UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-03-24 Dnr 2010:0464 FÖRDELNINGSANALYS 2006-2010 Redovisa fördelningseffekten av regeringens politik (Dnr 2009:1334 kan vara utgångspunkt) fördelat på kommuner, redovisa hur mycket mer eller mindre den genomsnittliga invånaren i kommunen har fått i förhållande till medelvärdet för riket. Promemoria inleds med en presentation av hur analysen är uppbyggd. Därefter redovisas själva analysen av fördelningseffekterna. Detta görs i två delar. Först analyseras förslag till skattear och utgiftsar för enskilda individers inkomster efter skatt (nettoinkomst). Därefter analyseras vissa hushållsanknutna förslag för enskilda individer, s.k. individuell disponibel inkomst. Analysen utgår från 2010 års ekonomi. Sist i bilaga redovisas regelarna. Upplägg av analysen Fördelningsanalysen nedan avser den direkta effekten av att återgå till de regler som gällde innan regeringsskiftet år 2006. Analysen visar hur hushållens nettoinkomster förändras år 2010 av att 2006 års regler återinförs. Observera att det är förslagens direkta effekter som studeras, vilket innebär bl.a. att vi bortser från eventuella beteendeeffekter som kan uppstå till följd av regeländringar. Påpekas bör att med den direkta effekten avses att ev. beteendeeffekter inte är medtagna och syftet med vissa regelar (t.ex. minskat utanförskap) inte beaktas. Om t.ex. arbetslösheten är lägre/högre i dag än vad den skulle ha varit utan den förda politiken. Skulle det i så fall betyda att vissa grupper gynnats alt. missgynnats av politiken i högre grad än vad den direkta effekten (statiska analysen) visar. Analysen ovan beaktar inte ev. dynamiska effekter. Att redovisa fördelningseffekter kommunnivå kräver ett omfattande statistiskt material. Utredningstjänsten har tillgång till SCB undersökning om hushållens ekonomi från år 2007 framräknad till år 2010 med avseende på befolkning, ekonomi (Konjunkturinstitutets prognos från december 2009 avseende 2010 1 ) och gällande regelverk. Undersökningen det s.k. Starurvalet, som krävs i denna analys, omfattar totalt ca 1 600 000 individer och innehåller taxeringsuppgifter. Tyvärr saknas vissa hushållsanknutna variabler i denna undersökning varför ett mindre stickprov (s.k. HEK-urvalet) har använts för att se hur t.ex. ändrade bostadsbidragsregler påverkar hushållens disponibla inkomster på olika kommungrupper. Landets primärkommuner 1 En ny prognos från Konjunkturinstitutet kommer i slutet av mars avseende bl.a. nuvarande inkomstår. Den nya makrobilden kan komma att påverka resultatet i denna PM men fördelningsprofilen lär inte ändras i någon större omfattning.
har delats in i nio grupper enligt Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning. Indelningen finns beskriven i bilaga. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten har ökat av förslagen medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken. Effekterna redovisas på individnivå på kommunnivå. En del av regelarna är knutna till hushållet. Förslaget om att sänka fastighetsskatten på hyreshus påverkar boendekostnaden, en variabel som är knuten till hushållet. Det gäller även förslaget om en i bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, som också är kopplad till hushållet. Även förslagen om höjt studiemedel och underhållsstöd är modellmässigt knutet till hushållet. Fördelningseffekten av de hushållsanknutna förslagen utgår ifrån individuella disponibla inkomster efter betalda kommunala avgifter. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutliga skatten exkl. kyrko- och begravningsavgiften) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (bostadstillägg etc.) där de vuxna individerna delar på de hushållsanknutna bidragen samt avgifter för hemtjänst m.m. Dessa individuella disponibla inkomster redovisas sist i analysen men pga av att ett mindre stickprov används redovisas de enbart i nio olika kommungrupper. De hushållsanknutna förslagen beräknas uppgå till totalt ca 1 mdkr som ska sättas i relation till den totala omslutningen på ca 125 miljarder kronor. De hushållsanknutna förslagen visar sig ha en marginell påverkan på inkomstfördelningen. Statistiken som tas fram bygger på ett framskrivet urval varför en osäkerhet ligger i uppgifterna. Noteras ska att de lägre och i viss mån de högre percentilerna bör tolkas med extra försiktighet då dessa grupper i sig är mer heterogena (sammansättningen av individer) än övriga. Noteras ska också att vissa regeländringar såsom t.ex. slopad förmögenhetskatt är svår att beräkna den finansiella effekten samt fördelningseffekten av eftersom vi inte riktigt vet den taxerade förmögenheten 2010, se bilaga. Regelar som saknas i analysen Av analystekniska svårigheter har vi utelämnat ar i indirekt beskattning såsom bl.a. förändrad tobaksskatt (drygt 2 miljarder kronor i ökad statlig skatt enligt budgetpropositionen för 2007), skatt på trafikförsäkringspremier 2 samt beskattning av lånedatorer (en förstärkning av den offentliga sektorns finansiella sparande med omkring 5,4 mdkr, enligt budgetpropositionen för 2007). De indirekta skattearnas budgeteffekt redovisas i budgetpropositionen för 2009, sidan 152-157. Omfattningen av 2 I proposition 2006/07:96 (sidan 60) konstaterar regeringen att "eftersom försäkringspremien varierar starkt beroende på olika faktorer, såsom fordonstyp, boendeort, och förare samt mellan olika försäkringsgivare, är det svårt att göra närmare beräkningar av vad effekten av skatten blir för olika grupper av försäkrade". 2
dessa, i monetära termer och skattehänseende, är dock blygsamma i jämförelse med de totala arna, se sist i bilaga. Den totala finansiella effekten för offentlig sektor I tabell 1 redovisas den finansiella effekten för den offentliga sektorn av samtliga analyserade skatte- och utgiftsar inkomståret 2010 i förhållande till de regler som gällde 2006. Den direkta finansiella effekten av de införda regelarna beräknas motsvara en försvagning av de offentliga finanserna med ca 87 miljarder kronor år 2010. För hushållen innebär det en förstärkning av den disponibla inkomsten med motsvarande belopp. Tabell 1: Den finansiella effekten för offentlig sektor av analyserade regelar, 2010, miljarder kronor Staten -79,1 Kommunerna -6,4 Ålderspensionssystemet -1,5 Totalt offentlig sektor -87,0 Regelarnas direkta effekt på individernas nettoinkomster I tabell 2 nedan redovisas fördelningseffekten uppdelad på kommuner. Den fördelningseffekt som redovisas i tabell 2 avser en i individernas nettoinkomster till följd av de analyserade förslagen ovan. Ett positivt tecken innebär att nettoinkomsten ökar medan det motsatta gäller vid ett negativt tecken. Nettoinkomsten definieras som individens bruttoinkomst reducerad med slutlig skatt. För varje kommun redovisas även avvikelsen från riksgenomsnittet Tabell 2: Förändrad nettoinkomst per kommun av analyserade regelar, 2010. Genomsnittlig Procentuell Andel av totala en av nettoinkomst- Befolkningsandel Avvikelse från riket erna 0114 - Upplands Väsby 14 100 6,7 0,5 0,4 2 100 0115 - Vallentuna 15 300 7,0 0,4 0,3 3 400 0117 - Österåker 16 500 7,2 0,5 0,4 4 600 0120 - Värmdö 18 300 8,2 0,5 0,3 6 300 0123 - Järfälla 14 400 6,7 0,8 0,7 2 400 0125 - Ekerö 19 100 8,1 0,4 0,2 7 100 0126 - Huddinge 15 500 7,5 1,2 0,9 3 500 0127 - Botkyrka 11 200 6,2 0,8 0,8-800 0128 - Salem 13 800 6,4 0,2 0,1 1 800 0136 - Haninge 13 700 7,0 0,9 0,8 1 700 0138 - Tyresö 17 300 7,9 0,6 0,4 5 400 0139 - Upplands 13 800 6,7 0,2 0,2 1 900 3
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 0140 - Nykvarn 15 800 7,2 0,1 0,1 3 800 0160 - Täby 21 400 8,1 1,1 0,6 9 500 0162 - Danderyd 34 600 9,4 0,9 0,3 22 600 0163 Sollentuna 18 400 7,6 1,0 0,6 6 400 0180 Stockholm 12 900 5,8 9,4 8,8 900 0181 Södertälje 11 500 6,2 0,8 0,8-500 0182 - Nacka 17 400 7,1 1,2 0,8 5 400 0183 Sundbyberg 12 200 6,0 0,4 0,4 300 0184 - Solna 11 000 5,2 0,7 0,7-900 0186 - Lidingö 24 500 8,9 0,9 0,4 12 600 0187 - Vaxholm 19 000 8,0 0,2 0,1 7 100 0188 - Norrtälj 12 000 6,6 0,6 0,6 0 0191 - Sigtuna 13 700 6,7 0,4 0,4 1 700 0192 Nynäshamn 12 000 6,3 0,3 0,3 0 0305 - Håbo 14 900 6,9 0,2 0,2 3 000 0319 Älvkarleby 9 700 5,5 0,1 0,1-2 300 0330 - Knivsta 15 300 6,9 0,2 0,1 3 400 0331 - Heby 10 800 6,2 0,1 0,1-1 100 0360 - Tierp 9 600 5,7 0,2 0,2-2 300 0380 - Uppsala 12 600 6,6 2,1 2,0 600 0381 - Enköping 12 000 6,3 0,4 0,4 0 0382 - Östhammar 11 600 6,4 0,2 0,2-400 0428 - Vingåker 10 200 5,9 0,1 0,1-1 800 0461 - Gnesta 11 700 6,3 0,1 0,1-300 0480 - Nyköping 11 400 6,1 0,5 0,6-600 0481 - Oxelösun 11 800 6,0 0,1 0,1-200 0482 - Flen 9 200 5,2 0,1 0,2-2 700 0483 - Katrineh 9 800 5,6 0,3 0,4-2 200 0484 Eskilstuna 10 700 6,0 0,9 1,0-1 300 0486 Strängnäs 12 200 5,9 0,3 0,3 200 0488 - Trosa 13 800 6,5 0,1 0,1 1 900 0509 - Ödeshög 10 600 6,3 0,1 0,1-1 400 0512 - Ydre 11 100 6,5 0,0 0,0-900 0513 - Kinda 10 200 6,0 0,1 0,1-1 700 0560 - Boxholm 11 200 6,3 0,1 0,1-700 0561 - Åtvidaberg 10 400 5,9 0,1 0,1-1 600 0562 - Finspång 10 600 5,8 0,2 0,2-1 400 0563 - Valdemar 9 400 6,0 0,1 0,1-2 500 0580 Linköping 11 700 6,2 1,5 1,6-300 0581 Norrköping 10 100 5,7 1,2 1,4-1 900 0582 Söderköping 10 600 5,7 0,1 0,2-1 300 0583 - Motala 10 100 5,6 0,4 0,5-1 900 0584 - Vadstena 10 800 6,0 0,1 0,1-1 200 0586 - Mjölby 10 300 5,8 0,2 0,3-1 600 4
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 0604 - Aneby 10 800 6,0 0,1 0,1-1 200 0617 - Gnosjö 14 200 7,3 0,1 0,1 2 200 0642 - Mullsjö 11 000 6,2 0,1 0,1-900 0643 - Habo 13 400 6,8 0,1 0,1 1 400 0662 - Gislaved 12 300 6,5 0,3 0,3 300 0665 - Vaggeryd 11 800 6,2 0,1 0,1-200 0680 Jönköping 12 800 6,8 1,4 1,3 800 0682 - Nässjö 11 700 6,5 0,3 0,3-300 0683 - Värnamo 13 300 6,5 0,4 0,3 1 300 0684 - Sävsjö 11 200 6,6 0,1 0,1-800 0685 - Vetlanda 11 600 6,5 0,3 0,3-400 0686 - Eksjö 12 000 6,4 0,2 0,2 0 0687 - Tranås 10 400 5,9 0,2 0,2-1 600 0760 Uppvidinge 11 200 6,4 0,1 0,1-800 0761 - Lessebo 10 700 6,0 0,1 0,1-1 200 0763 - Tingsryd 10 800 6,3 0,1 0,1-1 100 0764 - Alvesta 12 400 6,9 0,2 0,2 500 0765 - Älmhult 12 300 6,7 0,2 0,2 400 0767 - Markaryd 10 400 6,0 0,1 0,1-1 500 0780 - Växjö 12 500 6,6 0,9 0,9 600 0781 - Ljungby 12 300 6,7 0,3 0,3 300 0821 - Högsby 9 600 6,1 0,1 0,1-2 400 0834 - Torsås 9 700 5,8 0,1 0,1-2 300 0840 Mörbylånga 12 200 6,7 0,1 0,1 200 0860 Hultsfred 9 800 5,9 0,1 0,2-2 200 0861 Mönsterås 10 700 5,9 0,1 0,1-1 300 0862 - Emmaboda 11 700 6,3 0,1 0,1-300 0880 - Kalmar 11 900 6,6 0,7 0,7 0 0881 - Nybro 10 400 6,0 0,2 0,2-1 500 0882 Oskarshamn 11 500 6,1 0,3 0,3-500 0883 Västervik 9 700 5,7 0,4 0,4-2 200 0884 - Vimmerby 10 500 6,2 0,1 0,2-1 400 0885 - Borgholm 10 100 6,4 0,1 0,1-1 800 0980 - Gotland 11 000 6,7 0,6 0,7-1 000 1060 - Olofströ 10 300 5,8 0,1 0,1-1 700 1080 Karlskrona 11 400 6,2 0,7 0,7-600 1081 Ronneby 10 500 6,0 0,3 0,3-1 400 1082 Karlshamn 11 600 6,3 0,3 0,3-400 1083 Sölvesborg 10 700 6,2 0,2 0,2-1 300 1214 - Svalöv 11 200 6,1 0,1 0,1-800 1230 - Staffans 14 700 6,9 0,3 0,2 2 700 1231 - Burlöv 11 000 6,1 0,2 0,2-1 000 1233 - Vellinge 18 500 7,8 0,5 0,3 6 500 1256 - Östra 10 200 5,8 0,1 0,1-1 800 5
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1257 Örkelljunga 9 300 5,5 0,1 0,1-2 700 1260 - Bjuv 10 000 5,7 0,1 0,1-1 900 1261 - Kävlinge 13 100 6,2 0,3 0,3 1 200 1262 - Lomma 18 300 7,5 0,3 0,2 6 400 1263 - Svedala 13 100 6,7 0,2 0,2 1 200 1264 - Skurup 10 500 5,8 0,1 0,2-1 400 1265 - Sjöbo 8 900 5,3 0,1 0,2-3 100 1266 - Hörby 9 700 5,7 0,1 0,2-2 200 1267 - Höör 11 700 6,3 0,2 0,2-300 1270 Tomelilla 9 200 5,6 0,1 0,1-2 800 1272 Bromölla 10 500 5,9 0,1 0,1-1 400 1273 - Osby 10 500 5,9 0,1 0,1-1 500 1275 - Perstorp 9 300 5,4 0,1 0,1-2 600 1276 - Klippan 8 800 5,2 0,1 0,2-3 100 1277 - Åstorp 9 500 5,4 0,1 0,1-2 500 1278 - Båstad 13 600 7,2 0,2 0,2 1 600 1280 - Malmö 10 100 5,9 2,5 3,0-1 800 1281 - Lund 13 300 7,0 1,3 1,2 1 300 1282 Landskrona 9 300 5,4 0,3 0,4-2 600 1283 Helsingborg 13 400 6,9 1,5 1,4 1 400 1284 - Höganäs 13 600 6,7 0,3 0,3 1 600 1285 - Eslöv 10 600 5,9 0,3 0,3-1 400 1286 - Ystad 10 400 5,7 0,3 0,3-1 600 1287 Trelleborg 10 700 5,9 0,4 0,4-1 200 1290 Kristianstad 11 200 6,2 0,8 0,9-700 1291 Simrishamn 9 600 5,6 0,2 0,2-2 400 1292 Ängelholm 11 600 6,1 0,4 0,4-400 1293 Hässleholm 10 000 5,7 0,5 0,6-2 000 1315 - Hylte 11 200 6,2 0,1 0,1-800 1380 - Halmstad 12 000 6,4 1,0 1,0 0 1381 - Laholm 11 300 6,4 0,2 0,3-700 1382 Falkenberg 11 300 6,4 0,4 0,4-700 1383 - Varberg 12 100 6,4 0,6 0,6 100 1384 Kungsbacka 15 900 7,1 1,0 0,7 3 900 1401 - Härryda 15 200 6,9 0,4 0,3 3 200 1402 - Partille 14 800 7,0 0,4 0,3 2 900 1407 - Öckerö 15 300 7,5 0,2 0,1 3 400 1415 Stenungsund 14 400 7,0 0,3 0,2 2 500 1419 - Tjörn 14 600 7,2 0,2 0,2 2 700 1421 - Orust 13 000 6,9 0,2 0,2 1 100 1427 - Sotenäs 13 300 7,2 0,1 0,1 1 300 1430 - Munkedal 10 200 6,3 0,1 0,1-1 800 1435 - Tanum 11 200 6,7 0,1 0,1-700 1438 - Dals-Ed 10 300 6,6 0,0 0,1-1 700 6
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1439 Färgelanda 8 700 5,4 0,1 0,1-3 300 1440 - Ale 13 100 6,7 0,3 0,3 1 100 1441 - Lerum 15 000 7,0 0,5 0,4 3 100 1442 - Vårgårda 11 000 6,3 0,1 0,1-900 1443 Bollebygd 12 300 6,0 0,1 0,1 300 1444 - Grästorp 10 400 6,1 0,1 0,1-1 600 1445 - Essunga 10 700 6,2 0,1 0,1-1 300 1446 Karlsborg 9 900 5,7 0,1 0,1-2 100 1447 - Gullspån 8 700 5,4 0,0 0,1-3 300 1452 Tranemo 11 800 6,2 0,1 0,1-200 1460 Bengtsfors 8 400 5,6 0,1 0,1-3 600 1461 Mellerud 9 200 5,8 0,1 0,1-2 800 1462 - Lilla 11 100 6,2 0,1 0,1-800 1463 - Mark 11 500 6,4 0,3 0,4-500 1465 Svenljunga 11 000 6,3 0,1 0,1-1 000 1466 Herrljunga 11 100 6,1 0,1 0,1-900 1470 - Vara 10 200 6,0 0,1 0,2-1 800 1471 - Götene 11 900 6,6 0,1 0,1 0 1472 - Tibro 10 400 5,9 0,1 0,1-1 600 1473 - Töreboda 8 600 5,2 0,1 0,1-3 400 1480 - Göteborg 12 400 6,4 5,6 5,4 400 1481 - Mölndal 14 800 7,1 0,8 0,6 2 800 1482 - Kungälv 13 800 6,8 0,5 0,4 1 800 1484 - Lysekil 13 800 7,5 0,2 0,2 1 900 1485 Uddevalla 11 500 6,3 0,5 0,6-500 1486 - Strömstad 12 500 7,8 0,1 0,1 600 1487 Vänersborg 11 600 6,4 0,4 0,4-400 1488 Trollhättan 10 700 5,8 0,5 0,6-1 200 1489 - Alingsås 12 700 6,6 0,4 0,4 700 1490 - Borås 11 600 6,3 1,1 1,1-400 1491 Ulricehamn 11 500 6,2 0,2 0,2-400 1492 - Åmål 9 000 5,3 0,1 0,2-3 000 1493 Mariestad 10 100 5,7 0,2 0,3-1 800 1494 Lidköping 11 700 6,3 0,4 0,4-200 1495 - Skara 11 200 5,9 0,2 0,2-800 1496 - Skövde 11 900 6,3 0,5 0,5-100 1497 - Hjo 11 300 6,3 0,1 0,1-700 1498 - Tidaholm 10 900 6,3 0,1 0,1-1 000 1499 Falköping 10 700 6,1 0,3 0,3-1 300 1715 - Kil 10 500 5,9 0,1 0,1-1 500 1730 - Eda 10 300 6,0 0,1 0,1-1 700 1737 - Torsby 8 000 5,0 0,1 0,1-4 000 1760 - Storfors 9 700 5,5 0,0 0,1-2 300 1761 Hammarö 14 400 7,1 0,2 0,2 2 400 7
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 1762 Munkfors 8 200 5,3 0,0 0,0-3 800 1763 - Forshaga 10 000 5,7 0,1 0,1-1 900 1764 - Grums 10 500 6,0 0,1 0,1-1 500 1765 - Årjäng 9 400 6,0 0,1 0,1-2 500 1766 - Sunne 9 800 6,1 0,1 0,2-2 200 1780 - Karlstad 11 500 6,3 1,0 1,0-400 1781 - Kristine 9 400 5,5 0,2 0,3-2 600 1782 Filipstad 9 100 5,4 0,1 0,1-2 900 1783 - Hagfors 9 300 5,6 0,1 0,2-2 700 1784 - Arvika 10 300 6,0 0,2 0,3-1 700 1785 - Säffle 9 900 5,9 0,2 0,2-2 100 1814 - Lekeberg 11 800 6,5 0,1 0,1-200 1860 - Laxå 10 200 5,8 0,1 0,1-1 800 1861 Hallsberg 10 700 6,0 0,2 0,2-1 200 1862 Degerfors 9 500 5,5 0,1 0,1-2 400 1863 Hällefors 8 800 5,4 0,1 0,1-3 200 1864 - Ljusnars 9 600 5,6 0,0 0,1-2 400 1880 - Örebro 11 200 6,1 1,4 1,4-700 1881 - Kumla 10 500 5,6 0,2 0,2-1 500 1882 Askersund 9 700 5,5 0,1 0,1-2 200 1883 - Karlskog 10 100 5,4 0,3 0,3-1 900 1884 - Nora 10 400 5,7 0,1 0,1-1 500 1885 Lindesberg 10 700 5,8 0,2 0,3-1 200 1904 - Skinnska 8 900 5,1 0,0 0,0-3 100 1907 Surahammar 10 700 5,8 0,1 0,1-1 300 1960 - Kungsör 11 200 6,2 0,1 0,1-700 1961 Hallstahammar 10 600 5,8 0,1 0,2-1 400 1962 - Norberg 10 900 6,1 0,1 0,1-1 100 1980 - Västerås 11 300 5,8 1,4 1,5-700 1981 - Sala 10 700 6,2 0,2 0,2-1 200 1982 - Fagersta 9 700 5,2 0,1 0,1-2 300 1983 - Köping 10 200 5,7 0,2 0,3-1 700 1984 - Arboga 11 100 6,3 0,1 0,2-900 2021 - Vansbro 8 200 4,9 0,1 0,1-3 800 2023 - Malung 9 100 5,4 0,1 0,1-2 800 2026 - Gagnef 11 100 6,2 0,1 0,1-900 2029 - Leksand 11 700 6,4 0,2 0,2-200 2031 - Rättvik 9 500 5,9 0,1 0,1-2 400 2034 - Orsa 8 500 5,4 0,1 0,1-3 500 2039 - Älvdalen 7 000 4,5 0,1 0,1-4 900 2061 Smedjebacken 10 300 5,6 0,1 0,1-1 700 2062 - Mora 10 900 6,3 0,2 0,2-1 100 2080 - Falun 12 500 6,7 0,7 0,6 600 2081 - Borlänge 11 200 6,3 0,5 0,5-700 8
Genomsnittlig Procentuell Andel av totala Befolkningsandel Avvikelse från riket en av nettoinkomsterna 2082 - Säter 11 500 6,3 0,1 0,1-500 2083 - Hedemora 9 800 5,7 0,1 0,2-2 200 2084 - Avesta 10 000 5,6 0,2 0,2-2 000 2085 - Ludvika 10 300 5,8 0,2 0,3-1 600 2101 - Ockelbo 10 700 6,2 0,1 0,1-1 200 2104 - Hofors 10 900 5,9 0,1 0,1-1 100 2121 - Ovanåker 10 000 5,9 0,1 0,1-1 900 2132 Nordanstig 9 600 5,9 0,1 0,1-2 300 2161 - Ljusdal 8 300 5,0 0,2 0,2-3 700 2180 - Gävle 11 000 6,0 1,0 1,1-900 2181 Sandviken 11 100 5,9 0,4 0,4-800 2182 Söderhamn 8 400 4,9 0,2 0,3-3 600 2183 - Bollnäs 9 400 5,5 0,3 0,3-2 600 2184 Hudiksvall 10 100 5,8 0,4 0,4-1 900 2260 - Ånge 7 900 4,7 0,1 0,1-4 100 2262 - Timrå 10 500 5,7 0,2 0,2-1 500 2280 Härnösand 10 700 6,1 0,3 0,3-1 200 2281 - Sundsval 11 400 6,0 1,0 1,1-600 2282 - Kramfors 9 200 5,4 0,2 0,2-2 800 2283 Sollefteå 7 800 4,6 0,2 0,3-4 100 2284 - Örnsköldsvik 10 700 5,8 0,6 0,6-1 300 2303 - Ragunda 6 700 4,2 0,0 0,1-5 300 2305 - Bräcke 7 100 4,5 0,0 0,1-4 900 2309 - Krokom 9 100 5,2 0,1 0,2-2 900 2313 Strömsund 6 600 4,1 0,1 0,1-5 400 2321 - Åre 9 200 5,5 0,1 0,1-2 800 2326 - Berg 8 800 5,5 0,1 0,1-3 100 2361 Härjedalen 8 000 5,0 0,1 0,1-4 000 2380 Östersund 9 400 5,2 0,5 0,7-2 600 2401 - Nordmali 9 000 5,3 0,1 0,1-2 900 2403 - Bjurholm 8 100 5,2 0,0 0,0-3 900 2404 - Vindeln 7 200 4,3 0,0 0,1-4 800 2409 Robertsfors 10 200 5,8 0,1 0,1-1 700 2417 - Norsjö 7 200 4,3 0,0 0,0-4 700 2418 - Malå 8 000 4,5 0,0 0,0-4 000 2421 - Storuman 7 500 4,6 0,0 0,1-4 400 2422 - Sorsele 7 100 4,3 0,0 0,0-4 900 2425 - Dorotea 6 900 4,3 0,0 0,0-5 000 2460 - Vännäs 11 800 6,5 0,1 0,1-200 2462 Vilhelmina 6 700 4,2 0,0 0,1-5 300 2463 - Åsele 6 600 4,2 0,0 0,0-5 400 2480 - Umeå 12 500 6,8 1,3 1,2 500 2481 - Lycksele 8 700 4,9 0,1 0,1-3 300 2482 Skellefteå 10 600 5,9 0,7 0,8-1 300 9
Genomsnittlig Procentuell Avvikelse från riket 2505 Arvidsjaur 8 200 4,7 0,1 0,1-3 800 2506 - Arjeplog 8 800 5,0 0,0 0,0-3 100 2510 Jokkmokk 7 300 4,3 0,0 0,1-4 700 2513 Överkalix 6 900 4,2 0,0 0,1-5 100 2514 - Kalix 6 800 3,9 0,1 0,2-5 200 2518 Övertorneå 7 100 4,3 0,0 0,1-4 900 2521 - Pajala 6 100 3,8 0,0 0,1-5 800 2523 Gällivare 8 400 4,4 0,2 0,2-3 600 2560 - Älvsbyn 7 100 4,3 0,1 0,1-4 800 2580 - Luleå 11 000 5,9 0,8 0,8-1 000 2581 - Piteå 9 700 5,4 0,4 0,5-2 200 2582 - Boden 10 200 5,6 0,3 0,3-1 800 2583 Haparanda 5 800 3,7 0,1 0,1-6 100 2584 - Kiruna 9 400 4,8 0,2 0,3-2 600 Riket 12 000 6,3 100 100 0 I tabell 3 nedan redovisas förändrad genomsnittlig nettoinkomst efter region/kommungrupper. Landets primärkommuner har delats in i nio grupper enligt Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning, indelningen redovisas sist i bilaga. Tabell 3: Förändrad nettoinkomst fördelat på kommungrupper, år 2010. Kommungrupp Genomsnittlig av nettoinkomsten, kronor Procentuell av de totala nettoinkomsterna Andel av totala en av nettoinkomsterna Befolkningsandel Genomsnittlig i procent % av antal personer över 18 år och med inkomst>0 Storstäder 12 200 6,0 17,6 17,2 Förortskommuner 15 900 7,2 19,4 14,7 Större städer 11 700 6,3 27,4 28,1 Pendlingskommun 11 700 6,2 6,2 6,3 Glesbygdskommun 8 200 4,9 2,3 3,4 Varuproducerande Kommuner 11 300 6,2 5,8 6,1 Övriga kommuner >25 000 inv. 10 800 6,0 12,7 14,0 Övriga kommuner 12 500-25 000 inv. 10 200 5,8 6,1 7,2 Övriga kommuner <12 500 inv. 9 700 5,8 2,4 3,0 Totalt 12 000 6,3 100,0 100,0 10
Den direkta effekten av regelarna är i genomsnitt större i storstäder och förortskommunerna än i övriga landet. Sett relativt till tidigare inkomst är ökningen störs i förortskommunerna. Figur 1: Den procentuella en per kommungrupp av förslag 1-11. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommun Glesbygdskommun Varuproducerande Kommuner Övriga kommuner >25 000 inv. Övriga kommuner 12 500-25 000 inv. Övriga kommuner <12 500 inv. Källa: Riksdagens utredningstjänst Hushållsanknutna förslag och dess effekt för individerna I tabell 4 redovisas effekterna av förslagen om bostadstillägget och skatten på hyreshus separat. Under hushållsanknutna bidrag redovisas höjda studiemedel och höjt underhållsstöd. Att dessa förslag behandlas separat beror på att de, till skillnad från övriga förslag i individanalysen, är knutna till hushållet. Bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning bestäms bl.a. av hushållets inkomster. Individuell disponibel inkomst är definierad som individernas nettoinkomst (d.v.s. deras bruttoinkomst reducerad för slutlig skatt exkl. kyrko- och begravningsavgift) med tillägg för de hushållsanknutna bidragen (barnbidrag, bostadsbidrag, bostadstillägg etc.) men med avdrag för boendekostnaden och avgifter (hemtjänst) där de vuxna individerna delar de hushållsanknutna bidragen och boendekostnaden. 11
Kommungrupp Tabell 4: Förändrad genomsnittlig individuell disponibel inkomst efter betald boendekostnad per decil av bl.a. sänkt skatt på hyreshus och höjt bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning av arna 2006-2010, kronor Förändrad genomsnittlig nettoinkomst, förslag (a) Förändrade genomsnittlig hushållsanknutna bidrag, (b) Varav förändrad genomsnittlig BTP Förändrad genomsnittlig boendekostnad, (c) Förändrade genomsnittliga avgifter, (d) Förändrad genomsnittlig Disponibel inkomst efter betalt boende och avgifter (a+b-c-d) Storstäder 12 200 200 70-720 0 13 100 Förortskommuner 15 900 90 40-530 0 16 500 Större städer 11 700 270 70-160 0 12 100 Pendlingskommun 11 700 60 20-220 10 12 000 Glesbygdskommun 8 200 100 60 10-10 8 300 Varuproducerande Kommuner 11 300 100 50-100 0 11 500 Övriga kommuner >25 000 inv. 10 800 160 80-140 0 11 100 Övriga kommuner 12 500-25 000 inv. 10 200 150 110-80 0 10 400 Övriga kommuner <12 500 inv. 9 700 120 90-150 -10 10 000 Totalt 12 000 170 70-300 0 12 500 Avskaffandet av fastighetsskatt för hyreshus men en kommunal fastighetsavgift beräknas i genomsnitt minska boendekostnaden med 300 kronor per individ och därmed bidra till att den disponibla inkomsten efter betalt boende ökar med 300 kronor. Om den direkta effekten av de hushållsanknutna förslagen fogas till resultaten i tabell 2 och 3 påverkas kommunfördelningen något, där invånarna i förortskommunernas får en ytterligare ökning (jämfört med riket). 12
Bilaga: Återgång till 2006 års regler Nedan redovisas vilka regelar som ingår i fördelningsanalysen av att återgå till 2006 års regler: Skattear En skattereduktion för arbetsinkomster (s.k. jobbskatteavdrag) har införts från och med den 1 januari 2007. Skattelättnaden lämnas i form av en skattereduktion för skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster), justerade med hänsyn till eventuella avdrag. Från och med den 1 januari 2008 förstärks jobbskatteavdraget i ett andra steg och den 1 januari 2009 förstärktes skattereduktionen med ett tredje steg. I budgetpropositionen för 2010, föreslogs ett fjärde steg. De fyra stegen redovisas i figur nedan. Skattereduktionerna (steg 1-4) beräknas totalt öka hushållens disponibla inkomster med ca 75 miljarder kronor inkomståret 2010. Figur: Underlag för det s.k. jobbskatteavdraget inkomståren 2007-2010 (de fyra stegen) 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Underlag för jobbskatteavdrag 2010 Underlag för jobbskatteavdrag 2009 Underlag för jobbskatteavdrag 2008 Underlag för Jobbskatteavdrag 2007 0 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000 Taxerad förvärvsinkomst (arbetsinkomst) Riksdagens utreningstjänst Det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffades från och med den 1 januari 2007. Från och med den 1 januari föreslogs, i budgetpropositionen för 2009 samt lagrådsremiss Sänkt skatt för pensionärer (18 sept. 2009), att de som vid ingången av året har fyllt 65 år får ett tillägg till grundavdraget, vilket också Riksdagen godkände. I budgetpropositionen för 2010 föreslogs att grundavdraget höjs ytterligare för dem som vid ingången av året har fyllt 65 år. Bortfallet för offentlig sektor uppgår i propositionen till 3,5 mdkr. Grundavdraget för de äldre illustreras i figuren nedan. Avskaffandet av det förhöjda grundavdraget i stödområde A beräknas minska hushållens disponibla inkomster med ca 250 miljoner kronor. Det nya grundavdraget för äldre ökar de äldres disponibla inkomster med nästan två miljarder 13
kronor. Figur: Nuvarande grundavdrag och grundavdrag åt äldre 45 000 40 000 35 000 30 000 Grundavdrag (yngre) Grundavdrag åt äldre (2009) Grundavdrag åt äldre (2010) 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 Taxerad förvärvsinkomst Riksdagens utredningstjänst Beloppsgränsen för när kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen får dras av har höjts från 7 000 kronor till 8 000 kronor från och med den 1 januari 2007. I budgetpropositionen för 2009 föreslogs en höjning till 9 000 kronor från och med den 1 januari 2009. I budgetpropositionen för 2008 höjdes reseavdraget från 18 till 18,50 kronor per mil. Dessa förslag godkändes av riksdagen. Beloppsgränsen för när kostnader för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst får dras av har höjts från 1 000 kronor till 5 000 kronor från och med den 1 januari 2007. Avdragsrätten för privat pensionssparande har begränsats till högst 12 000 kronor per år från och med inkomståret 2008. Den sammantagna effekten av dessa ändrade gränser är att hushållens disponibla inkomster beräknas öka med ca 2,0 miljarder konor. Skattereduktionen för fackförenings- och a-kasseavgifter har avskaffats från och med inkomståret 2007. Av analystekniska svårigheter har vi använt oss av en äldre version av Fasit-modellen. Avskaffandet av reduktionen beräknas minska hushållens inkomster med omkring 3,7 miljarder kronor. Förmögenhetsskatten avskaffades år 2007. Bankernas generella skyldighet att lämna kontrolluppgifter rörande tillgångar och skulder avskaffades från och med inkomståret 2008. År 2006 uppgick förmögenhetsskatten för fysiska personer till 5 949 miljoner kronor och för juridiska personer till 192 miljoner kronor 3. Att återinföra förmögenhetsskatten till inkomståret 2010 är svår att beräkna eftersom hushållens och företagens förmögenheter är svåra att 3 2007 års förmögenhetsuppgifter antyder att en bibehållen förmögenhetsskatt år 2007 skulle uppgå till drygt sex miljarder kronor. OBS beräknat på ett urval omfattande nästan 40 000 individer varför en viss osäkerhet råder om uppskattningen. 14
uppskatta 4. En naiv beräkning av en återinförd förmögenhetsskatt ger att hushållens slutliga skatt beräknas öka med nästan 7 miljarder kronor 5. Den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag har avskaffats från och med den 1 januari 2007, skattebortfallet beräknades till en miljard kronor i budgetpropositionen för 2007. I budgetpropositionen för 2007 föreslogs bland annat en begränsning av fastighetsskatten på markvärdet för småhus redan från och med inkomståret 2006. I samma proposition föreslogs en sänkt fastighetsskatt för hyreshus med 0,1 procentenhet samt slopad schablonintäkt för bostadsrättsföreningar och frysta taxeringsvärden. I propositionen 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. och proposition 2007/08:156 En begränsad fastighetsavgift för pensionärer, m.m. föreslog regeringen att fastighetsskatten avskaffas från den 1 januari 2008 och istället införs en kommunal fastighetsavgift på 6 000 kronor per bostad för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, samt 1 200 kronor per bostad för flerfamiljshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. När fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift slopades också den tidigare begränsningsregeln i fastighetsskatten. För bl.a. pensionärer skapades emellertid en liknande begränsningsregel som tillämpas från och med beskattningsåret 2008. År 2009 gjordes en allmän fastighetstaxering av småhusen, vilket resulterade i att taxeringsvärdena steg i genomsnitt med ca 34 procent. År 2007 skedde en motsvarande omtaxering för hyreshusen och en förenklad taxering sker 2010. För småhusägarna beräknas reformen innebära ca 11 miljarder kronor i minskad fastighetsskatt och för ägarna till hyreshusen beräknas reformen innebära en skattelindring om ca 2,5 miljarder kronor. 4 Förmögenhetsskatten bedöms efter de skattskyldigas (och om sambeskattade hushållens) aktier och andra tillgångars värde samt skulderna vid årets slut. Affärsvärldens generalindex har sedan 2007-12-31 till 2010-03-22 fallit med ca 8,4 procent [=311,69/340,408-1], jfr figuren nedan. Figur: Affärsvärdens generalindex 1 jan. 2006-11 sept. 2009 5 Den naiva beräkningen utgår från att aktievärdet i slutet av 2010 motsvaras av dagens nivå och med uppdaterades taxeringsvärdena för småhus, som i genomsnitt har ökat med 34 procent mellan de förenklade taxeringarna 2006 och 2009 15
I våra beräkningar har vi antagit att fastighetsskatteen på hyreshus vältras över fullt ut på boendekostnaderna. Förändringarna har fördelats schablonmässigt på boende i hyreshus med vägledning av boendeytan och länets andel av den totala fastighetsskatten. För ägarna till småhusen fångas däremot fastighetsskatten in i den slutliga skatten som är kopplad till de enskilda individerna. Som ett led i finansieringen av fastighetsskattereformen höjs kapitalvinstskatt på bostäder från 20 till 22 procent. Vidare begränsas rätten till fortsatt uppskov vid arv, testamente, gåva eller bodelning samt att den skattekredit som staten beviljar genom uppskovsavdraget räntebeläggas. Tillsammans bedöms förslagen att minska hushållens köpkraft med ca 5 miljarder kronor Den 1 juli 2007 infördes regler som innebär att privatpersoner kan ansöka om skattereduktion när man anlitar någon för hushållstjänster. Fram till början av december 2008 omfattade reduktionen enbart hushållsarbete t.ex. städning, tvättning, skottning, trädgårdsskötsel eller barnpassning. Från den 8 december 2008 utvidgas reduktionen till att även omfatta reparations och tillbyggnadsarbeten (ROT) av ägd bostad. I samband med detta infördes begreppet husarbeten som sammanfattande beteckning för hushållstjänster och ROT-arbeten. Den direkta effekten av de införda reglerna beräknas öka hushållens köpkraft med nästan 4 miljarder kronor i modellen I budgetpropositionen för 2009 och lagrådsremiss Sänkt skatt på förvärvsinkomster (18 sept. 2009) föreslogs sänkt uttag av statlig inkomstskatt genom att den s.k. undre skiktgränsen höjs med 18 100 kronor, vilket riksdagen godkände. Skiktgränsen fastställs av regeringen men ska årligen räknas om med en i konsumentprisindex juni månad 1:a och 2:a året före inkomståret (2:a och 3:e taxeringsåret). För inkomstår 2010 innebär det att skiktgränsen ska revideras ned med 18 300 kronor för att motsvara 2006 års skiktgräns uppräknad enligt anvisningarna i inkomstskattelagen. En nedrevidering av den nedre skiktgränsen med 18 300 kronor beräknas minska hushållens inkomster efter skatt med ca 4,2 miljarder kronor 2010. Utgiftsar Individernas egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen har höjts genom en förhöjd finansieringsavgift, numera arbetslöshetsavgift. Den förhöjda avgiften görs beroende av nivån på arbetslösheten och utgifterna inom arbetslöshetskassans verksamhetsområde. Enligt förslag i budgetpropositionen för 2009 och Ds 2008:61 Finansiering av arbetslöshetsförsäkring från arbetsmarknadsdepartementet ska arbetslöshetsavgiften sänkas med ca 50 kronor per sysselsatt från och med den 1 juli 2009, vilket också sedermera beslutades. Av analystekniska svårigheter har vi använt oss av en äldre version av Fasit-modellen. Hushållens utgifter för den höjda avgiften till A-kassan beräknas totalt till ca 4,5 miljarder kronor. Från och med den 1 januari 2007 har gränsen för högsta bostadskostnad för bostadstillägg till den som har fyllt 65 år höjts från 4 850 till 5 000 kr per 16
månad för den som är ogift och från 2 425 kr till 2 500 kr för den som är gift. Gränsen för den skäliga bostadskostnaden vid beräkning av särskilt bostadstillägg för pensionärer som har fyllt 65 år och vid beräkning av äldreförsörjningsstöd har också höjts från 6 050 till 6 200 kr per månad för den som är ogift och från 3 025 till 3 100 kr för den som är gift. I 2007 års ekonomiska vårproposition, och sedermera riksdagens beslut, föreslogs att 50 procent av arbetsinkomsten tas med i reduceringsinkomsten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer m.fl. Ändringen gäller fr.o.m. den 1 januari 2008. Från och med den 1 januari 2009, föreslogs i budgetpropositionen för 2009 och sedermera beslut i riksdagen, att normen för skälig levnadsnivå i äldreförsörjningsstödet och särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs till 1,3546 prisbasbelopp för ogifta och 1,1446 prisbasbelopp för gifta. De ändrade reglerna ovan beräknas öka de äldres disponibla inkomster med ca 560 mnkr. Inkomsttaket i sjukförsäkringen sänktes från 10 till 7,5 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2007. Regelen påverkar hushållens beskattningsbara inkomster och sänkningen av taket beräknas minska hushållens disponibla inkomster med ca 400 miljoner kronor. Från och med den 1 januari 2007 sänktes inkomsttaket vid tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning i föräldraförsäkringen från 10 till 7,5 prisbasbelopp. Förslaget påverkar hushållens beskattningsbara inkomster och sänkningen beräknas minska hushållens disponibla inkomster med nästan 200 miljoner kronor. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) i sjuk- och föräldraförsäkringen ska multipliceras med faktorn 0,989 från och med den 1 januari 2007. Efter förslag i budgetpropositionen för 2008 sänks faktorn till 0,97 från och med den 1 januari 2008. Nedjusteringen av SGI beräknas försvaga hushållens köpkraft med ca 800 miljoner kronor. I propositionen 2007/08:136 föreslog regeringen att sjukpenningen ska sänkas från 80 till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten efter 12 månaders sjukskrivning. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Förslaget beräknas minska hushållens finansiella sparande med drygt 100 miljoner kronor Ersättningsnivån i arbetslöshetsersättningen har sänkts, till 70 procent av inkomsten efter 200 dagar och till 65 procent efter 300 ersättningsdagar för dem utan försörjningsansvar. För personer med försörjningsansvar har ersättningsnivån sänkts till 65 procent efter 450 ersättningsdagar. Ersättningsdagar med aktivitetsstöd ska samordnas med arbetslöshetsersättningen och ligga till grund för sänkt kompensationsnivå efter 200, 300 respektive 450 dagar. Arbetslöshetsersättningen beräknas på den genomsnittliga inkomsten de senaste 12 månaderna istället för de senaste sex månaderna och maxersättningen har begränsats till 680 kronor under de första 100 dagarna. Vidare har det s.k. studerandevillkoret slopats i arbetslöshetsförsäkringen. Reglerna infördes under år 2007. 17
I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen att möjligheten att få arbetslöshetsersättning på deltid ska begränsas till 75 ersättningsdagar. Ensamstående med försörjningsansvar för barn under 18 år ska erbjudas deltidssysselsättning med aktivitetsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. I proposition 2007/08:118 föreslår regeringen att två ytterligare karensdagar ska införas i arbetslöshetsförsäkringen. Reglerna infördes under år 2008. Kompensationsgraden i aktivitetsstödet har sänkts, till 70 procent av inkomsten efter 200 dagar och till 65 procent efter 300 ersättningsdagar för dem utan försörjningsansvar. För personer med försörjningsansvar har ersättningsnivån sänkts till 65 procent efter 450 ersättningsdagar. Ersättningen beräknas på den genomsnittliga inkomsten de senaste 12 månaderna och maxersättningen har begränsats till 680 kronor under de första 100 dagarna. Reglerna infördes under år 2007. Förändringarna som rör arbetslöshetsersättning mm beräknas totalt innebära att hushållens köpkraft har minskat med ca 4,5 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2009 föreslogs att förbehållsbeloppet höjs vid fastställande av avgifter för äldreomsorg (socialtjänstlagen) och per månad lägst ska utgöra en tolftedel av 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående eller 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Det höjda förbehållsbeloppet beräknas minska kommunernas avgifter för äldreomsorgen med ca 100 miljoner kronor. 2010 höjdes studiemedlen med 130 miljoner kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2010. 18
BILAGA: Kommungruppsindelning Svenska Kommunförbundets kommungruppsindelning har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: - Storstäder: Kommun med folkmängd som överstiger 200 000 invånare. - Förortskommuner: Kommun där med än 50 procent av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Vanligast pendlar man till en storstad. - Större städer: Kommun med mellan 50 000 och 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent - Pendlingskommuner: Kommun där mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. - Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare - Varuproducerande kommuner: Kommun med mer än 40 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år som är anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet - Övriga kommuner, över 25 000 inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. - Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare. - Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv.: Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare. Kommungruppsindelning: Storstad: Förortskommun: Större Pendlingskommun: Glesbygdskommun: städer: Göteborg Ale Borås Bjuv Arjeplog Malmö Bollebygd Eskilstuna Boxholm Arvidsjaur Stockholm Botkyrka Falun Bromölla Berg Burlöv Gävle Eslöv Bjurholm Danderyd Halmstad Essunga Bräcke Ekerö Helsingborg Forshaga Dals-Ed Haninge Jönköping Gagnef Dorotea Huddinge Kalmar Gnesta Gällivare Håbo Karlskrona Grästorp Härjedalen Härryda Karlstad Habo Jokkmokk Järfälla Kristianstad Hammarö Ljusdal Kungsbacka Linköping Höganäs Lycksele Kungälv Luleå Hörby Malung Lerum Lund Höör Malå Lidingö Norrköping Kil Nordmaling Lilla Edet Skellefteå Knivsta Norsjö Lomma Sundsvall Krokom Ockelbo Mölndal Södertälje Kumla Orsa Nacka Trollhättan Kungsör Ovanåker 19
Storstad: Förortskommun: Större Pendlingskommun: Glesbygdskommun: städer: Partille Umeå Kävlinge Pajala Salem Uppsala Lekeberg Ragunda Skurup Varberg Mullsjö Robertsfors Sollentuna Västerås Munkedal Rättvik Solna Växjö Mörbylånga Sorsele Staffanstorp Örebro Norberg Storuman Sundbyberg Örnsköldsvik Nykvarn Strömsund Svedala Östersund Nynäshamn Torsby Tjörn Orust Vansbro Tyresö Sigtuna Vilhelmina Täby Sjöbo Vindeln Upplands Väsby Stenungsund Ydre Upplands-Bro Storfors Ånge Vallentuna Svalöv Åre Vaxholm Säter Årjäng Vellinge Söderköping Åsele Värmdö Timrå Älvdalen Öckerö Trosa Älvsbyn Österåker Vänersborg Överkalix Vännäs Övertorneå Åstorp Älvkarleby Varuproducerande kommun: Övriga kommuner, Över 25 000 inv: Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv: Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv: Alvesta Alingsås Arboga Aneby Emmaboda Arvika Avesta Askersund Fagersta Boden Båstad Bengtsfors Finspång Bollnäs Eksjö Borgholm Gislaved Borlänge Flen Degerfors Gnosjö Enköping Hagfors Eda Grums Falkenberg Hallsberg Filipstad Götene Falköping Hallstahammar Färgelanda Herrljunga Gotland Heby Gullspång Hofors Hudiksvall Hedemora Haparanda Hylte Härnösand Hultsfred Hjo Laxå Hässleholm Kalix Hällefors Lessebo Karlshamn Kiruna Högsby Ljungby Karlskoga Klippan Karlsborg Markaryd Katrineholm Kramfors Kinda Mönsterås Landskrona Kristinehamn Ljusnarsberg Nybro Lidköping Köping Mellerud Nässjö Ludvika Laholm Munkfors Olofström Mark Leksand Nora Osby Mjölby Lindesberg Nordanstig 20
Varuproducerande kommun: Övriga kommuner, Över 25 000 inv: Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv: Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv: Oskarshamn Motala Lysekil Skinnskatteberg Oxelösund Norrtälje Mariestad Smedjebacken Perstorp Nyköping Mora Strömstad Sotenäs Piteå Sala Tanum Surahammar Ronneby Simrishamn Torsås Svenljunga Sandviken Skara Töreboda Sävsjö Skövde Sollefteå Vadstena Tibro Strängnäs Sunne Valdemarsvik Tranemo Söderhamn Säffle Vingåker Tranås Trelleborg Sölvesborg Åtvidaberg Ulricehamn Uddevalla Tidaholm Ödeshög Uppvidinge Västervik Tierp Vaggeryd Ystad Tingsryd Vara Ängelholm Tomelilla Vetlanda Vimmerby Vårgårda Åmål Värnamo Östhammar Älmhult Örkelljunga Östra Göinge 21