Kunderna kommer att välja LightLabtekniken för att den är vänlig både mot miljön, rummet och plånboken.

Årsredovisning 09

v i n j e t t LightLab på Kunderna kommer att välja LightLabtekniken för att den är vänlig både mot miljön, rummet och plånboken. framtidens miljövänliga ljuskällor LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar en ny miljövänlig ljusteknologi. Tekniken innebär att ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver och med mycket goda ljusegenskaper. Sedan starten 1996 har LightLab skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent. lucka i marknaden I september 2012 förbjuds glödlampor inom EU. Lågenergilampor är energieffektiva men utgör ett miljöhot eftersom de inne håller Affärsidé LightLab utvecklar en teknologiplattform för belysningsprodukter och andra ljuskällor med hög energieffektivitet och unik miljövänlighet i kombination med ljusegenskaper anpassade för olika behov och marknader. Strategi Vision LightLabs strategi är att utveckla och äga en teknologibas som är skalbar till höga volymer med god produktionsekonomi, har ett starkt IP-skydd, och kan anpassas till olika marknadssegment. Produktutveckling och marknadsföring kommer att ske tillsammans med etablerade aktörer på belysningsmarknaden. För patent-, marknads- och utvecklingsstrategier, se sid 2 3. LightLab skall bidra till en bättre miljö genom att utveckla ljuskällor med högsta miljövänlighet i kombination med attraktiva belysningsegenskaper. Fördelar Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst: Hög energieffektivitet. Helt fri från kvicksilver. Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer). Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag. Attraktiva belysningsegenskaper. God färgåtergivning. Okänslig för omgivningstemperatur. Visste du att EU förbjuder den vanliga glödlampan i september 2012. Lågenergilampan utgör ett betydande miljöhot på grund kvicksilvret. LightLabs lampa fyller en lucka i marknaden eftersom den både är miljövänlig och energieffektiv. LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens låg energilampor medan en bra LED-lampa är betydligt dyrare. Kort om LightLab LightLab grundades 1996 och har verksamhet i Sverige och Taiwan. LightLabs aktie är noterad på Nasdaq OMX First North. LightLab äger 22 patent och har 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. LightLab erbjuder en energieffektiv och miljövänlig lösning. LightLabs utvecklingsarbete har resulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar. R l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

5 minuter v i n j e t t kvicksilver. Att de får tillverkas och säljas beror på ett undantag i lagstiftningen. För närvarande saknas lampor som både är energieffektiva och miljövänliga. Det är här LightLabs lampa kommer in i bilden. Den är energieffektiv och miljövänlig eftersom den inte belastar naturen med tungmetaller. Dessutom är den ett bra alternativ till glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LED-lampor eftersom den bland annat har bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla. Jämfört med LED-belysning har LightLabs lampa en trevlig ljuskaraktär och dessutom behövs inte exklusiva råvaror i produktionen. Det innebär att LightLabs lampa kommer att ha samma prisnivå som dagens lågenergilampor. Bra LED-lampor kostar betydligt mer. Affärsmodell LightLab tillhandahåller en teknologiplattform och nyckelkomponenter till etablerade aktörer på belysningsmarknaden. Detta sker globalt genom licensiering eller andra lämpliga samarbetsformer vilket ger marknadens aktörer tillgång till den nya tekniken. Dessa kan därigenom erbjuda sina kunder nya och miljövänliga produkter. 2009 i sammandrag Tester visar att LightLabs miljölampa uppnår en energieffektivitet på 85lm/w. Nyemission genomförs som övertecknas med 62 %. Uppgradering av verksamheten i Taiwan. Notering av bolagets aktie Nasdaq OMX First North. Varumärkesägare Licens Licens Koncernens resultaträkningar i sammandrag TSEK 2009 2008 2007 Lamptillverkare Strategisk komponent Tekniskt kunnande LightLab Sweden AB (publ) Rörelsens kostnader - 17 288-14 026-9 951 Rörelseresultat - 16 807-14 022-9 725 Resultat från finansiella poster -24 590 116 Resultat efter finansiella poster -16 831-13 432-9 609 Årets resultat - 16 831-13 432-9 609 Strategiska komponenter Affärsmodellen Egen tillverkning Alt. licensiering Koncernens balansräkningar i sammandrag TSEK 2009 2008 2007 Materiella anläggningstillgångar 1 507 1 603 527 Finansiell kalender LightLab lämnar följande information: Årsstämma: 11 maj 2010 Halvårsrapport: 27 augusti 2010: Bokslutskommuniké 2010 LightLab Sweden AB (publ): 28 februari 2011 Finansiella anläggningstillgångar 5 5 5 Omsättningstillgångar 3 836 7 403 21 476 Summa tillgångar 5 348 9 011 22 008 Eget kapital 1 508 5 395 18 530 Långfristiga skulder 1 469 1 469 1 469 Kortfristiga skulder 2 371 2 147 2 009 Summa skulder och eget kapital 5 348 9 011 22 008 Denna information finns att tillgå på www.lightlab.se l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 S

Innehåll 1 VD har ordet 2 Vår verksamhet 4 Marknad & miljö 8 LightLabs teknologi 10 LightLab-aktien 12 Förvaltningsberättelse och räkenskaper 22 Tilläggsupplysningar 23 Noter 27 Revisionsberättelse 28 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer Lamptester hos en av LightLabs tänkbara partners. 32 Definitioner

v d h a r o r d e t VD har ordet visste ni att thomas alva edison gjorde över 2 000 försök innan han fick fram en glödlampa som fungerade? Det klarar man bara om man har en stark tro på sin teknik och ett starkt entreprenörskap. Och en god portion uthållighet. När Edison väl löst problemen hade världen fått en ny produkt att glädjas åt, den elektriska glödlampan. Den kom att tillverkas i miljarder och åter miljarder exemplar och är en av mänsklighetens allra största uppfinningar. Den bidrog till starten av General Electric som 2009 rankades som det största företaget i världen. Edisons glödlampa har nu kommit till vägs ände, paradoxalt nog på grund av sin stora framgång. I en tid när belysningen konsumerar 20 procent av all producerad el finns inget utrymme för energislöseri. Det finns idag alternativa sätt att producera ljus med betydligt större effektivitet och det är då självklart att regeringar världen över påbörjat en utfasning av Edisons lampa. Alternativen är visserligen inte perfekta, lysrörslamporna innehåller till exempel kvicksilver och deras ljus uppfattas av många som obehagligt, men utfasningen upplevs nog ändå som rimlig av de flesta. Vi har alltså hamnat i ett mellanläge, där den gamla kära glödlampan försvinner, och det inte finns några riktigt bra alternativ. Intressant eller hur? Detta har förstås genererat stora aktiviteter på belysningsmarknaden. Den som kan skapa den nya volymljuskällan sitter inte bara på ett guldägg utan äger till och med hönan som värper äggen. Den nya teknik som det satsas mest på är diodlampor, LED. Den ledande aktören, Philips, har satsat många miljarder kronor på teknisk utveckling av LED-belysning och uppköp av LEDrelaterade företag. LED-belysning har också lyckats väl inom nischer där dess naturliga egenskaper kommer bäst till sin rätt. Riktat ljus utan stora krav på färgkvalitet, och med måttliga effektuttag där värmeavledningen inte är ett problem. Ett antal glödlampsliknande produkter har lanserats, men bland annat på grund av ljuskaraktären och det höga priset har dessa ännu inte blivit någon större framgång. LightLab har kunnat utveckla sin fältemissionsteknik lite under radarn, jämfört med lysrör och LED. Det har tagit sin tid, av samma skäl som varför inte många andra satsat på fältemissionslampor, nämligen att det är mycket komplicerat och kräver forskning inom många olika discipliner. Efter en lång och innovativ period av forskning och utveckling börjar vi nu skönja ljuset i tunneln. Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivitet, vid olika färgtemperaturer, och med bra färgåtergivning. Vi har stabil drivelektronik, behöver inga dyra eller miljöfarliga råvaror, och vi har ett starkt patentskydd. Vi har en del kvar att visa, till exempel tillräckligt lång livslängd samt prototyper som kombinerar alla dessa egenskaper, det är sant, och det kommer vi att göra under 2010. Vårt fokus kommer nu att skifta mot kommersialisering av vår Vi har under 2009 visat att lampan kan lysa starkt, med hög energieffektivitet, vid olika färgtemperaturer, och med bra färgåtergivning. teknologi. Vi kommer därför att intensifiera samarbetet med våra befintliga partners, bland andra TECO, och söka ytterligare partners, både för produktifiering och för marknadsintroduktion. Lampans generella goda egenskaper tillåter många olika applikationer, och det är viktigt att tillsammans med våra partners välja optimal ingångsprodukt. Företagets organisation och bemanning kommer att förändras och kompletteras, framförallt inom produktutveckling, kommersialisering och marknad. LightLab går alltså in i en ny fas, och vi tror liksom Edison att nyckeln till framgång är kombinationen av innovativ teknik och ett starkt entreprenörskap. Och uthållighet. Det tänker vi fortsätta med. Tack alla ni som trott och fortsätter att tro på LightLab! Björn Varnestig, VD LightLab l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 1

v e r k s a m h e t e n Vår verksamhet lightlab utvecklar framtidens miljölampa den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den omvandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus. Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globala belysningsmarknaden.. LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar och kommersialiserar framtidens miljölampa. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996 skapat en stark teknisk grund som skyddas av ett flertal patent. LightLab utvecklar produkter baserade på en egenutvecklad patenterad teknologi. Målet är att inom en snar framtid erbjuda en energieffektiv, miljövänlig lampa med tillräckligt goda ljusegenskaper för att bli accepterad på marknaden. Bolagets intensiva utvecklingsarbete har även resulterat i att kunskapen kring katodteknik, olika elektrodmaterial samt fältemission har ökat. Utvecklingsarbetet har även lett till ökad kunskap och forskning kring flera näraliggande applikationer och tekniker. LightLabs huvudfokus under den närmsta tiden är dock att utveckla miljölampan till en kommersiell produkt. Det unika med LightLabs tekniska ansats är att den kan möjliggöra en produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda giftiga ämnen, till exempel kvicksilver. Dessutom har miljölampan attraktiva färg- och belysningsegenskaper, en kombination som länge efterfrågats men som hittills inte funnits på marknaden. Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst: Hög energieffektivitet. Helt fri från kvicksilver. Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer). Möjlighet att tända utan fördröjning vid tillslag. Attraktiva belysningsegenskaper. God färgåtergivning. Okänslig för omgivningstemperatur. Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och moderniserats. Den utökade organisationen och det upprustade laboratoriet har lett till att utvecklingstakten har blivit både snabbare och effektivare. Koncernen har sammanlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Dessutom har specialister hyrts in på konsultbasis med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter i både moder- och dotterbolaget. övergripande strategisk ansats LightLab är strategiskt placerad med sin närvaro i Taiwan och har väletablerade kontakter och nätverk i Fjärran östern. Avsikten är att bygga vidare på denna position och etablera partnerskap med starka varumärken och företag som verkar inom forskning, utveckling, produktion och distribution. En tidig lansering tillsammans med en partner skall utgå från en applikation där kraven på produkten ligger nära den nuvarande tekniknivån. LightLab avser att utnyttja befintliga strukturer, aktörer och varumärken på marknaden för en snabb lansering och marknadspenetration till låga egna kostnader. patentstrategi LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknologier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sammanlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strategin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier. marknadsstrategi LightLab har åstadkommit en mycket hög energieffektivitet utan användning av kvicksilver och andra tungmetaller. Då elektroniken till lampan inte ännu är miniatyriserad till sockelformat är vår bedömning att en lämplig första nisch är applikationer där elektroniken är armaturbaserad, till exempel för industriella tilllämpningar. Lampans goda ljusåtergivningsegenskaper, med stabila Ra-värden över 90, indikerar konkurrenskraftiga prestanda teknologin framgångsrikt testad LightLabs utvecklingsarbete har resulterat i fungerande prototyper som tydligt bevisar att teknologin fungerar. Höga värden på ljusflöde (dvs hur starkt lampan lyser) och energieffektivitet har påvisats och fokus ligger nu på att optimera lampans livslängd. koncernen LightLab bedriver verksamhet både i Sverige och i Taiwan. Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ) och det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan. LightLab Sweden AB ansvarar för koncernledning, forskning och utveckling. I LightLab Asia Corp. bedrivs laboratorieverksamhet, prototypproduktion, tester och utvärdering. koncernöversikt LightLab Sweden AB (publ) 100% 100% Bright Europe AB LightLab Asia Corp. (Vilande) (Utveckling) 2 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

v e r k s a m h e t e n Prototyper från LightLabs utvecklingsavdelning. Glas, glas belagt med lyspulver och monterad lampa. jämfört med såväl CFL som LED vilka båda regelmässigt visar lägre värden. När elektronik anpassad för en lampsockel färdigutvecklats och högsta energieffektivitet vid alla på marknaden förekommande ljustemperaturer uppnåtts kommer successivt mer resurser att satsas på LightLabs teknikplattform för att möta krav från konsumentmarknaden. Aktiviteter för att identifiera och kontraktera tänkbara partners för distribution och andra marknadsrelaterade samarbeten pågår kontinuerligt. För att öka takten i vilken denna bearbetning sker, kommer vi att söka förstärka organisationen inom affärsutveckling när tiden är rätt med ytterligare personer. utvecklingsstrategi LightLab forskar och utvecklar produkter baserade på fältemission. Tekniken som sådan är välkänd men belysningsapplikationen är tämligen ny. Det betyder att några principiella hinder inte finns men att ett stort antal tekniska utmaningar måste antas. Utvecklingsprojektet innehåller flera viktiga delar: luminositet, energieffektivitet, ljuskaraktär och livslängd. Därtill kommer egenskaper som starttid och temperaturberoende m m. LightLab har nått ambitiösa mål inom flertalet av dessa områden. Under utvecklingsprojektets gång har även tillämpningar av teknologin inom andra områden än belysning identifierats och i vissa fall verifierats. Var och en av dessa representerar en betydande potential. För att vidareutveckla och produktionsförbereda lampteknologin kommer dock betydande resurser att krävas. Befintliga resurser kommer därför under överskådlig tid att koncentreras på belysningsapplikationen. Dock säkras övriga applikationer med patent där så är möjligt och möjliga framtida samarbeten förbereds. För att utveckla och anpassa LightLabs belysningsteknologi till storskalig produktion är avsikten att åstadkomma detta genom samarbeten med etablerade aktörer. Det tidigare träffade avtalet med Teco Nanotech i Taiwan är ett första steg i denna process. Historik 1996 LightLab AB grundades. Bolaget etableras vid Chalmers Teknikpark i Göteborg. 1997 Ursprungspatent beviljas i Sverige. 1998 Aktien listas på SBI:s väntelista (senare namnändrad till NGM Equitys väntelista). 2000 Aktien flyttas till SBI-listan (senare namnändrad till NGM Equity). 2001 I januari tändes den första lampan byggd på fältemissionstekniken inför aktieägare och press. 2002 Beslut fattas om att flytta utvecklingsverksamheten till Taiwan. 2003 Forskningslaboratorium i Taiwan etableras. Under året uppnås ett ljusflöde på 250 lumen. 2004 Ett ljusflöde på knappt 400 lumen uppnås. 2005 Verksamheten inom LightLab AB överförs till LightLab Sweden AB från 15 september. Aktien listas på Nordic MTF Stockholm. Forskning kring en ny teknik för lysdioder inleds i ett EU-stött projekt mellan universitet och företag i Europa. 2006 Ett ljusflöde på 700 lumen uppnås. 2007 Ett ljusflöde på över 2 000 lumen uppnåddes. Utvecklingen koncentreras på att minska energiförbrukningen och öka livslängden. 2008 Fortsatt utveckling med fokus på energiförbrukning och ökad livslängd. En ny styrelse tillträder i mars. Laboratoriet i Taiwan uppgraderas löpande och organisationen förstärks ytterligare. 2009 Aktien noteras på Nasdaq OMX First North. Viktiga utvecklings avtal träffas med taiwanesiska Teco Nanotech och Tak Lin s Electronics. Väsentliga förbättringar i energieffektivitet uppnås under hösten. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 3

m a r k n a d & m i l j ö Marknad & miljö energislukande glödlampor förbjuds Den traditionella glödlampan är ineffektiv eftersom den omvandlar endast cirka 5 procent av den ingående energin till ljus. Trots det står glödlampan för cirka 75 procent av den globala belysningsmarknaden. I Sverige beräknas cirka 25 procent av den totala elförbrukningen i företag och offentlig sektor vara för belysningsändamål. EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor. I Sverige beräknas besparingen uppgå till cirka 2 TWh vilket motsvarar en halvering av den el som förbrukas för hembelysning. Detta motsvarar den mängd el som krävs för att värma cirka 80 000 eluppvärmda villor på ett år. Inom EU väntas besparingen bli cirka 40 TWh. Sedan några år finns en gemensam elmarknad i Europa och den utmärks bland annat av att det är kolkraft som alltid står för den marginella kraftproduktionen. Det innebär att varje ökning eller minskning av elkonsumtionen var som helst i Europa är baserad på kolkraft. Detta gäller även i Sverige trots att det inte sker någon elproduktion med kolkraft inom landet. kvicksilver en miljöfara I dagsläget präglas miljödebatten framför allt av energiförbrukning och koldioxidutsläpp. LightLab bedömer dock att medvetenheten om att dagens lågenergilampor innehåller kvicksilver ökar vilket kommer att påverka konsumenternas inköpsbeslut i större utsträckning. Förbrukade lysrör och lågenergilampor orsakar betydande kvicksilverutsläpp på grund av felaktig hantering. De konventionella lågenergilamporna anses av många som miljöfarliga. Under de senaste åren har politiker och beslutsfattare i ökad omfattning uppmärksammat riskerna med fortsatt användning av denna teknik. Sverige har därför beslutat om ett generellt kvicksilverförbud från och med den första juni 2009, För närvarande finns inga praktiska alternativ på marknaden som kan uppfylla kraven vad gäller både låg energiförbrukning och avsaknad av kvicksilver. även om just lågenergilampor är undantagna. Anledningen till undantaget är att det inte bedöms finnas några realistiska alternativ samtidigt som en minskad energiförbrukning står högt på den politiska agendan och hos konsumenterna. Det finns dock en övre gräns för hur mycket (max 5 mg) kvicksilver som tillåts i en och samma lampa. miljövänliga alternativ saknas För närvarande finns inga praktiska alternativ på marknaden som kan uppfylla kraven vad gäller både låg energiförbrukning och avsaknad av kvicksilver. Belysningsindustrin har dock på senare år lagt ned stora resurser på att utveckla alternativ baserade på lysdioder. Kvicksilvret i dagens lågenergilampor utgör ett betydande miljöhot och tillväxten inom segmentet väntas fortsätta att öka med en uppskattad takt om 10 till 20 procent per år. Enbart den svenska förbrukningen av lågenergilampor och lysrör gör att cirka 150 kilo kvicksilver kommer i omlopp varje år. 4 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

m a r k n a d & m i l j ö lagstiftning leder till behov av alternativa ljuskällor EU har nyligen beslutat om en gradvis utfasning av glödlampor. Det första steget togs 2009 då alla matta glödlampor förbjöds. I september 2012 kommer alla glödlampor att vara förbjudna inom EU. Även Australien har beslutat att glödlampor ska fasas ut till år 2010. I den amerikanska delstaten Kalifornien (världens åttonde största ekonomi) pågår sedan länge diskussioner om att fasa ut glödlampor. Diskussionen pågår samtidigt i flera andra länder och regioner. Också inom belysningsindustrin pågår en liknande utveckling. Philips VD har gjort ett officiellt uttalande om att företaget ska sluta tillverka vanliga glödlampor under år 2010. Samtidigt produceras de kvicksilverförande, lysrörsbaserade lamporna i kraft av ett undantag från det generella förbudet mot kvicksilver. Ett förbud kan först införas den dag då ett kommersiellt tillgängligt lågenergialternativ finns på marknaden. en global marknad Marknaden för belysningsprodukter är global, mogen och väl konsoliderad. LightLab uppskattar att det varje år globalt säljs drygt 28 miljarder glödlampor och omkring 10 miljarder lågenergilampor och lysrör. Det sammanlagda värdet uppgår till drygt 300 miljarder kr per år. Marknaden präglas dock av en lucka: det saknas lampor som både är energieffektiva och miljövänliga. Det är den luckan som LightLab ska täppa till. branschens struktur och aktörer Aktörerna på marknaden för allmänbelysning utgörs av tillverkare, distributörer, detaljister och konsumenter. De tre största är Osram, General Electric och Philips som tillsammans uppskattas svara för cirka 75 procent av den globala tillverkningen och distributionen inom belysningsmarknaden. Marknadsstrukturen i övrigt är fragmenterad med många aktörer. Stora och små tillverkare levererar såväl till egna distributörer som till konkurrerande tillverkares distributörer. Marknadsandelarna inom de olika produktsegmenten varierar kraftigt. Produkterna säljs dels under tillverkarnas egna varumärken, dels under detaljhandelns s k private labels, vilket innebär att underleverantörerna producerar och levererar varor inom ramen för detaljhandelns egna varumärken. Andelen private labels ökar kontinuerligt på grund av att de stora kedjorna vill dra större nytta av gjorda investeringar i egna varumärken. Denna trend innebär att de stora detaljhandelsföretagen ökar pressen på tillverkarna och distributörerna genom ett intensifierat inköpsarbete. Kedjornas ökande integrering av värdekedjan ger dem möjligheter att mer aktivt utnyttja styrkan som stora inköpsvolymer ger. Detta gör i sin tur att kedjorna får ökade möjligheter att spela ut olika leverantörer mot varandra och därigenom öka lönsamheten för sig själva med minskad lönsamhet för övriga aktörer som följd. Strukturen med många fristående aktörer har även skapat en betydande överkapacitet och därmed ytterligare prispress. Inga större förändringar i branschens struktur har skett sedan introduktionen av den kvicksilverbaserade lågenergilampan. Den enda faktor som påtagligt skulle kunna förändra branschen som helhet är om nya tekniska lösningar och innovationer förändrar förutsättningarna i grunden. Tecken på detta har förekommit, till exempel Philips stora satsning på LED-tekniken, som resulterat i köp av ett antal företag under de senaste åren. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet för LightLabs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet, men som dessutom kan erbjuda en ljuskaraktär som kan uppfattas som behagligare. Dessutom kommer sannolikt LightLabs teknik att vara mindre kostnadskrävande och därmed möjliggöra billigare produkter. Det är sannolikt att både LED och LightLabs teknik kommer att finna goda marknadsmöjligheter sida vid sida. LightLabs forskare arbetar med vakuumtest av lampans komponenter. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 5

m a r k n a d & m i l j ö Tillverkning av lågenergilampor hos en av LightLabs tänkbara partners. EU har beslutat att gradvis fasa ut och förbjuda försäljning av traditionella glödlampor. konkurrens och teknologier Belysningsmarknaden har tidigare kännetecknats av två lösningar för att alstra ljus. Den ena är den traditionella glödlampan och den andra är lysröret. På senare år har det även utvecklats alternativa lösningar baserade på lysdioder. För LightLab, som huvudsakligen är ett utvecklingsbolag, utgörs konkurrensen i dagsläget inte främst av enskilda aktörer, utan snarare av de olika teknologier för allmänbelysning som finns eller som är under utveckling. Den vanliga lågenergilampan är i grund och botten ett lysrör som anpassats för att passa där traditionella glödlampor normalt har sina användningsområden. Den främsta fördelen är att elförbrukningen minskar med upp till 80 procent. Lysdioder (LED) är en teknik som utvecklats starkt de senaste åren. Tekniken har i dagsläget fortfarande för höga produktionskostnader och ljuskvalitén är inte tillräcklig bra för att kunna konkurrera fullt ut med andra produkter på konsumentmarknaden för allmänbelysning. Tekniken väntas därför initialt användas inom olika områden för specialbelysning för att på sikt etablera sig som ett alternativ även inom allmänbelysning. Produktionskostnaderna väntas dock förbli relativt sett höga. Det är inte osannolikt att vissa LED-lampor med tiden kom mer att konkurrera ut lågenergilamporna. Eventuellt kan detta ske genom att kvicksilverundantaget för de senare hävs. Detta skapar i sin tur en mycket intressant möjlighet även för Light Labs teknologi, som väntas kunna konkurrera med LED avseende energieffektivitet och miljövänlighet men som även erbjuder en behagligare ljusupplevelse genom bättre färgåtergivning och mer rundstrålande karaktär. Sammanfattningsvis väntas LightLabs lampa och LED-lampa båda uppvisa goda miljöegenskaper. Bedömningen är dock att LightLabs lampa i vissa sammanhang överträffar LED-lampan genom behagligare belysningskaraktär. Därmed skapas ett ökat intresse för teknologin hos aktörer som söker ett alternativ till LED-belysning. ökad miljömedvetenhet driver förändring Ökat miljömedvetande kommer att prägla belysningsmarknaden framöver. Det är inom detta område som marknadsaktörerna kan utmärka och differentiera sig, vilket gynnar LightLabs miljövänliga teknologi. Det är framför allt två miljöfrågor som är mer aktuella än andra. För det första finns ett stort behov av att minska koldioxidutsläppen (dvs minska energiförbrukningen). För det andra är det viktigt att begränsa mängden kvicksilver i omlopp. Stora delar av världens elproduktion sker idag via förbränning av fossila bränslen. Enligt IEA (International Energy Agency) producerades det inom OECD cirka 884 TWh (Terrawattimmar) elenergi under december 2009. Drygt 68 procent av denna produktion skedde med fossila bränslen, 16 procent med vattenkraft, 14 procent med kärnkraft och endast cirka 3 procent med alternativa energikällor. Fossila bränslen orsakar inte bara omfattande koldioxidutsläpp utan bidrar även till utsläpp av stora mängder kvicksilver som frigörs vid förbränningen. Att minska energiförbrukningen innebär alltså att även kvicksilverutsläppen automatiskt minskar. 6 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

m a r k n a d & m i l j ö En närbild av ett vakuumtest-system LightLabs utrustning för belysningsmätning. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 7

l i g h t l a b s t e k n o l o g i LightLabs patenterade teknologi lightlab har sedan starten 1996, framför allt de senaste åren, skapat en stark teknisk bas, skyddad genom ett flertal patent samt byggt upp en bred kunskap inom området fältemissionsteknik kombinerat med katodluminiscens för belysning. Grundprincipen som LightLabs teknologi bygger på är känd sedan länge. Hittills har dock de flesta applikationer baserats på en varm katod, dvs glödtråd, och tekniken har under lång tid använts i bland annat traditionella TV-apparater med bildrör. LightLab baserar däremot sin teknologi på en kall katod. Fördelen med en kall katod är att mängden energi som förloras i värme minskar, vilket innebär minskad energiförbrukning. Detta medför också att lampan kan användas i en rad andra applikationer där värmestrålning inte är önskvärd. Eftersom kvicksilver inte används erbjuder LightLabs teknologi en belysningsprodukt som är både energieffektiv och som inte belastar naturen med tungmetaller. Då den dessutom ger bra färgåtergivning, omedelbar start och är okänslig för kyla kan den ersätta eller vara ett bra komplement till konventionella glödlampor, lysrör, lågenergilampor och LED-lampor. lightlabs teknologi har flera fördelar LightLabs teknik för allmänbelysning innebär många fördelar jämfört med befintliga belysningsalternativ: Lampan är till skillnad mot andra lågenergilampor helt fri från kvicksilver och andra tungmetaller. LightLabs lampa förbrukar mindre energi än vanliga glödlampor och flertalet lågenergilampor. Lampan fungerar med vanlig steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer). Lampan tänds utan fördröjning. Lampan fungerar även vid låga temperaturer. Vanliga låg energilampor fungerar sämre vid låga temperaturer. Lampan har högre Ra-värde, dvs färgåtergivningsförmåga än flertalet lågenergilampor och LED-lamporteknikens grundprinciper Tekniken i lampan bygger på två fysikaliska fenomen: fältemission och katodluminiscens. Enkelt förklarat innebär det att ljus skapas genom att ett elektronflöde genereras i en kall kolkatod i lampans mitt. Elektronerna emitteras (dvs skickas ut) från katoden och träffar insidan av ett lampglas belagd med ett luminiscerande pulver och ett mycket tunt skikt av aluminium, varvid ljus uppstår. Grundprincipen för katodluminiscens är känd sedan länge. utveckling av teknologin Även om de grundläggande principerna för fältemission och katodluminiscens varit kända länge har den samlade kunskapen kring dessa fenomen varit begränsad, särskilt vad gäller att applicera dem för belysningsändamål. Därför bedriver LightLab teknikens grundprinciper Synligt ljus Synligt ljus Katod av kolmaterial ( ) som behandlas för att skapa en yta med mycket små skarpa spetsar (nanoteknologi) Insidan av ett glasrör beläggs med lyspulver (luminescerande) och utgör en anod (+) Kolmaterialet innesluts i glasröret i vaccum Spänning mellan kolspetsarna ( ) och lyspulvret (+) Katod Fosfor Glas Elektroner från katoden skjuts mot lyspulver på glasets insida varvid ljus uppstår. Elektroner avges från spetsarna och flödar till lyspulvret (fält emission) Lyspulvret lyser (luminescerar) 8 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

l i g h t l a b s t e k n o l o g i forskning i syfte att kunna utveckla teknologin med målet att ta fram en kommersiell produkt. Forskningen sker huvudsakligen i Sverige. I Taiwan sker utveckling av material och komponenter samt tillverkning och testning av prototypserier. Laboratoriet i Taipei uppgraderades under 2008 och 2009 och ytterligare personal har rekryterats i syfte att öka utvecklingstakten. Ytterligare rekrytering kommer att ske under 2010. fokus på energieffektivtet och livslängd Utvecklingsarbetet har resulterat i fungerande prototyper som tydligt visar att teknologin fungerar. Såväl ljusflödet (dvs hur starkt lampan lyser) som energieffektiviteten har förbättrats markant under de senaste åren. Fokus ligger nu på att optimera livslängden och miniatyrisera elektroniken. Samtidigt bedöms möjligheterna vara goda att ytterligare förbättra energieffektiviteten. produktionsinriktad utveckling I syfte att påbörja utvecklingen av LightLabs teknik mot en framtida storskalig produktion träffades i februari 2009 ett produktutvecklingsavtal med Teco Nanotech i Taiwan där syftet är att anpassa lampan och tekniken för produktion i större skala. Inom applikationen medicinsk röntgen har ett samarbetsavtal skrivits med Taiwanesiska Tak-Lin s Electronics Corp. ljusflöde och energieffektivitet Ljusflöde (lumen) 2 500 2 000 1 500 Effektivitet (lumen / Watt) 100 80 60 Spin-off produkter och relaterad forskning LightLabs forskning kring huvudapplikationen belysning har även resulterat i ett antal innovationer och applikationer vid sidan av huvudapplikationen. ferritkärna En av dessa är en egenutvecklad ferritkärna. Nästan all elektronisk utrustning har en ferritkärna i någon form och LightLabs ferritkärna synes ha potentialen att öka effektiviteten i de flesta elektroniska komponenter och apparater där en ferritkärna ingår. Patentarbete och verifieringar pågår. röntgenrör Ytterligare en intressant applikation är att använda LightLabs fältemissionsteknik i röntgenrör. Detta kan ge en rad fördelar inom bland annat medicinsk röntgen. I mars 2009 tecknades därför ett avtal med det taiwanesiska företaget Tak-Lin s Electronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet. biofotonik LightLab har sedan länge ett samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH, där det i första hand bedrivits forskning och utveckling inom biofotonik baserad på zinkoxid och kvantprickar. Samarbetet är dock för närvarande vilande till följd av LightLabs fokusering på lampprojektet. 1 000 500 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ljusflöde (lumen) Effektivitet (lumen / Watt) Utveckling av två viktiga lampegenskaper, ljusflöde och energieffektivitet, över tiden. 40 20 0 nandos LightLab har deltagit i ett EU-finansierat forskningsprojekt kring nästa generations vita lysdioder som avlutades i mars 2009, NANDOS (Nanophotonic and Nanoelectronic Devices from Oxide Semiconductors). Projektet påbörjades 2005 och avlutades med goda resultat. LightLab har rätt att använda resultat från NANDOS-projektet för att utveckla egna produkter utan att betala royalty eller annan ersättning till övriga deltagare. Projektet är viktigt för LightLabs långsiktiga produktutveckling. Arbetet har för närvarande lägre prioritet än lampprojektet. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 9

l i g h t l a b - a k t i e n Aktien a k t i e n o c h a k t i e k a p i ta l LightLabs aktier är registrerade hos, och dess aktieägarförteckning förs av, Euroclear Sweden AB (VPC), box 7822, 103 97 Stockholm, Sverige. Aktiebrev utfärdas inte för aktierna. LightLabs B-aktie handlas på Nasdaq OMX First North sedan februari 2009. Kortnamn på Nasdaq OMX First North är LLSW-B och ISIN-kod för B-aktien är SE0001535568. G&W kapitalförvaltning AB är Bolagets Certified Adviser. Tidigare har handel i bolagets B-aktie skett på NGM MTF och dessförinnan på NGM Equity. I februari 2010 genomfördes en företrädesemission av aktier och teckningsoptioner. Antalet nya aktier uppgick till 2 452 556. Vidare genomfördes en riktad emission till bl.a. garantorerna i företrädesemissionen som omfattade ytterligare 436 529 aktier. LightLabs aktiekapital uppgick per den 31 mars 2010 till 2 539 861,80 kronor fördelat på högst 15 000 aktier av serie A och 12 684 309 aktier av serie B med kvotvärde 0,2 kronor. Båda aktieslag har lika rätt till Bolagets tillgångar och vinst. Aktier av serie A representerar tio (10) röster och aktier av serie B representerar en (1) röst. u t e stå e n d e t e c k n i n g s o p t i o n e r LightLab har ett utestående personaloptionsprogram som ger nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månads utgång 2010. I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissionen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En teckningsoption TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 februari 2008 30 mars 2009 teckna en ny B-aktie till kursen 19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att under tiden 1 juli 2009 30 september 2010 teckna en B-aktie i Bolaget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 har skett med anledning av genomförda nyemissioner. Omräknad teckningskurs för TO2 är 16,65 kronor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,5 nya B-aktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010. Antalet nyemitterade teckningsoptioner (TO3) genom företrädesemissionen i februari 2010 uppgick till 2 452 556. Två (2) teckningsoptioner berättigar till teckning av en (1) ny aktie till en teckningskurs om 9,50 kronor under perioden 1 juni 30 juni 2010. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna för teckning av nya aktier kommer LightLab att tillföras cirka 11,6 MSEK. kursutveckling SEK 35 30 Tusental 25 20 15 10 3 500 3 000 5 2 500 2 000 1 500 B-Aktien OMX Stockholm_PI 1 000 500 Omsatt antal aktier, tusental 2 2006 2007 2008 2009 2010 0 NASDAQ OMX 10 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

l i g h t l a b - a k t i e n aktiekapitalets utveckling År Transaktion A-aktier B-aktier Totalt antal A-aktier Totalt antal B-aktier Totalt antal aktier Förändring aktiekapital Totalt aktiekapital 2000 Nyteckning 0 0 1 000 0 1 000 100 000,00 100 000,00 1,00 2005 Nyemission m m 14 000 2 860 927 15 000 2 860 927 2 875 927 475 184,80 575 185,40 0,20 2006 Nyemission 0 30 000 15 000 2 890 927 2 905 927 6 000,00 581 185,40 0,20 2007 Nyemission 0 500 000 15 000 3 390 927 3 405 927 100 000,00 681 185,40 0,20 2007 Nyemission 0 265 000 15 000 3 655 927 3 670 927 53 000,00 734 185,40 0,20 2007 Nyemission 0 734 185 15 000 4 390 112 4 405 112 146 837,00 881 022,40 0,20 2009 Nyemission 0 4 405 112 15 000 8 795 224 8 810 224 881 022,40 1 762 044,80 0,20 2009 Nyemission 0 1 000 000 15 000 9 795 224 9 810 224 200 000,00 1 962 044,80 0,20 2010 Nyemission 0 2 452 556 15 000 12 247 780 12 262 780 490 511,20 2 452 556,00 0,20 2010 Nyemission 0 436 529 15 000 12 684 309 12 699 309 87 305,80 2 539 861,80 0,20 Kvotvärde de tio största ägarna* Org.nummer Ägare A-aktier B-aktier Innehav, % Röster, % Marknadsvärde, TSEK 802400-4155 Östersjöstiftelsen 0 1 459 590 14,88 14,68 12 844 516406-0286 Nordnet Pensionsförsäkring AB 0 803 272 8,19 8,08 7 069 516401-8292 Robur Försäkring 0 460 510 4,69 4,63 4 052 802002-7119 Gålöstiftelsen 0 364 800 3,72 3,67 3 210 516401-6775 Avanza Pension 0 294 191 3,00 2,96 2 589 009635-5375 Six Sis Ag, W8imy 0 172 637 1,76 1,74 1 519 556138-3133 Valvia Invest AB 0 121 176 1,24 1,22 1 066 360117-6278 Svartvik, Lennart 0 120 000 1,22 1,21 1 056 009619-6753 Altraplan Bermuda Limited 0 115 000 1,17 1,16 1 012 556244-8927 Isakssons Elektriska AB 0 75 000 0,76 0,75 660 Övriga ägare 15 000 5 809 048 59,37 59,92 51 120 Summa 15 000 9 795 224 100,00 100,00 86 198 *Per 2010-02-12 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 11

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r Förvaltningsberättelse och räkenskaper 12 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r Förvaltningsberättelse detta är lightlab LightLab är ett forsknings- och utvecklingsföretag som utvecklar och kommersialiserar en ljusteknologi baserad på fältemission och katodluminiscens. Tekniken innebär att ett attraktivt ljus kan framställas på ett energisnålt sätt helt utan användning av kvicksilver eller andra miljöfarliga ämnen. Bolaget har sedan starten 1996, och särskilt de senaste åren, skapat en stark teknisk grund skyddad av ett flertal patent och har byggt upp omfattande kunskap kring tekniken genom det utvecklingsarbete som bedrivits. Det speciella med LightLabs tekniska ansats är att den skulle kunna möjliggöra en kommande produktion av lampor med låg energiförbrukning utan att använda kvicksilver. Fördelarna med LightLabs teknik jämfört med andra kommersiellt tillgängliga lågenergilampor är främst: Hög energieffektivitet. Helt fri från kvicksilver. Fungerar med steglös reglering av ljusstyrkan (dimmer). Möjlig att tända utan fördröjning vid tillslag. Attraktiva belysningsegenskaper. God färgåtergivning. Tål kyla. LightLab har cirka 4 000 aktieägare och bolagets B-aktie och teckningsoptioner handlas på Nasdaq OMX First North. 2009 i korthet Under 2009 året har en stor del av Bolagets resurser använts till att förbättra lampans energieffektivitet samt till uppgradering av mätutrustning. Detta resulterade i avsevärda förbättringar av lampans prestanda och har löst de problem som vid tidigare mätningar gav låga värden avseende energieffektiviteten. Det oberoende testinstitutet Intertek uppmätte under november 2009 en energieffektivitet på 85 lm/w, vilket bekräftar att miljölampan är effektiv. Utvecklingsarbetet har bestått av olika faser. Den första fasen var att få så stor ljusintensitet som möjligt över 2 000 lumen. Nästa fas var att få så hög färgeffektivitet som möjligt samt att kunna variera färgtemperaturen. LightLab kan idag skapa valfri färgtemperatur från 2 700 K och uppåt med hög energieffektivitet. Ra-värden på över 90 kan uppnås, vilket innebär en utmärkt färgåtergivning och att ljuset upplevs som behagligt för betraktaren. Den vid årets utgång pågående utvecklingsfasen gäller primärt livslängden och utvecklingen av kommersiellt mer gångbar elektronik. De forcerade livstidstester som gjorts tyder på att förändringarna av drivelektronik och elektroder varit positiva för lampans livslängd. Under februari byter LightLab handelsplats för bolagets aktie till Nasdaq OMX First North. Som en följd av det intentionsavtal som i december 2008 träffades med Teco Electric & Machinery Co., Ltd undertecknas i februari ett produktutvecklingsavtal med dotterbolaget Teco Nanotech Co.,Ltd om den vidare utvecklingen och produktionen av LightLabs kvicksilverfria energisparlampa för allmänbelysning. Syftet är att anpassa lampan för produktion i större skala. I mars träffas ett avtal med det taiwanesiska företaget Tak- Lin s Electronics Corp om utveckling av vissa produkter, bland annat för medicinskt bruk, baserade på LightLabs patenterade teknologi inom röntgenområdet. Under maj genomför bolaget en företrädesemission, vilken tillför bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskostnader. Under sommaren och hösten sker en intensifiering av arbetet med lampans drivelektronik. I början av november presenteras resultaten från en serie tester, utförda av det oberoende testinstitutet Intertek, vilka visar på en energieffektivitet på upp till 85 lm/w. I oktober genomförs en riktad nyemission, vilken tillför bolaget 3,8 MSEK efter emissionskostnader. I november december utökas LightLabs patentportfölj ytterligare genom godkännande av viktiga patent för såväl anod- som katodteknologin i både EU och Kina. organisation och personal LightLab bedriver verksamhet i både Sverige och Taiwan. Koncernen omfattar moderbolaget LightLab Sweden AB (publ), som svarar för koncernledning, forskning och utveckling, samt det helägda dotterbolaget LightLab Asia Corp. i Taiwan som sedan 2003 svarar för laboratorieverksamhet, prototypproduktion, tester och utvärdering. Laboratoriet i Taipei har nyligen byggts ut och moderniserats. Den utökade organisationen och det upprustade laboratoriet innebär att utvecklingstakten har kunnat ökas och bedrivas effektivare än tidigare. Koncernen har sammanlagt nio heltidsanställda, varav sex i Taiwan. Härutöver har specialister hyrts in på konsultbasis med tidsbegränsade uppdrag för specifika uppgifter i både moder- och dotterbolaget. patent LightLabs patentstrategi avser att skydda alla kritiska teknologier och metoder på viktiga marknader såsom till exempel USA (US), Kina (CN) och Europa (EP). LightLab är ägare till sammanlagt 22 patent och 19 patentansökningar fördelade över 12 olika patentfamiljer. Förutom eget patentskydd omfattar strategin kontinuerlig bevakning av konkurrerande teknologier. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 13

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r Förvaltningsberättelse, forts. investeringar Under året har investeringar i LightLab Asia gjorts om 0,2 (0,9) MSEK. Dessa investeringar bestod främst av ny laboratorieutrustning. finansiering och likviditet Under 2009 genomfördes två nyemissioner om sammanlagt cirka 13,1 MSEK. I april- maj genomfördes en företrädesemission av aktier som tillförde bolaget cirka 9,3 MSEK efter emissionskostnader. En extra bolagsstämma i LightLab Sweden beslutade den 14 april om nyemissionen av högst 4 405 112 B-aktier. Teckningskursen sattes till 2,50 kr per aktie. Genom nyemissionen ökade aktiekapitalet i bolaget med 881 022,40 kr och uppgick därefter till 1 762 044,80 kr. Antalet aktier uppgick efter nyemissionen till 8 810 224, varav 15 000 av serie A och 8 795 224 av serie B. Med stöd av bemyndigande från årsstämman beslutade styrelsen i oktober att genomföra en riktad nyemission om 1 000 000 B-aktier till en kurs av 4:00 kr per aktie vilket medförde att aktiekapitalet uppgick till 1 962 044,80 kr. Härigenom tillfördes bolaget ett kapital om 4 MSEK före emissionskostnader. Emissionen tecknades av några av de större aktieägarna i bolaget men även av flera nya investorer. Skälet till emissionen var att bolaget behövde tillföras mer kapital för att skapa ett tidsmässigt utrymme dels för det då pågående utvecklingsarbetet, dels för förberedelser inför en större kapitalanskaffning som planerade till inledningen av 2010. Likviditeten var vid årsskiftet säkerställd till och med mars 2010. De likvida medlen uppgick vid årets utgång till 2,4 (6,4) MSEK. optionsprogram Bolaget har gett ut två personaloptionsprogram. Det första gav nyckelpersoner möjlighet att tillsammans teckna maximalt 75 000 aktier till en kurs om 7 kronor per aktie. Programmet förutsatte att nyckelpersonerna hade kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2008 och att de utnyttjades före april månadsutgång 2009. Inga av dessa personaloptioner utnyttjades innan löptidens slut. Det andra personaloptionsprogrammet ger nyckelpersoner möjlighet att efter omräkning på grund av emission våren 2009, tillsammans teckna maximalt 111 000 aktier till en kurs om 17,19 kronor per aktie. Programmet förutsätter att nyckelpersonerna haft kvar sitt engagemang i Bolaget till och med utgången av år 2009 och att de utnyttjas före april månad 2010. I samband med den i slutet av 2007 genomförda nyemissionen utgavs två optionsprogram (TO1 och TO2) om 734 185 stycken vederlagsfria teckningsoptioner av vardera slaget. En teckningsoption TO1 gav innehavaren rätt att under tiden 1 februari 2008 30 mars 2009 teckna en B-aktie i Bolaget till kursen 19 kr. Inga av dessa teckningsoptioner utnyttjades för teckning av aktier. En teckningsoption TO2 ger innehavaren rätt att under tiden 1 juli 2009 30 september 2010 teckna en B-aktie i Bolaget till kursen 25 kr. Omräkning av teckningskursen för TO2 gjordes i samband med nyemissionen som genomfördes under våren 2009. Ny omräknad teckningskurs för TO2 är 16,91 kronor och varje teckningsoption berättigar till teckning av 1,48 nya B-aktier. Om TO2 utnyttjas fullt ut kommer Bolaget att tillföras cirka 18,4 MSEK under 2010. TO2 handlas på Nasdaq OMX First North under kortnamn LLSW TO2 med ISIN-kod SE0002207969. resultat och ställning Koncernresultatet efter finansiella poster uppgick till 16 831 ( 13 432) TSEK, varav 4 566 (4 121) TSEK avsåg personalkostnader. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 16 894 ( 13 800) TSEK, varav 3 403 (3 125) TSEK avsåg personalkostnader. De ökade kostnaderna under året bedöms ligga väl inom ramen för den fastlagda långsiktiga planen och bidrar till att väsentligt öka den takt i vilken forskning och utveckling kan bedrivas. styrelsens arbete och organisation Vid årstämman den 9 juni 2009 omvaldes Erik Åsbrink, Jan-Olof Hersler, Björn Karlsson, Christer Lindberg och Bo Madsen som styrelseledamöter. Vidare nyvaldes Kristina Fahl och Björn Varnestig. Erik Åsbrink valdes till styrelsens ordförande. Matilda Dahl hade avböjt omval. Under året har LightLabs styrelse sammanträtt 19 gånger. viktiga händelser efter räkenskapsårets utgång Styrelsen i LightLab Sweden AB beslutade i februari att, villkorat av godkännande från en planerad extra bolagsstämma den 2 februari 2010, genomföra en nyemission med företrädesrätt för bolagets aktieägare omfattande cirka 19,3 MSEK före emissionsoch garantikostnader. Bolagsstämman godkände sedermera beslutet och emissionen genomfördes under februari månad. Fyra gamla aktier, oavsett aktieslag, gav rätt att teckna en unit bestående av 1 aktie av serie B samt 1 teckningsoption. Bolaget tillfördes efter emissionskostnader cirka 14 MSEK. Antal aktier uppgår till 12 699 309 st. Om teckningsoptionerna utnyttjas till fullo för teckning av aktier, tillförs bolaget ytterligare cirka 11,6 MSEK. Emissionen fulltecknades. Björn Varnestig tillträdde som VD den 9 april 2010. framtidsutsikter Med den efter utgången av 2009 genomförda nyemissionen beräknas LightLab tillföras kapital som möjliggör fortsatt arbete i 14 l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9

f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e o c h r ä k e n s k a p e r samarbete med bolagets partners med inriktning på produktutveckling, utlicensiering och/eller försäljning av teknik. Fokus kommer framgent att ligga på energisparlampan i avsikt att förbättra prestandan till kommersiellt acceptabla nivåer. Utsikterna att lyckas tekniskt bedöms dock fortsatt som osäkra och lampans kommersialisering är beroende av tänkbara samarbetspartners bedömning. Dessa risker motiveras dock av det potentiellt höga marknadsvärde som kan bli fallet om en framgångsrik kommersialisering skulle ske. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att de traditionella glödlamporna kommer att fasas ut på flera marknader och att de nuvarande lågenergilamporna, till skillnad mot LightLabs energisparlampa, innehåller miljöfarligt kvicksilver. förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): balanserad vinst 15 460 785 årets förlust 16 893 870 1 433 085 behandlas så att i ny räkning överföres 1 433 085 Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tilläggsupplysningar. l i g h t l a b s w e d e n a b ( p u b l ) å r s r e d o v i s n i n g 2 0 0 9 15