Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1)

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 1 Tabell 1, Måns (Magnus) (1). Född omkring 1600. Äldste kände stamfadern Magnus (Måns) levde redan i första början av 1600-talet. Ovisst är, huruvida släktnamnet bars av honom eller antogs av hans son. Många spekulationer har funnits om denne man. Troligt är att han var jordbrukare utan att själv äga någon jord. Några menar att han varit anställd av någon dansk storgodsägare såsom förman. Det har sagts att han skulle arbetat på någon gård i Araskoga by i Brandstads socken i Skåne. Ortsbefolkningen där anser dock att det aldrig funnits någon gård, som varit tillräckligt stor för att kunnat försörja en "ladufogde". Inga handlingar finns, som vare sig kan bestyrka eller avvisa en sådan tanke. En annan icke bestyrkt tanke har varit att han skulle ha varit knuten till slottet Areskov på Fyn i Danmark. På 15-1600-talen ägde den danska högadeln stora gods med många underlydande gårdar. En slottsherre kunde mycket väl ha haft Måns som "inspektor" på någon av sina gårdar. Vi vet inget heller om familjen kring Måns med undantag för sonen Oligerus. Gift Arreskow, Oligerus Magni (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Arreskow, Oligerus Magni (2). Kyrkoherde i Simrishamn. Född 1634 i Färs härad i Skåne. Död 1687 i Simrishamn (L). Den stora frågan i alla släktböcker och krönikor är varifrån släktnamnet Arreskow kommer. Det enda vi med säkerhet vet är att stamfadern Holger Månsson använde efternamnet Arreskow. Vi vet inte om hans far använde det. Vi vet inte ens säkert varifrån Holger själv kom. Enligt Hugo Areskoug, lektor vid Lunds universitet, finns det fem platser i Danmark och Sydsverige som påminner om släktnamnet: Arreskov i Øster Hæsinge socken på Fyn, Arreskov i Nørre Snede socken på Jylland, Arvaskog i Torups socken i Halland, Araskoga i Brandstads socken i Skåne och den 1514 nämnda platsen Arwaskogen i Gladsax socken i Skåne. Han tydde namnet till "självsådd skog på avverkad yta". Eftersom vår Holger till att börja med gick i skola i Lund kan man kanske anta att han kom från Skåne. I 1600-talets mitt nämndes byn Araskoga i Brandstads socken som "Areskou", "Arreschof" eller "Arreschouf". Släkten Arreskow kom under 1700- och 1800-talet att bestå av förmögna handelsmän, främst i Simrishamn. Man gifte sig med andra förmögna släkter. Genom Holger Areskougs (1768-1847) äktenskap med Gertrud Catarina Krumlinde knöts släkten till många kända släkter i Ystad. Ett släktband leder dessutom ända tillbaka till Karl den store på 800-talet. Holger Månsson Arreskow föddes 1633 eller 1634. Han dyker upp i historien för första gången i en förteckning över eleverna i Lunds katedralskola. Skolan var femklassig och i de högre klasserna skedde undervisningen på latin. Holger Månsson Arreskow blev Oligerus Magni Arreschovius. Själv skrev han sig "Holger Monsön" eller "Mogensøn Arreskow". Att Holger gavs möjlighet att studera, först i Lund och sedan i Köpenhamn, tyder på att familjen hade pengar eller att hans uppehälle under studietiden bekostades av någon välgörare. Själva studierna var dock gratis. 1652 skrevs Holger in vid Köpenhamns universitet för de avslutande studierna i utbildningen till präst. (Universitetet i Lund invigdes 1668 som en del av försvenskningsprocessen.) Den 6 maj 1657 vigdes Holger Månsson Arreskow till kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Mitten av 1600-talet var en omvälvande tid i Norden. Sverige var i överläge och erövrade stora delar av Danmark. 1658 blev Skåne svenskt, men kampen om landskapet fortsatte åtskilliga decennier. Genom överenskommelsen i "Malmö recess" 1662 fick ständerna i Skåne, Blekinge och Halland behålla sina danska privilegier. Den upphörde att gälla då uniformitet, det vill säga likhet med de svenska förhållandena, infördes 1681-83. Det innefattade även gudstjänstordningen. Holger Månsson Arreskov gifte sig 1657 med Susanna Mörke. De fick sex barn: Måns, född 1660, Eric, född 1662, Matts, född 1664, Jöns, född 1666, Welum, född 1668, och Dorothea, född 1670. Antagligen bodde familjen i prästgården vid södra sidan av nuvarande Storgatan. Den låg ungefär mitt emot dagens Österlens

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 2 museum. Gården finns inte kvar, redan 1750 låg tomten öde. Eric dog 1675 i Järrestad. Matts blev bryggare i Simrishamn och avlade borgared 1688. Han gifte sig med Maria Larsdotter Bagge och fick tre barn, men inget av dessa verkar i sin tur ha fått något barn. Jöns omkom under en sjöresa till Köpenhamn, kanske var han köpman i Simrishamn. Welums yrke känner vi inte till, men han kunde varken läsa eller skriva. Han fick ett barn. Namnet på hustrun var obekant fram till 2008. Welum är stamfar för den yngsta huvudstammen av släkten. Dorothea dog 1677 och begravdes i Järrestad. Nedanstående berättelse om vår präst i Simrishamn är i huvuddrag hämtad från "En släktkrönika" av Gunvor Areskoug Grahnberg. Holger Månsson Arreskows lön bestod dels av en tredjedel av tiondet, dels av avgifter vid lysning, vigsel, dop, kyrktagning med mera. Enligt räkenskaperna hyrde han loftet på kyrkan för 1 riksdaler per år. Där står också att han såg till att kyrkan lövades till pingst och midsommar med ett helt lass löv. Vid 30 år ålder lät Holger måla sitt porträtt, vilket torde vara ovanligt för en så ung prästman. Tavlan hänger nu i koret i Simrishamns kyrka. År 1671 kom en dansk vid namn Peder Pedersen Mörck till Simrishamn. Han avlade tro- och huldhetsed till svenska kronan och magistraten i staden. Han handlade med allt möjligt, mest spannmål. Peder skänkte åtskilliga prydnader till kyrkan. En "tacktavla" hänger på korets norra vägg. Familjens epitafium från 1709 hänger på sydsidan av den västra pelaren. Graven var under golvet nedanför epitafiumet, men gravstenen finns nu under läktaren. Peder Pedersen Mörck dog 1681. Peder Pedersen Mörck var svenskhatare och trodde att Skåne åter skulle bli danskt. Han konspirerade med snapphanarna, som intog staden. De jagade bort den svenske borgmästaren, Hendrik Johansson, och terroriserade invånarna i månader. Få visste att Peder Pedersen Mörck låg bakom, och dessutom tjänade grovt på, det lönande kaperiet i Hanöbukten. En dag satt kyrkoherdesonen, den 16-årige Måns, och fiskade då några skepp ankrade på redden. En båt med svenska officerare från Stralsund närmade sig och efterfrågade läget. Måns berättade att staden var full av snapphanar och officerarna flydde tillbaka till skeppen. Peder och hans snapphanar störtade fram och slog Måns i järn. Sedan skickade de honom till Kristianstad som då var i danskarnas händer. Peder försäkrade Måns att han inte skulle komma undan levande. En annan gång tvingades vår präst att ta sin tillflykt till kyrkans vapenhus undan några fulla snapphanar. Som av en händelse kom även Peder dit. Strax efteråt kom borgmästaren Hendrik Johansson med svenskt krigsfolk. Snapphanarna lydde Peder och flydde. Den 9/11 1678 var det skriftemål (syndabekännelse inför prästen före nattvarden) i Simrishamns kyrka. Peder Pedersen Mörck skriftade sig och Holger förmanade honom. Peder rusade upp och skrek något i stil med att och det skall en skälm påpeka för mig. Holger kallade församlingen till vittne på att han blivit överfallen i sitt ämbete. Då Peder därefter frågade om herr Holger ville förvisa honom från skriftestolen svarade denne, att det ville han inte, men att han enligt sitt ämbete måste förmana. Peder satte sig ned och Holger kunde fullgöra sitt ämbete. Kyrkoherden stämde emellertid Peder för hemfridsbrott i kyrkan. Skandalösa scener utspelades nu inför rådhusrätten. Peder Pedersen Mörck kränkte både borgmästare och präst så hårt att de båda gjorde gemensam sak och förde målet vidare till högre rätt. Något utslag i saken känner vi inte till. Den 4/12 1682 klagade Holger på att fiskarna skyllde på sitt arbete då de försummade gudstjänsten. Han bad magistraten att ta dem i upptuktelse. Den svenske borgmästaren gjorde inte alltid gemensam sak med Holger Månsson Arreskow. Den 23/12 1683 anmälde han Holger för att i en predikan 19/10 ha klagat över att hans barn var satta i skatt i Simrishamn. Holger förklarade med hårda ord att Guds straff skulle komma över dem och deras hus som hade beslutat om skatten. Det skulle han ta upp i sina böner varje morgon och kväll så länge han kunde stå på benen. Borgmästaren Hendrik Johansson erinrade om att sönerna Måns och Matts brukade borgerlig näring och därmed skulle betala skatt till kronan. Han begärde samtidigt att Holger skulle bruka svenska ceremonier och svensk altarbok och inte använda danska vid altaret och dop. Nu var det uniformitet som gällde. Holger Månsson Arreskow rannsakades inför prostarna i Löderup, Ravlunda och Ingelstorp. Han inkom med en försvarsskrift. Han påpekade att borgmästaren ej själv varit närvarande vid gudstjänsten utan bara hört om saken i förvanskad form. Han förklarade att han i 28 års tid hade tjänat denna kristna församling och aldrig gått upp i predikstolen oförberedd, än mindre full eller drucken. Vidare att många av hans åhörare resterade med tiondet och att han ville slippa att som tidigare år tvingas driva in pengarna. Dessutom att många ville lägga beslag på tillgångarna i hans fattiga hem. De ville ha pant för hans sons skulder genom att ta hans kläder, något som varken snapphanar eller krigsfolk nedlåtit sig till. Beträffade uniformiteten hade han försökt göra så gott han kunnat men han hans syn var så dålig att han hade svårt att läsa utan glasögon varför han måste memorera. Vid rannsakningen stod vittne mot vittne. Borgmästaren sade att Holger brukat danska vid dopet och vid altaret vid utdelandet av sakramentena, men erkände att gudstjänsten i övrigt skett enligt den svenska altarboken. Det hela slutade med att allt missförstånd skulle vara glömt och den forna vänskapen återupprättas.

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 3 Holger lät sig 1683 sig avmålas på nytt. Porträttet går i arv och förvaras av släktens huvudman. Holger Månsson Arreskow dog antagligen i slutet av 1687. Hans efterträdare, en svärson till Peder Pedersen Mörck, prästvigdes till pastoratet 3/2 1688. Holger begravdes någonstans under kyrkogolvet. Hustrun Susanna Mörke dog 1702. Även hon fick sin grav i kyrkan. Två år efter Susannas död begärde sonen Jöns att få slippa betala de 11 riksdaler som magistraten i Simrishamn krävt för moderns lik. Detta beviljades i enlighet med Kungl Maj:ts resolution 1664, att prästerskapet beviljats fri jord och fria klockor för sig och sina anhöriga. Genomgick katedralskolan i Lund 1645, inskriven vid universitet i Köpenhamn 1652. Promoverad i Lund till Dansk kyrkoherde i Simrishamn och Järrestad 1657. Hans porträtt daterat 30.aug 1664 (till 30-årsdagen?) hänger i den medeltida kyrkan. Genom donation av Martha och Hugo Pihl restaurerades detta 1972. Ett senare porträtt målat 1683 (inför 50-årsdagen?) går i arv till släktens huvudman inom äldsta eller första grenen. Ett samtidigt målat porträtt ägdes 1970 av Erik Falck i Göteborg. Han vigdes till kyrkoherde i Simrishamns och Järrestad den 6 maj 1657 vid en ceremoni i Lunds domkyrka. Utdrag ur "Svensk Historia II" av Alf Henriksson sid 600, "Språkbyte i Skåne." Under 1680-talet förekom en rätt stark invandring norrifrån till prästgäll och klockarebefattningar i Skåne, men flertalet andans män var förstås ändå kvar i den danska tiden, och dessa fick vänja sig vid varjehanda nymodigheter. De måste till exempel lägga av den danska prästdräkten med pipkrage, vilket de ogärna gjorde. Svårare var ändå för dem att byta språk, ty principiellt krävde överheten, att de skulle liturgera och predika på svenska. Att läsa upp de liturgiska styckena ur den svenska kyrkohandboken föll sig väl ej så svårt, man kunde alltid läsa innantill och härma det svenska uttalet någorlunda. Men att själv författa och hålla en predikan på svenska var ju något helt annat för personer med danska som modersmål, i synnerhet om de var födda väster om Öresund. Det fanns de som sökte göra svenska av danskan genom att ändra alla e-na till a-n i ordsluten, men flertalet predikade säkert på danska som de var vana vid, och på denna punkt tycks myndigheterna varit tämligen toleranta. Däremot tilläts inga avsteg på den påbjudna liturgien, helst som det var ganska stor skillnad på svensk och dansk ritual. Åtskilliga präster och klockare suspenderades för tredska på denna punkt, och den gamle prosten Arreskov i Simrishamn, som kunde den danska handboken utantill och sade sig vara ur stånd att läsa innantill i den svenska för sina dåliga ögons skull, fick befallning att hålla kaplan.---" Oligerus begravdes vid sin död i slutet av 1687 under golvet i Simrishamns kyrka. Vid restaurering av kyrkan flyttades Oligerus kista några cm och befanns då vara intakt. Oblatasken förevisades då. Bodde som ung i 2:a kvarteret 39 A. Gift 1657 i Simrishamn (L) med Mörke, Susanna Maria (5). Död 1702 i Simrishamn (L). Gravvård invid koret och dopfunten i kyrkan i Simrishamn. Familjen Mörke bekostade ett krucifix och ett Epitaphium till Simrishamns kyrka 1709. Areschoug, Måns (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död 1728-01-24 i Simrishamn (L). Se tabell 3. Areschoug, Eric (7). Född 1662 i Simrishamn (L). Död 1675 i Järrestad (L). Areschoug, Matts (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 1702-03-31 i Simrishamn (L). Se tabell 4. Areschoug, Jöns (9). Köpman. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 17??. Student i Lund 1688. Köpman i Simrishamn 1704. Bostad 1:a roten nr 19. Omkom under en sjöresa till Karlshamn eller Köpenhamn. Areschoug, Welum (Wilhelm) (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död 1719-09-26 i Simrishamn (L). Se tabell 5. Areschoug, Dorothea (11). Född 1670 i Simrishamn (L). Död 1677. Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Måns (6). Handlande och körsnär i Simrishamn. Född 1660 i Simrishamn (L). Död 1728-01-24 i Simrishamn (L). Avlade borgared den 25/5 1685. Verkade som handlande och medlem av kemnersrätten under rådstuvurätten. Gravsten i långhuset i Simrishamns kyrka, uppsatt på väggen i vapenhuset. Inskriptionen på

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 4 gravvården är: "4:o Si haerlighetens krona af Herrans hand den får, som kiaempat har i trona, naer han af Jord upstår. Så för Thronen prydd med Kronan får förklarad kropp Sjaehl parad. Fordom aehreborne och waehlförnaeme Handelsman, salige Måns Hålgerson Areschough, som dödde, 1728 d.24 Jan. Udi sit 69 alders år, tillika med sin kiaera Hustru, aehreborna och Gudfrucktige, Carna Castens dotter Rickard, som dödde 1735 d. 1 Jan i sit ålders 75 år". (Gravinskription på Simrishamns kyrkogård, södra delen (stämmer ej med ovanstående)) Duvan över dopfunten är skänkt av dottern Barbro 1729. Bodde 1706 i Kocken nr 23. Måns Holgersson Arreskow var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Måns är stamfader för äldsta huvudstammen som består av fem grenar. Gift 1683-04-22 med Richardt, Karina (Karna) Castensdotter (13). Född 1660 i Ystad (M). Död 1735-01-01 i Simrishamn. Systern Anna Carstensdoter gifte sig med Hans Willumson Gülich. Se vidare under Sine Gülich. En annan syster, Kerstina, gifte sig med Martin Pletz 1685. Släkten Pletz har sitt ursprung i Stettin i Tyskland. Martin Pletz utvandrade därifrån till Simrishamn under 1600-talet. Han gifte sig med Christina Castensdotter den 4/9 1685 och var därmed svåger till både Måns Arreskow och Hans Willumsen Gülich (i dennes tredje äktenskap). Martin Pletz begravdes i Simrishamn 1715 och hans gravskrift lyder som följer: "2:o Christi upståndelse thet gjör, at fast en Trogen Christen dör han doch i döden lifwet får af Grafwen til Himmelen går. Förwisso tror af fordom Råd- och Handelsmannen waelwise nu hos GUD saligen Martin Pleds, född i Stettin år 1659 och haer i staden dödt 1715, samt hans kjaere hustru Dygdesirede Christine Castens dotter, som thenne Grafsten efter sin salige mans död bekåsted, född i Ystad A. 1662 afsomnade 1741." Gravstenen finns på Simrishamns kyrkogårds södra sida. (Cimbrishamnia 1759, Arvid Holmström) Far: Richardt, Carsten Hermansson (3:1249). Född 1625. Död 1683-03-23 i Ystad (M). Mor: Sörensdotter, Barbara (3:1250). Född 1635. Död 1734. Areschoug, Barbro Månsdotter (24). Född 1684. Död 1753-01-05 i Simrishamn (L). Gravvården över Barbro och hennes make Lorentz Mains är en mycket vacker målad kalkstensrelief. Denna bär inga namn eller data, men man får godta Arvid Holmströms uppgift härom i en magisteravhandling av 1759, betitlad "Dissertatio historica de Cimbrishmniana", anser Gotthard Gustafsson, författare till en skrift om S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Denna relief utgör en vacker fond till dopfunten med den konstnärligt utformade baldakin herrskapet Mainz skänkte kyrkan 1729, enligt en fullt läslig inskription på densamma. Man kan därför tänka sig att reliefen, som ju är helt utan personliga data eller plats för sådana, inte alls är deras egen gravvård, utan att den ingick i deras tempelskänk tillsammans med baldakinen och - antagligen - det skulpterade funtlocket. Harmonien i det hela talar för denna teori. Paret skänkte även den ljuskrona som hänger ovanför dopfunten. Areschoug, Holger (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död 1752-07-14 i Simrishamn (L). Areschoug, Hans Månsson (2:1). Född 1691 i Simrishamn (L). Handlande och körsnär i Simrishan. Stamfader för andra grenen. Död 1737-07-02 i Simrishamn (L). Areschoug, Carsten Månsson (3:8). Handlande i Ystad. Född 1693 i Simrishamn (L). Död 1752 i Ystad (M). Stamfar för Tredje Grenen. Måns Holgersson Arreskow, Castens far, var den siste i vår gren att verka i Simrishamn. Casten Arreskow, född år 1693 i Simrishamn, flyttade tidigt till Ystad där han var snörmakare och handelsman. Han gifte sig den 4/5 (06-14 enligt andra källor) år 1721 med Ystaddottern Sine Gülich. Deras son Eric Areskog var handlande i Ystad. Han gifte sig med prästdottern Eleonora Östman år 1760. Deras son Magnus verkade även han i Ystad som rådman och handelsman. Hans söner, Anders Jacob och Jonas Ludvig, båda bagare, lämnade dock Ystad för Kalmar under 1800-talets början. Areschoug, Sören (Severin) (4:2). Född 1695 i Simrishamn (L). Handlande i Simrishamn. Stamfar För FJÄRDE GRENEN Blev handlande i Simrishamn och gifte sig med Anna Christina Larsdotter Hagerman. Enligt ett

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 5 festligt protokoll var han en gång i delo med Peder Mörcks släkting Magnus Wallin. Från kyrkoherden i Simrishamn till biskopen i Lund; "In för högwyrdige Hr Doctoren och Biskopen, nådgunstige Fadren, med thetta i ödmiukhet nu inkommer förorsaka mig twänne personer här i Cimbrishamns Försambling, som Ächtenskap i förbudne leder beklagligen byggia wela: Mansperson är een Unge karl, twänne hedersame gamble Föräldrars sohn här i Staden, wid namn Sören Månssohn Areshoug hwilcken til Ächta få, sig inbildar Änkian Margaretha salig handelsmansens Wilhelms Holgierssohns Areskougs efterlåtne Änkia, hwars Man, Åhr 1718 d 29 Decemb:r genom döden afleden, war benämbde Sörens Månsohns Areskougs kiötslige Faderbroder. Troligen hwafwer jag thessa personer antydt, at theras Åstundan otilbörlig är, såsom förbuden i Guds helige Ord Levit: 18: 14 & 20: 20. jämbwäl låtit them förstå ex Casibus Conscrientia D. Bald/./ini & Bechmanni, hurudant Gudi misshageligit Ächtenskap the begiera; warande hans gamble Föräldrar, och hela hans hedersame Slächt, öfwer thenne Sören Areskougs fattade upsåth, högt bedröfwade och förargade. Elliest hwad Änkian angår, är mig inthet witterligit, än thet som een dygdig Änckia, uthom thetta hennes beklaglige upsåth, anständigt är; så länge hennes salige Man lefde, höllo the bägge ett godt och hedersamt huus; efter hans död hafwer hon wäl hiit tils aktadt, och wackert sin wälfångne ägendomb disponerat, Men såsom hoon efter sin Man 3 Barn hafwer, och af them twänne, een sohn och een dotter, som helt döfwe och aldeles dumba äro, hoppas hoon i Ächtenskap med denne sin Slächting, som een from och stilla karl, aldrabäst kunna sina eländiga Barn försörja. Såsom nu thesse personer ingalunda ifrån sit förehafwande sig afrådas wela, för än högwyrdige Fadren Sielf, högrätwisligen häruthinnan dömer, beder ödmiukeligen Min nådgunstige Fader icke på mig wredgas, at jag nödgat är, med thenna berättelse inkommer. /.../ Cimbrishamn d 29 Decemb:r 1720 Nådgunstige Fadrens allerödmiukaste Tienare Petrus A: Kihlgren" Död 1738-09-04 i Simrishamn (L). Areschoug, Carl Månsson (5:1). Född 1698 i Simrishamn (L). Guldsmed och handlande i Simrishamn. Död 1771-09-07 i Simrishamn (L). Guldsmedsmästare 1724-03-30 under Malmö-ämbetet. Stamfar för femte grenen. Den förste kände guldsmeden i Simrishamn hette Jens Guldsmid. Han var verksam årtiondena kring 1620. Den förste guld- och silversmeden som finns registrerad i guldsmedsämbetets protokoll är Carl Månsson Areschoug. Han föddes 1698 i Simrishamn. 1715 kom han i lära hos Virgilius Falck i Ystad och 1718 blev han gesäll. Den 3 juni 1724 blev han mästare i Simrishamn, men han var inskriven i ämbetet i Malmö. Hans mästarstycke var en "the kiettil". Carl Månsson Areschoug nämns för sista gången i ämbetets protokoll 1754. Övertog faderns gård i Simrishamn. Areschough, Maja Månsdotter (33). Född 1700 i Simrishamn (L). Död 1777 i Simrishamn (L). Levde ogift. Tabell 4 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Matts (8). Handlande och bryggare. Född 1664 i Simrishamn (L). Död 1702-03-31 i Simrishamn (L). Matts avlade borgared i Simrishamn 17-11-1688. Han var sedan handlande och maltgörare i Simrishamn. Ur Byahornet nr 1/1972 "En annan sevärdhet från svunnen tid är den Kochska gården uppe vid g:a tullbommen. En handelsträdgård av de äldre stammande från början av 1700-talet.- - -Förutom handelsman Koch, som själv givit den sitt namn, har den ägts och brukats av många andra bemärkta personligheter. Namnkunnigast torde prosten Areschoug vara, han som givit sitt svårstavade namn åt en vitt utgrenad släkt. Ett vackert epitafium i kyrkans mittskepp minner om den vördige 1700-tals-prästen och hans stora familj." Gården gränsar till Bergengrenska gården (med berömd trädgård). I mantalslängd 1698 börjar andra roteln med Mats Holger Areschoug, nu ungefär Kocken nr 3. Dess boningshus beläget vid "Bommen" där landsvägen spärrades av en tullbom i stadens `stadgeret är täckt av ett säreget uppsvenskt präglat säteritak. Det är stadens äldsta profana hus, uppfört under 1700-talets första hälft. Vid seklets mitt var det stadens borgmästargård och senare hemvist för tre generationer Areskoug. Gården med dess väldiga vårdträd och stora trädgård är tillgänglig för allmänheten. Gift med Bagge, Maria Larsdotter (20).

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 6 Areschoug, Holger (21). Född 1696. Areschoug, Lars (22). Tullnär, köpman. Född 1697 i Simrishamn (L). Död 1756 i Simrishamn (L). Inneboende hos rådman Hammar, rote 2:2 1731-1737 och hos Gunnar Beckman 1738, rote 2:16. Dödsdag obekant men han levde liksom syskonen Holger och Marna vid bouppteckningen 1702. Levde ogift som köpman i Simrishamn. Areschoug, Marna (23). Född 1701. Tabell 5 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Welum (Wilhelm) (6:1). Född 1668 i Simrishamn (L). Död 1719-09-26 i Simrishamn (L). Stamfar för yngsta huvudstammen. Enligt uppgift kunde han varken läsa eller skriva. "Den 16 januari begrofz Wilhelm Holgersson derföre betalt uti Mynttecken D:15 Zedlar :-" År 1708 fick Wellum Holgersson och dess hustru Margareta Erichsdotter böta 2 riksadeler till kyrkan. Osäkert om giftermålet och annan tidpunkt för begravning, 1719-01-16. Enligt prästen Petrus. A. Kihlgren död 1718-12-29 Gift 1708 i Simrishamn (L) med Erichsdotter, Margareta (6:2). Areschoug, Mattias (6:3). Född 1709. Guldsmed i Ystad. Guldsmedsmästare åren 1735-1749, inskevs som lärling hos åldermannen Petter Klerck i Malmö 7/1 1724 och blev gesäll 13/8 1729. Han blev mästare under ämbetet i Kristianstad 5/9 1732 men upvisade sitt mästersycke först 2 år senare (8/8 1734). Först slog han sig ner i Simrishamn men flyttade till Ystad 1734. Enligt uppbördsboken 1734 bor han då vid St.Östergatan i kv.adolf, men 1747 äger han egen fastighet vid samma gata, nr 218 i kv Thor (nuvarande St.Östergatan 2). På 1753 års karta står änkan som ägare till samma fastighet. Matthias Areschoug dog 13/1 1749, men änkan stämplade till 1766. Endast ett föremål från Areskougs verkstad är bekant, nämligen en kalk tillhörande St.Herrestads kyrka. Den har sexpassformad, nästan rund fot samt sexkantigt skaft med ornerade lister. Även noden är rund med ovaldragna refflor, nästan en cylindrisk skål. Kalken är förgylld. Den saknar årtalsstämpel men är daterad på fotens undersida med "Ao 1744". Död 1749-01-13 i Ystads Sankta Maria (M).

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 7 Tabell 1 Areschoug, Holger (1:12). Handlande i Simrishamn. Född 1690 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Stamfar för första eller äldsta grenen. År 1750 bodde Holger Areschoug i en gård som låg i samma kvarter som kyrkan i Simrishamn. Den låg väster om kyrkan, intill nuvarande Stora Rådmansgatan men är numera riven. Död 1752-07-14 i Simrishamn (L). Gift 1:o 1729 med Paradis, Cecilia (1:23). Född 1705. Död 1731-03-05. Areschoug, Måns Holgersson (1:25). Född 1731-01-03 i Simrishamn (L). Död 1731-03-23 i Simrishamn (L). Gift 2:o 1732 med Sture, Ana Greta eller Margareta Pettersdotter (1:24). Död 1773 i Simrishamn (L). Far: Sture, Peder (Petrus) (1:911). Areschoug, Magnus (Måns) Holgersson (1:26). Född 1733-12-17 i Simrishamn (L). Rådman och handlande i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Se tabell 2. Areschoug, Peter Holgersson (1:27). Född 1735-05-27 i Simrishamn (L). Död 1736 i Simrishamn. Areschoug, Peter (1:28). Född 1737-09-12 i Simrishamn (L). Död 1737 i Simrishamn (L). Areschoug, Dorothea Catarina (1:29). Född 1739-11-29 i Simrishamn (L). Död 1792 i Ystad (M). Se tabell 238. Areschoug, Peter Holgersson (1:30). Född 1742-11-29 i Simrishamn (L). Gästgivare i Stiby. Död 1815 i Kristianstad. Se tabell 262. Areschoug, Barbro Christina (1:31). Född 1746-05-08 i Simrishamn (L). Ogift. Död 1816 i Ystad. Areschoug, Ingeborg Fredrica (1:32). Född 1749 i Simrishamn (L). Död 1749 i Simrishamn (L). Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Areschoug, Magnus (Måns) Holgersson (1:26). Född 1733-12-17 i Simrishamn (L). Rådman och handlande i Simrishamn. Efter skolgång i Simrishamn blev han 1785 student av Skånska nationen vid Lunds universitet, men torde utan examen ha avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Instiftade genom testamente det Areskougska fideikommisset i Järrestads härad bestående av: Karlaby gård i Wemmerlöf, Stiby gård i Stiby, Tommarps Nygård i Tommarp och Viarp i Simris socken. Gårdarna köptes mellan 1768 och 1784. Enligt anteckningar i Ystad skall han ha varit Simrishamns rikaste man. Köpmansfamiljen bodde i hörnet av nuvarande Storgatan och Stortorget på "Samuelsonska gården", mitt emot kyrkan i Simrishamn. Död 1798 i Simrishamn (L). Gift 1:o 1756 med Sjöbohm, Ludowica (Lovisa) (1:33). Född 1728-06-10 i Simrishamn. Död 1772-01-09 i Simrishamn. Far: Sjöbohm, David (1:377). Handlande i Simrishamn. Född 1692 i Västra Ljungby. Död 1770-04-08 i Simrishamn (L). Antog släktnamnet Sjöbohm. Mor: Ludvigsdotter Praetorius, Engela (1:379). Född 1691. Död 1756-07-26 i Simrishamn (L). Areschoug, Engela (1:34). Född 1757 i Simrishamn (L). Död 1757-10-18. Areschoug, Engela (1:35). Född 1758-11-15 i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Se tabell 3. Areschoug, Holger (1:36). Född 1761-03-19 i Simrishamn (L). Död 1761-10-12 i Simrishamn (L). Areschoug, Holger (1:37). Född 1762-09-09 i Simrishamn (L). Död 1763-03-25 i Simrishamn (L). Areschoug, Greta Stina (1:38). Född 1764-11-01. Död 1770. Areskoug, Holger (1:39). Köpman. Född 1768-01-19 i Simrishamn (L). Död 1847-08-27 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 6. Gift 2:o 1772-12-22 med Pletz, Ulrica Eleonora (1:380). Född 1744 i Simrishamn. 1:a kvarteret nr:2. Död 1797 i Simrishamn. Far: Pletz, Christian (1:871). Mor: Holm, Johanna (1:872).

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 8 Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Areschoug, Engela (1:35). Född 1758-11-15 i Simrishamn (L). Död 1801 i Simrishamn (L). Gift 1775-10-11 med Ovenius, Niclas Petter (1:382). Köpman i Simrishamn. Född 1751-08-14. Död 1783-07-28. Areschoug, Lowisa (1:384). Född 1777 i Simrishamn (L). Död 1850 i Simrishamn (L). Se tabell 4. Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) Areschoug, Lowisa (1:384). Född 1777 i Simrishamn (L). Gift med sin mors tremänning Carl Areschoug se (6h2). Begravd på Simrishamns gamla kyrkogård. Död 1850 i Simrishamn (L). Gift 1797 med Areschoug, Carl (5:17). Född 1771-10-10 i Simrishamn. Handlande i Simrishamn. Död 1808 i Simrishamn. Far: Areschoug, Peter Erhard (5:10). Jur examen 1789-12-16 hovrättsakulant. Född 1741-03-20 i Simrishamn (L). Köpman i Simrishamn. Död 1795 i Simrishamn (L). Mor: Ovenius, Christina Catharina (5:15). Född 1749 i Simrishamn (L). Död 1818 i Simrishamn (L). Änkan Christina Areschoug bedrev i egen person stor handelsrörelse på 1790-talet. Hon var född Ovenius. Bodde i fastigheten Kocken 1 A i Simrishamn. Ur: Österlen av Börje Hanssen: Spannmålshandeln i Simrishamn dominerades vid slutet av 1700-talet av familjerna Areschoug och Ovenius. Den förra härstammade från en prästman i staden på 1600-talet och den senare hade varit bosatt i Simrishamn sedan förra delen av 1700-talet. Genom talrika ingiften hade de båda familjerna kommit att bilda en enda släkt. Änkan Christina Areschoug (född 1749) bedrev i egen person stor handelsrörelse på 1790-talet. Hon var född Ovenius. Hennes son Johan (1770-1825) äktade en Dorothea Ovenius (född 1782). Gamla handlanden Magnus Carlsson Areschoug (1730-1806), som för övrigt innehade gården närmast nordost om tullbommen, var gift med Maria Christina Ovenia (död 1794). Deras dotter Anna Margareta (född 1760) gifte sig med storhandlaren Hendric Terning Ovenius (1757-1817). Det sistnämnda parets son Terning Magnus Ovenius (1787-1827) äktade Engela Petronella, född Areschoug (1804-1857). Hon var dotter till spannmålshandlaren Carl Areschoug (1771-1808) i hans äktenskap med Lovisa Ovenius (1778-1850). En förmodad bror till Hendric Terning Ovenius hade även gift sig med en Areschoug. Hon hette som änka Engela Ovenius (1758-1801) och var mor till Lovisa, gift med ovannämnde Carl Areschoug. Magnus Carlsson Areschougs och Maria Christina Ovenias son Hendric Areschoug (1758-1818) hade en dotter, Anna Maria, som gifte sig med handlanden Henrich Ovenius. Handelsmannnen Petter Erhard Areschoug slutligen, som dog 1795, var gift med Christina Catharina Ovenius. Deras son var ovannämnde Carl Areschoug. Samtliga representanter för denna släkt voro födda i Simrishamn. Det var tydligen dem länsmannen i Gladsax Carl G. Leth syftade på, när han i sin inlaga till landshövdingen av 1789 påtalade, att all spannmålshandel i den närbelägna staden var förenad i fyra eller fem bemedlade släktingars händer. De fem största och mest välbelägna gårdarna i Simrishamn tillhörde mycket riktigt familjerna Areschoug och Ovenius. Areschoug, Peter Erhard (5:57). Född 1799 i Simrishamn (L). Död 1799. Areschoug, Christina Maria (5:58). Född 1800 i Simrishamn (L). Död 1854. Areschoug, Engela Petronella (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L). Död 1857 i Simrishamn (L). Se tabell 5. Tabell 5 (generation 4) (Från Tabell 4) Areschoug, Engela Petronella (5:59). Född 1804 i Simrishamn (L). Död 1857 i Simrishamn (L). Gift med Ovenius, Terning Magnus (5:149). Född 1787 i Simrishamn (L). Död 1827 i Simrishamn (L). Far: Ovenius, Hendric Terning (5:255). Handlande i Simrishamn. Född 1758 i Simrishamn (L). Död 1817-05-02 i Simrishamn. Mor: Areschoug, Anna Maria (Margaretha) (5:13). Född 1760 i Simrishamn. Död 1819 i Simrishamn. Genom ingifte mellan släkterna Arschoug, Hult, Pletz och Hägg grundade Terning och Henrik

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 9 Ovenius en handelsdynasti i Simrishamn. Se B.Hanssons "Österlen" Ystad 1952 sid 471. Dr Ingers "Simrishamnbs historia" Lund 1912. Skånska Hembygdsföreningens Årsbok 1954 Tabell 6 (generation 2) (Från Tabell 2) Areskoug, Holger (1:39). Köpman. Född 1768-01-19 i Simrishamn (L). Efter skolgång i Simrishamn inskrevs han 1785 som student vid Skånska Nationen vid Lunds Universitet, men torde utan ha avlagt examen avbrutit sina studier och återfinnes 1794 som handlande i Ystad. Förste innehavare av fideikommisset vid faderns död 1798. Flyttade dit med sin familj 1816. Satsade sin förmögenhet på ett handelsfartyg som emellertid blev kapat av engelsmännen omkring 1810. Bodde i kvarteret Kocken nr 6. Familjen ägde en stor handelsgård vid Stora Östergatan i Ystad. Den låg på norra sidan av gatan i hörnet vid Österportstorg. Gården revs 1970. År 1805 stod Holger Areschoug också som ägare till sin fars gård, "Samuelsonska gården", vid nuvarande Storgatan i Simrishamn. För 200 år sedan låg handelsgårdarna tätt vid Övre Storgatan och de flesta ägdes av Areskogar. På södra sidan, väster om Holgers Gård låg "Sjögrenska Gården" ägd av Carl Areschoug (6h2). Sedan följde "Aspelinska Gården" ägd av C Kemner, "Malmgrenska Gården" ägd av Henric Areschoug (6g1) och "Kocksa Gården" ägd av Johan Arndt Areschoug (6h1). På norra sidan, mitt emot Kockska Gården, låg "Thulinska Gården" ägd av Måns Carlsson Areschoug (5e1). År 1816 flyttade familjen till Karlaby Gård i Östra Vemmerlöv. Holger Areschoug ändrade stavningen till den som gäller idag. Begravd på kyrkogården i Östra Vemmerlöv. Död 1847-08-27 i Östra Vemmerlöv (L). Gift 1790 med Krumlinde, Gertrud Catharina (1:40). Född 1772-12-15 i Ystad. Bodde på Karlaby Gård. Begravd på Ö.Wemmerlöf. Död 1831 i Östra Vemmerlöv (L). Far: Krumlinde, Johannes (Johan, Jean) (1:403). Handlande i Ystad. Född 1747 i Ystads Sankta Maria (M). Död 1812-05-21 i Ystad (M). Bodde i kvarteret Ester på södra sidan av Stortorget. Huset revs när nuvarande Sparbankshuset byggdes 1899. Som gäster i huset har bland annat prinsessan Sofia Albertina 1794 och 1797 konung Gustav IV Adolf övernattat. Familjen hade sex barn utöver Gertrud. Mor: Friis, Christina Maria (1:405). Född 1753-05-27. Död 1827-09-28. Andra uppgifter gör gälande att hon var född den 20/7 1750. Areskoug, Magnus Ulric (1:41). Född 1791-11-14 i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad, handlande i Ystad. Död 1859 i Ystad (M). Se tabell 7. Areskoug, Anna Christina (1:42). Skolmamsell (självlärd). Född 1793-09-22 i Ystad (M). Död 1876 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 88. Areskoug, Johan Ludvig Holgersson (1:43). Född 1796-11-06. Lantbrukare i Stiby. Död 1865. Se tabell 93. Areskoug, Christian (1:44). Född 1798-08-13. Död 1798-08-21 i Ystad (M). Areskoug, Ulrica Eleonora (1:45). Född 1800. Död 1882-08-27 i Stockholm. Se tabell 102. Areskoug, Hans Christian Holgersson (1:46). Född 1802-06-28 i Ystad (M). Död 1870. Köpman i Hudiksvall. Se tabell 103. Areskoug, Lovisa (1:47). Född 1803 i Ystad (M). Död 1867 i Östra Vemmerlöv (L). Enligt husförhörslängden svagsint. Moder till Frans Oscar, se systern Anna Christina. Areskoug, Carolina Fredrica (1:48). Född 1806 i Ystad (M). Död 1882-02-04 i Gladsax (L). Se tabell 125. Areskoug, Gustav Theodor (1:49). Född 1808-11-15 i Ystad (M). Handlande i Ystad, arrenderade Tommarps gård. Död 1889-02-08 i Ystad (M). Areskoug, Carl-Matthias (1:50). Född 1811-05-06 i Ystad. Lantbrukare i Wemmerlöfstorp. Död 1891-10-10 i Östra Vemmerlöv (L). Se tabell 126. Areskoug, Jacob Lorentz (1:51). Född 1814-04-22. Köpman i Ystad. Död 1844-05-09. Tabell 7 (generation 3) (Från Tabell 6) Areskoug, Magnus Ulric (1:41). Född 1791-11-14 i Ystad (M). V.kronofogde, kronolänsman i Ljunits härad,

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 10 handlande i Ystad. Lämnade hemmet efter faderns konkurs 1811. Han tog sig till Göteborg och ägnade sig först åt affärsverksamhet och sedan vidare till kontinenten, där han tog värvning i det Engelska "Braunschweiger Jägerregiment" troligen de s k Svarta Husarerna. Efter 3 år och 4 mån i Napoleonkriget fick han i Spanien avsked från krigstjänsten i april 1816 efter väl vitsordad tjänst. Han tog sig nu på egen hand genom Europa fram till Östersjön och med båt till Karlshamn och vidare till Ystad. Fick efter hemkomsten en förtroendetjänst vid Krageholms gods hos greve Piper. Han lämnade Krageholm efter några år och flyttade i början av 1820-talet till Ystad för att ägna sig åt handelsverksamhet. Han utnämndes till kronolänsman i Ljunits härad och fick senare hederstiteln v.kronofogde. Han hade framgång i sina affärer och efterlämnade vid sin död en avsevärd förmögenhet. Efter hans död donerade hans efterlevande medel för ett fattighus i Södra Wallösa. (Se biografin efter hustrun Anna Helena). Tillträdde fideikommisset vid faderns död 1847. Han var medlem av kyrkorådet och det finns en lustig episod om den försvunna dopfunten, som återbördades av brodern Gustaf Teodor. Styrelseledamot i Ystads ångfartygs AB. Han ägde en egen skonert "Fredrika." Död 1859 i Ystad (M). Gift 1823 med Ekberg, Anna Helena (1:52). Född i Skårby 1799. Hos kyrkvärden Per Svensson i S.Wallösa, 27012 Rydsgård har Gunvor Areskoug funnit nedanstående donationsbrev; Jag Anna Helena Areskoug, född Ekberg, har i samråd med mina barn beslutat följande: Wäl vetande att i S. Wallösa, där jag och min man, nu avlidne vice kronofogden Magnus Ulrik Areskoug, tillbringat många lyckliga år och där vi under ömsesidigt arbete och sparsamhet erhöllo största delen av den icke obetydliga förmögenhet, som vi lämnat till våra barn, ännu icke finnas fattiga till det antal, att ett fattighus därstädes är av nöden, har likväl jag och mina barn, förutseende att till följd av den allt mer och mer tilltagande hemmansklyfningen snart nog skall inträffa den tid, då i S. Wallösa skola räknas flera ålderstigna och icke arbetsföra i behov ej mindre av daglig föda än även husvarelse, beslutat att till nämnda by skänka medel för uppbyggande av ett fattighus, och till den ändan överlämna vi härmedelst till Pastor i Sjörup dels Tre Hundra Riksdaler Riksmynt, insatta uti härvarande sparbank enligt hosgående motbok under rubrik Areskougska fonden för uppförande av ett fattighus inom Södra Wallösa by av Sjörups socken, dels ock ett av Herr Carl August Hemberg härstädees den 21 maj innevarande år till innehavaren utgifit och först den 1 Oktober 1863 till betalning förfallet skuldebrev å Ettusen Rikjsdaler Riksmynt till säkerhet varför inteckning är meddelat i gården nr: 473 och 474 här i staden, föreskrivande vi följande villkor: 1. De kontante penningarne bliver uti Sparbanken innestående. Även skall därstädes årliga räntan å detta kapital detsamma tilläggas och även den årliga räntan å de 1 000 R.R., varå förenämnda skuldebrev lyder, på Sparbanken insättas, och får icke något av kapitalet eller räntan lyftas och för vad det vara må användas förr än hösten 1863, då vederbörande böra göra anstalt om läggningen av grunden till ifrågavarande fattighus. 2. Fattighuset, vilket skall byggas inom Södra Wallösa bys ägor och såvitt möjligt är å så kallade kalvhagen till kronolänsmansbostället, varom ansökning bör avgå till vederbörande, skall påföljande år uppbyggas och iordningställas samt på framsidan anbringas en flat sten med inskription. Fattighus för Södra Wallösa, skänkt av stärbhusdelägarna efter vice Befallningsman Magnus Ulric Areskoug, uppbygdt 1864. 3. Pastor i församlingen, två av Södra Wallösa byamän, valda å allmän sockenstämma, samt de av oss, som sådant önska, skola antaga den ritning, varefter fattighuset skall byggas ävensom efter detsammas uppbyggande och inredning revidera räkenskaperna. 4. Skulle, sedan byggnaden blivit färdig, penningar till något belopp vara över, så skola dessa genast insättas i Ystads Sparbank och kvarstå till de tillsammans med räntan uppgå till 1000 R.Rmt, då årliga räntan mellan fattighjonen skall fördelas för uppköp av födoämnen. 5. För inträde i fattighuset skall sökandens behof vitsordas å allmän sockenstämma och skall härvid iakttagas att företrädesrätt lämnas först åt dem som är födda i byn och sedermera åt dem vilka kunde hafva dit inflyttat. Finnes ej sådana, kunna i fattighuset jämväl intagas fattiga från övriga byar i Sjörups socken. Flera villkor anse vi oss icke kunna eller böra föreskriva, men slutligen uppmanas tjänsteförrättande Pastor och fattigvårdsstyrelse att tillse, att fattighuset varje år ordentligt underhålles och att däri icke inrymmes andra än sådana, som äro behöfvande och hvilkas vård icke tillkommer personer i stånd att denna vård lämna. Ystad den 14 november 1859 Anna Helena Areskoug Magn. Holg. Areskoug, Joh. Areskoug, C. Gust. Areskoug J. Eksteen, gift med Gertrud Charlotta Areskoug. Joh. Borg gift med Johanna Sofia Emilia Areskoug. G. Schönbeck gift med Carolina Fredrika Areskoug. Egenhändiga namnteckningar bevittnas av

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 11 G.W. Leopold Carl Grav Jor Död 1867 i Ystad. Far: Ekberg, Anders (1:878). Kantor i Skårby. Död 1827 i Skårby (M). Mor: Hanström, Johanna (1:879). Död 1820 i Skårby (M). Areskoug, Gertrud Charlotta (1:53). Född 1824. Död 1824. Areskoug, Magnus Holger (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född 1825-03-24 i Ystad (M). Död 1904-05-25 i Ystad (M). Se tabell 8. Areskoug, Johanna Sophie Emilia (1:55). Köpmansänka. Född 1826-07-08 i Sjörup (M). Död 1901-09-25 i Ystad (M). Se tabell 14. Areskoug, Gertrud Charlotte (1:56). Född 1827-09-10. Död 1920-09-20 i Ystad (M). Se tabell 15. Areskoug, Carolina Fredrica (1:57). Född 1828. Död 1832. Areskoug, Johan Anders (1:58). Född 1830-05-03 i Sjörup (M). Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad 1873. Död 1901-02-18 i Kristianstad. Se tabell 16. Areskoug, Carl Gustav (1:59). Kameralexamen i Lund. Köpman och fabrikör i Ystad. Född 1831-08-15 i Sjörup (M). Död 1894-09-18 i Ystad (M). Se tabell 83. Areskoug, Carolina Fredrica (1:60). Delägare i ångqvarn. Född 1832-09-23 i Sjörup (M). Död 1910-02-12 i Ystad (M). Se tabell 85. Areskoug, Hans Christian (1:61). Född 1835. Död 1839. Areskoug, Anna Christina (1:62). Född 1838. Död 1838. Tabell 8 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Magnus Holger (1:54). Handlande och fabrikör i Ystad. Född 1825-03-24 i Ystad (M). RVO. Fideikommissarie efter faderns död 1859. Syskonen tvistade om vilka gårdar som skulle ingå i fideikommisset. De som inköpts under stiftarens första hustrus (Lovisa Sjöblom) levnad skulle vara arvegods som inte var del i fideikommisset. Magnus Holger löste tvisten. Han var en driftig ledare av ett såpsjuderi. Han var ledamot i Ystads första Stadsfullmäktigeförsamling. Det är Magnus Holger som fått ge namn till de två kvarteren "Areskoug norra" och "Areskoug södra" i Östra förstaden i Ystad. Gårdskomplexet "Klintehus" vid Västerportstorg kallades på Magnus Holgers tid för "Areskougska gården". Död 1904-05-25 i Ystad (M). Gift 1855 med Schwabe, Sophie Maria (1:63). Född 1829-08-28. Död 1889-03-23. Far: Schwabe, Adolf Magnus (1:881). Född 1795 i Ystad (M). Död 1854 i Ystad (M). Mor: Lindström, Augusta Carolina (1:882). Född 1810 i Simtuna (C). Död 1890 i Ystad (M). Areskoug, Holger Magnus (1:64). Underlöjtnant. Född 1856-10-26 i Stora Harrie (M). Antogs 1876-07-14 till kadett vid Krigsskolan å Karlberg med nummer 167. Han var då volontär vid Kungl.Wendes art.reg. Utexaminerades från Karlberg 1878-10-29 och utnämndes 1879-11-29 till underlöjtnant vid Wendes Artilleriregemente. Vid ridolycka under övningar på Näsby fält i Kristianstad skadades han så svårt att han inte kunde återgå i tjänst och fick 1883 avsked. Han tillbringade sina sista 40 år som sjukling. Efter faderns död tillträdde han fideikommisset 1904. Enligt uppgift skall han ha medgivit att en av hans underlydande fick antaga namnet Areskoug.(Se utdrag ur Österlen.) Död 1923-12-22 i Kristianstads garnisonsförs (L). Areskoug, Adolph Magnus (1:65). Född 1857-12-09 i Ystad (M). Död 1859-02-07 i Ystad (M). Areskoug, Augusta Helena Sophia (1:66). Född 1859-09-11 i Ystad (M). Död 1865-10-12 i Ystad (M). Areskoug, Hedvig Ulrica Sophia (1:67). Född 1861-07-04 i Ystad. Död 1907-01-21 i Kristianstad. Se tabell 9. Areskoug, Herman Adolf Magnus (1:68). Född 1863-09-13 i Ystad (M). Död 1865-11-08 i Ystad (M). Areskoug, Tora Göthilda Sophia (1:69). Född 1865-07-25 i Ystad (M). Död 1936-03-19 i Lunds domkyrkoförs (M). Se tabell 10.

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 12 Areskoug, Augusta Sophia (1:70). Född 1867-08-17 i Ystad (M). Död 1955-02-15 i Södra Mellby (L). Se tabell 11. Areskoug, Gustaf Ulric Magnus (1:71). Agronom, överkontrollör. Född 1870-01-24 i Södra Mellby (L). Död 1947-04-03 i Ystad (M). Se tabell 12. Tabell 9 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Hedvig Ulrica Sophia (1:67). Född 1861-07-04 i Ystad. Död 1907-01-21 i Kristianstad. Gift 1893-08-26 med Lundström, Gustaf Adolph (1:406). Överste. Född 1846-02-20. Död 1927-11-21 i Kristianstad. Tabell 10 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Tora Göthilda Sophia (1:69). Född 1865-07-25 i Ystad (M). Död 1936-03-19 i Lunds domkyrkoförs (M). Gift 1907-12-02 med Scherstén, Klas Fritiof (1:1138). Läkare. Född 1858-04-14 i Ukna (H). Död 1911-01-25 i Östhammar (C). Scherstén, Bertil (1:1140). Musikdirektör. Scherstén, (1:1139). Stadsläkare i Karlskrona. Tabell 11 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Augusta Sophia (1:70). Född 1867-08-17 i Ystad (M). Död 1955-02-15 i Södra Mellby (L). Begravd på Södra Mellby kyrkogård liksom brodern Ulrik (9a8) o h.h. Flyttade hösten 1924 från Kanarieöarna in på övervåningen på Kiviks Äsperöd. Efter makens död uppfördes Skogshyddan på Äsperöds utmarker. Gift 1906 med Berg, Edvard (1:1142). Godsägare på Bergdala. Död 1934-06-12. Tabell 12 (generation 5) (Från Tabell 8) Areskoug, Gustaf Ulric Magnus (1:71). Agronom, överkontrollör. Född 1870-01-24 i Södra Mellby (L). Agronom och examen som tysk diplomingenjör i kemi. Brännvinskontrollant vid Tockarps bränneri i Ballingslöv. Tillträdde fideikommisset efter sin äldre broders död 1924. Det var helt utarrenderat. Mycket botaniskt intresserad. Planterade exotiska växter i av en tät granhäck omgärdad stor villatomt i Skogsdala (lilla Äsperöd, senare benämnt Ulriksdal) utanför Kivik. Han fotograferade blommor i färg på specialplåtar redan på 1920-talet. Han var mycket musikalisk och hade ett stort urval av musikinstrument som han trakterade med stor skicklighet. I hemmet fanns det piano, orgel, fiol, cello, fagott, oboe, klarinett, dragbasun, valthorn m m. Med sin systerson Bertil? Schersten som studerade till musikdirektör hade han ofta samspel med varierande instrument. Var en av huvudmännen i Södra mellby, Vitaby och Sankt Olofs sparbank. Död 1947-04-03 i Ystad (M). Gift 1905-08-26 med Bergh, Ida Hedvig Charlotta (1:263). Född 1863-04-04 i Malmö Sankt Pauli (M). Död 1955-12-18 i Södra Mellby (L). Begravd 1955 i Simrishamn på Södra Mellby kyrkogård, vid kyrkan, avd. A, nr. 7 (kista). Far: Bergh, Peter (1:1218). Född 1823 i Malmö Sankt Petri (M). Död 1903 i Malmö Sankt Petri (M). Mor: Kock, Christine Charlotte (1:1219). Född 1833 i Malmö Karoli (M). Död 1914 i Malmö Sankt Petri (M). Areskoug, Greta (1:264). sjuksköterska. Född 1912-03-06 i Danderyd (AB). Död 1987-02-08 i Södra Mellby (L). Se tabell 13.

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 13 Tabell 13 (generation 6) (Från Tabell 12) Areskoug, Greta (1:264). sjuksköterska. Född 1912-03-06 i Danderyd (AB). Adopterad. Bosatte sig efter pensioneringen 1975 på Ullriksdal (tidigare benämnt lilla Äsperöd och Skogsdala). Såldes 1987. Död 1987-02-08 i Södra Mellby (L). Gift 1938-10-08 med Rosberg, Malte (1:701). Röntgenöverläkare. Född 1910-08-12 i Älmhult (G). Död 1987-08-11 i Södra Mellby (L). Rosberg, Bengt (1:1162). Rosberg, Bo (1:1163). Rosberg, Guje (1:1164). Rosberg, Per (1:1165). Rosberg, Lars (1:1166). Tabell 14 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Johanna Sophie Emilia (1:55). Köpmansänka. Född 1826-07-08 i Sjörup (M). Död 1901-09-25 i Ystad (M). Begravd i gamla kyrkogården. Gift 1855 med Borg, John eller Johan (1:683). Köpman i Ystad. Född 1820-03-26 i Dalby (M). Död 1885-03-22. Borg, Emil Anton (1:1120). Grosshandlare. Född 1857 i Ystad. Borg, Victor Hugo (1:1793). Född 1863 i Ystad (M). Tabell 15 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Gertrud Charlotte (1:56). Född 1827-09-10. Död 1920-09-20 i Ystad (M). Gift med Eksteén, Claes Johan (1:685). Godsägare Vollsjö. Född 1820-12-29. Död 1876-05-11. Eksteén, Anna Magna Kerstin (1:687). Född 1856-08-21. Tabell 16 (generation 4) (Från Tabell 7) Areskoug, Johan Anders (1:58). Född 1830-05-03 i Sjörup (M). Jur kand. Hovrättsnotarie 1865, häradshövding i V. Göinge härad 1873. Död 1901-02-18 i Kristianstad. Begravd i Kristianstad på Nya Kyrkogården. Begravd 22/2 1901 i Kristianstad på Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr. 261-262 (kista, nr 1 i graven). Gift 1867-09-11 med Olsson, Henriette Elisabeth Maria (1:72). Född 1848-06-23 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död 1925-07-26 i Jönköpings Kristina (F). Begravd 21/7 1925 Kristianstadpå Kristianstads östra begravningsplats, avd. Södra sidan äldre, nr. 261-262 (kista, nr 2 i graven) Far: Olson, Carl Arcadius (1:325). Född 1818 i Halmstad. Landssekreterare 1850 i Kristianstad län. Död 1889 i Kristianstad. Mor: Tengmark, Henriette (1:326). Född 1816 i Landskrona. Areskoug, Anna Elisabeth Henriette (1:73). Född 1868-07-18 i Kristianstads garnisonsförs (L). Död 1925-06-15 i Göteborgs garnisonsförs (O). Se tabell 17.

2012-07-06 ARRESKOWS SLÄKTFÖRENING SIDA 14 Areskoug, Carl Holger (1:74). Född 1869-12-23 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). Död 1932-09-02 i Kristianstad. Landsfogde i Kristianstads län. Se tabell 25. Areskoug, Maria Sophia Thomasine (1:75). Född 1871-02-16 i Kristianstad. Död 1962 i Göteborg. Se tabell 57. Areskoug, Johan Gustav (1:76). Född 1872 i Kristianstad. Död 1874-01-05 i Kristianstad. Areskoug, John Magnus (1:77). Född 1874-06-15 i Stoby (L). Direktör, sjukgymnast. Död 1962-09-19 i Göteborgs Vasa (O). Se tabell 63. Areskoug, Bror Knut (1:78). Köpman. Född 1876-01-09 i Kristianstad. Död 1957-12-28 i Biskopsgården (O). Begravd 21/1 1958 i Göteborg på Göteborgs östra kyrkogård, kv. 48, nr. 188 (urna). Tabell 17 (generation 5) (Från Tabell 16) Areskoug, Anna Elisabeth Henriette (1:73). Född 1868-07-18 i Kristianstads garnisonsförs (L). Död 1925-06-15 i Göteborgs garnisonsförs (O). Gift 1891-09-23 med Stålhös, Eric Gustaf Bernhard (1:459). Överstelöjtnant vid Göta art.reg Göteborg. Född 1864. Död 1935-12-28 i Göteborg. Stålhös, Emma Brita Henrietta (1:792). Född 1892-06-12 i Kristianstad. Se tabell 18. Stålhös, Carl-Erik Johan (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född 1893-11-29 i Stockholm. Se tabell 19. Stålhös, Hilding (1:796). Affärsman i Göteborg. Född 1895-05-07. Död 1957-12-05. Se tabell 20. Stålhös, Folke (1:797). Bankkamrer Stockholm. Född 1906-08-23 i Kristianstad. Se tabell 23. Tabell 18 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Emma Brita Henrietta (1:792). Född 1892-06-12 i Kristianstad. Gift 1922-11-16 med Åstrand, Helge (1:793). Bankdirektör. Född 1892-07-13 i Visselfjärda. Åstrand, Sven Gustav (1:854). Tabell 19 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Carl-Erik Johan (1:795). Försäljningschef Göteborg. Född 1893-11-29 i Stockholm. Gift 1:o omkring 191? med Christiansen, Ingrid (Ester) Halvarda (1:826). Född 1892-12-28 i Norge. Skild omkring 1934. Stålhös, Carl Christian Gustav (1:827). Född 1919-01-31. Stålhös, Gunvor Elisabeth (1:828). Född 1928-06-16 i Göteborg. Stålhös, Ingalill Sofia (1:829). Född 1928-06-16 i Göteborg. Gift 2:o 1935 med Bengtson, Karin (1:836). Tabell 20 (generation 6) (Från Tabell 17) Stålhös, Hilding (1:796). Affärsman i Göteborg. Född 1895-05-07. Död 1957-12-05. Gift med Rathke, Tora (1:830). Född 1889-04-22 i Vislanda.