Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (13) IT-använning i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) V 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5 Statistikproucent... 2 0.6 Uppgiftsskylighet... 2 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter... 2 0.8 Gallringsföreskrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfte och historik... 3 0.11 Statistikanvänning... 3 0.12 Uppläggning och genomförane... 3 0.13 Internationell rapportering... 3 0.14 Planerae föränringar i kommane unersökningar... 3 1 Översikt... 4 1.1 Observationsstorheter... 4 1.2 Statistiska målstorheter... 4 1.3 Utflöen: statistik och mikroata... 5 1.4 Dokumentation och metaata... 5 2 Uppgiftsinsamling... 6 2.1 Ram och ramförfarane... 6 2.2 Urvalsförfarane... 6 2.3 Mätinstrument... 6 2.4 Insamlingsförfarane... 6 2.5 Databerening... 8 3 Statistisk bearbetning och reovisning... 10 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler... 10 3.2 Reovisningsförfaranen... 11 4 Slutliga observationsregister... 13 4.1 Prouktionsversioner... 13 4.2 Arkiveringsversioner... 13 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången... 13 V0116_DO_2012
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (13) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: äringsverksamhet 0.2 Statistikområe Statistikområe: äringslivets struktur 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: SCB Postaress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksaress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Kim Eriksson Telefon: 08-506 943 53 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: SCB Postaress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksaress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Kim Eriksson Telefon: 08-506 943 53 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger enligt lag om en officiella statistiken (SFS 2001:99), förorningen om en officiella statistiken (SFS 2001:100), samt SCBs föreskrifter om skylighet att lämna uppgifter till IT-statistik (SCB-FS 2012:7). 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). V0116_DO_2012
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (13) 0.8 Gallringsföreskrifter Gallring regleras enligt beslut från Riksarkivet, RA-MS 1998:7. 0.9 EU-reglering Framställning av statistiken finansieras till stor el av EU. Unersökningen är gemensam för EU-länerna som tillsammans me EU:s statistikmynighet Eurostat utformat frågor och efinitioner. Från och me år 2006 är unersökningen EU-reglera (enligt Europaparlamentets och råets förorning (EC) nr 808/2004 av en 21 april 2004). 0.10 Syfte och historik Unersökningen avser att belysa använningen av informationsteknik i svenska företag. Den har genomförts tretton gånger: åren 2000-2012. Moellen för unersökningen togs fram i ett noriskt samarbete 1999. År 2001 viareutvecklae Eurostat en noriska moellenkäten för att göra en harmonisera unersökning i Europa. Data för årets unersökning har samlats in me hjälp av enkäter som i Sverige skickaes ut i början av april 2012. 0.11 Statistikanvänning Huvuanvänare är EU:s statistikmynighet Eurostat, äringsepartementet, Post- och telestyrelsen (PTS), Mynigheten för tillväxtpolitiska utväreringar och analyser (Tillväxtanalys) och Stiftelsen för Internetinfraksruktur (. SE). Även meia, branschorganisationer, enskila företag och allmänheten är använare av statistiken. 0.12 Uppläggning och genomförane Data för unersökningen har samlats in me hjälp av webb- och postenkäter (enast vi en anra påminnelsen) som skickats ut till ett urval av företag me tio anställa eller fler. Företag me 250 anställa eller fler har totalunersökts. Enkäterna skickaes ut i början av april 2012 och atainsamlingen pågick fram till slutet på augusti måna. 0.13 Internationell rapportering Resultaten från unersökningen rapporteras till Eurostat. 0.14 Planerae föränringar i kommane unersökningar Unersökningen innehåller en temamoul som varierar mellan åren. År 2013 kommer temat att vara sociala meier och 2014 clou computing. V0116_DO_2012
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (13) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Unersökningsenheten är företagsenheten. Företagsenheter är i e flesta fall etsamma som en juriisk enhet, men i vissa fall beöms flera juriiska enheter ha en såan integrera verksamhet att e av SCB klassificeras som en företagsenhet. 1.2 Statistiska målstorheter Population: Företagsenheter som fanns registrerae i SCB:s Företagsatabas (FDB) i mars 2012 tillhörane SI-koerna 1 10-82 (exklusive SI 75, 6411, 642, 643, 6491, 6499, 653 an 6611) baserat på SI2007. Enast företagsenheter me tio anställa eller fler ingår i unersökningen. Unersökningen belyser företags tillgång till och använning av informationsteknik me variabler t ex om internetanslutning, internetanvänning, e-hanel och elektroniska affärsprocesser. I 2012 års unersökning fokuseraes speciellt på företag som tillhanahåller e anställa me bärbara enheter som kan ansluta till internet. Frågor om omännamn ställes på upprag av stiftelsen för Internetinfrastruktur.SE och frågor om IT och miljö på upprag av äringsepartementet. Frågeformuläret innefattar huvusakligen frågor me fasta svarsalternativ (exempelvis ja/nej). Frågor är procentanelar skall anges förekommer ock också (exempelvis anel av företagets sysselsatta och anel av omsättning V0116_DO_2012 1 SI står för Stanar för svensk näringslivsinelning
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (13) 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Resultatet av unersökningen publiceras i en rapport i pf-format samt i tabeller och iagram som publiceras på SCB:s hemsia: http://www.scb.se/nv0116. Resultat presenteras även på Eurostats webbplats uner Information Society statistics. Mikroata /slutligt observationsregister sparas i SCB:s interna atabaser. 1.4 Dokumentation och metaata Unersökningen finns även okumentera i Beskrivning av statistiken me kvalitetseklaration samt i Metaplus. V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (13) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Urvalsramen utgörs av företagsenheter inom e branscher och storleksklasser som unersökts och som var aktiva i början av mars 2012. Urvalsramen tas fram från SCB:s Företagsatabas (FDB). Problem me ramtäckning kan antingen ta sig uttryck i övertäckning, vs. att företag som inte bore ha varit me i ramen är et, eller unertäckning, vs. att företag som bore ha varit me i ramen inte är et. Tien mellan att ramen låstes (i början av mars) och unersökningen skickaes ut (i slutet av mars) är tämligen kort. Ur ett över- respektive unertäckningsperspektiv är etta naturligtvis eftersträvansvärt. 2.2 Urvalsförfarane Ramen är inela i stata efter bransch och storleksklass. Beroene på företagens egenskaper använs olika urvalsmekanismer. För företag me 250 anställa eller fler är samtliga företag me i urvalet. För strata som består av fem företag eller färre har alla företag unersökts. För övriga företag me 10-249 anställa har ett stratifierat slumpmässigt urval me optimal allokering gjorts. Allokeringen ger en viss stickprovsstorlek per stratum. Selektering av enskila företag inom varje stratum har gjorts inom ramen för SCB:s system för samornae urval, SAMU. Kortfattat så innebär SAMU en mekanism för att jämna ut uppgiftslämnarböran mellan företag, samt att minska företagens aministrationsti för unersökningarna genom att så långt et är möjligt ge enskila företag samma unersökning flera år i följ. Mekanismen i SAMU meför att ett företag som kommit me i urvalet normalt meverkar i unersökningen uner en femårsperio. Om urvalets anel av populationen är större än 10 procent så är et ock növänigt att låta en elmäng av företagen att meverka en längre ti än fem år. För en fullstänig beskrivning av upplägget i SAMU, se rapporten SAMU: The system for co-orination of frame populations an samples from the Business Register at Statistics Sween, http://www.scb.se/pages/publishingcalenarviewinfo 259923. aspx?publobji=1952 2.3 Mätinstrument Uppgifterna har samlats in genom en enkät. Företagen har även haft möjlighet att svara elektroniskt via SCB:s verktyg för elektronisk insamling SIV. Enkäten i sin helhet finns som bilaga till rapporten Itanvänning i företag 2012 som finns publicera på SCB:s hemsia: http://www.scb.se/nv0116 2.4 Insamlingsförfarane Ett missivbrev me inloggningsuppgifter för att svara elektroniskt skickaes tillsammans me en sia me smakprov på resultat från 2011 års unersökning, via post till it-ansvariga för samtliga företag i urvalet. V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (13) Två påminnelseutskick har gjorts. Den första påminnelsen besto av ett brev me inloggningsuppgifter till SIV. Därefter har ett påminnelseutskick gjorts me en pappersenkät till samtliga företag som inte svarat. Utöver essa skriftliga påminnelser har telefonpåminnelser genomförts riktae mot prioriterae företag. Det finns två typer av bortfall: objektsbortfall och partiellt bortfall. Objektsbortfall utgörs av e företag som inte svarar på enkäten, mean partiellt bortfall innebär att ett företag svarar på enkäten, men hoppar över en eller flera frågor. Ett stort bortfall ökar osäkerheten i skattningarna. Svarsbortfall ökar även risken för skevhet i skattningarna. Svarsfrekvensen i enna unersökning är 83 procent. Tabell 4 nean visar objektsbortfallet uppelat på reovisningsgrupper. Tabell 4 Objektsbortfall efter reovisningsgrupp Reovisningsgrupp Objektsbortfall, % Totalt 17 Storleksklasser 10-49 anställa 18 50-249 anställa 15 250-15 Branscher (SI) 10-33 16 35-39 14 41-43 22 45-47 16 49-53 19 55-56 27 58-63 17 64-66 9 68 10 69-74, 77-82, 95.1 15 En el företag har missat eller valt bort att besvara vissa frågor i enkäten. Dessa utgör et partiella bortfallet. Ofta innebär ett överhoppat svar att företaget inte har tekniken i fråga men et kan också innebära att uppgiftslämnaren inte förstått frågans innebör eller inte känner till svaret. Vissa frågor, exempelvis e som behanlar e-hanel, kan upplevas som känsliga att besvara och kan ärför vara överhoppae. Vissa frågor är essutom frivilliga att besvara. Detta gäller e frågor som inte omfattas av EU-regleringen eller är uppgifter till nationalräkenskaperna. Dessa frågor har ärför också ett högre partiellt bortfall. V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (13) I tabell 5 nean framgår et för vilka frågor som et partiella bortfallet varit särskilt stort. Det partiella bortfallet i tabellen är et partiella bortfallet för totalen för respektive fråga. Det partiella bortfallet kan variera en el mellan e olika reovisningsgrupperna. Inga imputeringar har gjorts. Det partiella bortfallet har påverkan på resultaten. Resultat som avser anelen företag som har någon form av teknik eller använer IT för något änamål är sannolikt unerskatta å partiellt bortfall förekommer. Tabell 5 Frågor me särskilt stort partiellt bortfall Fråga Använer igitalisering av arbetsflöen för att minska företagets energiförbrukning Använer intelligent styrning av transport och logistik för att minska företagets energiförbrukning Partiellt bortfall, % Använer annan energibesparane it-lösning 7 Använer intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation för att minska 7 Har sysselsatta som regelbunet arbetar utanför själva företaget och som 6 ärifrån har tillgång till företagets it-system Har en miljöpolicy eller motsvarane som innebär att företaget ska ta hänsyn till 5 energiförbrukningen vi val av system och hårvara Har en miljöpolicy eller motsvarane som innebär att företaget ställer krav på att 4 leverantörerna är miljöcertifierae Har en miljöpolicy eller motsvarane som innebär att företaget ska minska sin 4 miljöpåverkan genom minska pappersförbrukning vi utskrifter eller kopiering 7 7 2.5 Databerening Uppgifterna har granskats utifrån hur svaren på e olika frågorna hänger ihop logiskt. Vi ologiska svar eller bortfall på viktiga frågor har företagen återkontaktats för att ges möjlighet att komplettera e i enkäten angivna svaren. Särskil vikt har lagts vi att återkontakta större företag avseene e-haneln å eras svar har stor betyelse för unersökningens tillförlitlighet. Uppgifter om omsättning från momsregistret har använts för att beräkna e-haneln i kronor. I en mån registeruppgifter inte varit tillgängliga har uppgifter från enkäten använts. En el företag som har besvarat enkäten har hoppat över vissa frågor. I e fall är et har funnits en möjlighet att logiskt ra slutsatser om svaret på såana frågor har upprättningar gjorts särskilt för variabler me stort partiellt bortfall. V0116_DO_2012.ocx Kontroller: - e-hanel: kontroller har gjorts mot föregåene år (framförallt för företag me hög omsättning) - Kontroll av partiellt bortfall på kvantitativa samt vissa övriga variabler - Kontroll av ologiska svar - Kontroll av felsummerae svar
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (13) - Kontroll av omsättningsuppgift i e fall är registeruppgift saknas I samban me hantering och bearbetning av blanketter, atafiler och tabeller kan fel uppkomma. I arbetet me enkäten arbetar vi stänigt me att förbättra rutinerna för att minimera såana fel. V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (13) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Stratifiering görs i två steg, efter bransch ( =1,2,.,D), och inom bransch, efter storlek h (h=1,2,.h). Bransch kan här jämställas me reovisningsgrupp. Ett stratifierat obunet slumpmässigt urval ras. Låt I A (k) = 1 om företag k har egenskap A, I A (k) = 0 annars. Skattning av anelar Anelen/proportionen företag me egenskap A (t. ex. anel företag som har tillgång till internet) kan skrivas som: 1 p = I ( k) A k U är U är reovisningsgruppen, är antal företag i reovisningsgrupp. En skattning av pˆ 1 = H h= 1 n p erhålls genom följane estimator: I k s A ( k) är s betecknar urvalet i stratum (,h), är antal i rampopulationen i stratum (,h) och n är antal i urvalet i stratum (,h). Skattning av e-hanel i kronor Total e-hanel i kronor (i reovisningsgrupp ) kan skrivas som: t = y k k U är U är reovisningsgrupp, och y k är e-haneln i SEK för företag k. (y k = procent*omsättning från register) Följane estimator använs för att skatta t : V0116_DO_2012.ocx tˆ = H h= 1 n k s y( k) är y (k) är e-hanel i SEK för företag k, s betecknar urvalet i stratum (,h), är antal i rampopulationen i stratum (,h) och n är antal i urvalet i stratum (,h).
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (13) Skattning vi bortfall Imputering (åsätta mätvären för ej inkomna företag) är inte tillåtet. Objektsbortfall: justering görs genom omviktning, vs antal i urvalet, n, ersätts me antal svarane i urvalet, m, s ersätts av r (e företag som svarat). Partiellt bortfall: ingen justering görs, samma vikter använs för alla frågor. Detta betyer att om partiellt bortfall föreligger på en fråga så kommer e skattae anelarna inte att summera till 1. Exempel) Fråga, två alternativ, Ja eller ej p ˆ YES + pˆ O 1 Outliers (avseene e-hanel): Företag som har en avvikane stor e-hanel klassificeras som outliers. E-hanel utgörs här av beställningar som inkommit via webbsia eller EDI. Va som utgör en avvikane stor anel bestäms genom jämförelser me anra företag inom samma reovisningsgrupp (alternativt stratum). För e företag som klassificeras som outliers sätts vikten,, till 1. n Variansskattning Den skattae variansen för pˆ erhålls genom estimatorn: Vˆ( pˆ 1 ) H 2 h= 1 n 2 n (1 ) Sˆ är ˆ 2 S ˆ (1 ˆ = p p ) 1 2 Ett 95 %-igt konfiensintervall beräknas för alla skattningar:, pˆ ± 1.96 Vˆ ( pˆ ) 3.2 Reovisningsförfaranen Ett urval av resultaten publiceraes en 30 oktober 2012 på SCB:s hemsia; i SCB:s statistikatabas (SSD), i efterfrågae tabeller och iagram samt i pressmeelane. Fullstänigt resultat från unersökningen publiceraes en 16 januari 2013. Publiceringen skee i V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (13) SSD och i form av efterfrågae tabeller och iagram och ett pressmeelane på SCB:s hemsia. Resultatet reovisaes också i form av en rapport me namnet Företagens använning av IT 2012. V0116_DO_2012.ocx
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (13) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Registerversion 2012 IT-använning IT i företag Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: https://www.h2.scb.se/metaata. Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Samma som prouktversioner. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Sean 2008 är unersökningen belag me svarsplikt vilket har biragit till en betyligt högre svarsfrekvens och ärme bättre kvalitet än år 2007 och tiigare. Svarsbortfallet 2012 uppgick ock fortfarane till 17 procent. E-hanelsfrågorna är fortsatt problematiska. Olika uppgiftslämnare gör olika tolkningar av efinitionen av e-hanel. De kvantitativa frågorna om e-hanel är oftast grova uppskattningar, vilket gör att essa är mycket osäkra. Även vissa av frågorna om elektroniska affärsprocesser är svåra för uppgiftslämnarna. I årets unersökning gälle etta framförallt frågorna om automatiserat informationsutbyte me externa it-system. V0116_DO_2012.ocx