RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2008:04. Företagare i Västra Götaland

RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2008:04 Företagare i Västra Götaland

Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 5 2. Företagare i Västra Götaland... 6 3. Kvinnor och män... 11 4. Företagare med utomnordisk bakgrund... 14 5. Ålder... 18 6. Slutsatser... 20 Bilaga 1. Definition av företagare... 22 Bilaga 2. Västra Götalands delregioner... 23 Bilaga 3. Branschindelning... 24 1

Förord Vi behöver fler företagare som bidrar till ett nyskapande och dynamiskt näringsliv och skapar nya arbetstillfällen. Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för entreprenörskap och företagande. Västra Götalandsregionen har en central roll i detta genom att stödja verksamheter och projekt som följer en logisk kedja från påverkan av attityder till företagande, stimulans av entreprenörskap och innovationer och stöd till nyföretagande. Denna rapport är en kartläggning av företagarna i Västra Götaland. Rapporten syftar till att öka kunskapen om vilka som är företagare i Västra Götaland och i vilka branscher olika grupper av företagare är verksamma. Kartläggningen lyfter även fram vilka grupper som är underrepresenterade bland företagare och analyserar orsakerna till detta. T.ex. diskuteras orsakerna till att så få kvinnor väljer att bli företagare. Denna kunskap kan underlätta utformandet av strategier och program för att främja entreprenörskap och nyföretagande i Västra Götaland. Rapporten har sammanställts av Keili Jögeva Saluveer, analytiker på Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Göteborg juni 2008 Bertil Törsäter 2

Sammanfattning Sverige har en relativt låg andel företagare i arbetskraften jämfört med andra OECD-länder. Orsaken till detta har debatterats flitigt. En förklaring kan vara att en större del av ekonomin är skattefinansierad och reglerad. Ett annat skäl till att Sverige har få företagare kan vara den förhållandevis trygga arbetsmarknaden. Detta medför att otryggheten i företagande upplevs som stor om man jämför med alternativet anställning. En tredje orsak som ibland lyfts fram är att attityderna till företagare och företagande är mindre positiva i Sverige än i många andra länder. Av denna rapport framgår att företagarfrekvensen, mätt som andel företagare av total antal sysselsatta, är lägre i Västra Götaland (8,6 procent) än i riket (9,0 procent) och i de två övriga storstadslänen (Skåne 9,9 procent och Stockholm 9,1 procent). Det fanns år 2006 drygt 64 000 kvinnor och män i Västra Götaland som fick sin huvudsakliga inkomst från eget företagande. Företagarfrekvensen har minskat under senaste 10-årsperioden med en viss stabilisering mot slutet av perioden. Samtidigt har antalet företagare ökat 1. Göteborgsregionen som fortfarande har den lägsta företagarfrekvensen i Västra Götaland, har fått 2 000 fler företagare under perioden 2003-2006. De flesta företagare i Västra Götaland är verksamma inom hushållsinriktade. En fjärdedel av företagarna är verksamma i branscher som av OECD definieras som hög- och medelteknologisk industri eller kunskapsbaserad tjänstesektor. I detta avseende skiljer sig inte Västra Götaland från riket i övrigt men väldigt mycket från Stockholms län där motsvarande andel är 40 procent. I Göteborgsregionen är företagande inom kunskapsbaserad tjänstesektor betydligt vanligare än i övriga delregioner. Detta bekräftas av att en betydligt större andel av företagarna i Göteborgsregionen har eftergymnasial utbildning än i övriga delregioner. I Göteborgsregionen har dubbelt så stor andel företagare någon typ av eftergymnasial utbildning än i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. I samtliga branscher i Västra Götaland är andelen med eftergymnasial utbildning högre bland anställda än bland företagare. Närmare 60 procent av alla företagare i Västra Götaland är soloföretagare. Högst andel företagare utan anställda återfinns inom jordbrukssektorn, medan så många som 60 procent av företagarna inom industrin har anställda. Under de senaste åren har soloföretagandet ökat och detta i alla delregioner och i de flesta branscher. Få kvinnor väljer företagande Det låga företagandet i Sverige beror till stor utsträckning på att få kvinnor väljer att bli företagare. Detta är förvånande med tanke på att Sverige i så många andra avseenden har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. En viktig förklaring är den könssegregerade arbetsmarknaden där många kvinnor är verksamma inom yrken och sektorer där förutsättningarna för privat företagande är begränsade. Enbart 35 procent av de sysselsatta i den privata sektorn i Västra Götaland är kvinnor. Enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken var knappt 27 procent av företagarna i Västra Götaland kvinnor år 2006. Detta är 2 procentenheter lägre än rikets och hela 4 procentenheter lägre än i Stockholms län. Inte ens Göteborgsregionen, som har högst andel kvinnliga företagare i Västra Götaland, kommer upp till rikets nivå. En förklaring till den lägre nivån är att även andelen kvinnor sysselsatta i den privata sektorn är högre både i Stockholm och i Skåne. Andelen kvinnliga företagare har legat runt denna nivå under hela perioden 1996-1 Även om man tar hänsyn till tidsseriebrottet som p.g.a. metodjusteringen år 2004 resulterade i kraftigt ökat antal företagare. 3

2006. Detta trots stora satsningar med syfte att stimulera kvinnligt företagande såväl inom den nationella näringspolitiken som inom ramen för den regionala utvecklings-politiken. Utbildningsnivån är högre bland kvinnliga företagare. Av de kvinnliga företagarna har 31 procent någon typ av eftergymnasial utbildning vilket är 7 procentenheter mer än bland de manliga företagarna. Stora skillnader mellan män och kvinnor återfinns också i benägenheten att starta och driva ett aktiebolag. 75 procent av kvinnliga företagare är egna företagare medan motsvarande andel för män är 59 procent. Utlandsfödda företagare överrepresenterade inom hushållsinriktade I likhet med övriga Sverige är utlandsfödda överrepresenterade bland företagare i Västra Götaland. Det finns flera förklaringar till detta. Den viktigaste förklaringen är kanske att invandrare har svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden och väljer därför att starta eget. Statistiken i denna rapport visar att både andelen och antalet utlandsfödda företagare har ökat de senaste åren samt att överrepresentationen av invandrare bland företagarna i såväl Västra Götaland som i övriga Sverige är ett storstadsfenomen. I Göteborgsregionen är 13 procent av företagarna födda utanför Norden. Bland anställda är andelen utomnordisk födda endast 11 procent. I de tre övriga delregionerna i Västra Götaland är andelen födda utanför Norden högre bland anställda än bland företagare. Många utlandsfödda företagare är verksamma inom hushållsinriktade, som till stor del består av relativt lågkvalificerade. Få utlandsfödda är verksamma inom den högteknologiska industrisektorn och kunskapsintensiva tjänstesektorn. Samtidigt är det betydligt vanligare att utlandsfödda företagare har någon typ av eftergymnasial utbildning än de infödda företagarna. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att många välutbildade utlandsföddas kompetenser utnyttjas dåligt i rollen som företagare. Vid en djupare analys visar det sig emellertid att denna slutsats kan vara förhastad. Inom hushållsinriktade är andelen födda utanför Norden med eftergymnasial utbildning något lägre än den för födda i och utanför Norden. En uppseendeväckande skillnad mellan företagare födda i och utanför Norden är benägenheten att starta och driva ett aktiebolag samt att ha anställda. Bland svenskfödda företagare är det 39 procent som är aktiebolagsdelägare medan motsvarande andel för företagare födda utanför Norden är enbart 15 procent. En förklaring till denna stora skillnad kan vara praktiska och ekonomiska hinder vid etablering av ett aktiebolag. Få unga företagare Företagare är i genomsnitt äldre än anställda. En tredjedel av företagarna är 55 år eller äldre. Bland anställda är endast 20 procent 55 år eller äldre. Att företagarna är äldre beror till viss utsträckning på att kvinnor och män ofta väntar med att starta eget tills de fått tillräcklig arbetslivserfarenhet. Ett annat skäl till att företagare är äldre är att företag ofta går i arv från föräldrar till barn. Andelen unga bland kvinnliga företagare har ökat under senaste åren. Studien visar även att bland personer födda utanför Norden är det mycket vanligare att starta och driva ett företag i åldern 16-34 än bland dem som är födda i Norden. För unga högutbildade är eget företagande ett sällsynt val. Bland anställda i åldern 25-34 år har 45 procent någon typ av eftergymnasial utbildning. Bland företagare i samma åldersklass har bara 28 procent eftergymnasial utbildning. 4

1. Inledning I regeringens budgetproposition för 2007 uttalas bl.a. att Sverige skall bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. I såväl den nationella näringspolitiken som i den regionala utvecklingspolitiken är ett av de centrala målen att fler företag ska startas. En bakgrund till denna målsättning är att vi vet att det i en internationell jämförelse finns få företagare och att det startas få nya företag i Sverige (se diagram 1). Samtidigt anses ökat företagande ha stor betydelse för tillväxt och sysselsättning, främst genom att företagande och entreprenörskap driver på innovationer, teknisk utveckling och konkurrens. Det finns en omfattande litteratur med empiriska studier kring entreprenörskapets roll för ekonomisk tillväxt. Även om inte resultaten samstämmer helt bekräftar de empiriska studierna i stort teorierna om entreprenörskapets betydelse för ekonomisk tillväxt på flera sätt. 2 Diagram 1: Andel företagare av arbetskraften i OECD-länderna år 2004 Grekland Italien Australien Nya Zeeland Portugal Island Spanien Kanada Irland Storbritannien Nederländerna Belgien Usa Tyskland Japan Österrike Frankrike Finland Sverige Schweiz Norge Danmark Luxemburg 14.4% 13.3% 12.8% 12.6% 12.1% 11.7% 11.4% 11.4% 11.1% 9.9% 9.3% 9.1% 8.9% 8.2% 8.2% 8.1% 7.5% 7.2% 6.3% 5.3% 16.9% 19.6% 19.3% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Källa: EIM databasen, COMPENDIA Vanligt förekommande statistik rörande företagande och entreprenörskap är antalet nyetablerade företag, antal företagare och företagens tillväxt. Denna rapport är en kartläggning av företagarna i Västra Götaland. Syftet med kartläggningen är att öka kunskapen om vilka som är företagare i Västra Götaland. Denna kunskap kan underlätta utformandet av strategier och program för att främja entreprenörskap och nyföretagande i Västra Götaland. Studiens underlagsmaterial bygger på uppgifterna från den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS. År 2004 genomfördes en metodjustering av RAMS vilket innebär ett tidsseriebrott i statistiken och därmed svårigheten att jämföra företagare under en längre tidsperiod. Mer om metodjusteringen finns i bilaga 1. 2 Se t.ex. ITPS, Nyföretagandet i Sverige, A2007:018 5

Rapporten är disponerad så att följande avsnitt ger en översiktlig beskrivning av företagandet i Västra Götaland. I avsnitt 3 fokuseras på likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt företagande. I avsnitt 4 kartläggs utlandsfödda företagare och i avsnitt 5 beskrivs skillnader i företagarfrekvens och företagarens karakteristik mellan olika åldersgrupper. Slutligen presenteras slutsatser i avsnitt 6. 2. Företagare i Västra Götaland I detta avsnitt kartläggs hur många som är företagare i Västra Götaland samt i vilka branscher och i vilka delregioner de är verksamma. Dessutom redogörs för utbildningsnivån bland företagare i förhållande till anställda. Slutligen redovisas hur stor andel av företagarna som driver företag utan anställda i olika branscher. Låg andel företagare i Västra Götaland Det finns drygt 64 000 kvinnor och män i Västra Götaland som har företagande som sin huvudsakliga verksamhet. 3 År 2006 var 8,7 procent av de sysselsatta i Västra Götaland företagare (se diagram 2). Företagarfrekvensen, mätt som andel företagare av totalt antal sysselsatta (anställda plus företagare), är lägre i Västra Götaland än i riket och i de två övriga storstadslänen. Diagram 2. Företagare som andel av sysselsatta 2003-2006 10.5% 10.0% 9.5% 9.0% 8.5% 8.0% Västra Götaland Stockholms län Skåne län Riket 2003 2004 2005 2006 Av diagram 3 framgår att företagarfrekvensen är betydligt högre för män än för kvinnor. Drygt 12 procent av de sysselsatta männen utgörs av företagare medan motsvarande andel för kvinnor är enbart 5 procent. Kvinnornas andel av alla företagare har legat på ungefär samma nivå hela senaste decenniet. 3 I bilaga 1 redogörs för av hur företagare definieras i denna rapport. 6

Diagram 3: Företagare som andel av sysselsatta i Västra Götaland, fördelad på män och kvinnor 1996-2006 4 14% 12% Män Kvinnor 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Källa: SCB/RAMS Både diagram 2 och 3 visar att andelen företagare har minskat något, såväl i riket som i Västra Götaland. Samtidigt har antalet företagare i Västra Götaland ökat med drygt 2 000 personer sedan 2003 och den procentuella ökningen av antalet företagare har varit mer positiv än den i riket och i Skåne (se tabell 1). Tabell 1: Antal företagare år 2003 och 2006 2006 2003 Förändring 2003-2006 Förändring i % 2003-2006 Göteborgsregionen 35 945 33 672 2 273 6.8% Sjuhärad 9 181 9 182-1 0.0% Fyrbodal 11 029 10 618 411 3.9% Skaraborg 11 727 11 875-148 -1.2% Västra Götalands län 64 384 62 179 2 205 3.5% Riket 385 810 374 188 11 622 3.1% Stockholms län 91 034 84 259 6 775 8.0% Skåne län 51 715 50 247 1 468 2.9% Få företagare i Göteborgregionen Av tabell 1 och diagram 4 framgår att företagarfrekvensen skiljer sig åt en hel del i Västra Götalands fyra delregioner 5. Flest företagare per sysselsatt återfinns i Sjuhärad och Skaraborg men i båda dessa delregioner har företagarfrekvensen minskat något under senaste åren. Göteborgsregionen har betydligt lägre andel företagare per sysselsatt än övriga delregioner. Däremot är Göteborgsregionen den enda delregion som haft en positiv utveckling mellan 2003 och 2006 när det gäller antalet företagare. I Göteborgsregionen har antalet företagare ökat med nästan 2 300 personer men eftersom sysselsättningsutvecklingen varit ännu mer positiv har ökningen av själva företagarfrekvensen varit marginell. 4 Tidsseriebrott som beror på metodjusteringen år 2004. För år 2003 finns tillgänglig statistik framtagen enligt både den gamla och den nya metoden. 5 Delregionerna utgörs av Västra Götalands kommunförbundsområden. I bilaga 2 framgår vilka kommuner som ingår i respektive delregion. 7

Orsaken till den låga andelen företagare i Göteborgsregionen är att få är sysselsatta i jordbruksoch byggsektorn, där eget företagande är vanligt. Företagarfrekvensen i Göteborgsregionen ligger på ungefär samma nivå som de andra delregionerna när jordbruks- och byggsektorn exkluderas. Diagram 4: Företagare som andel av sysselsatta år 2003 och 2006 12% 2003 10% 8% 8.1% 8.2% 10.3% 9.8% 9.5% 9.5% 10.4% 9.9% 8.8% 8.7% 2006 9.2% 9.0% 6% 4% 2% 0% Göteborgsregionen Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Västra Götalands län Riket Diagram 5 visar andelen företagare av totalt antal sysselsatta i sex branscher. 6 En möjlig förklaring till den låga andelen företagare i Västra Götaland skulle kunna vara branschstrukturen dvs. att det finns relativt sett fler sysselsatta i stora industriföretag i Västra Götaland än i de två övriga storstadslänen och i riket. Av diagrammet framgår emellertid att även andelen företagare i tjänstebranscher är lägre än den i riket och i andra storstadslänen. Det är bara jordbrukssektorn, där företagarfrekvensen är betydligt högre i Västra Götaland än i andra storstadslänen och i riket. Två tredjedelar av de verksamma inom jordbrukssektorn var företagare år 2006. I förhållande till övriga branscher finns det många företagare även inom byggverksamhet. Lägst andel företagare återfinns inom industrin och blandade. Diagram 5: Företagare som andel av sysselsatta i branschen år 2006 70% 60% Västra Götalands län Skåne län Stockholms län Riket 50% 40% 30% 20% 10% 0% Jordbruk Industri Byggverksamhet Företagsinriktade Blandade Hushållsinriktade Totalt 6 I bilaga 3 redogörs för vilka näringsgrenar som ingår i respektive bransch 8

Flest företagare inom tjänstesektorn Av de drygt 64 000 företagarna i Västra Götaland var 64 procent verksamma inom tjänstesektorn år 2006. 7 Motsvarande andel för anställda är 73 procent. Det finns ungefär lika många företagare verksamma inom företagsinriktade och hushållsinriktade tjänstebranscher (se tabell 2). Enbart 6 000 företagare, eller cirka 9 procent, är verksamma inom industrin. Detta kan jämföras med dryga 20 procent bland anställda. Tabell 2: Företagare och anställda i Västra Götaland år 2006 Västra Götalands län Företagare Anställda År 2006 Antal Andel Antal Andel Jordbruk 7 160 11% 3 547 1% Industri 5 909 9% 146 151 22% Byggverksamhet 8 309 13% 36 001 5% Företagsinriktade 18 393 29% 127 972 19% Blandade 3 042 5% 78 574 12% Hushållsinriktade 18 136 28% 281 725 41% Okänd näringsgren 3 435 5% 5 545 1% Totalt 64 384 100% 679 515 100% De flesta företagare återfinns inom branscher med relativt låg teknik- och kunskapsintensitet. Mindre än 2 procent av företagarna är verksamma inom industribranscher som av OECD klassificeras som hög- eller medelteknologiska, vilket är i nivå med riksgenomsnittet (se diagram 6). 23 procent av företagarna i Västra Götaland är verksamma inom de branscher som OECD klassificerar som kunskapsbaserad tjänstesektor. Det kan jämföras med 25 procent i hela riket. Diagram 6: Andel företagare verksamma i kunskapsbaserad tjänstesektor samt hög- och medelteknologisk industri år 2006 40% 35% Hög- och medelteknologisk industri Kunskapsbaserad tjänstesektor 1% 30% 2% 25% 2% 2% 2% 20% 39% 15% 10% 31% 2% 2% 2% 23% 25% 24% 5% 16% 15% 12% 0% Göteborgsregionen Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Västra Götalands län Riket Stockholms län Skåne län I förhållande till de övriga tre delregionerna är företagarna i Göteborgsregionen i betydligt högre utsträckning verksamma inom den kunskapsbaserade tjänstesektorn (se diagram 6). Samma tendens finns även i andra storstadsregioner. 7 Vi utgår ifrån att företagare med okänd näringsgren fördelas proportionellt mellan industri och. 9

Färre högutbildade bland företagare För att få ett konkurrenskraftigt kunskapsintensivt näringsliv är det viktigt att högutbildade startar företag. Incitamenten för högutbildade att driva eget företag kan emellertid vara lägre eftersom de har bättre möjligheter än lågutbildade att få välbetalda och trygga arbeten på den ordinarie arbetsmarknaden. Anställda värderas och lönesätts i stor utsträckning efter deras formella utbildning. Detta medför att kvinnor och män med låg formell utbildning men med hög kompetens kan tjäna på att välja eget företagande framför anställning. Av diagram 7 framgår att andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland anställda än bland företagare. Högst andel högutbildade företagare återfinns inom företagsinriktade. Av diagrammet framgår även att utbildningsnivån är betydligt högre bland såväl företagare som anställda i Göteborgsregionen än i övriga regiondelar. Utbildningsnivån bland företagarna i Västra Götaland ligger i linje med rikets. Diagram 7: Andel med eftergymnasial utbildning bland företagare respektive anställda, år 2006 45% 40% 35% 30% 25% 20% 34% 41% 29% 29% 28% 26% 36% Företagare Anställda 27% 36% 15% 10% 17% 19% 17% 5% 0% Göteborgsregionen Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Västra Götaland Riket Soloföretagarna dominerar Drygt hälften av företagare är soloföretagare, d.v.s. driver ett företag utan anställda. Soloföretagandet är dominerande inom jordbrukssektorn, medan det inom industri och blandade finns en högre andel företagare som är arbetsgivare (se diagram 8). Av diagrammet framgår även att soloföretagandet har ökat något mellan 2003 och 2006, och detta i de flesta branscher. Detta beror bl.a. på att företag i allt större utsträckning väljer att lägga ut produktion utanför företaget och köpa från konsulter i stället för att ha egna anställda. Diagram 8: Andel företagare med anställda i Västra Götaland, fördelat på bransch Jordbruk 16.5% 15.7% Industri 63.4% 60.1% Byggverksamhet Företagsinriktade Blandade 51.0% 49.1% 47.9% 45.6% 57.0% 58.0% Hushållsinriktade Totalt 45.5% 44.1% 42.5% 41.8% År 2003 År 2006 0% 20% 40% 60% 80% 10

3. Kvinnor och män Kvinnor engagerar sig i entreprenörskap i betydligt mindre utsträckning än män. I diagram 3 framgår att endast 5 procent av de sysselsatta kvinnorna utgörs av företagare medan motsvarande andel för män är 12 procent. I Sverige är enbart 25-30 procent av företagarna kvinnor. Detta kan jämföras med USA, där ca 40 procent av företagarna är kvinnor. Med tanke på att Sverige i många andra avseenden har kommit långt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor är det uppseendeväckande att så få kvinnor i Sverige väljer att bli företagare. En vanlig förklaring till att så få kvinnor i Sverige är företagare är att många kvinnor är sysselsatta inom den offentliga sektorn, vilket hämmar benägenheten och möjligheten att bli företagare. Ytterligare en förklaring till det låga företagandet bland kvinnor är att företagande ses som en manlig domän i vårt av samhälle. Detta eftersom många attribut som associeras med företagaren, till exempel engagemang i arbetet snarare än för familjen, ledarskap och arbetsgivaransvar, har en manlig genusstämpel. 8 Även risktagande brukar associeras till manligt genus, vilket stöds av empiriska studier som visar att kvinnor är mindre riskbenägna än män. 9 Andelen kvinnliga företagare ökar inte Enligt SCB:s registerbaserade statistik var knappt 27 procent av företagarna i Västra Götaland kvinnor år 2006 (se diagram 9). Detta är 2 procentenheter lägre än rikets och hela 4 procentenheter lägre än för Stockholms län. Andelen kvinnliga företagare har legat runt 26-27 procent i Västra Götaland under perioden 2003-2006. Även närmaste perioden före 2003 låg det kvinnliga företagandet på ungefär samma nivå. Däremot finns det en svag trend som tyder på att fler unga kvinnor startar och driver företag. Diagram 9: Kvinnliga företagare, andel av alla företagare 2003-2006 32% 31% 30% 29% 28% 27% 26% Västra Götaland Skåne län Stockholms län Riket 25% 2003 2004 2005 2006 8 Se Carin Holmquist & Elisabeth Sundin, Företagerskan om kvinnor och entreprenörskap, för en diskussion om företagandets manliga genusstämpel. 9 ITPS Nyföretagandet i Sverige A2007:018. 11

Flest kvinnliga företagare i Göteborgsregionen Andel kvinnliga företagare är något högre i Göteborgsregionen än i övriga delregioner (se diagram 10). Detta förklaras av att av företagarna i Göteborgsregionen i större utsträckning är verksamma inom tjänstesektorn där andelen kvinnor är betydligt högre än i industrin. Men inte ens i Göteborgsregionen når andelen kvinnliga företagare upp till rikets nivå. Diagram 10: Andel kvinnliga företagare i Västra Götalands delregioner 29% 28% 27% 27.6% 28.1% År 2003 År 2006 28.1% 28.4% 26% 26.5% 26.4% 26.5% 26.7% 25% 24% 25.2% 25.2% 24.9% 24.5% 23% 22% Göteborgsregionen Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Västra Götalands län Riket Högst andel kvinnliga företagare inom hushållsinriktade Andelen kvinnliga företagare är lägre än andelen kvinnliga anställda i samtliga branscher (se diagram 11). Den enda branschen med en någorlunda jämn könsfördelning bland företagarna är hushållsinriktade. En förklaring till detta är att hela 74 procent av de anställda i denna sektor är kvinnor. En bidragande orsak till att kvinnliga företagare är underrepresenterade som företagare är att kvinnor generellt är underrepresenterade i den privata sektorn. Endast 35 procent av alla sysselsatta inom privat sektor kvinnor var kvinnor år 2006. Så länge majoriteten av kvinnorna arbetar inom icke-konkurrensutsatt sektor kan vi inte räkna med att uppnå en jämn könsfördelning bland företagarna. Diagram 11:Könsfördelning bland företagare och anställda i Västra Götaland år 2006 Jordbruk 14% 30% 86% 70% Företagare Anställda Industri 19% 26% 81% 74% Byggverksamhet 4% 8% 96% 92% Företagsinriktade 23% 36% 77% 64% Kvinnor Män Blandade 12% 47% 88% 53% Hushållsinriktade 45% 74% 55% 26% Totalt 27% 50% 73% 50% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12

Kvinnliga företagare har högre utbildning Av diagram 12 framgår att kvinnliga företagare har en högre utbildningsnivå än män. Av de kvinnliga företagarna har 31 procent eftergymnasial utbildning vilket är 7 procentenheter mer än för de manliga företagarna. Endast inom hushållsinriktade är andelen med eftergymnasial utbildning något lägre bland kvinnor än bland män. Högst andel med eftergymnasial utbildning återfinns inom företagsinriktade. Diagram 12: Andel företagare med eftergymnasial utbildning i Västra Götaland år 2006 Jordbruk 10% 22% Kvinnor Män Industri 16% 27% Byggverksamhet 7% 17% Företagsinriktade 42% 48% Blandade Hushållsinriktade 15% 27% 28% 28% Totalt 24% 31% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Soloföretagande vanligare bland kvinnor än män Diagram 13 visar att drygt hälften av manliga företagare är ensamföretagare medan motsvarande andel bland kvinnliga företagare är 66 procent. Men tendensen att driva soloföretag varierar ganska mycket i olika branscher. Inom jordbruk är det 85 procent av alla företagare som är ensamföretagare medan inom industri är motsvarande andel 40 procent. Kvinnliga företagare verksamma inom de mansdominerade branscherna är oftare arbetsgivare än i de kvinnodominerande branscherna. Av allt att döma beror detta på att företagare med anställda vanligen inte utför samma arbetsuppgifter som de anställda, och är därför mindre påverkade av rådande könsmönster i branschen. Diagram 13: Andel företagare med anställda i Västra Götaland år 2006 Jordbruk Industri 13% 16% 53% 62% Kvinnor Män Byggverksamhet 48% 78% Företagsinriktade 41% 47% Blandade 56% 73% Hushållsinriktade 36% 51% Totalt 34% 45% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13

Diagram 14 visar att kvinnor är mindre benägna att driva ett aktiebolag än män. Det är endast en fjärdedel av alla kvinnliga företagare som driver ett aktiebolag medan motsvarande andel för manliga företagare är drygt 40 procent. Diagram 14: Andel företagare med aktiebolag i Västra Götaland år 2006 Jordbruk 6% 8% Industri Byggverksamhet 40% 42% 58% 59% Företagsinriktade 40% 54% Blandade 51% 65% Hushållsinriktade Totalt 22% 25% 35% 41% Kvinnor Män 0% 20% 40% 60% 80% 4. Företagare med utomnordisk bakgrund Kvinnor och män med invandrarbakgrund har ofta svårigheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Högutbildade invandrare drabbas genom att de ofta inte får ett arbete som motsvarar deras kompetens. Detta är faktorer som bidrar till att personer med utländsk bakgrund väljer att bli företagare. Men den högre andelen företagare bland vissa invandrargrupper behöver inte enbart bero på att de missgynnas på arbetsmarknaden. Personer med utländsk bakgrund kan påverkas av att de härrör från en mer entreprenöriell kultur med andra traditioner än infödda svenskar. Dessutom är det troligt att de kvinnor och män som tar steget att flytta till ett annat land tenderar att vara riskbenägna. Hög andel utlandsfödda bland företagare Det är något vanligare att födda utanför Norden ( utlandsfödda ) väljer företagande framför anställning. I Västra Götaland är 9,7 procent av företagarna utlandsfödda, vilket kan jämföras med andelen utlandsfödda anställda som är 9,0 procent (se diagram 15). Det är den höga andelen utlandsfödda företagare i Göteborgsregionen som förklarar att andelen utlandsfödda bland företagare är högre än bland anställda i Västra Götaland. I övriga delregioner är utlandsfödda istället vanligare bland anställda än bland företagare. Göteborgsregionen och andra storstadsregioner har generellt större andel utlandsfödda. 14

Diagram 15: Andel företagare och anställda med utomnordisk bakgrund år 2006 14% 12% 13.0% Företagare Anställda 10% 8% 6% 4% 10.8% 6.0% 8.0% 5.8% 6.1% 4.7% 5.0% 9.7% 9.0% 9.9% 7.6% 2% 0% Göteborgsregionen Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Västra Götalands län Riket Utlandsfödda företagare främst verksamma inom hushållsinriktade I diagram 16 visas andelen utlandsfödda bland företagare per bransch. Av diagrammet framgår att störst andel utlandsfödda är verksamma inom hushållsinriktade samt att andelen kvinnliga företagare som är utlandsfödda är något högre än bland de manliga företagarna. Diagrammet visar även att det finns stora skillnader mellan olika branscher. Till exempel närmare 30 procent av alla manliga företagare inom hushållsinriktade är födda utanför Norden medan motsvarande andel inom jordbruk är bara en procent. Diagram 16: Andel företagare födda utanför Norden per bransch i Västra Götaland år 2006, fördelat på kvinnor och män Jordbruk 1.8% 0.8% Kvinnor Industri 5.3% 4.7% Män Byggverksamhet 2.5% 5.9% Företagsinriktade 5.6% 8.2% Blandade 7.0% 8.5% Hushållsinriktade 14.2% 28.7% Totalt 10.6% 9.4% 0% 10% 20% 30% Tabell 3 visar att företagare med utomnordisk bakgrund är underrepresenterade i branscher som kännetecknas av hög kunskapsintensitet, och detta framförallt inom den högteknologiska industrisektorn. Samtidigt kan påpekas att samma grupp företagare har högre utbildningsnivå än de som är födda i Norden. Följaktligen innebär detta att i många fall kan utlandsfödda inte använda sin utbildning och kompetens på den svenska arbetsmarknaden. 15

Tabell 3: Andel företagare verksamma inom hög- och medelteknologisk industri samt kunskapsbaserad tjänstesektor i Västra Götaland, år 2006 Hög- och medelteknologisk industri Kunskapsbaserad tjänstesektor Övrigt Totalt Födelseland Sverige 94 % 90 % 87 % 88 % Övriga Norden 2 % 3 % 2 % 2 % Övriga Världen 4 % 7 % 11 % 10 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Större andel kvinnliga företagare bland utlandsfödda Av företagarna som är födda utanför Norden är 29 procent kvinnor något högre andel än bland företagare som är födda i Norden (se diagram 17). Diagrammet nedan visar även att kvinnor födda utanför Norden är relativt sett oftare representerade i mansdominerade branscher än kvinnor som är födda i Norden. Diagram 17: Andel kvinnor bland företagare med nordisk respektive utomnordisk bakgrund i Västra Götaland år 2006 Jordbruk Tillverkning, utvinning, energi 14% 19% 20% 26% Nordisk Utomnordisk bakgrund Byggverksamhet 4% 9% Företagsinriktade 22% 30% Blandade 12% 10% Hushållsinriktade Totalt 29% 26% 29% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Utlandsfödda företagare är högutbildade Av diagram 18 framgår att det är betydligt vanligare att företagare med utomnordisk bakgrund har eftergymnasial utbildning. I Västra Götaland hade drygt 30 procent av denna grupp någon typ av eftergymnasial utbildning, att jämföra med 25 procent hos företagare födda i Sverige eller i ett annat nordiskt land. Även bland anställda har både kvinnor och män med utomnordisk bakgrund en något högre andel med eftergymnasial utbildning än de med nordisk bakgrund (16 respektive 13 procent för anställda). 16

Diagram 18: Andel företagare med eftergymnasial utbildning bland företagare med nordisk respektive utomnordisk bakgrund i Västra Götaland år 2006 Jordbruk 11% 26% Nordisk bakgrund Industri 18% 25% Utomnordisk bakgrund Byggverksamhet 7% 21% Företagsinriktade 43% 51% Blandade 15% 26% Hushållsinriktade 29% 26% Totalt 25% 31% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Utlandsfödda ofta soloföretagare En ytterligare skillnad mellan företagare med nordisk och utomnordisk bakgrund är benägenheten att driva ett aktiebolag samt att ha anställda. Drygt 40 procent av företagarna födda i Norden har minst en anställd i sitt företag (se diagram 19). Bland företagare med utomnordisk bakgrund är andelen med anställda 5 procentenheter lägre, men inom vissa branscher ligger andelen med anställda med hela 20 procentenheter lägre. Detta tyder på att utlandsfödda invandrare i större utsträckning driver s.k. överlevnadsföretag. Diagram 19: Andel företagare med nordisk respektive utomnordisk bakgrund som har anställda, Västra Götaland år 2006 Jordbruk 10% 16% Nordisk bakgrund Utomnordisk bakgrund Industri 46% 61% Byggverksamhet 28% 50% Företagsinriktade 33% 46% Blandade 40% 60% Hushållsinriktade 45% 41% Totalt 37% 42% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 17

Tabell 4 visar att företagare med utomnordisk bakgrund väljer hellre egenföretagande än ett aktiebolag. Bland svenskfödda företagare är det 39 procent som väljer att driva ett aktiebolag medan motsvarande andel för företagare födda utanför Norden är endast 15 procent. Tabell 4. Andel egna företagare respektive fåmansbolagsdelägare, fördelad på födelseland, år 2006 Västra Götaland år 2006 Sverige Övriga Norden Övriga Världen Egna företagare 61% 68 % 85 % Fåmansbolagsdelägare 39 % 32 % 15 % Totalt 100 % 100 % 100 % 5. Ålder För att öka företagandet i regionen är det viktigt att unga människor intresserar sig för att starta och driva företag. Samtidigt är det bra om även kvinnor och män med lite längre erfarenhet från arbetslivet blir företagare. En undersökning av ITPS visar att de som startar företag innan de fyllt 30 har en sämre chans att överleva. Tre år efter start finns knappt hälften av deras företag kvar, jämfört med 60 procent av de äldre företagarnas företag. 10 Få unga företagare Företagare i Västra Götaland är i genomsnitt äldre än anställda. Bland företagarna var 34 procent 55 år gamla eller äldre medan motsvarande andel bland anställda var 20 procent (se diagram 20). Detta förklaras av att många anställda som går i pension väljer en fortsatt anknytning till arbetsmarknaden genom företagande på hel- eller deltid. Endast 14 procent av företagarna är i åldern 16-34 år, medan nästan en tredjedel av de anställda tillhör denna åldersgrupp. Diagram 20: Åldersfördelning bland företagare respektive anställda i Västra Götaland år 2006 60% 50% 40% 52% 47% Företagare Anställda 30% 33% 34% 20% 10% 14% 20% 0% 16-34 35-54 55+ 10 ITPS, Uppföljning av 1999 års nystartade företag tre år efter start, S2005:002. 18

Fler kvinnliga företagare bland unga Av diagram 21 framgår att andelen kvinnliga företagare är något högre i åldersklassen 16-34 år än i de äldre åldersklasserna. Enbart inom byggverksamhet och blandade är det en lägre andel kvinnor bland yngre företagare än bland äldre. Att andelen kvinnliga företagare är något högre bland de yngre företagarna kan vara ett gott tecken på att den yngre generationen har mer positiva attityder och större intresse för företagande än den äldre generationen. Under de senaste åren har andelen unga kvinnor ökat bland företagare mer än andelen unga män. Men för att få en jämnare könsfördelning bland företagarna krävs ändå aktiva insatser för att uppmuntra kvinnor att starta eget. Diagram 21: Andel kvinnliga företagare i respektive bransch i Västra Götaland år 2006, fördelad på åldersgrupperna 16-34, 35-54 och 55+ Jordbruk 16-34 35-54 55+ Industri Byggverksamhet Företagsinriktade Blandade Hushållsinriktade Totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% Diagram 22 visar att ungas benägenhet att starta och driva eget varierar ganska mycket beroende på vad man har för etnisk bakgrund. Till exempel bland företagare som är födda utanför Norden utgör åldersgruppen 16-34 drygt 20 procent av alla företagare i denna grupp. Motsvarande andel för personer födda i Övriga Norden är bara 6 procent. Däremot har samma grupp företagare mer än dubbelt så stor andel företagare i åldersgruppen 55+ än bland dem som är födda utanför Norden. Diagram 22 Andel företagare i åldersklasserna 16-34, 35-54, 55+, fördelat på födelseland, Västra Götaland år 2006 Sverige 16-34 35-54 55+ Övriga Norden Övriga Världen 0% 20% 40% 60% 80% 19

Unga högutbildade väljer anställning I diagram 23 visas andelen företagare och andelen anställda med eftergymnasial utbildning i olika åldersklasser. Av diagrammet framgår som väntat att andelen högutbildade bland anställda minskar med ökande åldersklasser. Företagarna följer emellertid inte samma mönster. Andelen företagare med eftergymnasial utbildning är ungefär lika stor i alla åldersklasser utom den mellan 54 och 64 år. Av diagrammet framgår även att andelen högskoleutbildade är betydligt högre bland anställda än bland företagare och detta särskilt bland de yngre åldersgrupperna. Detta tyder på att unga högutbildade väljer hellre anställning än att bli företagare. Diagram 23 : Andel med eftergymnasial utbildning bland företagare respektive anställda i olika åldersgrupper, Västra Götaland år 2006 50% Företagare 40% 45% Ans tällda 30% 40% 37% 32% 20% 28% 27% 28% 24% 10% 0% 25-34 35-44 45-54 55-64 6. Slutsatser Syftet med denna rapport har varit att identifiera och kartlägga företagare i Västra Götaland. Orsakerna till det internationellt sett låga företagandet i Sverige har debatterats flitigt. Ökade kunskaper om vilka grupper som är underrepresenterade bland företagare samt vilka bakgrundsfaktorer som tycks ligga bakom det relativt sett låga företagandet kan underlätta att utforma strategier och satsningar för ett ökat företagande i Västra Götaland. För att Västra Götaland på sikt skall bibehålla konkurrenskraftigt näringsliv är det viktigt att fler kunskapsintensiva företag startar, såväl inom industrin som inom tjänstesektorn. I Stockholms län är andelen företagare verksamma inom kunskapsintensiva branscher 40 procent jämfört med 25 procent i Västra Götaland som ligger på ungefär samma nivå som Skåne och riket. Även andel högutbildade bland företagare är betydligt högre i Stockholm än i Västra Götaland, även om man bortser att utbildningsnivå generellt är högre i Stockholms län. Därför bör högutbildade stimuleras att i högre utsträckning starta företag och utveckla avancerade affärsidéer till nya varor och. Oroande för framtiden är att företagandet är särskilt lågt bland unga högutbildade. Statistiken i denna rapport visar även att en relativt sett stor andel av utlandsfödda företagare har eftergymnasial utbildning. Trots detta är majoriteten av utlandsfödda företagare är verksamma inom branscher med lågt kunskapsinnehåll. Ett annat problem är att allt för få företagare är kvinnor. Dessutom är kvinnor kraftigt underrepresenterade inom jordbruk, industri och bygg och är även i större utsträckning beroende av hushåll. Trots stora satsningar och omfattande projekt har andelen kvinnor ökat 20

endast marginellt under det senaste årtiondet. Därför är det viktigt att få redan barn och ungdomar att förändra attityder till företagande. En bidragande orsak till att kvinnor är underrepresenterade som företagare är att kvinnor generellt är underrepresenterade i den privata sektorn. Enbart 35 procent av de sysselsatta (anställda och företagare) i den privata sektorn var kvinnor år 2006. Så länge som en så stor andel av kvinnorna arbetar inom ickekonkurrensutsatt sektor kan vi inte räkna med att uppnå en jämn könsfördelning bland företagarna. Att få fler kvinnor att bli företagare handlar därför även om att bryta den starka könssegregationen på arbetsmarknaden. Det kan även handla om att sektorer som traditionellt domineras av kvinnor i större utsträckning konkurrensutsätts. Andelen personer födda utanför Norden är högre bland företagare än bland anställda. Dock är överrepresentationen av invandrare bland företagarna ett storstadsfenomen, detta såväl i riket som i Västra Götaland. Invandrardrivna företag är starkt koncentrerade till branscher som kännetecknas av relativt lågt kunskapsinnehåll. Enbart 18 procent av företagare utanför Norden är verksamma inom kunskapsintensiva branscher jämfört med 25 procent av svenskfödda företagare. Mycket tyder på att företagandet bland invandrare till viss del är arbetslöshetsdrivet. För en ökad mångfald kan det därför vara motiverat att särskilt främja företagande bland utlandsfödda inom industri och kvalificerade. En annan skillnad mellan företagare födda utanför Norden och företagare födda i Sverige eller övriga Norden är benägenheten att ha anställda och driva ett aktiebolag. Bland företagare utanför Norden är enbart 15 procent fåmansaktiebolagsdelägare medan motsvarande andel bland infödda är nästan 40 procent. En förklaring till denna stora skillnad kan vara praktiska och ekonomiska hinder vid företagsetablering. Sammanfattningsvis visar denna studie att även om företagarfrekvensen kan betraktas som relativt låg i Västra Götaland har det gjorts några små framsteg under perioden 2003-2006. Till exempel har antalet företagare ökat med dryga 2000 personer i Göteborgsregionen. Även företagandet bland unga har ökat, detta särskilt bland kvinnor och bland utlandsfödda. Det positiva är även att under senaste åren blivit utlandsfödda företagare något oftare representerade även i andra branscher än bara hushållsinriktade. Trots de små framstegen finns det fortfarande mycket kvar att göra. Internationella och nationella jämförelser visar att det finns för få företagare i Västra Götaland. Kvinnor är fortfarande starkt underrepresenterade bland företagare. 21

Bilaga 1. Definition av företagare Det finns två officiella källor för statistik över företagare Arbetskraftsundersökningen (AKU) och den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). AKU är en telefonintervjuundersökning, som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför en gång per månad, med det huvudsakliga syftet att beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden. Vid intervjun ställs frågan om respondenten är företagare i huvudsysslan respektive bisysslan. Det är upp till respondenten att tolka begreppet företagare. En nackdel med att använda AKU som mått på antal företagare är således att definitionen av begreppet företagare är oklar. Ytterligare en svaghet med AKU är att det är en urvalsundersökning som inte bör brytas ned på finare regional nivå än län. I denna rapport används SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Grunden för RAMS är registret över totalbefolkningen och kontrolluppgiftsregistret samt inkomstregistret (företagare). T.o.m. årgång 2003 användes arbetsgivarnas kontrolluppgifter och företagarnas självdeklarationer som källa för att identifiera företagare. För att snabba upp statistiken används fr.o.m. årgång 2004 en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag (SRU), för identifikation av företagare. För år 2003 finns tillgänglig statistik framtagen enligt både den gamla och den nya metoden. I och med byte av källa tas även underskottsföretagande med, vilket innebär att antalet ökar både för företagare och för kombinatörer mot tidigare år då deklarationerna användes som källa. SRU betraktas som ett underlag eller bilaga till de vanliga deklarationsblanketterna och leder till att Skatteverket och därmed SCB får enhetliga uppgifter från den som redovisar inkomst av näringsverksamhet. De sysselsatta som i RAMS klassas till yrkesställningen egna företagare eller anställda i eget AB definieras i denna rapport som företagare. Till yrkesställningen egna företagare klassas en person om han eller hon driver näringsverksamhet i enskild firma eller handelsbolag samt bedöms ha företagande som sin huvudsakliga verksamhet. Till anställda i eget AB klassas de som är fåmansbolagsdelägare enligt skattelagstiftningen i det aktiebolag där de bedriver sin huvudsakliga verksamhet. I skattelagstiftningen definieras ett fåmansaktiebolag som ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. För personer som har inkomst både från eget företag och från anställning används principen om störst novemberlönesumma för att bedöma huvudsaklig verksamhet. För att få mer balans mellan inkomstslag vid klassificeringen multipliceras först företagarinkomsten för egna företagare med faktorn 1,6 före jämförelsen med lön från anställning. Denna faktor har räknats fram från inkomststatistiken och är kvoten mellan genomsnittlig löneinkomst för anställda och genomsnittlig företagarinkomst för företagare i åldersgruppen 20 64 år bland helårsanställda respektive heltidsföretagare. 22

Bilaga 2. Västra Götalands delregioner I Västra Götaland bildades år 2001 fyra kommunförbund: Göteborgsregionen, Sjuhärad. Skaraborg och Fyrbodal. Den delregionala redovisningen i denna rapport överensstämmer med Västra Götalands kommunförbundsområden. Gruppering av kommuner till kommunförbundsområden Göteborgsregionen Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och Kungsbacka Sjuhärad Bollebygd, Ulricehamn, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Vårgårda Skaraborg Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara Fyrbodal Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Åmål Fyrbodal Skaraborg Göteborgsregionen Sjuhärad 23

Bilaga 3. Branschindelning Branschindelning i rapporten Branscher Näringsgren, SNI2002 Jordbruk Jordbruk 01 Skog 02 Fiske 05 Industri Utvinning 10-14 Tillverkning 15-37 Energi, vatten och avlopp 40-41, 90 Byggverksamhet 45 Företagsinriktade Partihandel 51 Hotell o restaurang 55102, 555 Transport 6024, 603, 61102, 62300, 631,634 Fastighetsförvaltning mm 70110, 70120, 70202, 70203, 70329 Företags och uthyrning 65210, 65231, 67110, 71210-71230, 713, 72-74 Organisationer mm 80425, 911, 93011 Blandade Handel med motorfordon 50 Hotell 55101, 55103 Transporter 601, 61101, 612, 62100, 622, 632 Post och tele 64 Banker och finansbolag 65-67 utom 65210, 65231, 67110 Uthyrning, förmedling 70310, 71100 751, 752, 99 Hushållsinriktade Privata hushålls Detaljhandel och uthyrning 52, 714 Hotell o restaurang 552, 553, 554 Transporter 6021-6023, 633 Fastighetsförvaltning 70201, 70204, 70209, 70321 Organisationer 912, 913 Kultur, rekreation 92, 93012-93050, 95 80100-80424, 80426-80429 85111-85316 8532, 75300 Klassificering av hög- och medelteknologisk industri samt kunskapsbaserad tjänstesektor (enligt OECD:s definition ISIC rev 3) Sektor Näringsgren, SNI2002 Hög- och medelteknologisk industri 24, 29, 30-34, 352, 353, 359 Kunskapsbaserad tjänstesektor 64-67, 71-74, 80, 85 24

Fler exemplar kan beställas från: Västra Götalandsregionen Adress & DistributionsCentrum Drottninggatan 1 Regionens Hus 542 87 MARIESTAD E-post: adress.distributionscentrum@vgregion.se Elektronisk kopia finns på www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter