension på denna sträcka föreslås vara TS 90. Detta medför pumpar typ Flygt CP3060-MT med 2,4 kw motor. Väljs flödet 10 l/s, dvs utan utjämning i Hallinden blir ledningsdimensionen TS 125 och pumpar typ Flygt NP 3102-SH med 4,2 kw motor. Ett alternativ med CP3060-MT med 2,4 kw motor vore också möjligt men detta ger något lägre flöde. 11 (15)

Eftersom tryckledningen kommer att mynna på en nivå som är lägre än startnivån måste särskilda åtgärder vidtas vid utloppet så att hävertverkan som kan leda till undertryck i ledningen förhindras. 6 Kostnadsbedömning En översiktlig kostnadsberäkning har gjorts av byggkostnaderna för de alternativa lösningarna. Underlag för beräkningen är kontakter med leverantörer samt erfarenheter från andra projekt. 6.1 Vattenverk Process med filter, dosering och kemikalietankar, UV, pumpar, instrument 1 400 000:- Byggnad inkl lågreservoar, schakt, el, automatik, ventilation och värme 2 300 000:- Summa 3 700 000:- Oförutsett, projektering mm 25 % 900 000:- Projektering, byggledning och kontroll 15 % 500 000:- Totalt 5 100 000:- Kostnad för ett alternativt utförande med membranrening har erhållits från en leverantör och bedömts till ca 4 500 000 kr. Verket är då komplett med för- och efterbehandling. Kostnader för marklösen och tillstånd tillkommer. 6.2 Avloppsreningsverk Kostnad för ett paketreningsverk har erhållits från en leverantör. Reningsverket förutsätter en utjämning när anslutningen och därmed även flödena ökar. Reningsverket har en process som klarar de krav som ställs för utgående halter. Kostnaden är inklusive överbyggnad. Kostnadsuppgift reningsverk 3 000 000:- Tillkommande utjämningsvolym, schakt mm 500 000:- Summa 3 500 000:- Oförutsett ca 15 % 500 000:- Projektering, byggledning och kontroll 15 % 500 000:- Totalt 4 500 000:- 12 (15)

Om dimensioneringen av verket görs utan utjämning av flödena ökar kostnaderna till ca 6 000 000 kr. Kostnader för marklösen och tillstånd tillkommer. 6.3 Överföringsledningar Kostnader för att bygga överföringsledningar har beräknats för två alternativa lösningar. 6.3.1 Alternativ A Alternativ A omfattar: kostnader för att bygga överföringsledning för spillvatten (q dim =3,5 l/s) inklusive två pumpstationer och ett utjämningsmagasin kostnader för att bygga överföringsledning för vatten (q dim =2 l/s) inklusive reservoar för utjämning och avbrottsreserv (50 m 3 ) samt en tryckstegringsstation för de högst belägna fastigheterna kostnader för att anordna släckvatten ingår inte här förutsätts att släckvattenförsörjning sker som idag med en brandpost på råvattenledningen Pumpstationer 2 st 800 000:- Utjämningsmagasin för spillvatten 500 000:- Överföringsledningar, 5 km 7 350 000:- Tryckstegringsstation för vatten 250 000:- Vattenreservoar för flödes- och avbrottsreserv 500 000:- Oförutsett o diverse 15% 1 300 000:- Projektering, byggledning, kontroll 15% 1 300 000:- Totalt 12 000 000:- Anläggningskostnaderna är beräknade till ca 12 000 000 kr exklusive marklösen och tillstånd. 6.3.2 Alternativ B Alternativ B omfattar: kostnader för att bygga överföringsledning för spillvatten (q dim =3,5 13 (15)

l/s) inklusive två pumpstationer och ett utjämningsmagasin kostnader för att bygga överföringsledning för vatten (q dim =8 l/s) inklusive en tryckstegringsstation för de högst belägna fastigheterna men exklusive reservoar kostnader för att anordna släckvatten ingår inte här förutsätts att släckvattenförsörjning sker som idag med en brandpost på råvattenledningen Pumpstationer 2 st 800 000:- Utjämningsmagasin för spillvatten 500 000:- Överföringsledningar, 5 km 7 950 000:- Tryckstegringsstation för vatten 250 000:- Oförutsett o diverse 15% 1 400 000:- Projektering, byggledning, kontroll 15% 1 400 000:- Totalt 12 300 000:- Anläggningskostnaderna är beräknade till ca 12 300 000 kr exklusive marklösen och tillstånd. 7 Sammanfattning Lysekils kommun har beslutat att upprätta programhandlingar för ett blivande industriområde vid Hallinden i Lysekils kommun. På uppdrag av Lysekils kommun har Sweco Environment i Vänersborg utrett två alternativ till va-försörjning av planområdet. Det första alternativet är försörjning med lokala vatten- och avloppsreningsanläggningar lokaliserade till planområdet. För vattenförsörjningen utnyttjas vatten från kommunens råvattenledning som går genom området. För spillvattenreningen föreslås ett kompaktreningsverk vars rening uppfyller kommunens reningskrav. På grund av rekommenderat skyddsavstånd på 300 m till befintliga och blivande bostäder och verksamheter, för mindre avloppsreningsverk (färre än 5000 pe) påverkar lokaliseringen planområdet väsentligt om verket lokaliseras inom planområdet. Vid en lokalisering av vatten- och avloppsreningsverken inom planområdet föreslås en placering i nära anslutning till 14 (15)

råvattenledningens sträckning genom planområdet inom den östra delen av det västra området för verksamheter. Möjligheterna att minska skyddsavståndet bör diskuteras. En alternativ placering söder om planområdet bör eventuellt också prövas. Ett vattenverk beräknas kosta mellan 4,5 och 5,1 Mkr och ett avloppsreningsverk mellan 4,5 och 6 Mkr beroende på omfattning av flödesutjämning. Den sammanlagda anläggningskostnaden för en lokal lösning blir mellan 9 och 11 Mkr. Det andra alternativet är va-försörjning med överföringsledningar för vatten och spillvatten från Hallinden till Brodalen där anslutning kan ske mot befintliga kommunala va-ledningar. Ledningarna förläggs lämpligen längs råvattenledningens stäckning för att kunna utnyttja befintlig ledningsrätt. Ledningarna följer delvis Byälvens sträckning och väg 162. Justeringar i sträckningen kan behöva göras med hänsyn till restriktioner längs dessa. Ledningssträckan är ca 5 km. Marknivåerna i Brodalen är +5 medan de lägsta marknivåerna i Hallinden ligger på nivån +15. Högsta marknivå inom planområdet är +45. Vattentrycket i Brodalen varierar mellan nivåerna +60 och +65 varför hela området inte kan försörjas med tillräckligt tryck utan tryckstegring. Kapaciteten för överföring av spillvattnet från Brodalen till Brastad är tillräcklig över dygnet men momentant kan kapacitetsbrist uppstå, varför utjämning av spillvattenflödena rekommenderas. Kostnaderna för att anlägga överföringsledningar är beräknade till cirka 12 Mkr. Driftkostnaderna för de två alternativen har inte utretts närmare inom uppdraget men i normalfallet är kostnaderna för driften av ett vattenverk och ett avloppsreningsverk väsentligt högre än för en överföringsledning. I detta fall påverkar troligen svårigheterna att lokalisera ett nytt avloppsreningsverk inom planområdet valet av lösning mer än kostnadsskillnaden för anläggandet. 15 (15)