SLUTA SLÖSA! Ett samarbetsprojekt för att minska onödig energianvändning på våra arbetsplatser
Förord På arbetsplatsen har vi alla tillgång till el, värme och dricksvatten vilket är av oerhörd vikt för vårt vardagliga arbete. Användning av el, värme och vatten medför emellertid att vi tär på jordens naturresurser. Dessa naturresurser är våra gemensamma, som vi, med respekt för kommande generationers behov, måste nyttja dessa med stor varsamhet. Vi vet att naturresurser som omvandlas till el, värme och dricksvatten är ändliga och att alla på bästa sätt försöker effektivisera sitt nyttjande. Samtidigt är det allt fler på vår jord som vill nyttja dessa resurser. Vad kan vi göra? Jo, alla behöver göra en extra kraftansträngning för att vi ska få ett slut på onödigt slösande. Genom små och enkla åtgärder kan vi uppnå besparingar utan att för den skull ge avkall på komfort och tillgång. För detta krävs bara att vi ändrar vardagliga vanor och beteende och ifrågasätter nuvarande arbetsrutiner. Sluta slösa är en gemensam kampanj att inspirera medarbetare till sparsamhet av el, värme och dricksvatten. Vi vill också avliva gamla myter kring hantering av elektrisk apparatur. Totalt är ca 11 000 anställda och 54 000 studenter verksamma i våra lokaler och endast med allas hjälp kan vi nå resultat. Din delaktighet är alltså avgörande. Tack för att du inte slösar! Stockholms Universitet Kåre Bremer, rektor Kungliga Tekniska högskolan Anders Flodström, rektor Karolinska Institutet Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Operahögskolan Birgitta Svendén, rektor Danshögskolan Kari Sylwan, rektor Akademiska Hus Stockholm Lennart Karlsson, VD
Innehåll Datorer 4 Belysning 6 Kopiatorer 8 Vattenförbrukning 10 Värme/Kyla/Ventilation 12 Kyl och Frys 14 Dragskåp 16 Kontaktpersoner 18 Vill du veta mer? 19
Spartips Stäng av dator, skärm och högtalare när du går hem. Se till att skärmenergisparfunktionen är aktiverad. Använd platt skärm. Använd datorn med förnuft En dator med bildskärm kräver en eleffekt av ca 100 Watt. Skärmen använder ungefär hälften av den totala elanvändningen. Stora skärmar och snabba processorer ökar elanvändningen. Genom att byta till tunna (platta) skärmar sänks elanvändningen avsevärt. Med skärmenergisparfunktionen aktiverad sänks elanvändningen med ca 50%. Skärmsläckaren (olika bilder som rör sig på skärmen) sparar inte energi. Endast en avstängd skärm (svart) och en avstängd dator minimerar elanvändningen. Tänk om samtliga medarbetare och studenter inom våra organisationer aktiverade skärmenergisparfunktionen (svart skärm) på sina datorer (ca 27 000). Då skulle vi varje år spara energi motsvarande hushållsel för ca 830 lägenheter. Beräkning: På våra arbetsplatser finns ca 27 000 datorer. Antag att de är påslagna 10 timmar per arbetsdag men endast används i 3 timmar. Om skärmenergisparfunktionen används blir besparingen: 27000 x 7 timmar x 220 arbetsdagar x 50 W = 2 000000 kwh. En tvåbarnsfamilj i en trerumslägenhet använder 2 500 kwh el per år. 4
Det är en myt att datorn går sönder om man stänger av den ofta. skärmsläckaren (rörliga bilder på skärmen) spar energi. 5
Spartips Släck lamporna i rummet när du går på lunch, rast, sammanträde eller hem. Byt till lågenergilampor där det är möjligt. Lämna rummet mörkt Med rätt placerad belysning och korrekt ljusstyrka kan elanvändningen sänkas med upp till 70% samtidigt som arbetsmiljön förbättras. Glödlampor, lysrör och lågenergilampor är konstruerade för att kunna tändas och släckas ofta. Tänk om alla anställda (ca 11 000) inom våra organisationer skulle släcka lamporna i arbetsrummet under lunch, raster och sammanträden. Då skulle vi varje år spara energi motsvarande hushållsel för ca 260 lägenheter. alla studenter (ca 54 000) dessutom skulle släcka efter sig Glöm inte att lämna lysrör, lågenergilampor och glödlampor till återvinning. Beräkning: Om alla 11 000 anställda släcker i arbetsrummet under lunch (60 min), rast (2 x 15 min), sammanträde (i genomsnitt 15 min varje dag) blir besparingen: 11 000 x 150 W x 1,75 timmar x 220 arbetsdagar = 635 250 kwh En tvåbarnsfamilj i en trerumslägenhet använder 2 500 kwh el per år. 6
Det är en myt att lysrör drar mycket energi när de tänds eller släcks. glödlampor och lysrör går sönder om man tänder eller släcker dem ofta. 7
Spartips Aktivera kopiatorns engergisparläge. Stäng av kopiatorn vid dagens slut. Kopiera dubbelsidigt. Det går åt mycket energi för att producera papper. Låt kopiatorn vila Kopiatorer är den kontorsutrustning som slukar mest energi. Många maskiner är dessutom påslagna dygnet runt, vardag som helgdag. En energieffektiv maskin kan sänka energianvändningen vid kopiering med över 60%. En bra kopiator går ner i energisparläge, har kort uppvärmningstid och kopierar dubbelsidigt. Tänk om samtliga kopiatorer (ca 700) inom våra organisationer ställdes in så att de gick ner i energisparläge efter en kort tid istället för att ständigt stå i beredskapsläge. Då skulle vi varje år spara energi motsvarande hushållsel för ca 50 lägenheter. Beräkning: Antag att 700 kopiatorer används 2 timmar per dag och står i beredskapsläge under resterande 6 timmar samt att kopiatorernas energianvändning i beredskapsläge (stand by) är 150 W och i energisparläge är 8 W. 700 x 6 timmar x (0,150-0,008) kw x 220 arbetsdagar = 131 o00 kwh En tvåbarnsfamilj i en trerumslägenhet använder 2 500 kwh el per år. 8
9
Spartips Dra åt kranarna ordentligt. Vid läckande kranar, felanmäl. Diska inte under rinnande vatten. Använd helst inte rinnande vatten som kylmedel. Låt inte pengarna rinna iväg Sköljer vi disk under kranen så rinner 8 400 liter vatten bort per dygn. Det motsvarar 28 fyllda badkar. Redan en droppande vattenkran förbrukar nästan 100 liter per dygn! Vad kostar vattenläckage? Läckans storlek liter/dygn m 3 /år Kallvatten kr Varmvatten kr Tändsticka sköljning under 8 400 3 066 46 000 116 500 rinnande vatten Grov synål tunn stråle från en kran, 888 324 4 900 12 300 rinnande toalett Sytråd droppande vattenkran 96 35 525 1 300 Vatten 15 kr/m 3 Vatten 15 kr/m 3 Värme 30 kr/m 3 Tänk om vi årligen skulle åtgärda 10 läckande kranar inom var och en av våra sex organisationer, då skulle vi spara över 0,5 miljoner kronor per år. Beräkning: Ett läckage som till hälften består av varmvatten kostar 0,015/2 kr + 0,045/2 kr = 0,03 kr per liter. 888 liter x 365 dygn x 0,023 kr x 60 kranar = 583 416 kr 10
11
Spartips Vrid ner termostaten i Ditt arbetsrum innan du öppnar fönstret på vintern. Vädra bara en kort stund. Ställ inga möbler framför elementet. Värme och kylsystem har stor termisk tröghet. Justera termostaterna i små steg. Ha rätt temperatur För hög temperatur inomhus på vintern ger torrare luft och därmed sämre arbetsmiljö. Människan är känsligare för drag än för temperaturväxlingar. Tänk om vi sänkte temperaturen med en grad i våra arbetsrum, då skulle vi minska den totala kostnaden för uppvärmningen med 5 6 % per år. En besparing i storleksordningen 3,5 mkr. Beräkning: Totalt cirka 800 000 m 2 LOA x 130 kwh/m 2 x 0,62 kr/kwh = 3,5 Mkr Meddela alltid Akademiska Hus när något verkar felaktigt. Avskärma om möjligt direkt solinstrålning (sommartid). 12
13
Spartips Tina den frysta matlådan i kylskåpet så återanvänder du den energi som gick åt till att frysa ner maten. Håll rätt temperatur: kontrollera med termometer. Frosta av frysen regelbundet. Ett tjockt islager fördubblar energianvändningen. Vårda ditt kylskåp I kylen rekommenderas +4 till +8 grader C och i frysen -18 grader C. Varje grads extra kyla i frysen ökar energianvändningen med ca 5%. Tänk om vi bytte ut 1 000 gamla frysar på våra arbetsplatser, då skulle vi varje år spara energi motsvarande hushållsel för ca 300 lägenheter. Beräkning: En 20 år gammal frys (300 l) använder i genomsnitt 1 000 kwh per år. En modern frys av samma storlek använder 250 kwh per år. En tvåbarnsfamilj i en trerumslägenhet använder 2 500 kwh el per år. Byt gummilist om dörren till kyl/frys inte sluter tätt. Rengör baksidan på kyl/frys regelbundet. 14
15
Spartips Dra ner luckan när du inte arbetar i dragskåpet. Kemikalier ska inte förvaras i dragskåp. Ställ dem i ventilerade kemikalieskåp. Behåll värmen inomhus Laboratoriearbete med ämnen som kan ge skador på hälsan utförs i dragskåp eftersom ventilationens utsug förhindrar inandning av dessa ämnen. Ett dragskåp ventileras dygnet runt. Dragskåpets lucka (front) kan inte dras ända ner, det finns alltid en glipa på 4 5 cm. Ju mer luckan är uppdragen desto större luftmängd strömmar ut via ventilationen. Ett dragskåps energikostnad utgörs till största delen av förlusten av den energi som använts för att värma respektive kyla laboratoriets tilluft. Tänk om Samtliga dragskåp utan automatisk luckstängning (ca 1 300) inom våra organisationer var nerdragen en extra timme per arbetsdag, då skulle vi varje år spara värmeenergi motsvarande hushållsel för ca 150 lägenheter. Beräkning: Utflödet från ett 1 m brett dragskåp är i genomsnitt 20 l/s när luckan är nerdragen och 140 l/s när luckans öppning är 28 cm. När luckan är uppdragen strömmar en extra volym uppvärmd luft motsvarande ca 1,35 kwh värmeenergi ut via ventilationen per timme, jämfört med när luckan är nerdragen. 1 300 x 1,35 kwh x 220 arbetsdagar = 386 100 kwh. En tvåbarnsfamilj i en trerumslägenhet använder 2 500 kwh el per år. 16
17
Kontaktpersoner Kungliga Tekniska högskolan Lena Edvardsson lenaed@admin.kth.se 08-790 88 05 Danshögskolan Lars Nyberg lars.nyberg@danshogskolan.se 08-459 05 30 Karolinska Institutet Christina Hallgren christina.hallgren@ki.se 08-524 866 22 Operahögskolan Erik Ljungqvist erik.ljungqvist@operahogskolan.se 08-545 810 67 Stockholms Universitet Karl-Axel Boström lacke@tb.su.se 08-16 2141 Akademiska Hus Stockholm Jerker Nyblom jerker.nyblom@akademiskahus.se 08-685 75 34 18
Vill du veta mer? Boverket www.boverket.se Energimyndigheten www.stem.se Konsumentverket www.konsumentverket.se Miljödepartementet www.miljo.regeringen.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Svenska Naturskyddsföreningen www.snf.se Uppsala kommun www.uppsala.se KÄLLOR Akademiska hus Boverket Energimyndigheten Konsumentverket Nutek Uppsala kommuns energirådgivare Illustrationer: Oscar Alarik Produktion: Hera
SLUTA SLÖSA! Ett samarbetsprojekt mellan Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska Institutet, Stockholms Universitet, Danshögskolan, Operahögskolan, Akademiska Hus Stockholm, för att minska energianvändningen på våra arbetsplatser.