Drift Alexandra Grigoriou 2015-03-24 2015/14 PROTOKOLL Svenska Kraftnäts Driftråd, möte 1-2015 Närvarande Matz Tapper Folke Sjöbohm Johan Hagsten Jan-Ola Silver Lars-Ola Andersson Jimmy Mattsson Rolf Svensson Martin Sandin Lars Johansson Alireza Hafezi Stefan Arnborg Christer Bäck Therese Erixon Erik Ek Alexandra Grigoriou Frånvarande Magnus Brodin Thomas Amgård Svensk Energi Svensk Energi Vattenfall Elproduktion Fortum Generation (avgående ledamot) Fortum Generation (pågående ledamot) Fortum Distribution Vattenfall Eldistribution (ersätter Thomas Amgård) Göteborg Energi E.ON Elnät Sverige Svenska kraftnät (punkt 4) Svenska kraftnät (punkt 6) Svenska kraftnät (punkt 7-8) Svenska kraftnät (punkt 9) Svenska kraftnät (ordförande) Svenska kraftnät (sekreterare) Skellefteå Kraft Vattenfall Eldistribution Tid: Plats: Tisdag den 24 mars 2014 kl. 9:00-15:00 Svenska kraftnät, Sturegatan 1 Sundbyberg, mötesrum Hamrai
i Godkännande av dagordning Dagordning godkändes. 2 Föregående mötesprotokoll Ingen anmärkning. 3 Driftläget Överförings- och kraftbalanssituationen Erik Ek presenterade hur driftläget har varit sedan förra driftrådet den 18 december. Det har till största delen varit goda marginaler över snitten. Vid några tillfällen har vi haft ansträngda situationer över snitt 2 och 4. Störningarna i stamnätet har varit få, men några relativt allvarliga. Med förväntade stora marginaler vintertid så ska vi i framtiden vänta oss fler planerade avbrott utanför den klassiska avhrottsperioden. Restriktionerna i Bäsna och Glan med Balteau IT (strömtransformator) och UT (spänningstransformator) kvarstår. Vid undersökning hardet upptäckts fel med transportskydd som troligtvis funnits kvar i apparaten efter drifttagning och vistelserestriktioner har återinfört i Moliden, Tuggen och Mogårdshammar. Skagerak 4 togs i drift i slutet av december och idrifttagandet av Sydvästlänken försenas till april. I december tog Svk en ny reaktor i Stadsforsen. De interna områdespriserna har varit relativt sällan förekommande sen december. Vid några tillfällen har SE4 priset legat högre främst då på grund av lite vind i området eller att något kärnkraftblock varit ur drift. Finland har sedan länge haft högre priser på grund av max utnyttjad importkapacitet. Danmarks låga prisperioder orsakas av mycket vind och begränsande överföringsförmåga till grannländerna. Presentationen bifogas i bilaga 1. 2/9
Vatten- och magasinsläge Folke Sjöbohm presenterar kraftläget i Norden och Sverige. I januari var hela Sverige snötäckt men från mellersta Sverige och söderut böljade det smälta av redan under februari. I norra Sverige förväntas en relativt stor vårflod. Magasinsfyllnaden i Sverige låg under hösten på samma nivåer som föregående period och följer dessutom föregående års avsänkningstakt. Detsamma gäller den totala fyllnadsgraden i Norden. Kärnkraftsproduktionen i Sverige har i år gått upp och ner mer än vanligt. Nettokraftflöden till och från Norden domineras främst av export till bl.a. Tyskland och Polen. Men Ryssland har också exporterat till Finland vilket troligtvis hänger ihop med den lågt värderade rubeln. Detta har underlättat kraftsituationen för Finland. Nettoflödet till och från Sverige har i princip bara flödat från Sverige, främst till Finland. Sverige har nu gått om Danmark i vindkraftproduktion. Presentationen hifogas i hilaga 2. Störningar och andra viktiga händelser Alexandra Grigoriou och Erik Ek informerade om större störningar och händelser som påverkade driften av stamnätet under vintern. De större störningarna har lyckligtvis inte varit många, främst två störningar togs upp. Under v. 6 uppstod problem i västra Sverige. Spänningskollapsgränsen på snitt 2 och 4 sjönk kraftigt då Konti-Skan vände från import till export. Bidragande orsaker till problemet var att två block i Ringhals var ur, hög överföring på snitt 2 och 4 p.g.a. kallare väder och att SVC i Stenkullen var otillgänglig. Situationen försvårades då tillgängligheten på reaktiva resurser vid tillfället var dålig på västkusen. Kontrollrummet fickupp spänningskollapsgränsen genom att starta gasturbiner, inkoppla lcondensatorer på underliggande nät och genom att begränsa Elbashandeln på Konti-Skan och Hasle. Andra störningen kom veckan efter då två snitt 2 ledningar löste p.g.a. obefogad skyddsfunktion. Både automatisk och manuell inkoppling misslyckades och ledningarna togs därefter ur drift. Felet medförde termisk överlast på 220 kv nätet. Man begränsade snitt 2 och expoit på Fenno-Skan och startade även Hallstavik. 3/9
Vintern förde även med sig ett antal stormar men dessa stormar påverkande inte stamnätet något nämnvärt. Stormen Egon orsakade dock relativt många utlösningar av ledningar kring Skogssäter. Trolig orsak är att det blåst upp salt på isolatorerna som vid snöfallet gett överslag. Ringhals l togs också ur drift då det kommit in saltvatten i anläggningen. Presentationen bifogas i bilaga 3. Vattenfall Eldistribution Rolf Svensson informerade om transformatorerna T2 i Skogssäter och T2 i Hisingen som löste veckorna efter varandra i mitten av januari.. När T2 i Hisingen löste gav det överlast på Ti i Skogssäter. Det visade sig att det var RT2 (reglertransformatorn) som havererat och under mars kommer RT2 att tas från den skrotade transformatorn i Skogssäter och använda i Hisingen. Driftsituationen har under januari varit allvarlig i västra Sverige. Orsaken till att haverierna inträffat så nära inpå varandra i tiden är inte klarlagd. Ålder i kombination med upprepade transienter är en teori. Åtgärder vidtogs, såsom start av Stenungsundsverket, importbegränsningar från Norge. Samarbetet mellan Vattenfall, Svk och Gbg Energi har varit bra. Frågan ställdes om allmänheten informerades om detta. Rolf svarade att industrier informerades men inte allmänheten. Göteborg Energi Martin Sandin informerar om en lugn vinter. Stormen Egon påverkade dock nätet en del. E.ON Elnät Johan Nilsson berättade att Egon var den mest besvärande händelsen för deras nät. Annars var det en snäll vinter. Fortum Elproduktion Lars-Ola Andersson berättade om outsourcingen av deras service-del vilket innefattar den lokala driften och lokalt underhåll. Fortum Distribution Jimmy Matsson informerar om en lugn vinter. Stormarna påverkade inte nätet mycket men man hade stor beredskap. Man hade kahelfel på KL27 vilken var borta i 4 veckor. Fortum har tagit fram en åtgärdsplan efter fel. Nu pågår ett projekt för att åtgärda felet. Jimmy nämner också försäljningen av Fortums svenska elnät. Den största nya ägaren (50%) blir det kanadensiska företaget Borelais Infrastructure. Men Fortum 4/9
Distribution kommer att ha kvar samma personal och man kommer fortsätta arbeta som man gör idag. Vattenfall Elproduktion Johan Hagsten informerar om en lugn vinter. Det har även gått bra och problemfritt med isläggningen i år. Jämna priser gav en lugn och stabil körning. 4 IT-säkerhet Martin Sandin från Göterborg Energi väckte frågan om branschens IT-säkerhet. Hur ställer sig Svk till outsourcing av IT-verksamhet? När nya system beställs, när förändringar sker i IT-miljön, gör vi då tillräckligt för att nå upp till våra säkerhetskrav med tanke på säkerhetsskydd mot spioneri, sabotage, terroristbrott mm? Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (SvICFS 2013:1) gäller för enskilda och juridiska personer som bedriver elförsörjningsverksamhet. På alla företag ställs krav av Svk på säkerhetsanalys, säkerhetsorganisation, informationssäkerhet, tillträdesbegränsning, säkerhetsprövning och registerkontroll. Säkerhetsprövning består av registerkontroll och är en lämplighetsbedömning. Elföretaget ansvarar själv för lämplighetsbedömning genom att kontrollera referenser med CV vid anställningsintervjun. Registerkontroll görs genom Svenska kraftnät men företaget ska se till att ifyllda blanketter skickas in till Svenska kraftnät. Informationssäkerhetsportalen är en webbsida om informations- och IT-säkerhet. Den är framtagen i samarbete mellan Svensk Energi och Svk. Den ska ge stöd och vägledning i säkerhetsarbetet: http: //www.energisakerhetsportalen.se/ Frågan om vilka krav man kan ställa på en tredje part kom upp. Alireza Hafezi förklarar att kraven på sektorn måste uppfyllas och överenskommelse om kraven i ett avtal vid upphandlingen. Det är viktigt att vi ställer oss frågan: vet vi vilka risker det finns i det företag som man vill anlita? Kraven sänks inte på sektorn bara föratt ansvaret läggs över på en tredje part, elföretag måste fortfarande ansvara för en säker drift av dess system för elförsörjningen. Presentationen bifogas i bilaga 4. 5/9
5 Anslutningsavtal Lars Johansson från E.ON lyfte en generell diskussion utifrån en aktuell uppdatering av ett av deras anslutningsavtal. Han vill belysa den skillnad som finns i det sätt man formulerar sig i de nya anslutningsavtalen. Ordet KAN har bytts till SKA i avtalet. Vad innebär det undrar E.ON? Varför har man gjort denna förändring i avtalet? Är det för att säkerställa att regionnät klarar reaktiva balansen? Stefan Arnborg förklarar att regionnät alltid ska kunna ha det reaktiva utbytet puls/minus noll (med det menas +/-5 MVar) i sina anslutningspunker. Alla nät sköter den reaktiva effekten på sitt eget nät. Regionnät ska hålla nollutbyte av reaktiva effekten mot stamnätet. Detta vill man vara tydlig med när nya avtal skrivs. Men vid störningar hjälper vi naturligtvis varandra. Men i framtiden kommer Svk att bli noga med att skriva anslutningsavtal, vad som gäller och att de ska följas. Dock kommer inte kravbilden att bli hårdare än vad den har varit tidigare. Driftrådet har sedan tidigare ett pågående arbete för hur spänningsreglering ska genomföras i det operativa skedet. Uppfyllandet av avtalen är en förutsättning att resurserna finns och sedan ska spänningarna i systemet regleras enligt överenskomna rutiner i gott samarbete. En uppföljning i driftrådet för de punkter där gränserna inte kan innehållas vore ett naturligt steg där det sedan överlämnas till planeringsrådets medlemmar som ska vara garant för att systemet dimensioneras för att driftas inom sina gränser. 6 Solförmörkelsen 20 mars Christer Bäck berättar om den solförmörkelse som ägde rum den 20 mars. Det finns ungefär 87000 MW installerad sol kraft i centrala Europa och man räknar med att ca 30000 MW kunde försvinna under solförmörkelsen under soliga förhållanden. Problemen kan uppstå främst när solförmörkelsen är slut och 30000 MW ska rampa in i nätet igen vilket kan resultera i stora frekvensstörningar och områdesobalanser. Europas TSO:er har haft ett gott samarbete med förberedelser och åtgärdsplaner inför solförmörkelsen. För att förhindra att en systemkollaps i centrala Europa ska sprida sig till Nordeuropa har många förberedelser gjorts hl.a. har man sett till att alla HVDC förbindelser skall vara i drift för att kunna bidra med EPC mot central Europa och att överföringen (framförallt importen) i grundläget inte är högre än storleken på det dimensionerande felfallet i kraftsystemet. I alla kontrollrum i Nord och Centraleuropa 6/9
hade man extra bemanning för att vara förberedda för en ev. störning. Även enormt stora volymer av automatiska reserv hade köpt in. Solförmörkelsen passerade också problemfritt och utan störningar. Och allt det förberedande arbetet under många månader bidrog till att situationen klarades utan några störningar. Presentationen bifogas i bilaga 5. 7 FRR-A uppföljning Christer Bäck ger en status på FRR-A projektet. Projektet fortsätter att utföra sin uppgift att minska antalet minuter utanför 49,9-50,1 spännet. Antal företag som levererar FRR-A i DKi, Finland, Norge och Sverige ökar fortfarande och leverantörer i DK2 kommer att komma under hösten 2015. Under 2016 är målet att det kommer en gemensam nordisk kapacitetsupphandlingsplattform för FRR-A. Senarefår FRR-A också en Energiavropsmarknad med manuell överlastkontroll. En Energiavropsmarknad med automatisk överlast-kontroll kommer först ett år efteråt. Detta kommer att ge aktörer möjlighet att kunna lämna bud nära inpå drifttillfället och troligtvis förenkla för planeringen. Presentationen bifogas i bilaga 6. 8 Transparensprojektet Therese Erixon presenterar Transparensförordningen. Det är en förordning som trädde i kraft 2013 och syftet är att ge Europas marknadsaktörer tillgång till den marknadsinformation som de behöver för att kunna ta effektiva handels- och produktionsbeslut. I januari 2015 tog ENTSO-E fram en central plattform där information som total produktionsmängd, produktionsplaner mm finns publicerade. Data från svenska aktörer sid ekas till plattformen av Svenska kraftnät och Nord Pool Spot. Här är länken till plattformen: http://transparencv.entsoe.eu Presentationen bifogas i bilaga 7. 7/9
9 Övriga punkter Emergency and Restoration Energimarknadsinspektionen ordnar en hearing kring koden Emergency and Restoration den 21 april: http://ei.se/sv/nvhetsrum/internationelia/iamna-svnpunkter-pa-natkodenemergencv-and-restoration / Ny ledamot, Fortnm Distribution och Fortum Generation Jimmy Mattsson från Fortum Distribution ska träda in som ny ledamot i driftrådet. Lars-Ola Andersson ersätter Jan-Ola Silver, från Fortum Generation, som ledamot. 10 Frågor att behandla vid kommande möten > Thomas Amgård om haveriet på T2 i Hisingen och T2 i Skogssäter. > FRR-A, frekvensuppföljning. /Christer Bäck. > ESA14 kom som förslag från Lars-Ola Andersson. 11 Nästa möte 9 juni 2015 kl.9-15. 12 Bilagor Bilaga 1, Bilaga 2, Bilaga 3, Bilaga 4, Bilaga 5, Bilaga 6, Bilaga 7, Justeras Vid protokollet 8/9
9/9